Det enda rätta av Susanne Boll

Jag var ju på releasefesten för Susanne Bolls nya bok häromnyss. Nu har jag läst boken – och jag gillade den! Susanne skriver de där böckerna som jag också vill skriva: relationerna står i fokus och ändå är det spännande som tusan.

Det enda rätta beskrivs på Damm förlags webbplats som ”en stark och trovärdig psykologisk relationsroman om moderna kvinnor mitt i livet”. Jag funderar lite på den formuleringen. Tänk om den skrämmer bort män som gillar att läsa om relationer? Personligen uppfattar jag  inte alls boken som att man behöver vara kvinna för att läsa och gilla den. Den handlar om människor mitt i livet, vilket borde vara intressant för båda könen.

det-enda-ratta-2013

Vi får följa tre kvinnor – en psykolog, en läkare och en förskollärare – i deras vardag med både jobb och familjeliv. Huvudpersonernas vardag vänds upp och ner på olika sätt och de hanterar det på helt olika sätt. Och det är inte alltid det är kloka sätt, kan jag avslöja.

Jag gillar det här sättet att skriva: när man får följa olika perspektiv och kanske inte vet hur eller om de olika huvudpersonernas liv hänger ihop – eller hur deras vägar kommer att korsas. Precis som i Susannes förra bok Morgongåvan är berättelsen ganska vardaglig till en början (på ett bra sätt) men blir mer och mer spännande. En perfekt bok för en dag i hängmattan i sommar.

Releasefest för Det enda rätta av Susanne Boll

I torsdags var det releasefest för Susanne Bolls nya bok Det enda rätta. Susannes resa är ren och skär  inspiration för egenutgivare. Hon gav ut sin första roman – Morgongåvan, som jag har skrivit om tidigare – på egen hand och fick sedan kontrakt med Damm förlag för den andra boken. Det enda rätta beskrivs som ”en stark och trovärdig psykologisk relationsroman om moderna kvinnor mitt i livet”.

Damm kan det där med releasefester och den här hölls i mycket tjusiga lokaler på Södra teatern med fantastisk utsikt. Huvudpersonen Susanne själv står till vänster i den här bilden och är inte så där suddig i verkligheten. (Det börjar verkligen bli dags för mig att köpa en ny telefon.)

IMAG0055

ALLA var där förstås, och det var så himla trevligt att mingla. Författare är verkligen ett minglande folkslag. Kanske behöver vi det som konstrast till alla ensamma timmar framför datorn. Jag gick dock hem larvigt tidigt eftersom jag behövde vara jobbskärpt tidigt nästa dag och eftersom jag är en tant som prioriterar sömnen högt. Jag måste erkänna att jag hade sjukt svårt att slita mig från festen. Och nu när jag läser Simonas blogg inser jag att jag i min vånda över att gå därifrån glömde att ta med mig en goodiebag! Oh the horror! Jag fick i alla fall med mig det viktigaste därifrån: en bok signerad av Susanne. Med tanke på hur spännande jag tyckte att Morgongåvan vad ser jag verkligen fram att läsa den. Faktum är att den fick smita förbi högen (det kan vara högarna, jag kan varken bekräfta eller förneka pluralformen) med olästa böcker och hamna direkt på nattduksbordet (under några tidningar visserligen men ändå). Mycket snart kommer jag alltså att sätta tänderna i Det enda rätta. Stort grattis, Susanne, till den nya boken!

Morgongåvan av Susanne Boll

Jag har varit nyfiken på Susanne Bolls bok Morgongåvan sedan jag lärde känna henne på en bokreleasefest i våras. I höstas fick jag boken i min hand men det var först nu i vinter den seglade upp överst i högen med böcker att läsa. Och oj, vad spännande den var!

Boken är skriven ur flera olika personers perspektiv – berättarperspektivet skiftar mellan de olika kapitlen. Jag skriver själv gärna på det sättet och gillar böcker som är skrivna så.  Dessutom är relationerna i fokus. Hmm … det är de ju i det jag själv skriver också – vi skriver uppenbarligen ganska lika du och jag, Susanne. Och jag vill gärna att mina böcker ska vara lika spännande som Morgongåvan, men jag är inte säker på att jag är där än.

I början av boken kändes den ganska enkel och vardaglig, vilket inte behöver vara något negativt, jag gillar enkelt. Men en bit in i boken sög den tag i mig totalt. Sista tredjedelen av boken läste jag nog bara varannan sida – jag var tvungen att få reda på hur det skulle gå. På en gång.

Spänningen höll i sig hela vägen  och boken bjöd på ett par snygga vändningar mot slutet. Susanne är dessutom egenutgivare. Som ni vet är jag  sugen på att själv sälla mig till den skaran, så det är alltid kul med egenutgivna böcker som är bra.

Jag har ju redan avslöjat att jag känner Susanne, så du får själv avgöra hur partisk du tror att jag är ;-) Jag tycker i alla fall definitivt att du ska läsa Morgongåvan om du gillar spänning!

Pin It on Pinterest