Otrohet har jag nämnt tidigare på bloggen. Då i samband med en otrohetsdejtingsajt. Men faktum är att otrohet är ett återkommande tema i mitt skrivande. En av huvudpersonerna i Romanen A är otrogen så att det sjunger om det. Även ett par av karaktärerna i Romanen B inleder en relation med varandra trots att en av dem är gift. Dessutom har jag ibland lekt med tanken på att skriva en novellsamling på temat, och jag har skrivit några småtexter om ämnet.
Å ena sidan fördömer jag alltså gärna företeelsen, å andra sidan är den ett återkommande tema i mitt skönlitterära skrivande. Och det tänker jag inte ha dåligt samvete för :-) Medan otrohetssajten uppmanar folk att vara otrogna så uppmanar jag i stället folk att uppleva en (någon annans påhittade) otrohetsaffär via litteraturen. Och det har ju gjorts många gånger förr. Har du kanske till och med några tips till mig på bra böcker som på ett eller annat sätt berör temat otrohet?
Det skulle ju kunna bli ännu mer spännande om någon i romanen A är otrogen med någon i romanen B …
Smart, Ingrid! Sånt gillar jag – en extra knorr för den som läser båda böckerna, men inget som man behöver uppfatta för att få behållning av den ena boken. Tål att funderas på!