Jag har fastnat för SVTs: Tack för musiken, som går på lördagar (eller när som helst på SVT Play förstås). Niklas Strömstedt intervjuar en artist om musik och om låtskrivande. Och så lirar de låtarna tillsammans, Strömstedt och artisten alltså. Strömstedt kan ställa frågor av typen ”Hur går det till när du skriver en låt? Vilket ackord brukar du börja med?” Eftersom den kreativa processen intresserar mig, och eftersom jag själv (lite i smyg så där, säg inget till någon) skriver en låt ibland när andan faller på, gillar jag konceptet. Det känns omväxlande och fräscht med ett program där musiken och kreativiteten får så pass stor plats. Dessutom har de lyckats få med tre av mina absoluta favoritartister: Eva Dahlgren, Annika Norlin och – i sista programmet om ett par veckor – Lars Winnerbäck.
Orup gillar jag också skarpt, lite extra mycket just nu, eftersom jag såg honom live på Gröna lund i somras och blev påmind om hur många bra låtar han har gjort. Under sitt program i Tack för musiken häromveckan konstaterade han att han egentligen bara skriver tre låtar gång på gång:
1. Pojke vill ha flicka, flicka vill inte ha pojke. Pojke blir galen.
2. Pojke har flicka. Flicka lämnar pojke. Pojke blir galen.
3. Pojke har ingen flicka. Pojke blir galen.
Och sedan slog vännerna Niklas Strömstedt och Orup att fast alla de bästa låtarna handlar om olycklig kärlek. Och jag är nog benägen att hålla med. Vad tycker du?
Och vad handlar de bästa romanerna om? Finns det något tema eller någon historia som fascinerar dig extra mycket? Något som du återkommer till när du skriver eller som du söker i de böcker du läser?
Ja men så är det. Kärlek och relationer är mest intressanta att både läsa och skriva om, historiskt och nutid, tycker jag. Om jag tänker efter tror jag att historiskt är allra mest intressant. Att läsa om en tidsepok jag inte vet så mycket om, jag slukar boken. I mitt bokprojekt som jag har hållit på med nu i ett och ett halvt år, hinner inte just nu :-(, skriver jag om tre generationer kvinnor med början på 1920-talet. Har gjorts många gåner förr, men tål att skrivas om hur många gånger som helst, tror jag. Vad tycker du själv?
Jag gillar också relationer. Fast då menar jag inte nödvändigtvis kärleksrelationer. Det kan vara minst lika intressant att läsa om – och själv i skrivandet utforska – familje- och vänskapsrelationer.
Nej, exakt, jag menade inte heller specifikt kärleksrelationer, utan över huvud taget mänskliga relationer.