Det finns faktiskt, hör och häpna, en sak som jag gillar med julen. Det är att givmildheten verkar öka i juletid. Många skänker pengar till hjälporganisationer och liknande så här års, vilket så klart är behjärtansvärt. Vad sägs till exempel om Pernilla Alms insamling för att hjälpa en kompis kompis? Kanske kan du också avvara en liten del av julklappskassan till någon som behöver hjälp?
När jag säger att jag inte gillar vinter, snö, kyla och mörker så brukar jag ibland få ”uppmuntrande” tillrop av typen ”Men snart får man plocka fram adventsljusstaken, då blir allt så mysigt” eller ”Ja, det är verkligen tur att julen finns så att man har något att se fram emot.” Men se, det funkar inte på mig. Jag tycker om möjligt ännu mer illa om julen än vad jag tycker om vintern.
Jag tror på att var och en skapar den tillvaro som hon vill ha. Därför har jag de senaste kanske tretton åren eller så skapat mig en tillvaro utan jul. Oftast genom att åka utomlands. Och så blir det ju även i år. Så när ni som bäst griljerar granen eller vad ni nu gör så kommer jag bara att ignorera julen och ta mig en joggingtur på stranden eller varför inte ett glas vin på balkongen.
Det jag ogillar mest med julen är framför allt två saker. För det första för den med sig en konsumtionshets utan like; vuxna människor hetsar runt i butiker för att köpa saker till varandra som de inte behöver. För det andra är det många som stressar upp sig över allt som de ”måste” göra inför julen. Och då har vi kommit så långt ifrån den där fridfulla julstämningen som många drömmer om.
PS: Jo, det är klart att julen är mysig för barnen, men den mysigheten borde man kunna skapa genom att tillbringa tid tillsammans med barnen i stället för att jaga runt stan efter julklappar åt dem? Men jag har inga barn själv, så vad vet jag ;-)
PS igen: Jo, åkej, det finns några (god)saker till som jag gillar med julen: knäck, lussekatter, glögg och mammas hembakade pepparkakor.