Jag känner mig mer och mer övertygad om att det är här i Valle Gran Rey jag ska tillbringa mina vintrar framöver. Kanske inte hela vintern. Tanken lockar men det funkar nog inte riktigt; jag behöver ha möjlighet att träffa kunder och så emellanåt. Men så fort jag börjar försörja mig som författare är det förstås inga problem ;-) Men en period som nu borde funka. Kanske lite kortare eller längre beroende på ekonomin och andra omständigheter. Någonstans mellan en och tre månader borde fungera.
För några år sedan gjorde jag också ett försök att jobba i värmen. Då var jag i Kap verde. Det fungerade inget vidare, för jag hade för dåligt med internettillgång. Sedan var min plan att fortsätta leta tills jag hittade något ställe där det fungerade bättre. Men så fick jag lite sämre ekonomi och la de där planerna på is i några år. Samtidigt som jag flera av de vintrarna ändå gjorde en resa till solen över jul och nyår som nästan kostade lika mycket som den här resan. Det där med att låta ekonomin hindra mig är alltså bara larv!
En av de här vintrarna var jag på sångresa i hit till Valle Gran Rey utan att fatta att det ju var här jag skulle vara. Jag hade inte ögonen öppna för den möjligheten just då. Jag förstod inte. Men nu förstår jag: det är ju här jag ska vara? Varför det då?
- Här är alldeles fantastiskt vackert – jag tror att det är omöjligt att vara olycklig här.
- Klimatet är skönt – visst gillar jag ordentlig värme, men jag är fortfarande inte så övertygad om att jag skulle orka jobba i tropisk värme. Här sitter jag i solen och jobbar på balkongen om dagarna. Att jag behöver ha dubbla fleecetröjor på mig för att kunna äta frukost på sagda balkong på förmiddagarna innan solen hittat ner i dalen känns som ett mindre problem.
- Människorna är snälla, öppna och trevliga. Går jag och släpar tunga matkassar nerifrån byn stannar någon sin bil och frågar om jag vill ha skjuts. Undrar om man automatiskt blir snäll av att bo på en så vacker plats?
- Det är ett tillhåll för new age:iga människor. Det är bra av två anledningar. För det första trivs jag bland den typen av människor – de brukar vara öppna och snälla. För det andra bildar de underlag för sådant som är en viktig del av min livsstil, till exempel butiker som säljer ekologisk mat.
- Här finns faktiskt allt jag behöver. Igår hittade jag äntligen gymmet. Det finns en järnaffär där man kan köpa precis allt, ungefär som på Clas Ohlson hemma. Jag köpte en skärbräda – och en kökssax som är tillräckligt stor för att klippa elefanter med. Och new age-grejen gör att man kan hitta roliga fritidsaktiviteter. Jag har spanat in en dansstudio som har ”Trance Dance Meditation” ikväll. Här ska dansas!
Varken mina ord eller mina mobilbilder räcker till för att beskriva Valle Gran Rey. Du får helt enkelt komma hit och uppleva själv. Kanske nästa vinter? Förmodligen sitter jag här på min balkong då också – kom förbi så bjuder jag på lunch!
Uppdatering: Du vet väl att jag bloggar om La Gomera på Gomerabloggen numera? Välkommen dit om du vill läsa mer om La Gomera och Valle Gran Rey och vad jag har för mig när jag är där.
Åh, vad skönt det låter! Trance dance medtitaion måste du blogga om sen, sjukt nyfiken!
Ta hand om dig! Kram