Kliv ut ur din bekvämlighetszon. Orden yttras så ofta att de närmast har blivit en klyscha. Men orsaken till att något blir en klyscha är ju att det ligger mycket i dem. Jag är både bra och dålig på att kliva ut ur min zon. De senaste åren eller så har jag provat massor av nya fritidsaktiviteter. Eller vad sägs om aikido, fridans, alla kan sjunga-kör, iaido, skrattyoga, capoeira, line dance, kickboxning, operasång och säkert flera saker till som jag inte kommer ihåg just nu. Några av aktiviteterna har påverkat mitt liv positivt på olika sätt – jag har lärt mig något som jag har nytta av även i andra delar av livet eller lärt känna nya människor.
Å andra sidan har jag lätt för att fastna i mina vanliga hjulspår. Om inte en trasig höft och en trasig rygg tvingat mig till ett längre uppehåll i min karateträning hade jag aldrig tagit mig tid att prova allt det här.
Att åka till Kanarieöarna i sju veckor var definitivt utanför min bekvämlighetszon. Jag gillar inte att resa, jag var inte helt bekväm med att åka ensam, jag var osäker på om jag verkligen hade råd, jag avskyr att boka och förbereda resor – och tusen andra ursäkter. Men jag tog äntligen tag i det och kom iväg. Det är ett viktigt steg i min ambition att leva mitt liv så som jag vill leva det. Jag gillar inte att vara i Sverige på vintern – nu slapp jag det under en period.
Är du bra på att kliva ut ur din bekvämlighetszon? När gör du det? Hur gör du det? Och när låter du bli, fast du kanske borde ta steget?
Jag gör det ofta utan att verkligen förstå att jag gör det förrän det är för sent :-). Och då finns det ju ingen väg tillbaka. Jag är lite väl spontan ibland, kastar mig in i saker. Fast jag tror att jag ändå någonstans själv tycker att det är bra, annars skulle jag väl aldrig våga göra något som känns nytt.
Som nu när jag utan att tänka mer än några sekunder anmälde mig till ett manuspitch. Utan att ha ett färdigt manus. Och min allra första kontakt med ett förlag. Över huvud taget. När jag började kolla närmare efter insåg jag att bokmanuset nog inte kommit längre än till en tredjedel ungefär. Nu ska jag i alla fall dit på tisdag och har fem minuter på mig att presentera manuset. Önska mig lycka till :-)! Det kan jag säga att jag behöver!
Ethel: Då undrar jag om det inte ligger inom din bekvämlighetszon att vara spontan och hoppa på saker? ;-) Och wow, vad spännande med manuspitchen! Jag håller tummarna.
Jenny: Ja haha så kanske det är. Har inte tänkt så långt. Tack för att du håller tummarna!