Nöjd med slutet

När jag jobbar med Akrobaten blir det väldigt tydligt att jag gärna skulle hoppa över själva utgivningsbiten och gå direkt på marknadsföringen. Jag kommer på nya marknadsföringsidéer hela tiden medan jag jobbar med redigeringen.

Nu har jag i alla fall kommit igenom min första genomläsning av manuset. Jag måste säga att jag känner mig väldigt nöjd med slutet. Jo, jag hade faktiskt glömt hur den slutar; det har ju blivit några ändringar genom åren. Sedan läste jag igenom återkoppling som jag har fått från en förläggare, som säger ”Jag känner mig lite ’blåst’ på slutet. Jag saknar ordentliga avslut på en hel del. ” Aj då. Förläggaren nämner några saker som hon vill ha svar på i slutet. Ett par av dem kan jag nog peta in avslut på utan att ändra för mycket. En av sakerna hon nämner håller jag inte med om; just den delen vill jag hålla öppen.

Min genomläsning, tillsammans med återkoppling från förläggaren jag just nämnde och från en annan förläggare, resulterade i en att göra-lista i Word som är nio sidor lång. De flesta (hoppas jag, men jag har inte kontrollräknat) av punkterna är enkla saker som bara handlar om att ändra någon formulering. Jag hittade förvånansvärt få korrekturfel. Jag misstänker att det kan bero på att man aldrig hittar sina egna korrekturfel. Trots att jag är bra på att läsa korrektur behöver jag någon annan som korrekturläser mina egna texter. Men några saker på min att göra-lista är mer komplicerade och tidskrävande, som att jag behöver jobba med dialogerna och med ett par av huvudpersonernas berättarröster. Inspirerad av era kommentarer till mitt blogginlägg om att läsa sitt manus högt är det här en av punkterna på min lista:  ”Läs all dialog högt för mig själv och se var jag behöver göra den mer naturlig.” Den punkten tänker jag börja ta tag i precis nu.