Äntligen är portarna öppna till medlemsprogrammet! Jag hoppas att du vill vara med.
Jag ser fram emot härligt häng med likasinnade samtidigt som vi förflyttar oss framåt på vägen mot ett fritt liv.
Just nu och till och med den 22 mars kan du gå med till det lägsta priset någonsin. Därefter stänger jag anmälan. Jag kommer att öppna igen framöver, men jag har inte bestämt när det blir, och då kommer det att kosta mer.
Välkommen in i gemenskapen.
Läs mer och gå med i medlemsprogrammet.
Nu är det äntligen dags att bjuda in till utmaningen Ta nästa steg mot ett fritt liv.
Det är en gratis minikurs där du under fyra dagar, 7–10 mars, får undersöka vad ett fritt liv innebär för just dig och vilket som är ditt nästa steg på vägen dit.
Hoppas att du vill vara med! Du är så välkommen. 😊
Läs mer och anmäl dig till utmaningen
Bakom kulisserna jobbar jag just nu för fullt med en utmaning som jag snart kommer att bjuda in till.
Under några dagar kommer du, om du vill vara med, att få undersöka vad ett fritt liv innebär för just dig och vilket som är ditt nästa steg på vägen dit. Du får tips på hur du kan komma igång och odla och hur du kan börja tänka som en självhushållare. Och så får du verktyg för att ta makten över din ekonomi. Det blir som en gratis minikurs med smakprov på vad vi sedan kommer att göra i medlemsprogrammet.
Tanken med utmaningen är att du ska bli peppad att ta nästa steg, oavsett om du sedan väljer att hänga på till medlemsprogrammet eller inte. Mer information kommer snart. Hoppas att du vill vara med – det blir kul!
För varje år blir det mer och mer kallsådder hos mig. Alltså att jag förodlar grödor direkt i växthus redan så här års, snarare än att dra upp plantor inomhus först. Jag förodlar det mesta i tetraförpackningar men självklart går det bra med vilka tråg eller krukor som helst. Om det är kallt där du bor ligger fröerna snällt i jorden och väntar tills det är tillräckligt kallt för dem att gro.
Nyligen fick jag även ett tips som jag tänker testa nu: många härdiga grödor (till exempel kål) tål att man låter dem gro inomhus och sedan flyttar ut dem i växthuset direkt. Om det är rejält kallt är det bra att skydda dem med ett eller flera lager av till exempel fiberduk eller växthusplast eller ha dem i en extra låda eller ett litet växthus eller minidrivhus i växthuset. Skillnaden mot att kallså är att fröerna gror snabbare och säkrare inomhus och alltså kan ge en tidigare skörd än om de först ska vänta på varmare tider i växthuset. Jag tycker att det låter toppen att testa som komplement till mina andra sätt att förodla! Har du testat?
Det finns många fördelar med att odla så mycket som möjligt i växthus tidigt på säsongen:
💚 Det behövs ingen växtbelysning, vilket minskar energiåtgången – min strävan är att använda så lite växtbelysning som möjligt.
💚 De åtråvärda platserna i fönster inomhus sparas till värmekrävande växter som paprika och chili.
💚 Det blir mindre trängsel och förodlingskaos i odlingsboden – där jag även övervintrar en del fleråriga växter, typ medelhavsväxter.
Inget växthus? Då får du experimentera med lådor, fiberduk och så vidare på samma sätt som jag beskriver ovan att du kan göra i växthuset. Det är bra om du kan hitta en skyddad plats, kanske vid en husvägg, särskilt om du bor långt norrut i landet. Jag är säker på att det går att hitta sätt som fungerar hos dig också.
Har du kommit igång med årets odling? Om inte är det absolut ingen panik. Om du odlar i mindre skala går det bra att vänta i ett par månader till om vårens odlingspirr inte har kommit till dig än. Det enda som händer då är att du får avstå från några växter som har lång utvecklingstid.
Här kommer en summering av mina passiva inkomster 2022. Så här ser fördelningen ut mellan mina olika typer av passiv inkomst:
Den mest spännande frågan är förstås: Hur mycket passiv inkomst har jag egentligen? Jag brukar säga att jag har en månadslön i passiv inkomst per år, och det är en sanning som håller även 2022. Det innebär alltså att mina passiva inkomster 2022 motsvarar en tolftedel av en årslön. Då tänker jag inte en chefslön, utan en ”vanlig” lön.
Summan för mina passiva inkomster 2022 är i stort sett samma som året innan. Med tanke på hur dåligt det har gått med mina passiva onlinekurser under året känner jag mig riktigt nöjd med att jag har lyckats hålla mig kvar på samma sammanlagda nivå som året innan.
Så här ser utvecklingen ut för mina passiva inkomster sedan jag började mäta:
Passiva onlinekurser är kurser som inte kräver någon närvaro av mig. Det är självstudiekurser där deltagaren jobbar helt på egen hand. Även köpprocessen är automatiserad, så att det sker utan min inblandning.
Royalty sålda böcker är intäkter från böcker som jag har skrivit tidigare och som såldes under 2022.
Provision på uppdrag, eller hittelön som jag oftast kallar det, är när jag får in språkkonsultuppdrag som jag inte själv har möjlighet att ta på mig utan istället skickar vidare till en kollega. Det bygger på att jag har en deal med några kolleger om att jag skickar uppdrag till dem. Om det blir ett uppdrag via min kund betalar min kollega en procentandel i hittelön till mig för att min marknadsföring drog in uppdraget och för att jag förmedlade uppdraget vidare.
Investeringar är en fjärde typ av passiv inkomst som jag jobbar med, och som inte syns i cirkeldiagrammet. Jag brukar aldrig räkna med dem i min summering, eftersom jag inte säljer för att ta ut vinsten och få ett avslut. Jag köper och säljer när jag vill göra någon viss affär, men annars fortsätter jag att ha pengarna investerade, och då kan jag ju aldrig riktigt räkna med det i resultatet. Pengarna är fortfarande på börsen och kan gå ner hur mycket som helst när som helst.
Just i år är det tur att jag inte brukar räkna med investeringarna i min sammanfattning, för de hade dragit ner resultatet. Börsen gick som bekant inte så bra under 2022, och min portfölj har gått ner ungefär lika mycket som OMSX30 (ett index över de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen).
Onlinekurser brukar vara mina största passiva inkomster, och då särskilt Skriv tydliga texter, som är en kurs för den som vill lära sig att skriva bättre i jobbet.
Du som har följt mig vet att jag har pratat tidigare om min SEO-krasch som skedde sommaren 2021. Den innebar att min SEO, alltså sökmotoroptimering, började fungera mycket sämre än tidigare. Jag tappade ungefär hälften av alla besökare på mitt företag Klartexts webbplats, vilket ledde till färre sålda onlinekurser och även färre förfrågningar om språkkonsultuppdrag.
Jag önskar att jag kunde säga att jag har lämnat det här bakom mig nu, men faktum är att jag fortfarande inte har hittat något sätt att komma tillbaka till min forna SEO. Trots att jag både har tagit extern hjälp och provat en massa åtgärder på egen hand.
För att skapa passiva inkomster från en onlinekurs räcker det inte att skapa en kurs, man behöver också sälja kursen. Mitt sätt att sälja den här kursen var SEO. När säljkanalen plötsligt fungerade mycket sämre så minskade förstås den passiva inkomsten rejält.
Det här påverkade mina passiva inkomster 2021 och ännu mer 2022.
Som tur är hade jag i stället högre provisionsintäkter än vanligt under 2022. Som det ser ut är det dock en tillfällighet snarare än en långsiktig ökning. Det kan bli samma 2022, men om jag inte får ordning på min SEO så är det snarare troligt att den går ner till tidigare nivå igen.
Mina bokintäkter minskar för varje år eftersom jag inte skriver några nya böcker. Romaner har jag ju bestämt mig för att prioritera bort på obestämd tid (Det skrev jag om i blogginlägget Jag slutar skriva romaner 2019 om du är nyfiken.) Fackböcker vill jag däremot fortfarande skriva. Jag har råmaterial till en av dem, och det vore verkligen kul att ta tag i det. Jag får se om det är något jag kan prioritera nästa vinter, eller om det är något annat som jag bedömer är viktigare då.
Jag har en plan! Ha ha, det har jag visst alltid. 🙃 Jag gjorde nämligen en sak i slutet av 2022 som gav bra resultat just då, och den planerar jag att utveckla.
I slutet av året började jag testa om jag kunde sälja Skriv tydliga texter med hjälp av annonsering. Jag skapade en annons i Google Ads och en i Facebook Ads Manager – fast jag visste att jag borde köra en i taget för att få svart på vitt på vilken som fungerar bäst, så kunde jag inte låta bli att köra igång båda. Och någon av dem funkade! Merparten av de sålda kurserna 2022 såldes i november, när jag körde min första annons för Skriv tydliga texter.
Tanken var att experimentera vidare, men min nästa annons krockade med först black week och sedan julhandeln, och vid den tiden på året är det tydligen kaos i annonsvärlden, och det kaoset fungerade inte på de här annonserna, så jag kommer inte att annonsera vid den tiden på året framöver. Bra att jag lärde mig det!
Efter årsskiftet har jag inte haft några större framgångar med det här, men min plan är att fortsätta experimentera med annonser under 2023 för att komma fram till hur jag kan skapa passiva inkomster genom att sälja kurser med hjälp av annonser.
Som vanligt har jag svårt att få tiden att räcka till allt jag vill jobba med, och jag lägger tyvärr inte så stor del av min arbetstid just nu på att öka mina passiva inkomster. Under våren är min största plan att starta ett medlemsprogram. Planen är att det ska ge mig skalbara inkomster på sikt, och det är en typ av inkomst som jag också gillar. Men några passiva inkomster är det inte, utan jag kommer att vara i högsta grad aktiv och närvarande i medlemsprogrammet.
Det här är mina tre nästa steg:
Även om jag skulle önska att jag hade en tydligt uppåtgående kurva där mina passiva inkomster ökade varje år vill jag ändå avsluta med samma slutord som jag brukar säga till mig själv när jag sammanfattar mina passiva inkomster: En månadslön per år i passiv inkomst – bra jobbat, Jenny!
Nu kör vi!
”Jag följer odlare i sociala medier som redan har dragit upp tomatplantor som står i köksfönstret nu, och nu känner jag mig lite stressad. Jag har inte ens köpt fröer än. Måste man verkligen börja redan? Det är ju bara januari!”
Lugn bara lugn! 💚 Du behöver inte börja än. Många av växterna är det ingen idé att börja så nu – de hinner växa ur sina krukor flera gånger om innan det går att odla dem utomhus.
Jag har två svar på frågan ”När ska man börja så?” Det ena är att det beror på vad du vill odla. När du vet det kan du läsa på fröpåsarna vad som gäller för det som du vill odla. Det andra svaret är att du kan bestämma dig för att börja senare på våren om du vill. Då får du helt enkelt välja bort grödor med lång utvecklingstid.
Att så i januari och februari handlar egentligen om tre olika saker:
Oavsett om du vill så tidigt eller hellre väntar lite är det bra att börja planera odlingssäsongen tidigt på året. Nu, till exempel. 😀 Det här kan du göra nu:
Jag började min förodling i helgen med att så rotselleri och vinterpurjolök. Så nu är odlingssäsongen 2023 igång. Det känns kul!
Dags att sammanfatta 2022. I det här inlägget fokuserar jag mest på odlingen och företaget. Så småningom ska jag även återkomma med ett inlägg om mina passiva inkomster under 2022.
Min odlingssäsong 2022 kännetecknades av kaos och frustration. Jag blev försenad från början, och sedan kom jag aldrig ikapp. Det här är några av orsakerna till kaoset:
Förseningen gjorde att jag aldrig lyckades rensa ogräs och förbereda bäddarna i den takt jag behövde för att kunna plantera ut det jag hade förodlat. Jag fortsatte med vårbruket hela sommaren, eftersom jag inte blev klar. Och många plantor, till exempel en stor del av kålen, kom inte i jorden förrän det hade hunnit bli augusti. Det gjorde att kålen blev liten och uschlig och inte hade några större chanser att återhämta sig från angrepp av larver. Och då hade jag fortfarande inte rensat alla odlingsytor. Mer frustration.
Min viktigaste lärdom från odlingssäsongen 2022 är hur viktigt det är att hålla efter ogräset. Genom att rensa och genom att täcka. Mitt problem är att jag inte hinner rensa allt och att jag aldrig får ihop tillräckligt med täckmaterial.
Planen jag gjorde i somras och som gäller även framöver är:
Det här gör jag för att undvika bar jord:
Jag har lagt ut en del markduk nu, och jag skulle behöva lägga ut mer. Det känns supertrist att lägga ut plast i trädgården. Men jag sätter min hälsa på spel genom att slita så mycket som jag gjorde i år, och under så stor stress och frustration, så det är en prioritering jag behöver göra.
Att odla saker i kruka tar mer tid än att odla på friland, åtminstone för mig. Varje kruka ska hanteras många gånger under säsongen. Därför behöver jag minska på antalet krukor för att minska min arbetsbelastning. Nu pratar jag inte om plantor som behöver skolas om några gånger innan de kan planteras ut, utan om sådant som bor i krukor hela säsongen.
Aubergine prioriterade jag bort redan förra året. Nästa år blir det färre av sådant som ger för lite mat. Det innebär färre cocktailtomater (trots att det är mina godaste tomater) och färre chili. Jag har en plan för hur många chiliplantor jag ska ha, nämligen 15, men någonstans slant jag och det blev typ 23 eller så. Padronchilin är inte inräknad i det här; de är fler, och de får fortsätta vara fler, för jag gillar dem så mycket. Jag funderar på om jag ska prova att odla dem på friland eller i pallkrage i stället för i kruka. Men några paprikor som jag odlade i en pallkrage blev ganska ansatta av skadedjur, så jag ser en risk att det kan hända med padronchilin också; kanske är det ingen bra idé. Förresten kanske jag ska dra ner lite på paprika också.
Jag behöver också sätta en deadline för vårbruket, så att det inte pågår hela sommaren. Första söndagen i juli ska alla bäddar vara rensade och alla plantor i jorden. (Ja, allt som ska ner under våren/försommaren alltså; det kan finnas plantor kvar där det ingår i planen att de ska i jorden senare.)
Om det finns bäddar kvar som inte är rensade vid deadline får jag täcka dem med markduk (de ska väl redan vara kvar under vinterns markduk förresten?) och rensa dem till hösten.
Om jag har plantor kvar som borde vara i jorden får jag prioritera hårt bland dem. Fokusera på sådant som ger mat under vintern. Grönkål, savoykål, vitkål, spetskål, rosettkål. Säkert något mer. Jag har otroligt svårt för att ge upp plantor som jag har dragit upp under flera månader. Men annars fortsätter jag att ligga efter under sensommaren och hösten också. I juli behöver jag en lite lugnare period, och sedan är det dags att ta hand om skörden.
Trots allt detta nådde jag faktiskt lite längre med självförsörjningen den här gången än mina två tidigare säsonger. Mitt mål är ju att vara i princip självhushållande på grönsaker hela året. I princip för att det alltid är något som går åt skogen, och för att jag undantagsvis vill kunna köpa något som jag har prioriterat bort eller inte kan odla själv. På sikt vill jag även bli självhushållande på frukt, bär, baljväxter (känns sjukt svårt; jag behöver nog mer odlingsyta då) och i drömvärlden även nötter.
De två tidigare säsongerna har vi i princip klarat oss från att köpa grönsaker till jul. Nu är det början av januari och vi har börjat köpa morötter men inget annat. Med det undantaget ser det ut som att vi klarar oss ett litet tag till. Jag får återkomma med datumet för när vi börjar köpa grönsaker igen. Men jag har alltså gjort framsteg trots allt. Tjohoo!
Det stora som hände i mitt företag under 2022 skedde helt bakom kulisserna och gav inte en krona i intäkt under året. Jag bygger upp en följarskara för att dra igång medlemsprogrammet Ett fritt liv under 2023.
På Instagram har jag fokuserat helt på det här under året. Och framför allt har jag byggt upp en mejllista.
Planen är att starta ett medlemsprogram om ett par månader. Det blir en digital gemenskap för den som vill få hjälp att vända klimatskav till odlarglädje. Vi kommer att fokusera på att bygga upp ett fritt liv med de här fyra byggstenarna:
💚 odla och självhushålla
💙 skapa passiva inkomster
💜 växla ner och leva på mindre
🧡 driva företag.
I somras började jag annonsera på Facebook och Instagram för att få mejllistan att växa, och det har gett riktigt bra resultat. Jag är så glad att det är många som är nyfikna på att leva ett fritt liv, och på att göra det med hjälp av just de här byggstenarna. Jag ser verkligen fram emot att öppna medlemsprogrammet och få träffa alla som vill hänga med där!
Tanken är att värma upp med en gratis utmaning under februari, och jag vågar inte tänka på hur tajt med tid det är för att hinna klart allt till dess. Skynda, Jenny!
Hur gick det med att vila då? Min ständiga svaga punkt. Nämen, det gick åt skogen faktiskt. 🙃 Eftersom jag låg efter med allt i odlingen i somras så uppstod aldrig den där pausen mellan vårbruket och skörden. Inte för att jag är ledig från odlingen då, men det brukar finnas lite andrum. Det gjorde det inte i år. Dessutom låg jag efter med jobbet också, så jag fortsatte att jobba både med företaget och med odlingen i princip hela sommaren.
Och under hösten hade jag ju insett hur viktigt det är att rensa ogräset inför vintern, så då var det bara att rensa vidare. Samtidigt behöver jag lägga mer tid vid datorn under vinterhalvåret, eftersom det är då jag har chans att jobba med produktutveckling och sådant som för mitt företag framåt, och inte bara beta av det dagliga. Så jag jobbade sju dagar i veckan hela hösten. (Då ska jag kanske förtydliga att när jag säger jobbar här så menar jag både jobb vid datorn och ute i trädgården; för många andra är ju trädgårdsarbete fritid, men för mig blir det tyvärr inte avkoppling, eftersom blir så många timmar och så stor del av min tid.)
Men sedan tog jag äntligen semester i december. Det var så skönt! Jag lyckades hitta en bra balans i en längre semesterperiod (tre och en halv vecka), där jag kunde bryta av med någon jobbdag då och då utan att dras in i det vanliga jobbtempot och därefter återgå till soffan och böckerna och det avkopplade läget. Det blir en repris på det nästa år!
Några av mina mål för 2023:
Jag är ledig på söndagar. Observera att jag inte skriver alla söndagar; det är inte mitt mål – jag är till exempel helt okej med att jobba sjudagarsveckor den där mest intensiva odlingsperioden på våren och försommaren. Men standardläget under 2023 ska vara att jag är ledig på söndagar.
Jag fortsätter att leta efter mina sätt att odla utan att slita ut mig. Jag hoppas att mitt nya fokus på ogräsrensning och mina tre sätt att se till att jorden inte är bar kommer att vara till stor hjälp.
Jag drar igång medlemsprogrammet Ett fritt liv och jobbar vidare på att göra det till en del av mina intäkter också, inte bara min arbetstid. Jag skulle också vilja skapa andra erbjudanden inom Ett fritt liv förutom medlemsprogrammet, men just nu vet jag inte vad. Om du tycker att jag flummar nu så kan jag berätta att jag har tydliga och mätbara mål, som jag inte går in på här. 😊
Jag läser i snitt en bok i veckan. Ett roligt mål som har följt med i många år nu. I praktiken läser jag inte mycket alls under sommaren men massor på vintersemestern, och så får jag ändå ihop 52 böcker på ett år.
Jag mediterar tretimmarspass sex gånger under året. Också det ett mål som hänger med. En gång i månaden under vinterhalvåret är tanken, men i år blev de tre sista gångerna under semestern i december, ha ha. Det här målet har jag för att jag upplever att det ger mig mycket att ibland göra längre meditationer, förutom min dagliga på morgonen.
Jag jobbar mer fokuserat. Jag läste precis om boken Deepwork av Cal Newport, som jag läste i somras. Den här gången gjorde jag även en strategi för hur jag själv vill djupjobba, för att få bättre fokus på jobbet. Jag har provat nu i en vecka, och det kändes mycket bra. Det här vill jag fortsätta utforska.
Nu kör vi! 😀🌻
Det finns en romantisk bild av självhushållning. Du har den säkert också: örter som hänger på tork i taket i det rustika lantköket, huckle, förkläde och blommiga träskor, ständig sommar, tomater i motljus, prunkande blommor som växer tillsammans med ett överflöd av mjälla grönsaker som är klara att skördas.
Jag älskar den bilden! Den är en stark drivkraft för mig fortfarande nu när jag går in i min fjärde odlingssäsong med självhushållningsambitioner. (Jag har odlat i mindre skala tidigare, men det var först när vi köpte hus som jag började odla för självhushållning.)
Nu vet jag att jag misslyckas med hundratals plantor varje år – och att det är helt okej; det är en del av odlingsjobbet. Jag vet att ogräsrensning är min viktigaste och mest tidskrävande uppgift, hur osexig den än är. Jag vet att jag tycker att det är dötrist att plantera om plantor till större krukor. Jag vet att jag behöver odla i alla väder och under nästan alla årstider för att hinna göra det jag ska. Jag vet att odlingen består rätt mycket av leriga byxor, mördarsniglar och plantor som jag inte hinner plantera i tid.
Ändå behåller jag gärna den där romantiska bilden på näthinnan. Och hjälper till att sprida den i förhoppningen att den ska inspirera någon mer att börja odla egen mat. Jag tänker att jag kan göra både och: visa upp både självhushållningsromantik och leriga gummistövlar. Irritationen över maskrosfrön som sprider sig till varje kvadratmeter av odlingen. Glädjen över fröer som gror. Snålblåst och rosaskimrande solnedgångar. Sorg och glädje. Elände och lycka. Det är ju så det är, i odlingen och i livet.
Blir 2023 din första odlingssäsong? Eller är det året när du skalar upp och börjar nosa på självhushållning? Eller är det kanske året när du satsar fullt ut och anlägger alla odlingsbäddar du behöver för att bli helt självförsörjande på grönsaker året runt?
November var en bra skördemånad för mig. Vi köper fortfarande inga grönsaker utan klarar oss på det jag har odlat. Här i Sörmland har det hittills bara varit snö någon vecka i år, och det är ingen tjäle i marken, så det är enkelt att skörda.
Vill du också kunna skörda grönsaker i november nästa år? Här är mina fyra tips för att få det att hända:
Odla grönsaker som är härdiga – alltså som tål kyla bra. Det här behöver du planera för redan under våren när du sår. Kål och rotfrukter är en bra utgångspunkt. Några grönsaker som jag har skördat under november är morot, palsternacka, rotpersilja, rödbetor, grönkål, purjolök, vitkål, spetskål och savoykål.
Det kan vara bra att välja vintersorterna av morot och purjolök om du vill skörda dem sent på säsongen, eftersom de tål kylan bättre. På fröpåsen står det om det är vinterpurjolök eller sommarpurjolök. Och om det är vintermorot/höstmorot (två olika ord för härdigare sorter som går bättre att lagra) eller sommarmorot.
Även vitkålen har olika härdighet beroende på sort. Jag har inte hittat de vitkålssorter som passar mig bäst, så jag prövar mig fram. Men ett generellt tips är att läsa på om sorten och välja en av de härdigare sorterna om du vill kunna skörda sent.
Men om det är snö, eller om marken är frusen, blir det inte svårt att skörda då?
Jag täcker odlingsbäddarna med löv eller gräs innan snön och kylan kommer. På så sätt har jag skördat morötter, palsternacka och purjolök under snön. Löven eller gräset isolerar så att det inte blir tjäle i odlingsbädden, och då går det bra att gräva upp rotfrukterna med spade. Purjolöken klipper jag av med en sekatör i nivå med marken om det är tjäle, och så får jag nöja mig med att använda de gröna delarna. I november 2021, när det var 17 minusgrader hos mig till och från i flera veckor frös rotfrukterna fast ändå och jag fick hacka upp dem med spett. 🙃 Så om det är mycket kallt länge fungerar den här metoden sämre.
Om du har växthus kan ett annat sätt vara att flytta in grönsakerna i växthuset innan kylan kommer. Plantera om dem, helt enkelt. Just nu har jag purjolök och betor i pallkragar i tunnelväxthuset. Vinterpurjolöken skulle jag kunna skörda utomhus under vintern, men det blir enklare att slippa gräva upp dem i snön. Att flytta in grönsakerna kan också vara ett sätt att skydda dem från rådjur och andra som vill vara med och äta.
Kålen och rotfrukterna som jag vill äta i november och under vintern sår jag på våren innan, tillsammans med allt det andra som ska sås då. Purjolöken sår jag redan i februari. Men bladgrönsakerna som jag sår under våren äter vi upp under sommaren, så då gäller det att komma ihåg att så en ny omgång.
I juli, när allt grönskar som bäst, är det alltså dags att tänka på att vi vill ha något att äta i november också. Därför sår jag en ny omgång bladgrönsaker i juli. Då väljer jag härdiga sorter som pak choi, tatsoi, spenat, salladssenap/bladsarepta (härdig bladgrönsak med olika namn som även finns i olika varianter, mizunakål, komatsuna och persilja. Jag sår dem i tråg i väntan på att det ska bli plats att plantera ut dem i tunnelväxthuset under hösten. Dessutom brukar jag så vintersallad och vinterportlak i någon ledig bädd på friland.
På hösten behövs växthuset inte längre för de värmekrävande växterna. Då passar det bra att plantera bladgrönsakerna där. Om du inte har växthus kan du i stället plantera växterna utomhus och skydda dem på andra sätt: i pallkrage med lock eller minidrivhus i plast, i en odlingsbädd med fiberduk över, i lådor isolerade med frigolit och så vidare. Var inte rädd för att experimentera för att hitta det sätt som fungerar för dig och på platsen där du odlar.
Lycka till!
Det landade ett mejl i min inkorg med rubriken ”5 erbjudanden – black friday”. Jag kände inte igen avsändaren, som var ett företagsnamn, och jag började omedelbart leta efter länken för att sluta prenumerera.
Jag har svårt för konsumtionshets i allmänhet och särskilt svårt för dagar som bara finns till för att spä på det ytterligare. Tidigare har jag tänkt att det kan vara en bra idé att haka på Black Friday om man är en företagare som säljer saker som inte ökar den onödiga konsumtionen ytterligare. Vi är ju många som erbjuder till exempel tjänster eller hållbara konsumtionsvaror – eller har en affärsmodell som bygger på cirkulär ekonomi. Att marknadsföra sig med hjälp av Black Friday skulle kunna vara ett sätt att visa för våra kunder och andra att det finns hållbar konsumtion och att dagen inte behöver användas till onödig konsumtion. Så tycker jag fortfarande att man kan tänka som företagare. Men på mig personligen fungerade det uppenbarligen inte.
Mejlet jag fick kom från en soloföretagare som jag har gått kurs för, även om det var länge sedan. Det såg jag när jag klickade upp mejlet för att leta efter avprenumerera-länken. Jag klickade inte. För jag vill få hennes mejl även i fortsättningen. Men ämnesraden fick mig att slå bakut.
Så nu har jag tänkt om. Som konsument vill jag inte ha något med Black Friday att göra, och då finns det stor risk att min idealkund tänker likadant. Om jag tänker efter så vill jag inte heller som företagare bli ihopkopplad med Black Friday. (Hmm … nu blir jag ändå det genom att skriva det här; det är inte alltid lätt att göra rätt.) Så jag ska inte använda den dagen – eller liknande tillfällen – för att sprida mina egna erbjudanden. Så tänker jag just nu i alla fall.
Hur tänker du – som företagare eller som konsument? Använder du Black Friday för att sprida dina erbjudanden? Gillar du att få hållbara erbjudanden på Black Friday eller vill du helst ha en köpfri vecka den här veckan?
