Det finns två sorters rucola: en flerårig – perenn med ett annat ord – och en ettårig. Jag gillar verkligen fleråriga grönsaker: att kunna gå ut och skörda blad på våren, utan att ha förodlat eller gjort något alls under vintern. De bara levererar ändå, år efter år.
Just nu har jag en planta av rucolan i tunnelväxthuset. Jag sådde den förra året, och nu är den mer som en buske. Där plockar jag fortfarande små, peppriga blad nu i november.
En buske av rucola i en pallkrage i tunnelväxthuset
På friland har jag inte fått växten att övervintra än; jag tror det beror på att plantorna inte har fått växa till sig tillräckligt under säsongen för att ha motståndskraft att klara vintern.
Nu planterade jag ut ett gäng plantor i helgen. Ja, det blev sent igen, med stor risk att de inte klarar sig om det blir en kall vinter. Men jag har även en del plantor som kom i jorden redan i somras, så förhoppningsvis är det några som överlever.
Det är inget fel på den ettåriga rucolan heller; det är ju inte alltid man har lust att odla något som kommer att stå kvar på samma ställe i flera år. Den kan passa bra som en del av vinterodlingen av bladgrönsaker.
Hur hittar man frö till flerårig rucola?
Hur hittar man då frö till den fleråriga rucolan? Den brukar ha lite olika namn. Italiensk rucola tror jag är vanligast. Den kan också kallas vild rucola eller sandsenap. Till skillnad från den ettåriga rucolan, som också heter senapskål. För att komplicera det hela har jag sett att vissa av fröfirmorna ibland påstår att den fleråriga rucolan är ettårig.
På grund av namnförvirringen har jag lärt mig det latinska namnet på den fleråriga för att vara säker på att det är den jag köper. Diplotaxis tenuifolia heter den. Det är kanske den enda växt jag kan på latin. 😀 Jag förodlar den i tunnelväxthuset eller inomhus på våren, och sedan är tanken att jag ska plantera ut den tidigt på sommaren, men i år var det alltså ett gäng som blev kvar i sina krukor tills nu, första helgen i november. Nu är de i alla fall äntligen i jorden!
Flerårig rucola i kruka väntar på att få planteras ut.
Vinterodling. Jag lägger snö över sådderna om det finns – som skydd, och så blir de vattnade när snön smälter
– Vinterodling – vad är det egentligen? Det går väl inte att odla på vintern?
– Jo då, det gör det. 😊
– Jaha, i ett uppvärmt växthus då?
– Nej, när jag pratar om att odla på vintern menar jag utomhus eller i ett kallväxthus, alltså ett växthus som inte värms upp på något sätt – utom av naturen själv förstås.
– Så då kan jag så nu i oktober och sedan skörda i vinter?
– Nej, riktigt så fungerar det inte. Förutsättningarna är annorlunda på vintern; det är kallare och det finns inte lika mycket ljus.
Förenklat skulle jag säga att vinterodling handlar om tre saker:
Så på (vår)vintern (eller i några fall redan på hösten) så att du kan skörda tidigare på våren eller sommaren än vad du skulle ha gjort om du hade sått under våren. Det kallas vintersådd eller kallsådd.
Så som vanligt under våren. Plantera växterna i ett skyddat läge och skörda dem under senhösten eller vintern.
Så sent på sommaren så att du kan förlänga odlingssäsongen och skörda även under vintern – eller åtminstone sent på hösten, beroende på var i landet du bor.
Det är inte alla grödor som passar för vinterodling. Du behöver välja härdiga grödor, och i vissa fall härdiga sorter av grödorna.
Kan man vinterodla i norra Sverige?
– Men jag bor så långt norrut. Här kan vi inte odla på vintern.
– Har du provat? Självklart har vi olika förutsättningar beroende på var vi bor i landet, och för den som långt norrut handlar det antagligen om att förlänga odlingssäsongen i båda ändarna, snarare än om att kunna skörda hela vintern. Men tänk hur mycket mer mat du skulle kunna odla om odlingssäsongen började en månad tidigare och slutade en månad tidigare! Så mitt råd är att prova dig fram och hitta det som fungerar på just din odlingsplats.
Själv bor jag i Mälardalen och odlar i zon 3. Eller, på gränsen mellan 2 och 3 om man tittar på zonkartan, men jag räknar med zon 3, eftersom jag ser en tydlig skillnad jämfört med till exempel Stockholm, som är zon 2.
Höstsådd – så på friland på hösten
Vissa grödor kan man så på friland redan på hösten. Den stora fördelen är att det redan är gjort sedan på våren, när det är massor att göra. Här har jag själv inte så mycket erfarenhet, så jag kan bara uppmuntra dig att prova dig fram. Jag har bara försökt mig på höstsådder ett år, och det fungerade inte då. Det betyder inte att jag inte tror på det, men jag har inte prioriterat att experimentera mig fram till vad som fungerar hos mig. Förhoppningsvis kan jag ta mig tid till det längre fram. Men du kan förstås prova redan nu!
Några grödor som passar bra att så på hösten är:
morötter
palsternacka
dill
persilja
rotpersilja.
De här grönsakerna är det bra att så sent på hösten. Tanken är att de inte ska gro under hösten utan ligga och vänta under vintern, och sedan gro när det är tillräckligt varmt för att grönsakerna ska börja växa.
Vintersådd – så i växthus eller odlingslåda på vårvintern
– Måste jag ha ett växthus för att vinterodla?
– Det är en stor fördel att ha ett växthus för att vinterodla, men det fungerar också att odla i pallkrage eller odlingslåda med genomskinligt lock eller att börja förodla tidigt i plastlådor eller liknande. Några få grödor kan även odlas på friland på vintern.
Det här är några grödor som jag vintersådde i kallväxthus i år:
spenat
spetskål
vintersallad
vinterportlak
persilja
rädisor
sockerärter.
Många blommor går också att kallså i växthus tidigt. Jag lyckades till exempel bra med solrosor i år.
Det här var bara ett litet urval – det här får jag återkomma till, känner jag. Jag börjar kallså i tunnelväxthuset redan i februari och fortsätter sedan så under mars och april.
Sensommarsådd – så på sommaren eller tidigt på hösten
Mot slutet av sommaren brukar jag inte vara så inspirerad att så nytt, men det är bara att bita ihop, för jag vill ju ha något att äta i november också. Det här är några av grödorna jag sådde i slutet av juli i år:
tatsoi
pak choi
salladssenap (eller bladsarepta som det också heter; den finns i många varianter med olika smak)
mizunakål
persilja
dill
sibirisk bladraps
spenat
rucola.
Dessutom sår jag gärna vintersallad och vinterportlak fram till i början av september.
Grödor som kan stå ute under vintern
Det finns också grödor som du kan odla som vanligt under odlingssäsongen och sedan bara låta stå ute i landet och skörda sent. Många rotsaker kan du lämna kvar i jorden tills det blir tjäle – ett bra sätt att förvara dem om du, som jag, inte har någon jordkällare. En del av dem tål även en del kyla, och om du också bor på en plats där det inte är minusgrader och tjäle hela vintern i sträck, så kan de stå ute i landet, och så kan du passa på att skörda när det kommer en mildare period och marken inte är frusen.
Många kålsorter tål också många minusgrader. Grönkålen är nog den härdigaste. Den kan man skörda hela vintern här hos mig, och den går även att skörda under våren om det finns någon kvar då. Brysselkålen skördas traditionellt till jul. Och även en del sorter av till exempel savoykål, spetskål och vitkål tål kyla och kan skördas under vintern – men då har du alltså odlat den som vanligt under sommaren.
Vinterodlar du? Eller är du sugen på att börja? Berätta gärna i en kommentar hur långt du har kommit i din vinterodlingsresa och vad du funderar på just nu.
Du är inte ensam. Det här har jag funderat på mycket på sistone. Att jag kan känna mig konstig för att jag inte lever enligt normen på vissa områden (samtidigt som jag definitivt följer normen inom annat). Och att det finns en ensamhet i det. En känsla av ”ingen förstår mig”.
Jag odlar med målet att bli i princip självförsörjande på grönsaker året runt. Jag har en bra bit kvar dit, men jag jobbar på det. När jag nyligen tittade närmare på det så såg jag att jag lägger motsvarande 30 procent av en heltidstjänst per år på att odla. Men eftersom odlingsjobbet inte fördelar sig jämnt under året lägger jag snarare en 60-procentstjänst under några månader, och klart mindre under andra månader.
Att lägga så här mycket tid på odling gör mig ofta konstig i andras ögon. Jag kan också ha svårt att motivera för andra varför jag gör det. Att det handlar om något djupare än att bara ha en hobby. Att det handlar om en vilja att leva mer i samklang med naturen och att tära mindre på planetens resurser. Att det på något plan handlar om överlevnad – och då kan jag inte bara strunta i att skörda löken och gå och ta en fika istället.
Jag strävar ju efter att leva ett fritt liv. Vad det betyder är förstås olika från person till person. Några saker som ingår i mitt fria liv är att jag inte har haft någon anställning på över 20 år, att jag är barnfri och att jag nästan aldrig behöver sätta något larm och kliva upp tidigt på morgonen. Du har säkert annat som är viktigt för att du ska leva ett fritt liv.
Vi kan få stöd av varandra
Så jag känner mig ofta konstig, och ibland får det mig att även känna mig ensam. Missförstå mig rätt här nu; jag trivs alldeles utmärkt i mitt eget sällskap, men vi människor är ju även sociala varelser, så vi behöver också ingå i en gemenskap. Den gemenskapen kan vi skapa tillsammans. Jag odlar oftast ensam, jag driver mitt företag ensam, men jag behöver inte känna mig ensam. Jag kan bolla idéer med andra. Vi kan bolla idéer med varandra. Vi kan ta hjälp och stöd av varandra.
Därför planerar jag att starta ett medlemsprogram. Där du och jag och ett gäng andra som också vill leva ett fritt liv kan träffas digitalt och få stöd av varandra. Jag ser framför mig digitala möten där vi kan fråga varandra om råd, frågestunder där ni kan fråga mig och olika typer av tips, minikurser och tillfällen att göra praktiska saker tillsammans – eller var och en för sig och sedan utbyta erfarenheter om hur det gick. Jag ser framför mig att du kan hänga med under lång tid om du vill, och få ut nya saker av medlemsprogrammet vartefter du och jag och programmet utvecklas.
Jag behöver göra en del jobb bakom kulisserna innan jag kan dra igång, bland annat ta reda på vad du och andra vill ha i ett medlemsprogram. Jag brukar ju prata om att jag bygger upp ett fritt liv med fyra byggstenar: odla och självhushålla, skapa passiva inkomster, växla ner och leva på mindre och driva företag. Det är inte skrivet i sten att medlemsprogrammet kommer att handla om alla de här byggstenarna, och du får mer än gärna komma med återkoppling. Vad vill du ha? Berätta i en kommentar om du vill!
I år var året när jag lyckades med solrosor. Tidigare har det bara blivit någon enstaka, men den här gången kallsådde jag i flera omgångar i små krukor och tråg i tunnelväxthuset under vårvintern och även senare på våren, och så fick jag ihop ett helt gäng. Jaha, tänker du kanske nu, solrosor är ju fina, men vad har det med självhushållning att göra?
Använd solrosor för fett och protein i självhushållningen
När man är självhushållare utan matdjur så kan det vara knepigt att få ihop tillräckligt med fett och proteiner. Kanske särskilt fett när jag tänker efter. För att få protein finns det ju många olika baljväxter som går finfint att odla på våra breddgrader; det är bara att jag själv ännu inte har kommit upp i de kvantiteter som jag behöver för att vi ska ha proteiner året runt.
Fett är knepigare. Det behövs ju både för att tillaga mat och för att vi människor behöver få i oss fett. Olika nötter och fröer kan vara en del av lösningen. Till exempel solrosfrö. I Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas läser jag att de innehåller 56,1 procent fett och 20,6 procent protein. Inte dumt alls. Tidigare har jag bara dragit upp enstaka solrosor, och då har jag i princip ätit några fröer direkt från blomman och sparat några fröer från de största blommorna till utsäde och sedan inte gjort något mer.
Men i år fick jag en större skörd. Jag har ett antal solrosor på tork i odlingsboden – några ligger på plåtar, andra har jag hängt över en tvättlina i taket – men jag ser inte alls fram emot att peta bort de svarta skalen runt varje litet frö.
Därför blev jag glad när jag förstod att man kan grilla eller ugnsbaka solrosorna hela och på sätt få i sig mer mat på en gång. Smaken är ganska neutral, så jag har smaksatt med örtsalt, svartpeppar och olja och det har blivit bra. Just det, det var ju det där med olja – jag behöver alltså först pressa olja ur några andra solroskärnor. Det vet jag inte hur man gör än, men det är något jag vill utforska längre fram.
Det svåra är att skörda solrosorna vid rätt tillfälle. De ska ha börjat få fröer, men man vill inte att de svarta, hårda skalen runt fröerna ska ha bildats, för de är inte goda att äta.
Grilla eller ugnsbaka solros – gör så här
Jag har testat att grilla och ugnsbaka solrosor. Tydligen ska man kunna koka blommorna också, men det har jag inte provat än. Så här gjorde jag:
Välj en lagom mogen solros, se ovan.
Klipp av blomman med en sekatör. Klipp även bort så mycket av stjälken så att blomman blir en platt biff som går att grilla eller lägga i en ugnsform.
Peta bort det gula som sitter ovanpå fröerna i blommans mitt (ja, inte vet jag vad det heter; jag är väl ingen biolog heller 😉). Ta även bort kronbladen. Det går också att ta bort lite av de gröna bladen om man inte vill att det ska lukta bränt eller så. Annars gör det inget att de blir lite brända – du ska ändå inte äta dem.
Sätt ugnen på 225 grader eller tänd grillen.
Lägg blomman på grillen eller i en ugnsform eller på en plåt. Krydda med salt och peppar och ringla eventuellt lite olivolja på. Om du inte har gjort egen solrosolja alltså. (Det borde gå att ha på oljan efteråt i stället om du inte vill hetta upp vegetabilisk olja och riskera att det bildas ämnen som inte är bra för dig.) Vi grillade blomman på båda sidorna. Jag läste någonstans att man ska grilla dem med frösidan ner. När jag har ugnsbakat har jag lagt dem med frösidan upp. Det är nog inte så viktigt hur man gör med det där.
Ugnsbaka i 5-15 minuter, beroende på hur stor blomman är.
De här solrosorna är egentligen övermogna – fröerna har bildat svarta skal. De fungerade helt okej att äta ändå, men det är ännu godare att skörda blommorna tidigare.
Äta solrosorna
Nu kommer det roliga: äta solrosen. Det är själva fröerna du ska äta. Hur det går till beror lite på hur mogen blomman var när du plockade den. Om fröerna är mer utvecklade går det att skrapa bort dem från bottnen med en gaffel och äta dem. Om det inte riktigt finns några fröer utan allt sitter ihop i en enda massa är det enklast att bara sätta framtänderna i hela bottnen, ungefär som om du åt en majskolv. Som du kanske gissar kommer du inte att vara ditt snyggaste jag när du äter solrosbotten, men det är det värt!
Hoppas att du blev sugen på att äta solrosor. Smaklig måltid! 🌻
Har du funderat på att växla ner men vet inte var du ska börja? I dag tänkte jag dela med mig av en snabb steg-för-steg-lista:
Ta reda på nuläget så att du kan utgå från det.
Sätt ett mål – eller flera – och gör en budget.
Stäm av hur det har gått och bestäm hur du vill gå vidare.
Kort och koncist, eller hur? Ja okej, jag erkänner, det kanske tar en stund att genomföra stegen. Men det är värt det, jag lovar!
Hur mycket pengar gör du av med varje månad?
Du behöver alltså börja med att ta reda på hur mycket du eller ditt hushåll gör av med varje månad, och på vad. Dela in dina utgifter i olika kategorier så att du får en överblick över vad pengarna går till.
Det finns förstås appar för det här. Eller så använder du Excel eller Google Sheets. Själv använder jag Excel, och kan därför inte rekommendera någon särskild app. Jag skriver in mina utgifter i Excelarket om jag gör engångsinköp under månaden. Efter varje månadsskifte går jag in på mitt bankkonto och skriver upp sådant som dragits automatiskt och sådant som jag har missat.
Om du använder en app kan du koppla den till ditt bankkonto så att du inte behöver göra det här manuellt. Har du en app som fungerar bra för det här? Berätta gärna vilken och hur den fungerar!
Eftersom utgifter kan variera under året tycker jag att det allra bästa är att ha siffror för ett helt år att utgå från, vilket talar för att använda en app som automatiserar det här så att du inte behöver gå igenom dina utgifter för ett helt år innan du kan gå vidare till steg 2.
Sätt mål och gör en budget
När du har fått koll på dina utgifter är det dags att bestämma hur du vill ha det framöver. Vilka utgifter vill du dra ner på? Vilka ger dig livskvalitet eller något annat som du inte vill göra avkall på? Det är bara du som vet hur du vill ha det.
Det går att sätta mål på många olika nivåer när du växlar ner. Här är några exempel som kanske kan ge inspiration:
Sätt en sammanlagd månadsbudget – eller årsbudget – som ligger på en viss nivå, och som är lägre än dina nuvarande utgifter.
Spara ett visst belopp varje månad. Automatisera så att det beloppet dras från ditt konto i början av månaden.
Minska matkostnaderna med hälften.
Dra ner på kostnader för att äta ute (restaurang, fika på stan, take away …) med 70 procent.
Dra ner på kostnader för prenumerationer med hälften, alltså tjänster för streaming, ljudbok, musik och så vidare, och även tidningar och liknande.
Köp aldrig kaffe eller dricka på stan.
Och så vidare. Kanske är det inget av det här som passar dig. Kanske vill du dra ner på något helt annat.
Stäm av hur det går och sätt nya mål och nivåer
Bestäm dig för när du vill stämma av din budget. Själv stämmer jag av varje månad – samtidigt som jag skriver in uppgifterna i Excel. Vid årsskiftet gör jag en större avstämning där jag ser över hur det har gått i de olika kategorierna och hur jag vill ha det framöver. Det är inget fel med att justera beloppen uppåt om det visar sig att det blev för tråkigt och snålt inom en viss kategori. Det är helheten som räknas. Kanske kan du dra ner på något annat i stället?
Lycka till med att växla ner! Hör gärna av dig och berätta hur det går!
Vad är täckodling? Varför ska man täckodla? Och hur gör man när man täckodlar? Det här tänkte jag prata om idag. Häng med vettja!
Vad är täckodling?
Täckodling, eller mulching, som det heter på engelska, handlar om att täcka jorden med organiskt material. Många som har en villaträdgård har tillgång till gräsklipp, och det passar bra att täckodla med. På hösten finns det ofta löv som kan användas till att täcka odlingsbäddarna inför vintern. Du kan också täckodla med till exempel ensilage eller delar av växter som grönsaksblast och blad som du inte använder.
Varför ska man täckodla?
Vad är det då bra för? En bra fråga att ställa sig varje dag i sin odling är: Hur skulle naturen ha gjort? I naturen är jorden aldrig bar. Det växer alltid något där. Eller så har det trillat ner löv eller annat växtmaterial som täcker marken och som kommer att bli ny jord så småningom. Så kan du också göra i din odling. Klä alltid på jorden – den tycker inte om att vara naken.
Några stora fördelar med att täckodla:
Du behöver inte vattna så ofta – täckmaterialet hjälper till att hålla fukten. I och med klimatkrisen får vi allt mer extremt väder, och vi kommer antagligen att få se fler perioder med torka framöver. Täckodlingen gör din odling mer motståndskraftig mot torka.
Du gödslar jorden med täckmaterialet. Eller rättare sagt, maskarna drar ner materialet i jorden och omvandlar det till ny näringsrik jord.
Du får mindre ogräs i din odling. Det här är min svaga punkt i år. Jag har mer ogräs än vad jag klarar av. Jag behöver jobba mer på att aldrig lämna någon jord bar.
Du behöver inte gräva jorden. Enligt många är det bästa för jorden – och för oss odlare, i alla fall om vi odlar större ytor – att aldrig gräva runt jorden, utan i stället fylla på med nytt material ovanifrån vartefter. På så sätt blir jorden luftig och näringsrik helt utan grävning.
Hur gör man när man täckodlar?
Så här gör jag när jag täckodlar – under förutsättning att jag har tillgång till täckmaterial:
Jag täcker gångarna mellan bäddarna, särskilt på hösten. Vi har lerjord och det är oerhört blött på hösten. Gångarna förvandlas till lermassa som det är omöjligt att gå i om det inte ligger täckmaterial där.
När en bädd inte används täcker jag hela bädden.
När jag planterar gör jag ett hål i täckmaterialet där jag ska plantera plantan. Jag gräver ner plantan och sedan makar jag tillbaka täckmaterialet så att ingen jord syns under materialet. Om jag planterar riktigt små plantor kan jag ibland behöva flytta på allt täckmaterial och låta jorden vara bar några veckor medan plantorna växer till sig.
När jag sår direkt på friland flyttar jag täckmaterialet från bädden. Antingen får det ligga i gången så länge, och så kan jag använda det när plantorna har kommit upp och växt till sig. Eller också använder jag materialet någon annanstans, och så får jag täcka med nytt material när plantorna är tillräckligt stora.
Hur går det med min täckodling?
I min odling har jag aldrig tillräckligt med täckmaterial. Men i år har maken klippt gräs i betydligt större utsträckning än tidigare – perfekt, för själv hinner jag inte. Tidigare har hela tomten i princip fått växa vilt, men nu finns det ett par gräsmatteytor och en del gångar på tomten och utanför några av odlingsytorna. Det underlättar min odling, och framför allt ger det mig täckmaterial i form av gräsklipp. Och nej då, du behöver inte oroa dig; en stor del av tomten är fortfarande vildväxt, så det finns gott om blommor till pollinatörerna. 🐝😊
Drömmen är är att få till ett tjockt lager med täckmaterial överallt, helst 20–30 centimeter, för att verkligen hindra ogräset att komma upp. I praktiken har jag ofta haft ett betydligt tunnare lager. Det ger förstås bra näring till jorden ändå, men det hjälper inte lika mycket mot ogräset. Det är en av anledningarna till att jag har kämpat så mycket med ogräs i år. Framöver är planen att i stället för att täcka många bäddar med ett tunt lager så täcker jag färre bäddar med ett tjockt lager. Och så kompletterar jag med att så olika gröngödslingsväxter i de bäddar som materialet inte räcker till, framför allt under de delar av året när jag inte använder bäddarna.
Hur gör du? Täckodlar du? Eller är du sugen på att börja?
I den här nytäckta bädden syns det knappt att jag odlar rotselleri och rosettkål – men snart blir gräsklippet brunt och då ser man tydligt de gröna växterna.
En av de saker jag verkligen inte gillade med att ha en anställning – om jag minns rätt; det var alltså 20 år sedan – var att jag bara hade fem veckors semester. Om året! Jag tog två veckor ledigt vid årsskiftet, och så återstod bara tre veckor på sommaren. För mig kändes det orimligt att ha så lite ledigt på sommaren. (Ja, jag vet att många arbetsgivare har kollektivavtal och alla möjliga bra villkor som ger mer semester, men på den tiden hade jag inte lärt mig att ställa den typen av krav.)
Att ha lång semester på sommaren var därför en viktig utgångspunkt för mig när jag startade eget. Det ingick in min planering att dra in tillräckligt med pengar resten av året för att kunna vara ledig på sommaren. Under många år hade jag runt sex eller sju veckors ledigt på sommaren. Ja, jag läste väl mejl lite nu och då – som soloföretagare kopplar man kanske inte ner helt, men oj, vad nervarvad jag var under sommaren. Jag såg det som en vaccinering mot stressigare perioder resten av året: att jag kopplade av ordentligt under lång tid gav mig större motståndskraft mot stress.
För tre år sedan flyttade jag till hus och började odla med målet att bli i princip självförsörjande på grönsaker. Det är mycket arbete, särskilt under våren och sommaren förstås, och sommaren är inte rätt tillfälle att ta långledigt. Förra året lyckades jag ändå få till lediga dagar här och där under sommaren – ibland flera på raken. Den här sommaren vete sjutton hur det ska gå – jag ligger efter med vårbruket och har fortfarande massor av plantor som inte är utplanterade, och många odlingsbäddar som är helt igenväxta av ogräs. Ärligt talat ligger jag efter med företagets jobb också, men där tänker jag mig ändå att jag kommer att ha en period där jag minimerar tiden som jag sitter vid datorn och jobbar.
På sätt och vis längtar jag tillbaka till mina långlediga somrar. Samtidigt är jag inte beredd att byta bort min självhushållning, så jag får nöja mig med några dagars semester här och där. Det betyder att jag behöver planera in semester på vintern i stället. I vintras gick det bättre än tidigare år. (Yay! Jag lär mig!) Den kommande vintern planerar jag att det ska gå ännu bättre.
Tar du semester på sommaren? Eller bara drar ner lite på tempot? Eller kör du på som vanligt? Och framför allt: mår du bra med det alternativ du har valt?
Odla fleråriga grönsaker är grejen! Jag gillar verkligen fleråriga ätliga växter över huvud taget – det är fantastiskt att ha bärbuskar och fruktträd som ger skörd varje år utan att jag behöver förodla, så, plantera och allt det där. Och precis så är det med fleråriga grönsaker också. Flera av dem ger dessutom skörd på våren, innan de ettåriga odlingarna har börjat producera mat.
Här är några fleråriga grönsaker som jag har i min trädgård just nu:
Gode Henriks målla
Gode Henriks målla, eller Lungrot som den också heter, är en klassiker i skogsträdgårdskretsar. I år är första året som jag skördar den på allvar. Både bladen och fröerna går bra att äta. Jag har mest skördat blad och frö på en gång, förvällt alltihop och sedan stekt dem med smör och vitlök som ett tillbehör eller låtit dem ingå i någon varm rätt där det passar bra med gröna blad (gryta, soppa, lasagne etc).
Det går också att använda fröerna för sig genom att koka dem och äta som quinoa.
Spansk körvel
Spansk körvel är kanske snarare en ört än en grönsak, men jag använder den ofta som en grönsak, som en del av de gröna bladen i en sallad. Det går också bra att ha den i en grön smoothie eller i örtte.
Under några veckor på sommaren kan man även använda de lakritssmakande fröerna – jag brukar äta dem som godis direkt från plantan. Mums!
Piplök och annan bladlök
Piplöken är den fleråriga lök som jag får mest skörd av, så den får just nu representera alla fleråriga lökar på min tomt. Gemensamt för de fleråriga lökarna är att man bara skördar blasten; om man gräver upp löken blir det inget kvar att skörda framöver.
Förutom piplök har jag kajp (även kallad skogslök), ramslök, gräslök och kanske någon sibirisk kantlök om inte ogräset har vunnit över den i år.
Sparris
Att odla sparris kräver tålamod. Inte min starkaste gren, men det är bara att kämpa på, för det tar några år från sådden tills man kan skörda sparrisen. Hos mig har de där åren inte passerat än, men jag har stora förväntningar på sparrisskörden framöver.
Ängssyra
Ängssyra har jag gott om. De syrliga bladen är perfekta i en sallad, eller som ensam bladgrönsak, särskilt till mat som är lite mastig eller gräddig. Då ger syran fin balans. Eventuellt vill du inte äta för mycket av den, eftersom den innehåller oxalsyra.
Malva
Malvornas blad går bra att äta. Jag har läkemalva och myskmalva. Jag brukar blanda dem i en sallad eller ha dem i te eller smoothie.
Fleråriga örter
Och så örterna, även om de kanske inte kan räknas som grönsaker. Jag har libbsticka, olika sorters mynta, citronmeliss, timjan, stenkyndel, salvia, oregano och säkert några till.
Vilda fleråriga grönsaker
Det finns också en del vilda fleråriga växter på tomten: nässlor och kirskål skördar jag en hel del av. De är perfekta på våren när det inte finns så mycket annat att skörda.
På gång att odla fler fleråriga grönsaker
Jag försöker ständigt så nya fleråriga grönsaker – och ibland köper jag någon planta också – så förhoppningsvis kommer jag att ha fler av dem om några år. Jag har nog fler redan nu, men det här är vad jag kommer på just nu.
Vad behöver jag – egentligen? Jag tycker att det är en bra fråga för att växla ner och minska klimatavtryck och utgifter. Vi lever ju i ett konsumtionssamhälle, och när det uppstår ett problem eller ett behov är det inte konstigt om vi tror att konsumtion är lösningen. Då kan det vara en bra idé att tänka ett varv till. Kanske är det egentligen något helt annat jag behöver? Jag ska ge några exempel:
Förmodat behov: Vi måste renovera köket. Egentligt behov: Vi har inte plats i skåpen för de saker vi använder till vardags. Lösning: Vi städar och organiserar skåpen så att vi får plats med det som vi använder till vardags.
Förmodat behov: Vi behöver verkligen en resa till solen. Egentligt behov: Vi behöver en paus och lite ledigt från vardagen. Lösning: Vi tar ledigt en vecka, bokar av allt, tänder en brasa, lagar god mat, tittar på film och bara slappar.
Förmodat behov: Vi behöver en större bostad. Egentligt behov: Vi behöver ha färre saker så att vi får plats i vår nuvarande bostad. Lösning: Vi gör en rensning där vi skänker bort och säljer onödiga saker.
Förmodat behov: Jag behöver köpa en ny tröja. Egentligt behov: En av mina tröjor har gått sönder och jag behöver något att ha på mig på jobbet. Lösning: Gå igenom garderoben och se de plagg jag redan äger med nya ögon – kanske kombinera plaggen på ett annat sätt än jag brukar. Alternativ lösning: Laga hålet i den trasiga tröjan.
Som det mesta i livet är det en process att frigöra sig från konsumtionssamhället. Ett steg att komma vidare i processen kan vara att komma ihåg att ställa frågan Vad behöver jag – egentligen? Vad tror du om det?
Vad ska man göra med all gräslök? Gräslöken är flerårig och det är lätt att få mycket skörd av den i trädgården. Här får du några tips på vad du kan göra om du är en av oss lyckligt lottade som har gott om den goda bladlöken.
Klipp ner gräslöken så växer den upp igen
Först ett tips som inte handlar om matlagning: Visste du att om man klipper ner gräslöken till marken så växer den upp igen? Det är ett sätt att få gräslök under en stor del av odlingssäsongen och inte bara på försommaren. Klipp ner, stoppa i frysen till vintern och vänta på att det växer upp en ny omgång.
Använd gräslök i stället för lök
Använd gräslöken i stället för gul eller röd lök i och till allt möjligt. Om du lagar en gryta som det ska vara lök i så hoppar du över momentet med att steka löken, och i stället använder du gräslök. Antingen blandar du i den precis innan rätten är klar eller så strör du den ovanpå när allt är klart.
Gör en pesto på gräslök
Jag brukar göra pesto på alla möjliga gröna grejer, som kirskål på våren eller morotsblast senare under sommaren. Gräslök fungerar också. Ta till exempel hälften basilika och hälften gräslök. Rostade hasselnötter är alltid gott i en pesto också.
Strö gräslök på smörgåsen
Strö gräslöken över smörgåsar, över en omelett, över precis allt som du äter när det är gräslökssäsong. 😀
Gör ett gräslökssalt
Gör ett gräslökssalt genom att köra gräslök och salt i mixer och torka i ugnen på låg värme under många timmar. Mixa igen efteråt. Om du har fler örter i trädgården samtidigt kan du förstås göra ett salt med många olika örter i.
Stek gräslöksblommorna
Om du inte klipper ner gräslöken utan i stället låter den gå upp i blom kan du använda blommorna. Jag brukar steka dem i smör eller olja med soja och chili och lite sesamolja. Mums!
Gör ett kryddsmör
Gräslök är toppen i ett kryddsmör. Blanda i gräslök i smöret tillsammans med citron, salt och peppar och eventuella andra örter som du har. Vitlök är också gott att ha i.
Gör en potatissallad
När färskpotatisen kommer är det ju hur gott som helst att göra en potatissallad, kanske Ernsts potatissallad?
