Blogg

Kirskålspaj eller annan ogräspaj – glutenfri paj på gröna blad

Här kommer ett recept på kirskålspaj. Att plocka och äta vilda växter är en av mina absoluta favoritdelar av självhushållningen. Det är så otroligt lyxigt att de bara växer där ute, utan att jag behöver göra något annat än att skörda och tillaga dem. Det blir ännu mer klimatsmart mat än de egenodlade grönsakerna, eftersom jag inte behöver vattna eller göra något för att de ska växa. Många av växterna finns dessutom i överflöd som ogräs på tomten.

Jag gillar också beredskapen som det innebär att lära sig att äta vilda växter. Just det här receptet innehåller dock en hel del ingredienser jag inte är självhushållande på – och inte heller har ambitionen att bli självhushållande på. Men gott blir det!

Jag använder kirskål i det här receptet. Det går bra att göra en annan ogräspaj genom att byta ut kirskålen eller blanda med till exempel nässlor eller maskrosblad (kanske inte enbart de senare – de kan vara ganska beska). Och självklart går det lika bara att använda grönkål, spenat eller några andra odlade eller köpta gröna blad.

Den här pajen är glutenfri, och bottnen är gjord av kikärter, hasselnötsmjöl och fiberhusk. Den går bra att göra mjölkfri. Jag har inte provat att göra den utan ägg. Förslag för dig som är vegan, eller inte kan eller vill använda ägg, är prova att göra smeten med tofu eller aquafaba. Leta upp ett recept på vegansk paj för att få inspiration.

En hand med grytvante som håller i en nygräddad kirskålspaj vid ett fönster där man ser en träterrass utanför. Under handen med pajen syns en hund som tittar längtansfullt på pajen.
Kirskålspaj

Pajskal till kirskålspajen – ingredienser

Här är ingredienserna till kirskålspajens botten:

  • 300 g kikärter, hemkokta eller färdigköpta
  • 30 g smör (kokosolja eller mjölkfritt margarin om du inte vill ha mjölkprodukter)
  • 45 g hasselnötsmjöl (Mixa hasselnötter själv om du har en bra mixer. Ska du köpa färdigt är mandelmjöl oftast lättare att hitta i butiken.)
  • 1 krm salt
  • 2 tsk fiberhusk

Fyllning till kirskålspajen – ingredienser

Här är ingredienserna till kirskålspajens fyllning:

  • 300 g kirskål
  • 2 gula lökar
  • 3 klyftor vitlök
  • 30 g smör
  • 3 ägg
  • 3 dl havregrädde (kogrädde går också bra, eller 2 dl creme fraiche och 1 dl valfri mjölk)
  • salt och peppar
  • 200 g riven ost (det går bra med någon typ av veganost som kan värmas upp)

Kirskålspaj – gör så här

  1. Mixa ingredienserna till pajskalet och låt degen vila i kylskåp i 30 minuter.
  2. Tryck ut degen i en pajform (jag använder en springform) och förgrädda i 175 grader i 15 minuter.
  3. Låt svalna lite.
  4. Hacka kirskålen i mindre bitar. Finhacka lök och vitlök.
  5. Stek kirskål, lök och vitlök i smör tills de har mjuknat. Salta och peppra.
  6. Lägg den stekta kirskålen i pajskalet.
  7. Vispa ihop ägg, grädde, salt och peppar.
  8. Häll smeten över kirskålen.
  9. Lägg den rivna osten på toppen.
  10. Grädda 45 minuter på 175 grader.
  11. Låt pajen vila i 20 minuter.

Ät med en grön sallad till – kanske med inslag av ännu fler vilda blad?

Vill du vara mer självhushållande än så här?

Jag är inte självförsörjande på baljväxter, så därför köper jag torkade kikärter. Självhushållningsalternativet skulle kunna vara gråärtor eller kokbönor, för dig som odlar det.

Jag har inte provat att göra egen fiberhusk, men en tanke är att det skulle kunna gå att göra genom att mala grobladsfrö, som jag har förstått är ganska likt psylliumfrö som man gör fiberhusk av. 

Hasselnötter går ju att odla själv – jag jobbar på det men har inte kunnat skörda något än.

Ägg brukar jag oftast kunna köpa av en lokal äggproducent, och det är ju så vi behöver göra för att få en hållbar livsmedelsproduktion i längden. Det är inte en rimlig ambitionsnivå att en person eller ett hushåll ska kunna producera all sin egen mat, utan vi behöver hjälpas åt i lokalområdet.

Hör gärna av dig med en kommentar om du provar att laga den här pajen. Vad tyckte du?

Hur går det att bli självförsörjande på grönsaker?

Hur går det egentligen med mitt mål att bli självförsörjande på grönsaker? Jag formulerar målet som att mitt hushåll på två vuxna ska vara i princip självförsörjande på grönsaker året runt. Det där med i princip betyder dels att jag är beredd på att det är någon grönsak som misslyckas varje säsong – och beroende på vilken grönsak det är kanske jag då har lust att köpa den istället för att vänta på nästa chans att odla den. Dels betyder det att jag kan göra ett medvetet undantag (det brukar bli några tillfällen per år) och köpa en grönsak för att laga en viss rätt, kanske till en födelsedagsmiddag eller något liknande.

Som självhushållare har jag inte tillgång till alla grönsaker året runt, utan som jag ser det så ingår det i självhushållningen att jag till exempel bara äter gurka och paprika under sommaren och tidig höst – resten av året äter vi andra grönsaker.

Jenny Forsberg med en knippe morötter som ligger bredvid på mark som är delvis snötäckt.
Morötter går bra att skörda även på vintern.

Räckte förra säsongens grönsaker?

Frågan är: Hur långt räckte grönsakerna som jag odlade säsongen 2023? Finns det något kvar att äta nu eller har vi börjat köpa grönsaker?

Svaret är att jag började köpa några få saker i mars: potatis (kanske var det ännu tidigare?), så småningom lök, och där någonstans även några påsar med frysta haricots verts. Från och med runt 1 maj köpte vi morötter, för då var de slut, och då kompletterade jag även med att köpa lite mer frysta grönsaker och någon enstaka vitkål. Men i maj finns det gott om gröna blad här: vilda, odlade fleråriga, några övervintrande ettåriga och enstaka vintersådda bladgrönsaker. Och det går ju att laga massor av mat på det! Dessutom finns det sparris, även om jag inte har kunnat skörda några stora mängder än. Så jag sammanfattar det så här: vi skulle till nöds kunna klara oss året runt på de grönsaker som jag odlar, men eftersom det blir trist under ett par månader på våren så köper jag lite grönsaker då, fast målet är att inte göra det. De grönsaker som jag köper då är sådana som jag skulle ha haft tillgång till vid den årstiden om jag hade lyckats ända fram med självhushållningen. Observera att mitt mål bara handlar om grönsaker (och i ett långsiktigt drömscenario även frukt och nötter). Vi köper all annan mat: ägg, havregryn, pasta, matgryn och en massa annat som vi äter.

Den där grönsaken som misslyckades förra säsongen var lök. Fast helt åt skogen gick det faktiskt inte; en av mina bäddar med schalottenlök ruttnade för att det var så blött under sommaren, och om jag minns rätt var det även en del lök i någon annan bädd som blev förstörd. Därför räckte inte löken så länge som jag hade planerat.

Tre saker jag inte är självhushållande på

Det är tre saker som jag hittills inte har lyckats bli självhushållande på:

  • tomater, närmare bestämt tomatkross – vi har de färska vi behöver under sommar och tidig höst, och även en del vintertomater som går att äta färska under vintern, men vi köper tomatkross hela vintern
  • potatis – jag är i en negativ spiral som går ut på att jag inte har något sätt att förvara dem under vintern (har varken jordkällare eller kallskafferi) så därför odlar jag inte tillräckligt, så därför har jag aldrig så mycket potatis att jag tvingas lösa förvaringen så därför har jag inget sätt att förvara dem …
  • torkade baljväxter – jag har inte så stor odlingsyta att jag kan odla hela årsbehovet av baljväxter.


Tomaterna jobbar jag på men har inte lyckats lösa vad det är som gör att jag inte får ihop tillräckligt med skörd. I år planerar jag att läsa mig tryckkonservera tomater, och det är förstås ett steg i rätt riktning, men det hjälper inte om jag inte har tillräckligt med skörd. Potatisen har jag ingen lösning på just nu – kanske ska jag konservera potatis också om jag ska lära mig tryckkonservering? (Min gissning är att konserverad potatis inte är så gott att äta rakt av men att de fungerar bra att ha i mot slutet när man gör en gryta?). Baljväxterna löser jag inte, för jag planerar inte att utöka odlingsytan, eftersom jag redan har större yta än jag klarar av att hantera. 🙈 Så jag tänker fortsätta att köpa torkade baljväxter att använda under vintern.

Det här är ett resultat som jag känner mig nöjd med, även om jag hoppas jobba bort den där vårperioden med köpegrönsaker framöver. Hur går det för dig? Har du påbörjat din självhushållning? Har du något mål för den här odlingssäsongen?

Så kan du skapa flow – jobba effektivt och upplev mening

Brukar du ha flow? Du vet, det där tillståndet när tiden bara försvinner, och du är helt uppslukad av det du gör. Jag hade ett sådant otroligt flow förra tisdagen. Jag satt vid datorn och jobbade superkoncentrerat i tio timmar med bara ett par korta pauser för att ordna något att äta (som jag åt vid datorn medan jag fortsatte att jobba; det rekommenderar jag dock inte). Dagen efter var jag dagvill – jag trodde att det var tisdag igen! Jag hade varit så försjunken i det jag gjorde på tisdagen att den dagen liksom försvann ur mitt minne.

6 tips för att hitta flow

Att hitta in i flow är både magiskt och otroligt effektivt. Men hur gör man för att komma dit? Här är några tips för att ge dig själv rätt förutsättningar:

  1. Rensa bort alla distraktioner. Stäng av ljudet på telefonen och lägg den där du inte kan se den – till exempel i en stängd skrivbordslåda. Säg till eventuella personer i din omgivning att du inte vill bli störd.
  2. Avsätt en viss tid för att jobba fokuserat – och håll möjligheten öppen för att fortsätta långt efter det om du skulle hamna i flow. Jag brukar normalt tycka att 75 till 90 minuter är en bra tid för att fokusjobba. Den här gången hade jag tänkt jobba i två timmar, men jag fortsatte alltså i tio!
  3. Ha tydliga mål för sessionen. Att veta exakt vad du vill uppnå hjälper dig att hålla fokus.
  4. Försätt dig själv i rätt mentalt tillstånd. Skapa gärna en rutin för att signalera till hjärnan att det är dags att fokusera.
  5. Tillåt dig själv att dyka djupt. Bestäm dig för att ignorera allt annat under perioden som du har avsatt och ge dig själv utrymme att verkligen gå in i det du gör.
  6. Pausa smart. Ta korta, effektiva pauser för att kunna fortsätta jobba koncentrerat utan att bryta flowet. (Det här hade jag behövt göra under min flowdag; jag drog på mig onödigt mycket spänningar i kroppen under den här dagen.) Bra saker att göra i pausen: äta och dricka, röra på kroppen, få frisk luft. Kolla inte sociala medier eller något annat som får dig att tappa fokus.

Brukar du uppleva flow? Har du något särskilt knep för att hamna där?

Ny guide: 77 sätt att skapa passiv inkomst

Så vad jobbade jag med under min flowtisdag? Jo, jag gjorde klart en guide som heter 77 sätt att skapa passiv inkomst. Det är en lista med idéer som du kan använda för att skapa din nästa passiva inkomst. Du kan använda idéerna rakt av, kombinera flera av dem eller låta dig inspireras till nya inkomstkällor som passar dig. (OBS! Om du är med i medlemsprogrammet behöver du inte köpa den; du kommer att få tillgång till den ändå.) Guiden passar både dig som vill komma igång att skapa passiva inkomster och dig som redan har en eller några och vill skapa ännu fler.

Att hitta ditt flow kan vara nyckeln till inte bara ökad produktivitet utan också till en djupare tillfredsställelse med det du gör. Jag hoppas att du också får uppleva flow! Kanske är det rentav guiden 77 sätt att skapa passiv inkomst som hjälper dig att skapa din nästa flowdag?

Att skapa flow illustreras här med en bild på Jenny Forsberg som ligger och blundar och ser nöjd ut bland sina egenskördade grönsaker, närmare bestämt kronärtskocka, aubergine och padronchili.

Mina passiva inkomster 2023

Det är dags att summera mina passiva inkomster för 2023. Så här ser fördelningen ut mellan mina olika typer av passiv inkomst:

För att förtydliga diagrammet: Onlinekurser är den största andelen och intäkter från böcker är den näst största.

Hur stor passiv inkomst hade jag 2023?

Jag har sagt så länge nu att jag har en månadslön i passiv inkomst per år, och så är det även 2023. Jag har alltså passiva inkomster på en tolftedel av en årslön. Och då menar jag inte en chefslön. Summan för mina passiva inkomster 2023 är i stort sett samma som året innan.

Så här ser utvecklingen ut för mina passiva inkomster sedan jag började mäta:

Jag inser att de här staplarna inte säger så mycket utan faktiska siffror, men alla staplar ryms inom den där fiktiva månadslönen – det är inte så stora skillnader från år till år.

Vilka typer av passiva inkomster har jag?

Vad innebär då de olika intäkterna i cirkeldiagrammet längst upp?

Passiva onlinekurser är självstudiekurser, där deltagaren jobbar på egen hand utan att jag behöver göra något. Även köpprocessen är automatiserad, så att det sker utan min inblandning. Däremot behöver jag sälja eller marknadsföra kurserna på något sätt för att någon ska hitta dem.

Affiliate-intäkter är annonsintäkter från länkar som jag har på någon av mina webbplatser. Det här är inget jag satsar aktivt på just nu, utan snarare en rest från tidigare arbete som föll ut under 2023.

Utdelning är utdelning på värdepapper. Jag har inte så mycket utdelningsaktier, så det här är en liten post.

Något jag däremot inte räknar som en passiv inkomst är avkastning de fonder, aktier och andra värdepapper som jag har, alltså när dessa värdepapper ökar i värde. Eftersom jag inte har tagit ut någon vinst, utan bara låter pengarna ligga kvar och jobba (eller ibland säljer något för att köpa något annat) räknar jag inte det som en intäkt. Jag ser inte investeringar som något jag ska få passiva inkomster av just nu utan något som jag ska använda längre fram i livet. (Om det inte händer något särskilt som gör att jag behöver pengarna, som när vi köpte hus och jag behövde pengar till min del av kontantinsatsen.)

Ränta är för pengar jag har på ett vanligt bankkonto, alltså pengar som inte är investerade på börsen utan fungerar som buffert om jag behöver.

Royalty sålda böcker är intäkter från böcker som jag har skrivit tidigare och som såldes under 2023.

Provision på konsultuppdrag är när jag får in språkkonsultuppdrag som jag inte själv har möjlighet att ta på mig utan istället skickar vidare till en kollega. Det bygger på att jag har en deal med några kolleger om att jag skickar uppdrag till dem. Om det blir ett uppdrag via min kund betalar min kollega en procentandel i hittelön till mig för att min marknadsföring drog in uppdraget och för att jag förmedlade uppdraget vidare. Det här var en ytterst liten post under 2023.

Återbäring på köp är när jag använder en tjänst som är kopplad till många olika webbshoppar på nätet och som ger pengar tillbaka när man handlar. Jag använder MyBonus, men det finns flera sådana aktörer. Jag vill helst inte handla mer än nödvändigt, i alla fall inte nyproducerat, men här får jag bland annat återbäring på flera apotek och även när jag handlar på Matsmart.

Jag hade utgifter för annonser

Under 2023 la jag en del pengar på annonser för att sälja min kurs Skriv tydliga texter. Jag hade nämligen testat det i slutet av 2022 med bra resultat, så jag ville se om jag kunde fortsätta på den inslagna vägen.

Jag fick inte samma fina resultat som tidigare, och jag har ärligt talat rätt svårt att tyda siffrorna och resultaten. Men jo, jag tolkar det som att jag sålde fler kurser under 2023 tack vare mina annonser. Men var det värt investeringen i tid och pengar? Jag ska göra nya försök framöver och se vad det ger.

Man skulle kunna se det som jag ska dra av annonskostnaderna när jag räknar ihop de passiva intäkterna, eftersom kostnaderna för den annonsen är direkt kopplade till intäkter för den kursen. Men jag har räknat intäkterna för sig i min uträkning, utan några avdrag.

Helst önskar jag mig att min SEO ska fungera så där bra som den gjorde innan det som jag brukar kalla för min SEO-krasch för några år sedan. Så att kursen säljer av sig själv med hjälp av trafiken till webbplatsen iklartext.se. Jag har i alla fall tagit några små steg i den riktningen. Alltid något.

Vad gick bättre och sämre under 2023?

Onlinekurserna sålde bättre under 2023 än året innan, och då särskilt Skriv tydliga texter. Men den hade en dipp året innan, så egentligen är kursen snarare tillbaka där den var innan.

Provisionen på uppdrag var lägre än vanligt. Även där är det SEO som ska jobba för mig. Jag lägger någon timme här och där på att förbättra den men jag har svårt att prioritera det. Just nu är min teori att SEO-kraschen berodde på att mycket av informationen på iklartext.se helt enkelt började bli för gammal. Så jag jobbar bland annat med att uppdatera delar av den, sida för sida, men tyvärr har jag svårt att prioritera att lägga den tid jag skulle vilja.

De andra posterna i cirkeldiagrammet är inte så stora, och inget av det är något jag satsar på just nu.

Vad har jag för planer för 2024?

Vad har jag för planer nu då? Hur ska jag öka mina passiva inkomster 2024?

Planen är att det jag jobbar med inom Ett fritt liv – som idag hamnar i medlemsprogrammet – även ska yngla av sig i fler, fristående produkter. Det här är på gång om vi pratar om passiva intäktskällor:

  • Jag har nyligen lagt upp Den snälla företagaren som självstudiekurs så att man kan gå den när som helst. Nu behöver jag jobba med att sälja den. Jag ska nog prova att annonsera för den också.
  • Jag har börjat jobba på en kurs för den som vill göra egen näring till sin odling.
  • Jag har delvis material till en liten digital produkt om passiva inkomster som jag är supersugen på att sammanställa. När som helst kommer jag att lyckas prioritera den! 😊

Och så vill jag fortsätta jobba med min SEO så att jag kan sälja fler av Skriv tydliga texter.

Det vore kul att skriva en ny bok – jag har sedan länge grundmaterial till en fackbok. Jag ska fundera under året om den är något jag kan börja ta tag i nästa vinter. Min gissning är dock att jag inte kommer att prioritera det den vintern heller. 🙃

Jag är rejält trött på att storleken på mina passiva inkomster i princip har stått stilla sedan jag började. Jag har kommit fram till att en viktig anledning är att jag inte satt upp tydliga mål och delmål som inkluderar de olika passiva inkomster som jag har och vill ha. Jag har mest fokuserat på Skriv tydliga texter. När jag skriver det här behöver jag också påminna mig själv om att jag har lagt galet mycket tid och energi på mitt medlemsprogram det senaste året, och det är verkligen helt rimligt, Jenny, att du inte mäktade med att få de passiva inkomsterna att öka samtidigt.

Men det är en plan jag vill genomföra inom kort: ta fram mål och sedan delmål i form av en lista som ger mig överblick över vilka passiva inkomster jag vill ha och hur mycket pengar de olika intäktskällorna ska ge. Och så ska jag göra en plan för hur jag ska jobba med sälj och marknadsföring för att dra in de intäkterna.

Nu kör vi! 😊

Varför börja odla redan i februari?

Det här är de två viktigaste anledningarna för mig att sätta igång odlingssäsongen redan nu i februari:

  1. Det finns några grönsaker som behöver förodlas redan nu för att hinna bli klara.
  2. Genom att börja tidigt sprider jag ut odlingsjobbet under en längre period.

De grönsaker som behöver förodlas redan nu är till exempel purjolök, rotselleri och kronärtskocka. De tar så lång tid på sig att de inte hinner bli klara om du startar för sent. Även chili och paprika är det bra att få igång ganska tidigt.

Det här med att sprida ut odlingsjobbet då? Jo, jag odlar med målet att vara i princip självförsörjande på grönsaker året runt. För mig skulle det målet inte vara möjligt att uppnå om jag sådde allt under ett par månader på våren och försommaren – det blir mer jobb än jag klarar av. I stället börjar jag så redan i januari och fortsätter att så ända till tidig höst.

Vad händer om jag inte börjar nu?

Vad händer om du inte börjar så redan nu? Då får du hoppa över att odla de där grödorna som tar lång tid. Det går bra det med – du kan alltid odla dem ett annat år.

Om du odlar i mindre skala är tidsbrist kanske inget problem i ditt odlingsarbete. Då kan du vänta om du vill. Eller så börjar du prova dig fram för att lära dig hur det fungerar att odla tidigt för just dig, på din plats, med dina förutsättningar. Den kunskapen har du nytta av om du vill skala upp senare.

Vad känner du? Pepp på att börja odla och smygstarta våren? Inte så sugen utan vill vänta tills det blir vår på riktigt? Du som odlar i mindre skala kan välja själv hur du vill göra. För dig som odlar mer eller vill skala upp är mitt tips att sätta igång så smått, även om inspirationen inte är på topp just nu. Men se till att inte trötta ut dig för tidigt – du ska ju ha energi kvar till hela odlingssäsongen. 😊

6 tips för att skörda grönsaker på vintern i snö och tjäle

Varje vecka är jag ute och skördar grönsaker fast det är mitt i vintern. Och då menar jag inte i växthus i första hand (även om jag har några plantor i tunnelväxthuset också) utan i bäddar på friland. Ja, på marken, även om det är snö. Vill du också göra det nästa år? Här kommer mina bästa tips:

  • Odla grödor som tål vinterkyla. Några av de tåligaste hos mig är: purjolök, morötter, palsternacka, rotpersilja, grönkål och sibirisk bladraps.
  • Välj härdiga sorter av grödorna – vinter- eller höstmorötter och vinterpurjolök snarare än sommarpurjolök och sommarmorötter. Det brukar stå på fröpåsen eller i sortbeskrivningen. Annars får du googla och läsa på mer om sorten innan du köper.
  • Planera för vinterskörden redan nu och under hela odlingssäsongen, så att du kan så i tid. Purjolöken sår jag redan på vårvintern, morötterna sår jag på våren, och grönkålen är det inte heller dumt att så redan på våren även om det funkar på sommaren också.
  • Välj en bra plats där grödorna ska växa i vinter. Var kommer det att vara lättast för dig att skörda under vintern? Du kan också plantera om en del växter under hösten så att de hamnar där du vill ha dem under vintern, till exempel kål och purjolök.
  • Memorera på senhösten var grönsakerna står som du ska skörda under vintern. Sätt dit höga skyltar som sticker upp även om det ligger flera decimeter snö på marken. Kom ihåg att sticka ner skyltarna innan marken fryser!
  • Täck bäddar med rotfrukter med ett tjockt lager löv. Då når tjälen inte ner i marken och du kan fortsätta skörda även när marken på andra ställen är frusen. Ja, det fungerar även under längre perioder med många minusgrader. Jag har grävt upp morötter under snötäcket i 22 minusgrader. (Potatisen tar jag däremot upp innan marken fryser.)

Lycka till med att skörda på vintern!

En planta med grönkål som är täckt av snö. Marken är också snötäckt. I bakgrunden syns ett rött åttakantigt hus som är en bastu och delar av två andra röda byggnader.

Vill du vara med i vår gemenskap?

Nu finns det möjlighet att gå med i medlemsprogrammet Ett fritt liv igen. Anmälan är öppen till och med på fredag kl. 18. Därefter stänger den, så om du inte går med innan dess får du vänta tills nästa gång jag öppnar.

Det ska bli så kul att få välkomna nya medlemmar in i programmet igen! Är du nyfiken? Läs mer och känn efter om du tror att det passar dig. Jag hoppas hoppas hoppas att du vill vara med – det blir kul?

Är du osäker på om medlemsprogrammet passar dig? Mejla mig dina frågor och funderingar. Annars hoppas jag att vi ses på insidan! 😊

Sammanfattning av 2023: stress och för mycket jobb

Förra året var verkligen inget bra år för mig. Om jag ska sammanfatta 2023 med ett enda ord så blir det: stress.

De två största anledningarna till stressen:

  1. Jag startade mitt medlemsprogram Ett fritt liv och jobbade alldeles för mycket med det.
  2. Jag tog på mig ett långsiktigt konsultuppdrag fast jag egentligen inte alls hade tid med det.

Jag börjar med medlemsprogrammet Ett fritt liv. Det är så himla kul att jag har ett medlemsprogram nu – och att jag har haft det i snart ett år! Men det är alldeles för mycket jobb. Och eftersom jag fortfarande är i uppbyggnadsfasen tjänar jag så lite pengar på det än så länge att det knappt ens kan räknas som en liten del av en inkomst. Vi kan kalla det kaffepengar.

Medlemsprogrammet är alltså en del av den del av min verksamhet som jag kallar Ett fritt liv, där tanken är att jag ska erbjuda även andra produkter och tjänster än medlemsprogrammet (så fort jag får loss tiden att jobba med det! 🙃). Och eftersom det är en ny del av mitt företag har jag behövt bygga upp den delen från grunden – med en ny mejllista och nya kanaler i sociala medier (eller befintliga kanaler med ny inriktning). Det tar också tid.

Något jag däremot inte riktigt hade räknat med är att det kan kännas rätt slitigt att jobba så mycket med något som jag tjänar så lite pengar på under uppbyggnadsfasen.

Det är bara ett par år sedan som jag insåg att det är skillnad på att vara frilans och på att vara entreprenör. Jag tillhör entreprenörerna, vilket innebär att jag har en massa egna idéer jag vill genomföra och produkter som jag vill sälja. Jag behöver ta rollen som vd i mitt företag (ja, det går att ta den rollen även i ett soloföretag). Jag behöver se till att idéerna och produkterna planeras och genomförs och sedan säljs. Dessutom är jag ju även marknadsavdelning, sociala medier-ansvarig, administratör och allt det andra. Det här är (eller skulle åtminstone behöva vara) mer än ett heltidsjobb. Då blir det enkelt att förstå att tidsekvationen inte går ihop om jag samtidigt ska jobba som konsult i företaget.

Men samtidigt behöver jag dra in pengar i företaget också – annars är det inget företag. Därför tar jag ändå ett och annat konsultuppdrag. I våras dök det upp ett längre uppdrag som verkade riktigt bra. Det var några få timmar i veckan under en stor del av året. Min magkänsla hade rätt: det var verkligen ett bra uppdrag. Men det blev ändå dåligt för mig, eftersom tiden inte gick ihop. Jag höll på att jobba ihjäl mig. Odlingen blev lidande och någon fritid hade jag inte över huvud taget. Inte ett bra år som sagt.

Medlemsprogrammet går som det ska

Medlemsprogrammet rullar på enligt plan ungefär; jag jobbar just nu för fullt med ett insläpp till det. Jag strävar efter att effektivisera och automatisera för att minska tiden jag lägger på medlemsprogrammet. Jag kommer att göra flera insläpp under det kommande året, alltså att jag öppnar anmälan under några dagar och gör en kampanj i samband med det. De insläppen gör att det kommer in nya medlemmar, så att jag steg för steg bygger upp medlemsprogrammet till något som ger en rimlig del av en inkomst. Och förhoppningsvis blir det då även möjligt att anlita hjälp med några av de delar som gör att det är för mycket jobb för mig.

Dessutom har min tanke hela tiden varit att det första året med ett medlemsprogram är det tyngsta och mest tidskrävande, så jag hoppas att det kommande året kommer att bli lättare. När jag skriver det här känns det som att jag bara gnäller på medlemsprogrammet, men det ÄR superkul att ha ett medlemsprogram! Det är verkligen en ny nivå av att själv välja vad jag vill jobba med. Jag vill absolut fortsätta att ha ett medlemsprogram. Jag ska bara skruva på mitt arbetssätt tills jag hittar ett sätt att göra det hållbart för mig i längden.

Årets insikt: jag är stressad

Årets stora insikt för mig under 2023 var den här: jag är stressad. Jag har levt i tron att jag inte är det, för jag känner mig inte stressad i min vanliga vardag. Jag lever ju till stor del det liv som jag vill leva: jobbar hemma, odlar mina grönsaker, är hemma för det mesta och ser det som en stor lyx – och jag behöver i princip aldrig ställa något larm för att vakna någon särskild tid på morgonen.

Men jag är stressad. Inte bara nu, utan jag har varit det mer eller mindre sedan jag gick i sjuan typ. I 35 år alltså.

Jag behövde bli ännu mer stressad för att förstå det här. När jag utsatte mig för så mycket stress som när jag lanserade medlemsprogrammet i våras så blev flera av mina kroppsliga symptom, till exempel höftledsartrosen, sju resor värre. Efter lanseringen sjönk de tillbaka till den vanliga nivån.

Då insåg jag att jag utsätter mig för en massa stress och att det är en del av anledningen till att jag har ett gäng kroppsliga symptom. Vilken bra insikt! Nu är det upp till mig att ta med mig den kunskapen och göra något bra med den.

Jag har många verktyg för vila: meditation, avslappningsövningar, yoga och så vidare. Och jag använder dem också. Men det räcker inte; jag behöver vara ledig också. Jag kan inte jobba jämt och sedan klämma in en meditation eller avslappning. Jag behöver slappa, vila, chilla, hänga i soffan och läsa böcker. Jag behöver ha fritid, inte bara jobb och avslappningsövningar. Jag behöver tid när jag inte följer någon attgöralista.

Du som följer mig vet att jag har pratat i flera år om hur svårt jag har att vila. Och det är förstås en del av problemet. Jag jobbar vidare på det, och tar med mig den här nya insikten i det.

Jag vill också säga att jag tog ett ordentligt omtag, både mentalt och strukturmässigt, runt årsskiftet. December är den tid på året när jag faktiskt lyckas ta ledigt och vila, och det gjorde jag även den här gången. Konsultuppdraget var slut. Jag laddade om och har gjort nya planer för året, som inkluderar hur jag vill jobba och leva framöver. Det blir bra det här!

2023 var året när AI kom in i livet och företaget

Jag vill bara kort nämna hur stort det var när jag började använda Chat GPT, alltså generativ AI, vid årsskiftet 2022/2023. Det kändes lika stort som när jag surfade på internet för första gången. Och jag tycker fortfarande att det är så stort och viktigt. Jag använder det nästan dagligen.

Jag fortsätter att vidareutbilda mig

Tänk om jag hade vetat när jag pluggade på universitetet att jag skulle fortsätta lära mig så mycket framöver. Då trodde jag att det jag lärde mig då var ungefär det som jag skulle fortsätta jobba med framöver. Jag hade pluggat nästan hela livet och var rätt trött på det, och jag hade nog rätt svårt att föreställa mig att jag helt frivilligt skulle fortsätta gå kurser och söka mig till ny kunskap hela tiden. Men det gör jag. Och det är så kul!

Just nu går jag till exempel den fantastiska kursen Självhushållningens inre resa, som hålls av grymma Sam Nygren i regi av Vimmerby folkhögskola.

Det finns många fler aspekter jag skulle kunna lyfta i en sammanfattning och jag brukar även inkludera mål och planer för det kommande året i det här sammanfattande inlägget. Men just nu nöjer jag mig här och hoppas återkomma med andra delar i separata inlägg framöver.

Två solrosor. I bakgrunden träd och en sol som är på väg att gå ner.

Är du beredd?

Beredskap är en av de viktigaste anledningarna till att jag vill självhushålla (även om beredskap förstås består av mer än att odla grönsaker). Därför bestämde jag i slutet av förra året att ta in beredskap som ett månadstema i medlemsprogrammet. Jag döpte temat till Beredskap – ta hand om dig och din familj i en samhällskris. I mitt schema passade det bra in i januari, så i december förberedde jag materialet, och förra veckan drog vi igång. Alltså samma vecka som ÖB och regeringen började prata om att alla svenskar behöver göra sig redo för krig. Jag har lite svårt att glädja mig åt den tajmingen, om man säger så.🫤

Men faktum kvarstår: Vi behöver förbereda oss på vad vi gör när krisen eller kriget kommer. Det i sig är inget nytt. Det som du har ansvar för i din vardag har du ansvar för även i en samhällskris, till exempel att du och din familj håller värmen och har tillgång till mat och vatten. Du och jag är en del av Sveriges beredskap.

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, säger att vi ska vara förberedda på att klara oss i en vecka utan hjälp från samhället. Har du beredskap för det? Annars är det dags att bygga upp det nu. I nästa steg tycker jag att det är bra att kunna klara sig längre tid, men en vecka är ett bra första steg om du inte har funderat på beredskap tidigare. Så börja med det! 🌟

Det här pratar vi alltså om i medlemsprogrammet just nu. Det finns en myt om att beredskap handlar om att vara rädd. Jag ser det tvärtom: det handlar om att vara trygg. Vilken trygghet att veta att du har det du behöver för att ta hand om dig och dina nära och kära i en kris! Det tycker jag att vi ska unna oss!

Pin It on Pinterest

Share This