Kategori: Odling & självhushållning

Vattna med kiss för att ge näring till sin odling är så genialiskt! Det har verkligen allt. Det är gratis, enkelt att få tag på och närtillverkat. Och du slipper bidra till att jordar utarmas någon annanstans på planeten för att man ska kunna tillverka konstgödsel som sedan ska transporteras med fossila bränslen.

Visste du att om du samlar och lagrar ditt eget kiss under hela året kan du själv gödsla 400 kvadratmeter med det. En person kan alltså själv producera all näring som behövs för att odla sina egna grönsaker. Sedan är det kanske opraktiskt att samla kiss hela året, så många av oss nöjer oss med att vattna med kiss under sommarhalvåret.

Egentligen vattnar du inte med kiss rakt av, utan du spär ut det först. 1 till 9 ska man spä ut det om man vill vara strikt. Själv är jag inte så noga med måtten, men det är bra att spä ut det så att det inte blir för koncentrerat. Guldvatten kallas det utspädda urinet om man vill uttrycka sig lite tjusigt. Kissvatten säger många också.

Är det inte äckligt att vattna sina grönsaker med kiss??

Men du Jenny, är det inte äckligt – jag vill inte ha kiss på mina grönsaker!

Nej då. Du vattnar inte på grönsakerna som du ska äta. På bärbuskar och liknande så vattnar du jorden nere vid rötterna. Samma sak med plantor, till exempel kålplantor eller majs. Du vattnar nere vid foten av stammen, inte på själva kålen som du ska äta.

Jag vattnar inte med kissvatten på sallad och bladgrönsaker som har kort utvecklingstid. Jag kan däremot vattna sådant som växer nere i jorden och som jag ska äta om lång tid. Ta till exempel rotselleri, som jag skördar sent på hösten. Jag kan absolut vattna dem med kissvatten på sommaren, och sedan går det flera månader innan jag ska äta dem, och det hinner regna många gånger tills dess.

Men. Om du tycker att det känns ofräscht, så kan du ju välja att bara vattna bara bärbuskar och sådant där du verkligen är långt från det du ska äta. Och då kan du till och med vattna buskarna med kiss enbart tidigt på våren, innan det ens finns några bär.

Jag förstår att det kan finnas ett motstånd mot att börja vattna med kiss – så kände jag också innan jag kom igång – men om du är intresserad av att självhushålla och köpa in så lite som möjligt utifrån så vill jag verkligen uppmuntra dig att komma igång och vattna med kissvatten. När du väl har tagit dig förbi motståndet lovar jag att du kommer att undra varför du inte började tidigare.

Kan man vattna med kiss om man använder mediciner?

En del är oroliga att vattna med kiss om man äter mediciner. Det finns ett faktablad från Svensk trädgård som tar upp den frågan. Där står det så här:

”Det finns läkemedel och läkemedelsrester som utsöndras via urinen, bland annat antibiotika och könshormoner. Det är inte känt att dessa påverkar vare sig växter eller markorganismer i någon större utsträckning innan de snabbt bryts ner i jorden. Risken med läkemedelsrester anses därför vara försumbar till liten vid uringödsling.”

Försumbar till liten risk alltså.

Enligt många så är det bättre för miljön att använda kiss med medicinrester till att vattna odlingarna än att de spolas ut och hamnar i våra vattendrag. Det bygger på att mikroorganismerna i jorden är bättre på att ta hand om medicinrester än vad reningsverken är. Du behöver själv fatta beslut om hur du vill göra. Jag kommer att fortsätta vattna med kiss även om jag äter mediciner, som jag ser det just nu.

Hoppas att det går bra med din odling i sommar, och att grönsakerna frodas, oavsett vilken näring du ger dem!

I söndags kom det äntligen regn på mina odlingar – det första på en hel månad. Jag är så tacksam för det. Nu hoppas jag på regelbundna regn resten av sommaren!

Nu under torkan har jag sett att en del stora odlingskonton på Instagram får kommentarer när de vattnar sina grönsaksodlingar. Det är följare som skriver att vi inte borde vattna när det är torka. Det håller jag inte med om! Självklart ska vi göra allt vi kan för att vattna smart och spara vatten (täckodla, samla regnvatten när det kommer, vattna på morgonen eller kvällen … ). Men det går inte att odla helt utan vatten.

Låt ingen ge dig dåligt samvete för att du vattnar dina grönsaker. Inget blir bättre för att du låter dina grönsaker dö av torka och går och köper mat istället. Det går åt vatten för att producera maten du köper i butiken också – det syns bara inte lika tydligt för dig (och dina följare).

Så vattna dina grönsaker – om du får och om det finns vatten hos dig! För jag vet att det är bevattningsförbud på en del ställen. Är det inte helt galet, förresten, att det är samma regler för att vattna grönsaker som att vattna en gräsmatta? Det borde väl vara självklart att det inte kan vara förbjudet att vattna det som ska bli vår mat??

Nåja, jag hoppas att det går bra med din odling, att det finns vatten hos dig och att du kan vattna dina grönsaker!💚

Vad kan vi göra som odlare om det blir torka i sommar? Det finns en hel del du kan göra, även om det inte går att komma ifrån att du behöver använda vatten när du odlar. Två bra knep tycker jag är att täckodla och att samla regnvatten.

Täckodla för att behålla fukten i odlingsbädden

Mitt första råd är att täckodla om du kan. Alltså att täcka odlingsbäddarna med ett lager organiskt material, till exempel gräsklipp, löv eller blast och växtdelar från växter som du har skördat. Om du har en gräsmatta på någon del av tomten kan du använda gräsklippet från den. Det är nästan ofattbar stor skillnad om jag sticker ner fingret i jorden i en täckodlad bädd (fuktigt!) och i en bädd med plantor och bar jord (torrt!).

Hur tjockt lager med organiskt material du ska täckodla med beror på vem du frågar. Om du täckodlar för att slippa rensa så mycket ogräs kan det vara bra med ett lager på minst en decimeter. Om du däremot täckodlar för att hålla fukten bättre kan det faktiskt ge bra resultat även med ett lager på bara ett par centimeter. Om du inte får ihop tillräckligt med täckmaterial till alla dina odlingsbäddar (själv får jag aldrig det) kan det alltså vara bättre att täcka många bäddar lite än att täcka få bäddar med ett tjockt lager. Åtminstone om du vill skapa en odling som är mer resilient mot torka.

Samla regnvatten

Mitt andra råd är att samla regnvatten. Kan du samla in vatten från stuprören på huset? Skaffa en regntunna och ställ bredvid stupröret. Sedan kan du till exempel montera en fällbar vattenutkastare på stupröret, så att vattnet rinner ner i tunnan. När tunnan är full fäller du in utkastaren så rinner vattnet ner genom stupröret på samma sätt som det gjorde innan du satte dit utkastaren. Du kan också kapa stupröret så pass långt upp att du kan ha vattentunnan under. Då behöver du hitta någon annan lösning när tunnan är full, så att du inte får så stora vattenmängder precis vid husknuten.

Det går också att koppla ihop flera vattentunnor med slangar. Om du vill samla mer regnvatten än så kan du skaffa en eller flera IBC-tankar – alltså de stora vita tankarna som är 1 x 1 meter och alltså rymmer 1000 liter vatten. Nästa steg är att koppla ihop flera IBC-tankar med varandra. Har du flera hus på din tomt kan du samla vatten från alla tak. Ja, du förstår. Det går som alltid att göra saker i större skala. Men börja med ett steg. Om du inte samlar något regnvatten alls idag så hoppas jag att du blir sugen på att skaffa en vattentunna.

Hur gick det med min självförsörjning den senaste odlingssäsongen? Bra, tycker jag!😊 Vi var i princip självförsörjande på grönsaker från juli till den 8 mars, alltså två tredjedelar av året. Det är en förbättring jämfört med de två tidigare säsongerna, när vi har klarat oss till jul ungefär.

Mitt mål är att mitt hushåll på två personer ska vara i princip helt självförsörjande på grönsaker året runt. Odlingssäsongen 2022 var min tredje säsong med odling i den skalan. Jag odlar i zon 3 i Sörmland.

I en kris hade vi klarat oss på egenodlade grönsaker hela året

Det här året skulle vi dessutom ha klarat oss om det hade varit kris. Det finns fortfarande rotfrukter kvar nu i april, palsternacka och rotpersilja närmare bestämt. Och så fort snön har smält – vilket den precis har gjort här, även om det fortfarande kan komma bakslag – går det att hitta små, små gröna blad av olika sorter ute, både vilda växter och odlade perenner. Och det skulle ju vara möjligt att leva utan färskt grönt i en månad, särskilt när jag fortfarande har lite torkade nässlor och annat i skafferiet. Men jag valde alltså att börja köpa grönsaker för en månad sedan, den 8 mars, och det kommer jag att fortsätta med i 2-3 månader till. Det jag köper nu är kål, potatis och lök, alltså det som jag skulle äta nu om jag hade klarat mitt mål att ha grönsaker hela året. Dessutom köper jag lite frysta grönsaker, främst gröna bönor och hackad spenat – i frysen är det alltid säsong. 😀

Jag gjorde några undantag

Jag fick inte ihop tillräckligt med morötter – de är svåra att odla i lerjord, och jag är inte helt framme än. Så vi började köpa morötter i december. Det mest självhushållande alternativet skulle vara att inte äta morötter på ett halvår, utan i stället använda palsternackan och rotpersiljan. Men vi äter mycket råa morötter – alltså att man bara skalar en morot och äter den rakt av, som en del av ett mellanmål eller för att fylla ut en rätt. Och den funktionen fyller palsternackan och rotpersiljan inte – åtminstone i min mun är det inte gott att äta en rå palsternacka. Så jag väljer att köpa morötter under perioder av året när jag inte har egna.

Ett annat undantag är tomater, närmare bestämt krossade tomater, som vi hittills alltid har köpt hela vintern. Färska tomater är vi självhushållande på, dels för att jag odlar vintertomater som kan ätas under hela vintern, dels för att man som självhushållare helt enkelt bara äter färska tomater när det finns. När de sista vintertomaterna alldeles strax tar slut kommer vi inte att äta tomater igen förrän i sommar när jag skördar de årets första. Men hittills har jag inte lyckats odla tillräckligt med tomater för att kunna äta tomatsås hela vintern, så vi köper tomatkross. Min ambition är att så snart som möjligt bli självförsörjande även på tomatsås.

Jag är inte heller självförsörjande på baljväxter, utan vi köper torkade baljväxter hela vintern. På sikt hoppas jag bli det, men jag har ingen plan för hur. Jag skulle nog behöva utöka odlingsytan en del för att lyckas med det, och just nu har jag inte kapacitet för att odla större ytor än jag gör. Jag odlar en del bönor som vi äter färska under sommaren och hösten, och jag brukar även förvälla och frysa in några portioner att äta under vintern. Men det är långt kvar till att fylla hela vinterns behov av baljväxter.

Frukt och nötter köper vi året runt. Drömmen vore att vara självförsörjande även på det, och jag jobbar lågintensivt på det, men det är inte ett mål just nu.

Jag är nöjd med resultatet

Men alltså: Jag slog rekordet och blev självförsörjande på grönsaker till två tredjedelar. Hurra! 😊💪 Den här säsongen vill jag få ihop mer tomater, och det har jag faktiskt en plan för.

Läs mer

• Den romantiska bilden av självhushållning
• Vad är täckodling och hur gör man?
• Odla fleråriga grönsaker – skörda mat varje år utan slit

För varje år blir det mer och mer kallsådder hos mig. Alltså att jag förodlar grödor direkt i växthus redan så här års, snarare än att dra upp plantor inomhus först. Jag förodlar det mesta i tetraförpackningar men självklart går det bra med vilka tråg eller krukor som helst. Om det är kallt där du bor ligger fröerna snällt i jorden och väntar tills det är tillräckligt kallt för dem att gro.

Nyligen fick jag även ett tips som jag tänker testa nu: många härdiga grödor (till exempel kål) tål att man låter dem gro inomhus och sedan flyttar ut dem i växthuset direkt. Om det är rejält kallt är det bra att skydda dem med ett eller flera lager av till exempel fiberduk eller växthusplast eller ha dem i en extra låda eller ett litet växthus eller minidrivhus i växthuset. Skillnaden mot att kallså är att fröerna gror snabbare och säkrare inomhus och alltså kan ge en tidigare skörd än om de först ska vänta på varmare tider i växthuset. Jag tycker att det låter toppen att testa som komplement till mina andra sätt att förodla! Har du testat?

Det finns många fördelar med att odla så mycket som möjligt i växthus tidigt på säsongen:

💚 Det behövs ingen växtbelysning, vilket minskar energiåtgången – min strävan är att använda så lite växtbelysning som möjligt.

💚 De åtråvärda platserna i fönster inomhus sparas till värmekrävande växter som paprika och chili.

💚 Det blir mindre trängsel och förodlingskaos i odlingsboden – där jag även övervintrar en del fleråriga växter, typ medelhavsväxter.

Inget växthus? Då får du experimentera med lådor, fiberduk och så vidare på samma sätt som jag beskriver ovan att du kan göra i växthuset. Det är bra om du kan hitta en skyddad plats, kanske vid en husvägg, särskilt om du bor långt norrut i landet. Jag är säker på att det går att hitta sätt som fungerar hos dig också.

Har du kommit igång med årets odling? Om inte är det absolut ingen panik. Om du odlar i mindre skala går det bra att vänta i ett par månader till om vårens odlingspirr inte har kommit till dig än. Det enda som händer då är att du får avstå från några växter som har lång utvecklingstid.

”Jag följer odlare i sociala medier som redan har dragit upp tomatplantor som står i köksfönstret nu, och nu känner jag mig lite stressad. Jag har inte ens köpt fröer än. Måste man verkligen börja redan? Det är ju bara januari!”

Lugn bara lugn! 💚 Du behöver inte börja än. Många av växterna är det ingen idé att börja så nu – de hinner växa ur sina krukor flera gånger om innan det går att odla dem utomhus.

Jag har två svar på frågan ”När ska man börja så?” Det ena är att det beror på vad du vill odla. När du vet det kan du läsa på fröpåsarna vad som gäller för det som du vill odla. Det andra svaret är att du kan bestämma dig för att börja senare på våren om du vill. Då får du helt enkelt välja bort grödor med lång utvecklingstid.

Tre anledningar att så tidigt – om du vill

Att så i januari och februari handlar egentligen om tre olika saker:

1. Några grödor har lång utvecklingstid och behöver sås tidigt för att hinna bli klara. Om du vill odla till exempel aubergine, paprika, rotselleri eller kronärtskocka behöver du börja tidigt.
2. Några grödor tål kyla bra och kan odlas tidigt så att du kan sprida ut arbetsbördan och inte behöver göra allt samtidigt på våren. Det här gäller till exempel många sorters kål. Det fungerar kanske särskilt bra om du har ett växthus eller odlar i de södrare delarna av landet. Men det kan fungera ändå om du kan ordna en skyddad plats att odla på.  
3. Några grödor fungerar bättre att odla tidigt på säsongen, bland annat för att de inte vill ha för mycket ljus. Spenat och flera andra sorters gröna blad hör till de här växterna.

Det här kan du börja med nu

Oavsett om du vill så tidigt eller hellre väntar lite är det bra att börja planera odlingssäsongen tidigt på året. Nu, till exempel. 😀 Det här kan du göra nu: 

1. Om du är ny som odlare: bestäm var du ska odla i år. Ska du odla i krukor, i pallkragar eller på friland (alltså i bäddar direkt på marken)? Behöver du anlägga odlingsyta? Var ska den ligga? Planera så att du kan börja anlägga direkt när det blir vår. (Om det varken är snö eller tjäle hos dig kan du börja nu om du vill.)
2. Bestäm vad du ska odla i år. Om du har svarat på fråga 1 så vet du hur stor odlingsyta du har och kan anpassa odlingen efter det. Om det är din första odlingssäsong och du tycker att allt känns stort och svårt så är mitt tips att börja litet och välja 5 eller 10 grödor att odla i år. Eller så kanske det pirrar i dig att komma igång i större skala. Du bestämmer. 
3. Köp fröer till det du ska odla. Om du inte redan har fröer hemma förstås, egenodlade eller köpta tidigare. Jag tycker att det är lättast att köpa fröer till hela säsongen på en gång. Om du bara vill köpa de fröer som ska sås snart så behöver du läsa beskrivningarna för att veta vilka det är. Om du tänker börja med förodlingen nu i januari kan du välja och vraka bland alla grödor (nåja, det finns alltid undantag). Om du inte har lust att börja så förrän senare under våren är det bäst att välja bort de grödor som har lång utvecklingstid och som inte kommer att hinna bli klara om du sår dem i mars eller april. Läs på förpackningarna igen och välj bort det som måste sås tidigt. 
4. Samla ihop krukor och tråg att förodla i. Jag förodlar mycket i tetraförpackningar. Kanske känner du någon som har gamla krukor som har blivit stående? Köp jord om du inte har.
5. När du får hem fröerna: läs beskrivningarna och sortera dem i den ordning som de ska sås. Om det är något som ska sås redan nu så kör igång!  

Jag började min förodling i helgen med att så rotselleri och vinterpurjolök. Så nu är odlingssäsongen 2023 igång. Det känns kul!  

Det finns en romantisk bild av självhushållning. Du har den säkert också: örter som hänger på tork i taket i det rustika lantköket, huckle, förkläde och blommiga träskor, ständig sommar, tomater i motljus, prunkande blommor som växer tillsammans med ett överflöd av mjälla grönsaker som är klara att skördas.

Jag älskar den bilden! Den är en stark drivkraft för mig fortfarande nu när jag går in i min fjärde odlingssäsong med självhushållningsambitioner. (Jag har odlat i mindre skala tidigare, men det var först när vi köpte hus som jag började odla för självhushållning.)

Nu vet jag att jag misslyckas med hundratals plantor varje år – och att det är helt okej; det är en del av odlingsjobbet. Jag vet att ogräsrensning är min viktigaste och mest tidskrävande uppgift, hur osexig den än är. Jag vet att jag tycker att det är dötrist att plantera om plantor till större krukor. Jag vet att jag behöver odla i alla väder och under nästan alla årstider för att hinna göra det jag ska. Jag vet att odlingen består rätt mycket av leriga byxor, mördarsniglar och plantor som jag inte hinner plantera i tid.

Ändå behåller jag gärna den där romantiska bilden på näthinnan. Och hjälper till att sprida den i förhoppningen att den ska inspirera någon mer att börja odla egen mat. Jag tänker att jag kan göra både och: visa upp både självhushållningsromantik och leriga gummistövlar. Irritationen över maskrosfrön som sprider sig till varje kvadratmeter av odlingen. Glädjen över fröer som gror. Snålblåst och rosaskimrande solnedgångar. Sorg och glädje. Elände och lycka. Det är ju så det är, i odlingen och i livet.

Blir 2023 din första odlingssäsong? Eller är det året när du skalar upp och börjar nosa på självhushållning? Eller är det kanske året när du satsar fullt ut och anlägger alla odlingsbäddar du behöver för att bli helt självförsörjande på grönsaker året runt?

November var en bra skördemånad för mig. Vi köper fortfarande inga grönsaker utan klarar oss på det jag har odlat. Här i Sörmland har det hittills bara varit snö någon vecka i år, och det är ingen tjäle i marken, så det är enkelt att skörda.

Vad behöver du göra för att skörda grönsaker i november?

Vill du också kunna skörda grönsaker i november nästa år? Här är mina fyra tips för att få det att hända:

1. Odla grönsaker som tål kyla.
2. Täck grönsakerna på hösten – eller flytta in dem i växthus.
3. Så mer bladgrönsaker i juli.
4. Plantera bladgrönsakerna i växthus – eller på en skyddad plats.

1. Odla grönsaker som tål kyla

Odla grönsaker som är härdiga – alltså som tål kyla bra. Det här behöver du planera för redan under våren när du sår. Kål och rotfrukter är en bra utgångspunkt. Några grönsaker som jag har skördat under november är morot, palsternacka, rotpersilja, rödbetor, grönkål, purjolök, vitkål, spetskål och savoykål.

Det kan vara bra att välja vintersorterna av morot och purjolök om du vill skörda dem sent på säsongen, eftersom de tål kylan bättre. På fröpåsen står det om det är vinterpurjolök eller sommarpurjolök. Och om det är vintermorot/höstmorot (två olika ord för härdigare sorter som går bättre att lagra) eller sommarmorot.

Även vitkålen har olika härdighet beroende på sort. Jag har inte hittat de vitkålssorter som passar mig bäst, så jag prövar mig fram. Men ett generellt tips är att läsa på om sorten och välja en av de härdigare sorterna om du vill kunna skörda sent.

2. Täck grönsakerna på hösten – eller flytta in dem i växthus

Men om det är snö, eller om marken är frusen, blir det inte svårt att skörda då?

Jag täcker odlingsbäddarna med löv eller gräs innan snön och kylan kommer. På så sätt har jag skördat morötter, palsternacka och purjolök under snön. Löven eller gräset isolerar så att det inte blir tjäle i odlingsbädden, och då går det bra att gräva upp rotfrukterna med spade. Purjolöken klipper jag av med en sekatör i nivå med marken om det är tjäle, och så får jag nöja mig med att använda de gröna delarna. I november 2021, när det var 17 minusgrader hos mig till och från i flera veckor frös rotfrukterna fast ändå och jag fick hacka upp dem med spett. 🙃 Så om det är mycket kallt länge fungerar den här metoden sämre.

Om du har växthus kan ett annat sätt vara att flytta in grönsakerna i växthuset innan kylan kommer. Plantera om dem, helt enkelt. Just nu har jag purjolök och betor i pallkragar i tunnelväxthuset. Vinterpurjolöken skulle jag kunna skörda utomhus under vintern, men det blir enklare att slippa gräva upp dem i snön. Att flytta in grönsakerna kan också vara ett sätt att skydda dem från rådjur och andra som vill vara med och äta.

3. Så en ny omgång bladgrönsaker i juli

Kålen och rotfrukterna som jag vill äta i november och under vintern sår jag på våren innan, tillsammans med allt det andra som ska sås då. Purjolöken sår jag redan i februari. Men bladgrönsakerna som jag sår under våren äter vi upp under sommaren, så då gäller det att komma ihåg att så en ny omgång.

I juli, när allt grönskar som bäst, är det alltså dags att tänka på att vi vill ha något att äta i november också. Därför sår jag en ny omgång bladgrönsaker i juli. Då väljer jag härdiga sorter som pak choi, tatsoi, spenat, salladssenap/bladsarepta (härdig bladgrönsak med olika namn som även finns i olika varianter, mizunakål, komatsuna och persilja. Jag sår dem i tråg i väntan på att det ska bli plats att plantera ut dem i tunnelväxthuset under hösten. Dessutom brukar jag så vintersallad och vinterportlak i någon ledig bädd på friland.

4. Plantera bladgrönsakerna i växthus – eller på en skyddad plats utomhus

På hösten behövs växthuset inte längre för de värmekrävande växterna. Då passar det bra att plantera bladgrönsakerna där. Om du inte har växthus kan du i stället plantera växterna utomhus och skydda dem på andra sätt: i pallkrage med lock eller minidrivhus i plast, i en odlingsbädd med fiberduk över, i lådor isolerade med frigolit och så vidare. Var inte rädd för att experimentera för att hitta det sätt som fungerar för dig och på platsen där du odlar.

Lycka till!

I år var året när jag lyckades med solrosor. Tidigare har det bara blivit någon enstaka, men den här gången kallsådde jag i flera omgångar i små krukor och tråg i tunnelväxthuset under vårvintern och även senare på våren, och så fick jag ihop ett helt gäng. Jaha, tänker du kanske nu, solrosor är ju fina, men vad har det med självhushållning att göra?

Använd solrosor för fett och protein i självhushållningen

När man är självhushållare utan matdjur så kan det vara knepigt att få ihop tillräckligt med fett och proteiner. Kanske särskilt fett när jag tänker efter. För att få protein finns det ju många olika baljväxter som går finfint att odla på våra breddgrader; det är bara att jag själv ännu inte har kommit upp i de kvantiteter som jag behöver för att vi ska ha proteiner året runt.

Fett är knepigare. Det behövs ju både för att tillaga mat och för att vi människor behöver få i oss fett. Olika nötter och fröer kan vara en del av lösningen. Till exempel solrosfrö. I Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas läser jag att de innehåller 56,1 procent fett och 20,6 procent protein. Inte dumt alls. Tidigare har jag bara dragit upp enstaka solrosor, och då har jag i princip ätit några fröer direkt från blomman och sparat några fröer från de största blommorna till utsäde och sedan inte gjort något mer.

Men i år fick jag en större skörd. Jag har ett antal solrosor på tork i odlingsboden – några ligger på plåtar, andra har jag hängt över en tvättlina i taket – men jag ser inte alls fram emot att peta bort de svarta skalen runt varje litet frö.

Därför blev jag glad när jag förstod att man kan grilla eller ugnsbaka solrosorna hela och på sätt få i sig mer mat på en gång. Smaken är ganska neutral, så jag har smaksatt med örtsalt, svartpeppar och olja och det har blivit bra. Just det, det var ju det där med olja – jag behöver alltså först pressa olja ur några andra solroskärnor. Det vet jag inte hur man gör än, men det är något jag vill utforska längre fram.

Det svåra är att skörda solrosorna vid rätt tillfälle. De ska ha börjat få fröer, men man vill inte att de svarta, hårda skalen runt fröerna ska ha bildats, för de är inte goda att äta.

Grilla eller ugnsbaka solros – gör så här

Jag har testat att grilla och ugnsbaka solrosor. Tydligen ska man kunna koka blommorna också, men det har jag inte provat än. Så här gjorde jag:

1. Välj en lagom mogen solros, se ovan.
2. Klipp av blomman med en sekatör. Klipp även bort så mycket av stjälken så att blomman blir en platt biff som går att grilla eller lägga i en ugnsform.
3. Peta bort det gula som sitter ovanpå fröerna i blommans mitt (ja, inte vet jag vad det heter; jag är väl ingen biolog heller 😉). Ta även bort kronbladen. Det går också att ta bort lite av de gröna bladen om man inte vill att det ska lukta bränt eller så. Annars gör det inget att de blir lite brända – du ska ändå inte äta dem.
4. Sätt ugnen på 225 grader eller tänd grillen.
5. Lägg blomman på grillen eller i en ugnsform eller på en plåt. Krydda med salt och peppar och ringla eventuellt lite olivolja på. Om du inte har gjort egen solrosolja alltså. (Det borde gå att ha på oljan efteråt i stället om du inte vill hetta upp vegetabilisk olja och riskera att det bildas ämnen som inte är bra för dig.) Vi grillade blomman på båda sidorna. Jag läste någonstans att man ska grilla dem med frösidan ner. När jag har ugnsbakat har jag lagt dem med frösidan upp. Det är nog inte så viktigt hur man gör med det där.
6. Ugnsbaka i 5-15 minuter, beroende på hur stor blomman är.

Äta solrosorna

Nu kommer det roliga: äta solrosen. Det är själva fröerna du ska äta. Hur det går till beror lite på hur mogen blomman var när du plockade den. Om fröerna är mer utvecklade går det att skrapa bort dem från bottnen med en gaffel och äta dem. Om det inte riktigt finns några fröer utan allt sitter ihop i en enda massa är det enklast att bara sätta framtänderna i hela bottnen, ungefär som om du åt en majskolv. Som du kanske gissar kommer du inte att vara ditt snyggaste jag när du äter solrosbotten, men det är det värt!

Hoppas att du blev sugen på att äta solrosor. Smaklig måltid! 🌻

Vad är täckodling? Varför ska man täckodla? Och hur gör man när man täckodlar? Det här tänkte jag prata om idag. Häng med vettja!

Vad är täckodling?

Täckodling, eller mulching, som det heter på engelska, handlar om att täcka jorden med organiskt material. Många som har en villaträdgård har tillgång till gräsklipp, och det passar bra att täckodla med. På hösten finns det ofta löv som kan användas till att täcka odlingsbäddarna inför vintern. Du kan också täckodla med till exempel ensilage eller delar av växter som grönsaksblast och blad som du inte använder.

Varför ska man täckodla?

Vad är det då bra för? En bra fråga att ställa sig varje dag i sin odling är: Hur skulle naturen ha gjort? I naturen är jorden aldrig bar. Det växer alltid något där. Eller så har det trillat ner löv eller annat växtmaterial som täcker marken och som kommer att bli ny jord så småningom. Så kan du också göra i din odling. Klä alltid på jorden – den tycker inte om att vara naken.

Några stora fördelar med att täckodla:

• Du behöver inte vattna så ofta – täckmaterialet hjälper till att hålla fukten. I och med klimatkrisen får vi allt mer extremt väder, och vi kommer antagligen att få se fler perioder med torka framöver. Täckodlingen gör din odling mer motståndskraftig mot torka.
• Du gödslar jorden med täckmaterialet. Eller rättare sagt, maskarna drar ner materialet i jorden och omvandlar det till ny näringsrik jord.
• Du får mindre ogräs i din odling. Det här är min svaga punkt i år. Jag har mer ogräs än vad jag klarar av. Jag behöver jobba mer på att aldrig lämna någon jord bar.
• Du behöver inte gräva jorden. Enligt många är det bästa för jorden – och för oss odlare, i alla fall om vi odlar större ytor – att aldrig gräva runt jorden, utan i stället fylla på med nytt material ovanifrån vartefter. På så sätt blir jorden luftig och näringsrik helt utan grävning.

Hur gör man när man täckodlar?

Så här gör jag när jag täckodlar – under förutsättning att jag har tillgång till täckmaterial:

• Jag täcker gångarna mellan bäddarna, särskilt på hösten. Vi har lerjord och det är oerhört blött på hösten. Gångarna förvandlas till lermassa som det är omöjligt att gå i om det inte ligger täckmaterial där.
• När en bädd inte används täcker jag hela bädden.
• När jag planterar gör jag ett hål i täckmaterialet där jag ska plantera plantan. Jag gräver ner plantan och sedan makar jag tillbaka täckmaterialet så att ingen jord syns under materialet. Om jag planterar riktigt små plantor kan jag ibland behöva flytta på allt täckmaterial och låta jorden vara bar några veckor medan plantorna växer till sig.
• När jag sår direkt på friland flyttar jag täckmaterialet från bädden. Antingen får det ligga i gången så länge, och så kan jag använda det när plantorna har kommit upp och växt till sig. Eller också använder jag materialet någon annanstans, och så får jag täcka med nytt material när plantorna är tillräckligt stora.

Hur går det med min täckodling?

I min odling har jag aldrig tillräckligt med täckmaterial. Men i år har maken klippt gräs i betydligt större utsträckning än tidigare – perfekt, för själv hinner jag inte. Tidigare har hela tomten i princip fått växa vilt, men nu finns det ett par gräsmatteytor och en del gångar på tomten och utanför några av odlingsytorna. Det underlättar min odling, och framför allt ger det mig täckmaterial i form av gräsklipp. Och nej då, du behöver inte oroa dig; en stor del av tomten är fortfarande vildväxt, så det finns gott om blommor till pollinatörerna. 🐝😊

Drömmen är är att få till ett tjockt lager med täckmaterial överallt, helst 20–30 centimeter, för att verkligen hindra ogräset att komma upp. I praktiken har jag ofta haft ett betydligt tunnare lager. Det ger förstås bra näring till jorden ändå, men det hjälper inte lika mycket mot ogräset. Det är en av anledningarna till att jag har kämpat så mycket med ogräs i år. Framöver är planen att i stället för att täcka många bäddar med ett tunt lager så täcker jag färre bäddar med ett tjockt lager. Och så kompletterar jag med att så olika gröngödslingsväxter i de bäddar som materialet inte räcker till, framför allt under de delar av året när jag inte använder bäddarna.

Hur gör du? Täckodlar du? Eller är du sugen på att börja?