Kategori: Odling & självhushållning

För varje år blir det mer och mer kallsådder hos mig. Alltså att jag förodlar grödor direkt i växthus redan så här års, snarare än att dra upp plantor inomhus först. Jag förodlar det mesta i tetraförpackningar men självklart går det bra med vilka tråg eller krukor som helst. Om det är kallt där du bor ligger fröerna snällt i jorden och väntar tills det är tillräckligt kallt för dem att gro.

Nyligen fick jag även ett tips som jag tänker testa nu: många härdiga grödor (till exempel kål) tål att man låter dem gro inomhus och sedan flyttar ut dem i växthuset direkt. Om det är rejält kallt är det bra att skydda dem med ett eller flera lager av till exempel fiberduk eller växthusplast eller ha dem i en extra låda eller ett litet växthus eller minidrivhus i växthuset. Skillnaden mot att kallså är att fröerna gror snabbare och säkrare inomhus och alltså kan ge en tidigare skörd än om de först ska vänta på varmare tider i växthuset. Jag tycker att det låter toppen att testa som komplement till mina andra sätt att förodla! Har du testat?

Det finns många fördelar med att odla så mycket som möjligt i växthus tidigt på säsongen:

💚 Det behövs ingen växtbelysning, vilket minskar energiåtgången – min strävan är att använda så lite växtbelysning som möjligt.

💚 De åtråvärda platserna i fönster inomhus sparas till värmekrävande växter som paprika och chili.

💚 Det blir mindre trängsel och förodlingskaos i odlingsboden – där jag även övervintrar en del fleråriga växter, typ medelhavsväxter.

Inget växthus? Då får du experimentera med lådor, fiberduk och så vidare på samma sätt som jag beskriver ovan att du kan göra i växthuset. Det är bra om du kan hitta en skyddad plats, kanske vid en husvägg, särskilt om du bor långt norrut i landet. Jag är säker på att det går att hitta sätt som fungerar hos dig också.

Har du kommit igång med årets odling? Om inte är det absolut ingen panik. Om du odlar i mindre skala går det bra att vänta i ett par månader till om vårens odlingspirr inte har kommit till dig än. Det enda som händer då är att du får avstå från några växter som har lång utvecklingstid.

”Jag följer odlare i sociala medier som redan har dragit upp tomatplantor som står i köksfönstret nu, och nu känner jag mig lite stressad. Jag har inte ens köpt fröer än. Måste man verkligen börja redan? Det är ju bara januari!”

Lugn bara lugn! 💚 Du behöver inte börja än. Många av växterna är det ingen idé att börja så nu – de hinner växa ur sina krukor flera gånger om innan det går att odla dem utomhus.

Jag har två svar på frågan ”När ska man börja så?” Det ena är att det beror på vad du vill odla. När du vet det kan du läsa på fröpåsarna vad som gäller för det som du vill odla. Det andra svaret är att du kan bestämma dig för att börja senare på våren om du vill. Då får du helt enkelt välja bort grödor med lång utvecklingstid.

Tre anledningar att så tidigt – om du vill

Att så i januari och februari handlar egentligen om tre olika saker:

1. Några grödor har lång utvecklingstid och behöver sås tidigt för att hinna bli klara. Om du vill odla till exempel aubergine, paprika, rotselleri eller kronärtskocka behöver du börja tidigt.
2. Några grödor tål kyla bra och kan odlas tidigt så att du kan sprida ut arbetsbördan och inte behöver göra allt samtidigt på våren. Det här gäller till exempel många sorters kål. Det fungerar kanske särskilt bra om du har ett växthus eller odlar i de södrare delarna av landet. Men det kan fungera ändå om du kan ordna en skyddad plats att odla på.  
3. Några grödor fungerar bättre att odla tidigt på säsongen, bland annat för att de inte vill ha för mycket ljus. Spenat och flera andra sorters gröna blad hör till de här växterna.

Det här kan du börja med nu

Oavsett om du vill så tidigt eller hellre väntar lite är det bra att börja planera odlingssäsongen tidigt på året. Nu, till exempel. 😀 Det här kan du göra nu: 

1. Om du är ny som odlare: bestäm var du ska odla i år. Ska du odla i krukor, i pallkragar eller på friland (alltså i bäddar direkt på marken)? Behöver du anlägga odlingsyta? Var ska den ligga? Planera så att du kan börja anlägga direkt när det blir vår. (Om det varken är snö eller tjäle hos dig kan du börja nu om du vill.)
2. Bestäm vad du ska odla i år. Om du har svarat på fråga 1 så vet du hur stor odlingsyta du har och kan anpassa odlingen efter det. Om det är din första odlingssäsong och du tycker att allt känns stort och svårt så är mitt tips att börja litet och välja 5 eller 10 grödor att odla i år. Eller så kanske det pirrar i dig att komma igång i större skala. Du bestämmer. 
3. Köp fröer till det du ska odla. Om du inte redan har fröer hemma förstås, egenodlade eller köpta tidigare. Jag tycker att det är lättast att köpa fröer till hela säsongen på en gång. Om du bara vill köpa de fröer som ska sås snart så behöver du läsa beskrivningarna för att veta vilka det är. Om du tänker börja med förodlingen nu i januari kan du välja och vraka bland anna grödor (nåja, det finns alltid undantag). Om du inte har lust att börja så förrän senare under våren är det bäst att välja bort de grödor som har lång utvecklingstid och som inte kommer att hinna bli klara om du sår dem i mars eller april. Läs på förpackningarna igen och välj bort det som måste sås tidigt. 
4. Samla ihop krukor och tråg att förodla i. Jag förodlar mycket i tetraförpackningar. Kanske känner du någon som har gamla krukor som har blivit stående? Köp jord om du inte har.
5. När du får hem fröerna: läs beskrivningarna och sortera dem i den ordning som de ska sås. Om det är något som ska sås redan nu så kör igång!  

Jag började min förodling i helgen med att så rotselleri och vinterpurjolök. Så nu är odlingssäsongen 2023 igång. Det känns kul!  

Det finns en romantisk bild av självhushållning. Du har den säkert också: örter som hänger på tork i taket i det rustika lantköket, huckle, förkläde och blommiga träskor, ständig sommar, tomater i motljus, prunkande blommor som växer tillsammans med ett överflöd av mjälla grönsaker som är klara att skördas.

Jag älskar den bilden! Den är en stark drivkraft för mig fortfarande nu när jag går in i min fjärde odlingssäsong med självhushållningsambitioner. (Jag har odlat i mindre skala tidigare, men det var först när vi köpte hus som jag började odla för självhushållning.)

Nu vet jag att jag misslyckas med hundratals plantor varje år – och att det är helt okej; det är en del av odlingsjobbet. Jag vet att ogräsrensning är min viktigaste och mest tidskrävande uppgift, hur osexig den än är. Jag vet att jag tycker att det är dötrist att plantera om plantor till större krukor. Jag vet att jag behöver odla i alla väder och under nästan alla årstider för att hinna göra det jag ska. Jag vet att odlingen består rätt mycket av leriga byxor, mördarsniglar och plantor som jag inte hinner plantera i tid.

Ändå behåller jag gärna den där romantiska bilden på näthinnan. Och hjälper till att sprida den i förhoppningen att den ska inspirera någon mer att börja odla egen mat. Jag tänker att jag kan göra både och: visa upp både självhushållningsromantik och leriga gummistövlar. Irritationen över maskrosfrön som sprider sig till varje kvadratmeter av odlingen. Glädjen över fröer som gror. Snålblåst och rosaskimrande solnedgångar. Sorg och glädje. Elände och lycka. Det är ju så det är, i odlingen och i livet.

Blir 2023 din första odlingssäsong? Eller är det året när du skalar upp och börjar nosa på självhushållning? Eller är det kanske året när du satsar fullt ut och anlägger alla odlingsbäddar du behöver för att bli helt självförsörjande på grönsaker året runt?

November var en bra skördemånad för mig. Vi köper fortfarande inga grönsaker utan klarar oss på det jag har odlat. Här i Sörmland har det hittills bara varit snö någon vecka i år, och det är ingen tjäle i marken, så det är enkelt att skörda.

Vad behöver du göra för att skörda grönsaker i november?

Vill du också kunna skörda grönsaker i november nästa år? Här är mina fyra tips för att få det att hända:

1. Odla grönsaker som tål kyla.
2. Täck grönsakerna på hösten – eller flytta in dem i växthus.
3. Så mer bladgrönsaker i juli.
4. Plantera bladgrönsakerna i växthus – eller på en skyddad plats.

1. Odla grönsaker som tål kyla

Odla grönsaker som är härdiga – alltså som tål kyla bra. Det här behöver du planera för redan under våren när du sår. Kål och rotfrukter är en bra utgångspunkt. Några grönsaker som jag har skördat under november är morot, palsternacka, rotpersilja, rödbetor, grönkål, purjolök, vitkål, spetskål och savoykål.

Det kan vara bra att välja vintersorterna av morot och purjolök om du vill skörda dem sent på säsongen, eftersom de tål kylan bättre. På fröpåsen står det om det är vinterpurjolök eller sommarpurjolök. Och om det är vintermorot/höstmorot (två olika ord för härdigare sorter som går bättre att lagra) eller sommarmorot.

Även vitkålen har olika härdighet beroende på sort. Jag har inte hittat de vitkålssorter som passar mig bäst, så jag prövar mig fram. Men ett generellt tips är att läsa på om sorten och välja en av de härdigare sorterna om du vill kunna skörda sent.

2. Täck grönsakerna på hösten – eller flytta in dem i växthus

Men om det är snö, eller om marken är frusen, blir det inte svårt att skörda då?

Jag täcker odlingsbäddarna med löv eller gräs innan snön och kylan kommer. På så sätt har jag skördat morötter, palsternacka och purjolök under snön. Löven eller gräset isolerar så att det inte blir tjäle i odlingsbädden, och då går det bra att gräva upp rotfrukterna med spade. Purjolöken klipper jag av med en sekatör i nivå med marken om det är tjäle, och så får jag nöja mig med att använda de gröna delarna. I november 2021, när det var 17 minusgrader hos mig till och från i flera veckor frös rotfrukterna fast ändå och jag fick hacka upp dem med spett. 🙃 Så om det är mycket kallt länge fungerar den här metoden sämre.

Om du har växthus kan ett annat sätt vara att flytta in grönsakerna i växthuset innan kylan kommer. Plantera om dem, helt enkelt. Just nu har jag purjolök och betor i pallkragar i tunnelväxthuset. Vinterpurjolöken skulle jag kunna skörda utomhus under vintern, men det blir enklare att slippa gräva upp dem i snön. Att flytta in grönsakerna kan också vara ett sätt att skydda dem från rådjur och andra som vill vara med och äta.

3. Så en ny omgång bladgrönsaker i juli

Kålen och rotfrukterna som jag vill äta i november och under vintern sår jag på våren innan, tillsammans med allt det andra som ska sås då. Purjolöken sår jag redan i februari. Men bladgrönsakerna som jag sår under våren äter vi upp under sommaren, så då gäller det att komma ihåg att så en ny omgång.

I juli, när allt grönskar som bäst, är det alltså dags att tänka på att vi vill ha något att äta i november också. Därför sår jag en ny omgång bladgrönsaker i juli. Då väljer jag härdiga sorter som pak choi, tatsoi, spenat, salladssenap/bladsarepta (härdig bladgrönsak med olika namn som även finns i olika varianter, mizunakål, komatsuna och persilja. Jag sår dem i tråg i väntan på att det ska bli plats att plantera ut dem i tunnelväxthuset under hösten. Dessutom brukar jag så vintersallad och vinterportlak i någon ledig bädd på friland.

4. Plantera bladgrönsakerna i växthus – eller på en skyddad plats utomhus

På hösten behövs växthuset inte längre för de värmekrävande växterna. Då passar det bra att plantera bladgrönsakerna där. Om du inte har växthus kan du i stället plantera växterna utomhus och skydda dem på andra sätt: i pallkrage med lock eller minidrivhus i plast, i en odlingsbädd med fiberduk över, i lådor isolerade med frigolit och så vidare. Var inte rädd för att experimentera för att hitta det sätt som fungerar för dig och på platsen där du odlar.

Lycka till!

I år var året när jag lyckades med solrosor. Tidigare har det bara blivit någon enstaka, men den här gången kallsådde jag i flera omgångar i små krukor och tråg i tunnelväxthuset under vårvintern och även senare på våren, och så fick jag ihop ett helt gäng. Jaha, tänker du kanske nu, solrosor är ju fina, men vad har det med självhushållning att göra?

Använd solrosor för fett och protein i självhushållningen

När man är självhushållare utan matdjur så kan det vara knepigt att få ihop tillräckligt med fett och proteiner. Kanske särskilt fett när jag tänker efter. För att få protein finns det ju många olika baljväxter som går finfint att odla på våra breddgrader; det är bara att jag själv ännu inte har kommit upp i de kvantiteter som jag behöver för att vi ska ha proteiner året runt.

Fett är knepigare. Det behövs ju både för att tillaga mat och för att vi människor behöver få i oss fett. Olika nötter och fröer kan vara en del av lösningen. Till exempel solrosfrö. I Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas läser jag att de innehåller 56,1 procent fett och 20,6 procent protein. Inte dumt alls. Tidigare har jag bara dragit upp enstaka solrosor, och då har jag i princip ätit några fröer direkt från blomman och sparat några fröer från de största blommorna till utsäde och sedan inte gjort något mer.

Men i år fick jag en större skörd. Jag har ett antal solrosor på tork i odlingsboden – några ligger på plåtar, andra har jag hängt över en tvättlina i taket – men jag ser inte alls fram emot att peta bort de svarta skalen runt varje litet frö.

Därför blev jag glad när jag förstod att man kan grilla eller ugnsbaka solrosorna hela och på sätt få i sig mer mat på en gång. Smaken är ganska neutral, så jag har smaksatt med örtsalt, svartpeppar och olja och det har blivit bra. Just det, det var ju det där med olja – jag behöver alltså först pressa olja ur några andra solroskärnor. Det vet jag inte hur man gör än, men det är något jag vill utforska längre fram.

Det svåra är att skörda solrosorna vid rätt tillfälle. De ska ha börjat få fröer, men man vill inte att de svarta, hårda skalen runt fröerna ska ha bildats, för de är inte goda att äta.

Grilla eller ugnsbaka solros – gör så här

Jag har testat att grilla och ugnsbaka solrosor. Tydligen ska man kunna koka blommorna också, men det har jag inte provat än. Så här gjorde jag:

1. Välj en lagom mogen solros, se ovan.
2. Klipp av blomman med en sekatör. Klipp även bort så mycket av stjälken så att blomman blir en platt biff som går att grilla eller lägga i en ugnsform.
3. Peta bort det gula som sitter ovanpå fröerna i blommans mitt (ja, inte vet jag vad det heter; jag är väl ingen biolog heller 😉). Ta även bort kronbladen. Det går också att ta bort lite av de gröna bladen om man inte vill att det ska lukta bränt eller så. Annars gör det inget att de blir lite brända – du ska ändå inte äta dem.
4. Sätt ugnen på 225 grader eller tänd grillen.
5. Lägg blomman på grillen eller i en ugnsform eller på en plåt. Krydda med salt och peppar och ringla eventuellt lite olivolja på. Om du inte har gjort egen solrosolja alltså. (Det borde gå att ha på oljan efteråt i stället om du inte vill hetta upp vegetabilisk olja och riskera att det bildas ämnen som inte är bra för dig.) Vi grillade blomman på båda sidorna. Jag läste någonstans att man ska grilla dem med frösidan ner. När jag har ugnsbakat har jag lagt dem med frösidan upp. Det är nog inte så viktigt hur man gör med det där.
6. Ugnsbaka i 5-15 minuter, beroende på hur stor blomman är.

Äta solrosorna

Nu kommer det roliga: äta solrosen. Det är själva fröerna du ska äta. Hur det går till beror lite på hur mogen blomman var när du plockade den. Om fröerna är mer utvecklade går det att skrapa bort dem från bottnen med en gaffel och äta dem. Om det inte riktigt finns några fröer utan allt sitter ihop i en enda massa är det enklast att bara sätta framtänderna i hela bottnen, ungefär som om du åt en majskolv. Som du kanske gissar kommer du inte att vara ditt snyggaste jag när du äter solrosbotten, men det är det värt!

Hoppas att du blev sugen på att äta solrosor. Smaklig måltid! 🌻

Vad är täckodling? Varför ska man täckodla? Och hur gör man när man täckodlar? Det här tänkte jag prata om idag. Häng med vettja!

Vad är täckodling?

Täckodling, eller mulching, som det heter på engelska, handlar om att täcka jorden med organiskt material. Många som har en villaträdgård har tillgång till gräsklipp, och det passar bra att täckodla med. På hösten finns det ofta löv som kan användas till att täcka odlingsbäddarna inför vintern. Du kan också täckodla med till exempel ensilage eller delar av växter som grönsaksblast och blad som du inte använder.

Varför ska man täckodla?

Vad är det då bra för? En bra fråga att ställa sig varje dag i sin odling är: Hur skulle naturen ha gjort? I naturen är jorden aldrig bar. Det växer alltid något där. Eller så har det trillat ner löv eller annat växtmaterial som täcker marken och som kommer att bli ny jord så småningom. Så kan du också göra i din odling. Klä alltid på jorden – den tycker inte om att vara naken.

Några stora fördelar med att täckodla:

• Du behöver inte vattna så ofta – täckmaterialet hjälper till att hålla fukten. I och med klimatkrisen får vi allt mer extremt väder, och vi kommer antagligen att få se fler perioder med torka framöver. Täckodlingen gör din odling mer motståndskraftig mot torka.
• Du gödslar jorden med täckmaterialet. Eller rättare sagt, maskarna drar ner materialet i jorden och omvandlar det till ny näringsrik jord.
• Du får mindre ogräs i din odling. Det här är min svaga punkt i år. Jag har mer ogräs än vad jag klarar av. Jag behöver jobba mer på att aldrig lämna någon jord bar.
• Du behöver inte gräva jorden. Enligt många är det bästa för jorden – och för oss odlare, i alla fall om vi odlar större ytor – att aldrig gräva runt jorden, utan i stället fylla på med nytt material ovanifrån vartefter. På så sätt blir jorden luftig och näringsrik helt utan grävning.

Hur gör man när man täckodlar?

Så här gör jag när jag täckodlar – under förutsättning att jag har tillgång till täckmaterial:

• Jag täcker gångarna mellan bäddarna, särskilt på hösten. Vi har lerjord och det är oerhört blött på hösten. Gångarna förvandlas till lermassa som det är omöjligt att gå i om det inte ligger täckmaterial där.
• När en bädd inte används täcker jag hela bädden.
• När jag planterar gör jag ett hål i täckmaterialet där jag ska plantera plantan. Jag gräver ner plantan och sedan makar jag tillbaka täckmaterialet så att ingen jord syns under materialet. Om jag planterar riktigt små plantor kan jag ibland behöva flytta på allt täckmaterial och låta jorden vara bar några veckor medan plantorna växer till sig.
• När jag sår direkt på friland flyttar jag täckmaterialet från bädden. Antingen får det ligga i gången så länge, och så kan jag använda det när plantorna har kommit upp och växt till sig. Eller också använder jag materialet någon annanstans, och så får jag täcka med nytt material när plantorna är tillräckligt stora.

Hur går det med min täckodling?

I min odling har jag aldrig tillräckligt med täckmaterial. Men i år har maken klippt gräs i betydligt större utsträckning än tidigare – perfekt, för själv hinner jag inte. Tidigare har hela tomten i princip fått växa vilt, men nu finns det ett par gräsmatteytor och en del gångar på tomten och utanför några av odlingsytorna. Det underlättar min odling, och framför allt ger det mig täckmaterial i form av gräsklipp. Och nej då, du behöver inte oroa dig; en stor del av tomten är fortfarande vildväxt, så det finns gott om blommor till pollinatörerna. 🐝😊

Drömmen är är att få till ett tjockt lager med täckmaterial överallt, helst 20–30 centimeter, för att verkligen hindra ogräset att komma upp. I praktiken har jag ofta haft ett betydligt tunnare lager. Det ger förstås bra näring till jorden ändå, men det hjälper inte lika mycket mot ogräset. Det är en av anledningarna till att jag har kämpat så mycket med ogräs i år. Framöver är planen att i stället för att täcka många bäddar med ett tunt lager så täcker jag färre bäddar med ett tjockt lager. Och så kompletterar jag med att så olika gröngödslingsväxter i de bäddar som materialet inte räcker till, framför allt under de delar av året när jag inte använder bäddarna.

Hur gör du? Täckodlar du? Eller är du sugen på att börja?

Odla fleråriga grönsaker är grejen! Jag gillar verkligen fleråriga ätliga växter över huvud taget – det är fantastiskt att ha bärbuskar och fruktträd som ger skörd varje år utan att jag behöver förodla, så, plantera och allt det där. Och precis så är det med fleråriga grönsaker också. Flera av dem ger dessutom skörd på våren, innan de ettåriga odlingarna har börjat producera mat.

Här är några fleråriga grönsaker som jag har i min trädgård just nu:

Gode Henriks målla

Gode Henriks målla, eller Lungrot som den också heter, är en klassiker i skogsträdgårdskretsar. I år är första året som jag skördar den på allvar. Både bladen och fröerna går bra att äta. Jag har mest skördat blad och frö på en gång, förvällt alltihop och sedan stekt dem med smör och vitlök som ett tillbehör eller låtit dem ingå i någon varm rätt där det passar bra med gröna blad (gryta, soppa, lasagne etc).

Det går också att använda fröerna för sig genom att koka dem och äta som quinoa.

Spansk körvel

Spansk körvel är kanske snarare en ört än en grönsak, men jag använder den ofta som en grönsak, som en del av de gröna bladen i en sallad. Det går också bra att ha den i en grön smoothie eller i örtte.

Under några veckor på sommaren kan man även använda de lakritssmakande fröerna – jag brukar äta dem som godis direkt från plantan. Mums!

Piplök och annan bladlök

Piplöken är den fleråriga lök som jag får mest skörd av, så den får just nu representera alla fleråriga lökar på min tomt. Gemensamt för de fleråriga lökarna är att man bara skördar blasten; om man gräver upp löken blir det inget kvar att skörda framöver.

Förutom piplök har jag kajp (även kallad skogslök), ramslök, gräslök och kanske någon sibirisk kantlök om inte ogräset har vunnit över den i år.

Sparris

Att odla sparris kräver tålamod. Inte min starkaste gren, men det är bara att kämpa på, för det tar några år från sådden tills man kan skörda sparrisen. Hos mig har de där åren inte passerat än, men jag har stora förväntningar på sparrisskörden framöver.

Ängssyra

Ängssyra har jag gott om. De syrliga bladen är perfekta i en sallad, eller som ensam bladgrönsak, särskilt till mat som är lite mastig eller gräddig. Då ger syran fin balans. Eventuellt vill du inte äta för mycket av den, eftersom den innehåller oxalsyra.

Malva

Malvornas blad går bra att äta. Jag har läkemalva och myskmalva. Jag brukar blanda dem i en sallad eller ha dem i te eller smoothie.

Fleråriga örter

Och så örterna, även om de kanske inte kan räknas som grönsaker. Jag har libbsticka, olika sorters mynta, citronmeliss, timjan, stenkyndel, salvia, oregano och säkert några till.

Vilda fleråriga grönsaker

Det finns också en del vilda fleråriga växter på tomten: nässlor och kirskål skördar jag en hel del av. De är perfekta på våren när det inte finns så mycket annat att skörda.

På gång att odla fler fleråriga grönsaker

Jag försöker ständigt så nya fleråriga grönsaker – och ibland köper jag någon planta också – så förhoppningsvis kommer jag att ha fler av dem om några år. Jag har nog fler redan nu, men det här är vad jag kommer på just nu.

Vad ska man göra med all gräslök? Gräslöken är flerårig och det är lätt att få mycket skörd av den i trädgården. Här får du några tips på vad du kan göra om du är en av oss lyckligt lottade som har gott om den goda bladlöken.

Klipp ner gräslöken så växer den upp igen

Först ett tips som inte handlar om matlagning: Visste du att om man klipper ner gräslöken till marken så växer den upp igen? Det är ett sätt att få gräslök under en stor del av odlingssäsongen och inte bara på försommaren. Klipp ner, stoppa i frysen till vintern och vänta på att det växer upp en ny omgång.

Använd gräslök i stället för lök

Använd gräslöken i stället för gul eller röd lök i och till allt möjligt. Om du lagar en gryta som det ska vara lök i så hoppar du över momentet med att steka löken, och i stället använder du gräslök. Antingen blandar du i den precis innan rätten är klar eller så strör du den ovanpå när allt är klart.

Gör en pesto på gräslök

Jag brukar göra pesto på alla möjliga gröna grejer, som kirskål på våren eller morotsblast senare under sommaren. Gräslök fungerar också. Ta till exempel hälften basilika och hälften gräslök. Rostade hasselnötter är alltid gott i en pesto också.

Strö gräslök på smörgåsen

Strö gräslöken över smörgåsar, över en omelett, över precis allt som du äter när det är gräslökssäsong. 😀

Gör ett gräslökssalt

Gör ett gräslökssalt genom att köra gräslök och salt i mixer och torka i ugnen på låg värme under många timmar. Mixa igen efteråt. Om du har fler örter i trädgården samtidigt kan du förstås göra ett salt med många olika örter i.

Stek gräslöksblommorna

Om du inte klipper ner gräslöken utan i stället låter den gå upp i blom kan du använda blommorna. Jag brukar steka dem i smör eller olja med soja och chili och lite sesamolja. Mums!

Gör ett kryddsmör

Gräslök är toppen i ett kryddsmör. Blanda i gräslök i smöret tillsammans med citron, salt och peppar och eventuella andra örter som du har. Vitlök är också gott att ha i.

Gör en potatissallad

När färskpotatisen kommer är det ju hur gott som helst att göra en potatissallad, kanske Ernsts potatissallad?

Vad gör du med din gräslök?

Jag har testat att göra växtnäring av äggskal, kaffesump och bananskal – så enkelt och definitivt något jag kommer att fortsätta med.

Som självhushållare utan matdjur är det en ständig kamp att få ihop tillräckligt med växtnäring och gödning till sina odlingar. Jag vill inte köpa in någon näring eller gödsel utan jobbar ständigt på att göra egen. Det här blir ett bra tillskott till växtnäringen i min trädgård.

Det var när jag såg Tareq Taylor göra det här i Trädgårdstider som jag blev nyfiken och var tvungen att testa.

De tre ingredienserna är något som brukar finnas här hemma. Även om det inte är det minsta självhushållaraktigt med bananer så kommer vi nog ändå att fortsätta köpa det. Kaffe är något som maken dricker dagligen – men så är det ju inte han som är självhushållare. 😉 Ägg brukar jag oftast kunna få tag i lokalt. Och när nu allt det här ändå finns hemma är det ju hur bra som helst att kunna använda det! Annars hade det hamnat i bokashikomposten och därmed blivit växtnäring ändå i slutänden.

Nu när jag googlar lite så verkar den här blandningen innehålla kväve, fosfor och kalium, alltså det som brukar kallas NPK i gödselsammanhang. Mumma för växterna!

Här berättar jag hur jag gör näringen.

Ingredienser till växtnäring av äggskal, kaffesump och bananskal

• skal från 4 bananer
• skal från 4 ägg
• 3 dl kaffesump
• eventuellt lite av själva kaffet också om det brukar bli lite kvar i botten för dig också när du tömmer ut sumpen
• 5–10 dl vatten – eller så mycket så att det blir lagom mängd i din mixer

Det går bra att spara ingredienserna några dagar innan du gör växtnäringen, om du inte får ihop skal från ägg och bananer samtidigt.

OBS! Jag har inga belägg för att det är just de här proportionerna som ger bäst näring. Och ärligt talat följer jag inte det här receptet så noga heller. Jag höftar helt enkelt bara det jag har tillgängligt. Om du är en växtnäringsnörd på jakt efter det ultimata receptet får du googla vidare.

Gör växtnäringen så här

Kör alltihop i mixern. Häll upp på flaska. Plastflaska är säkrare än glas, eftersom det finns en liten risk att glasflaskor kan explodera av fermenteringen.

Låt stå och fermentera några dagar. Jag brukar låta den stå i en vecka. Pys flaskan varje dag, alltså öppna korken snabbt, låt det pysa och sätt sedan tillbaka korken igen.

Spä ut näringen innan du ger den till växterna

Tareq spädde 1:7 när han vattnade sina växter, så det brukar jag också göra. Å andra sidan nämnde han, vad jag minns, inga proportioner för sin näring. Jag brukar inte mäta när jag ska spä ut växtnäring, men det är bra att inte vattna ut den outspädd, för det kan bli för starkt för växterna.

Vilka är de 10 bästa grönsakerna att odla för oss som odlar för självhushållning, alltså om du odlar för att bli mer självförsörjande på mat?

Svaret är att det varierar från person till person. Det gäller att hitta de grönsaker som passar bäst för just dig – och de som du eventuellt delar hushåll med. Vad gillar du att äta? Vad är enkelt för dig att odla? Vad fungerar bra att odla på platsen där du bor?

Mina 10 bästa grönsaker för självhushållning

Här kommer min lista på de grönsaker som är viktigast i min självhushållning. Jag märker att jag ofta vill lista en familj eller kategori, till exempel kål, snarare än att speca exakt vilken kål som är viktigast. Därför får du en lista med först den övergripande kategorin, till exempel kål, och sedan vilken typ av kål jag väljer om jag måste välja. Jag odlar i zon 3.

1. Kål. Om jag måste välja en kålsort får det nog bli grönkål, för att den kan stå ute på vintern. Eller spetskål, som jag använder både till surkål och färskkonsumtion under sommaren. Men egentligen gillar jag mest att det finns så många sorters kål, och att så många av dem är goda både att äta på sommaren och att lagra till vintern. Kål är nog den viktigaste grödan i min självhushållning.
2. Fruktträd. Jag älskar fleråriga, ätliga växter, och visst är det läckert med fruktträd! Jag väljer nog äpple i första hand, eftersom de går att lagra. Jag har bara varit tomtägare i tre år, så jag har inte kommit så långt med fruktträdsodlandet. Just nu skulle jag behöva en spark i baken för att orka köpa och gräva ner ett par nya träd under våren. (Nej, frukt är ingen grönsak, men det är viktigt i min odling, så träden får vara med i listan ändå.)
3. Bärbuskar. Flerårigt är guld, som sagt! Mina favoritbär är blåbär men dem plockar jag i skogen så de får inte vara med på odlingslistan. Det har inte gått så bra med min hallonodling sedan jag flyttade, men jag väljer ändå hallon. Fråga mig igen om ett par år, så kanske jag har fått en ny bärfavorit då.
4. Potatis. Framför allt sorter som går att lagra, så att man har mat för vintern. Om du köper sättpotatis så brukar det finnas en beskrivning som berättar om det är en potatis med bra lagringsegenskaper.
5. Rotfrukter mättar bra och går att lagra under vintern. Jag väljer morötter, eftersom det är vad vi äter mest. (Å andra sidan gick min morotsodling riktigt dåligt förra säsongen, så kanske vore det bättre att välja ett säkrare kort; i så fall blir det betor, till exempel rödbeta.)
6. Bönor eller ärter. Som självhushållare utan matdjur behöver jag odla mina egna proteiner. Men hur ska jag kunna välja en sort? Det får bli några lågväxande brytbönor, som haricots verts.
7. Lök. Ur självhushållningsperspektiv tycker jag att schalottenlök och potatislök är överlägsna, eftersom man sätter en lök och kan skörda flera. Jag skördar både för att äta och till utsäde nästa år. Här har jag skrivit mer om att bli självförsörjande på lök.
8. Gröna blad. Här vill jag egentligen argumentera för att de vilda växterna är bäst: nässlor, maskrosblad, svinmålla, kirskål och så vidare. Bara att skörda; enklare kan det inte bli. Men nu var ju det här en odlingslista, och under årstider när det inte växer något vilt är det suveränt att ha odlat lite själv. På vintern brukar vintersallad och vinterportlak fungera bäst hos mig.
9. Tomater. Så goda att äta färska under sommaren! Och så blir det krossade tomater för hela vintern. Åtminstone drömmer jag om att få till det. Dessutom gillar jag verkligen vintertomater – även om de inte är lika goda som dem man äter under sommaren så är det lyxigt att kunna äta färska tomater även under vintern.
10. Pumpa/vintersquash. Pumpa går att lagra i rumstemperatur, så det är den idealiska grödan för en självhushållare utan jordkällare. Dessutom är de snygga att ha som prydnad innan de blir uppätna. Min favorit att äta är uchiki kuri, men de håller inte så länge utan behöver ätas upp under hösten. En som håller längre är till exempel kroshka.

En av utmaningarna i min egen självhushållning är att jag inte har löst vinterförvaringen än. Vi behöver en jordkällare eller något annat sätt att förvara potatis, kål, rotfrukter och så vidare över vintern.

Vilka är dina bästa grödor för att odla mat?

Men nu är ju odlingssäsongen i full gång, och jag ligger redan efter med det mesta. Precis som det ska vara alltså! Nu kör vi!