6 tips för att skörda grönsaker på vintern i snö och tjäle

Varje vecka är jag ute och skördar grönsaker fast det är mitt i vintern. Och då menar jag inte i växthus i första hand (även om jag har några plantor i tunnelväxthuset också) utan i bäddar på friland. Ja, på marken, även om det är snö. Vill du också göra det nästa år? Här kommer mina bästa tips:

  • Odla grödor som tål vinterkyla. Några av de tåligaste hos mig är: purjolök, morötter, palsternacka, rotpersilja, grönkål och sibirisk bladraps.
  • Välj härdiga sorter av grödorna – vinter- eller höstmorötter och vinterpurjolök snarare än sommarpurjolök och sommarmorötter. Det brukar stå på fröpåsen eller i sortbeskrivningen. Annars får du googla och läsa på mer om sorten innan du köper.
  • Planera för vinterskörden redan nu och under hela odlingssäsongen, så att du kan så i tid. Purjolöken sår jag redan på vårvintern, morötterna sår jag på våren, och grönkålen är det inte heller dumt att så redan på våren även om det funkar på sommaren också.
  • Välj en bra plats där grödorna ska växa i vinter. Var kommer det att vara lättast för dig att skörda under vintern? Du kan också plantera om en del växter under hösten så att de hamnar där du vill ha dem under vintern, till exempel kål och purjolök.
  • Memorera på senhösten var grönsakerna står som du ska skörda under vintern. Sätt dit höga skyltar som sticker upp även om det ligger flera decimeter snö på marken. Kom ihåg att sticka ner skyltarna innan marken fryser!
  • Täck bäddar med rotfrukter med ett tjockt lager löv. Då når tjälen inte ner i marken och du kan fortsätta skörda även när marken på andra ställen är frusen. Ja, det fungerar även under längre perioder med många minusgrader. Jag har grävt upp morötter under snötäcket i 22 minusgrader. (Potatisen tar jag däremot upp innan marken fryser.)

Lycka till med att skörda på vintern!

En planta med grönkål som är täckt av snö. Marken är också snötäckt. I bakgrunden syns ett rött åttakantigt hus som är en bastu och delar av två andra röda byggnader.

Är du beredd?

Beredskap är en av de viktigaste anledningarna till att jag vill självhushålla (även om beredskap förstås består av mer än att odla grönsaker). Därför bestämde jag i slutet av förra året att ta in beredskap som ett månadstema i medlemsprogrammet. Jag döpte temat till Beredskap – ta hand om dig och din familj i en samhällskris. I mitt schema passade det bra in i januari, så i december förberedde jag materialet, och förra veckan drog vi igång. Alltså samma vecka som ÖB och regeringen började prata om att alla svenskar behöver göra sig redo för krig. Jag har lite svårt att glädja mig åt den tajmingen, om man säger så.🫤

Men faktum kvarstår: Vi behöver förbereda oss på vad vi gör när krisen eller kriget kommer. Det i sig är inget nytt. Det som du har ansvar för i din vardag har du ansvar för även i en samhällskris, till exempel att du och din familj håller värmen och har tillgång till mat och vatten. Du och jag är en del av Sveriges beredskap.

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, säger att vi ska vara förberedda på att klara oss i en vecka utan hjälp från samhället. Har du beredskap för det? Annars är det dags att bygga upp det nu. I nästa steg tycker jag att det är bra att kunna klara sig längre tid, men en vecka är ett bra första steg om du inte har funderat på beredskap tidigare. Så börja med det! 🌟

Det här pratar vi alltså om i medlemsprogrammet just nu. Det finns en myt om att beredskap handlar om att vara rädd. Jag ser det tvärtom: det handlar om att vara trygg. Vilken trygghet att veta att du har det du behöver för att ta hand om dig och dina nära och kära i en kris! Det tycker jag att vi ska unna oss!

Blåbärsglögg – gör en varm dryck av blåbär från skogen

Blåbärsglögg! Jag har fortfarande gott om blåbär i frysen från i somras, borde man man inte kunna göra glögg av den? Blåbär och kardemumma är ju en bra kombo. Och ingefära passar också bra till. Sagt och gjort. Så här gjorde jag en alkoholfri variant på blåbärsglögg.

Ingredienser till blåbärsglögg

  • 7 dl frysta blåbär
  • 1 l vatten
  • 2–3 kanelstänger
  • 10 hela nejlikor
  • 10 gröna kardemummakärnor, lätt krossade
  • 1 matskedsstor bit färsk ingefära
  • 1 dl strösocker

Gör så här

  • Koka upp allt utom sockret.
  • Låt sjuda i 30 minuter.
  • Rör i socker, låt det smälta och ta bort glöggen från spisplattan. Sätt på locket och låt glöggen svalna.
  • Ställ in den i kylskåpet (eller ställ ut kastrullen utomhus om du har möjlighet) och låt den stå med kryddorna till nästa dag.
  • Sila bort kryddorna och bären.
  • Klart!

Värm upp glöggen igen när du vill dricka den. God och lagom söt, tycker jag, men det går förstås att anpassa mängden socker om du tycker något annat. Eller använda någon annan sötning än socker.

Glöggen är även god att dricka kall. Eller använd den som ingrediens i en drink. En blåbärsdrink, visst låter det gott!

Förvara glöggen i kylskåp. Jag vågar inte säga hur länge den håller. Socker är konserverande, men i det här receptet är det inte samma mängder socker som i en vanlig sylt eller saft, så mitt tips är inte göra mer än att du dricker upp glöggen den närmaste veckan. Jag hade grön kardemumma hemma så jag använde det, men det går självklart att använda de svarta kardemummakärnorna som redan är utplockade ur de gröna skalen – de brukar vara vanligast i en vanlig mataffär. Ett par teskedar av de svarta kärnorna kan kanske vara lagom.

Bären som jag silar bort använder jag till att göra smoothie eller blåbärssoppa.

Glasflaska med blåbärsglögg sedd snett uppifrån stående på en grå arbetsbänk.
Blåbärsglögg

Pickla grönsaker för att konservera

I helgen lärde jag mig att pickla grönsaker som ett sätt att konservera dem. Jag har ofta picklat saker tidigare – picklad rödlök är en favorit – men jag brukar oftast bara pickla det jag behöver för stunden eller som jag tänker äta upp ganska snart.

Det var först nyligen, när vi hade ett månadstema i medlemsprogrammet om att ha hand om skörden, som jag började fundera på om man inte borde kunna pickla för att konservera. Både ättika och socker är ju konserverande; måste man verkligen förvara de picklade grönsakerna i kylskåpet då? (Jag har varken jordkällare eller kallskafferi, så det är kylen eller rumstemperatur som är mina alternativ.)

Fyra burkar med picklade grönsaker på en köksbänk - en burk framför och tre i bakgrunden mot ett fönster. Utanför fönstret syns en röd lada med svarta dörrar.
Blandade picklade grönsaker: morot, betor, rotselleri och daikon

Vad är pickla? Hur gör man när man picklar?

Vadå pickla? Jo, att pickla grönsaker – eller lägga in eller göra en inläggning – innebär att lägga in dem i en lag med socker och ättika. Det vanligaste är en 1-2-3-lag. Den görs av en del ättikssprit (12 %), två delar socker och tre delar vatten. Jag kokar upp lagen tills sockret har smält, tar av kastrullen från plattan och lägger i grönsakerna. Sedan låter jag dem ligga i lagen medan jag gör klart resten av måltiden, och därefter lägger jag upp dem på tallriken.

Pickla för att konservera – så här gjorde jag

Den här gången gjorde jag så här, för att få till en konservering:

  1. Värm upp ugnen till 120 grader. Sterilisera glasburkar med skruvlock genom att ställa dem på en plåt i ugnen i 20 minuter. Jag la locken bredvid burkarna på plåten. Burkarna kan vara honungsburkar, syltburkar och liknande – se till att locken är i bra skick, så att de inte har börjat rosta eller så.
  2. Skiva grönsakerna tunt. Jag hade en blandning av morot, betor, rotselleri och daikon, som är en sorts rättika. Jag skivade dem med hjälp av matberedare eftersom jag gjorde en större sats, men annars brukar jag skiva på en mandolin eller med kniv. Det går också bra att strimla, hacka eller skära i bitar.
  3. Blanda 1-2-3-lagen – en del ättikssprit (12 %), två delar socker, tre delar vatten – i en kastrull eller gryta. Hur stor mängd lag du behöver beror på hur mycket grönsaker du har. Alla grönsaker ska få plats i lagen. Det kan vara bra att göra lagen efter att du har skurit grönsakerna. Då kan du bättre bedöma hur mycket lag du behöver.
  4. Lägg i grönsakerna i lagen och förväll dem, alltså koka i någon minut eller två. När grönsakerna får koka med lagen blir det en självpastörisering, och det gör att konserveringen får längre hållbarhet.
  5. Ta ut de steriliserade burkarna ur ugnen.
  6. Lägg över de heta grönsakerna och den heta lagen i de heta burkarna – jag använde en soppslev. Här är det viktigt att allt är varmt, så du behöver jobba ganska snabbt, så att inget hinner svalna. Fyll burkarna ända upp. (Det missade jag; det är lite luft i mina burkar – undrar om de får kortare hållbarhet då?)
  7. Skruva på locken och ställ burkarna uppochner i fem minuter. Jag ställde dem på en plåt.
  8. Vänd tillbaka burkarna och låt dem svalna till rumstemperatur.
  9. Nu ska det ha bildats vakuum i burkarna – du ser det genom att locket buktar neråt och att det låter annorlunda om du knackar på locket jämfört med om du knackar på en burk utan vakuum.

Jag kommer att räkna med att de picklade grönsakerna håller i uppåt ett år i rumstemperatur och att en öppnad burk håller minst en månad i kylskåp. Jag vet inte vad det finns för rekommendationer om hållbarhet om picklade/inlagda grönsaker, så läs gärna på om det om du vill vara säker. Ättikan i lagen gör innehållet så surt att det inte kan bildas botulinum-bakterier i burken. Det vore ännu bättre att förvara burkarna svalt, men jag kommer alltså att ha dem i rumstemperatur.

Jag gillar ju att fermentera, men de fermenterade burkarna behöver förvaras i kylskåpet, och där är det ganska trångt nu, så det är bra för mig att kunna komplettera med att förvara grönsaker i rumstemperatur.

Läs gärna Livsmedelsverkets rapport Inläggning, gravning, syrning och konservering.

Lycka till med ditt picklande!

Självhushållningen fortsätter under hösten om du vill

Hoppas att du har det bra i hösten! 🍁🍂 Här i Ärla (nära Eskilstuna, Sörmland, odlingszon 3) klarade vi oss från frosten ända in i oktober, så jag har fortsatt skörda frostkänsliga grödor som bönor, squash, padronchili och majs ända tills för några dagar sedan. Så lyxigt! 🌽

Hos mig och många andra tar självhushållningen inte paus för att dagarna blir kortare. Tvärtom är det många arbetsuppgifter som passar bra att göra under hösten och vintern. I min odling är det fortfarande en del jobb kvar med att ta hand om skörden. Jag har också planerat att anlägga en ny bädd för buskar under hösten. Och allt ogräs jag skulle behöva rensa ska vi inte ens tala om. 🙃

Även för dig som inte odlar finns det roliga och meningsfulla självhushållningsaktiviteter att ägna dig åt under hösten och vintern om du vill. I medlemsprogrammets diskussionsforum pågår aktiviteterna för fullt – så inspirerande att se vad alla är igång med! Här är några av de aktiviteter som medlemmarna har gjort de senaste veckorna:

  • baka surdegsbröd
  • laga kläder
  • plocka svamp
  • grodda fröer
  • ta hjälp med att laga en trasig lampa
  • sätta igång en bokashikompost
  • plocka lingon och koka lingonsylt.

Visst är det inspirerande! Är det något av det här som du får lust att göra? Eller är du redan igång med annat just nu? Skriv gärna en kommentar och berätta!

Temat i medlemsprogrammet i oktober är hur vi får tiden att räcka till och livet att gå ihop. Senare i veckan har vi en träff där vi ska dela med oss till varandra av de knep som vi tycker fungerar. Det ska bli spännande!

Är du nyfiken på att vara med i programmet framöver? Jag planerar att öppna portarna under några dagar i månadsskiftet oktober/november. Håll ögonen öppna då! Här kan du redan nu läsa mer om medlemsprogrammet.

Vattna med kiss på grönsakerna – är det inte äckligt?

Vattna med kiss för att ge näring till sin odling är så genialiskt! Det har verkligen allt. Det är gratis, enkelt att få tag på och närtillverkat. Och du slipper bidra till att jordar utarmas någon annanstans på planeten för att man ska kunna tillverka konstgödsel som sedan ska transporteras med fossila bränslen.

Visste du att om du samlar och lagrar ditt eget kiss under hela året kan du själv gödsla 400 kvadratmeter med det. En person kan alltså själv producera all näring som behövs för att odla sina egna grönsaker. Sedan är det kanske opraktiskt att samla kiss hela året, så många av oss nöjer oss med att vattna med kiss under sommarhalvåret.

Egentligen vattnar du inte med kiss rakt av, utan du spär ut det först. 1 till 9 ska man spä ut det om man vill vara strikt. Själv är jag inte så noga med måtten, men det är bra att spä ut det så att det inte blir för koncentrerat. Guldvatten kallas det utspädda urinet om man vill uttrycka sig lite tjusigt. Kissvatten säger många också.

Är det inte äckligt att vattna sina grönsaker med kiss??

Men du Jenny, är det inte äckligt – jag vill inte ha kiss på mina grönsaker!

Nej då. Du vattnar inte grönsakerna som du ska äta. På bärbuskar och liknande så vattnar du jorden nere vid rötterna. Samma sak med plantor, till exempel kålplantor eller majs. Du vattnar nere vid foten av stammen, inte på själva kålen som du ska äta.

Jag vattnar inte med kissvatten på sallad och bladgrönsaker som har kort utvecklingstid. Jag kan däremot vattna sådant som växer nere i jorden och som jag ska äta om lång tid. Ta till exempel rotselleri, som jag skördar sent på hösten. Jag kan absolut vattna dem med kissvatten på sommaren, och sedan går det flera månader innan jag ska äta dem, och det hinner regna många gånger tills dess.

Men. Om du tycker att det känns ofräscht, så kan du ju välja att bara vattna bara bärbuskar och sådant där du verkligen är långt från det du ska äta. Och då kan du till och med vattna buskarna med kiss enbart tidigt på våren, innan det ens finns några bär.

Jag förstår att det kan finnas ett motstånd mot att börja vattna med kiss – så kände jag också innan jag kom igång – men om du är intresserad av att självhushålla och köpa in så lite som möjligt utifrån så vill jag verkligen uppmuntra dig att komma igång och vattna med kissvatten. När du väl har tagit dig förbi motståndet lovar jag att du kommer att undra varför du inte började tidigare.

Kan man vattna med kiss om man använder mediciner?

En del är oroliga att vattna med kiss om man äter mediciner. Det finns ett faktablad från Svensk trädgård som tar upp den frågan. Där står det så här:

”Det finns läkemedel och läkemedelsrester som utsöndras via urinen, bland annat antibiotika och könshormoner. Det är inte känt att dessa påverkar vare sig växter eller markorganismer i någon större utsträckning innan de snabbt bryts ner i jorden. Risken med läkemedelsrester anses därför vara försumbar till liten vid uringödsling.”

Försumbar till liten risk alltså.

Enligt många så är det bättre för miljön att använda kiss med medicinrester till att vattna odlingarna än att de spolas ut och hamnar i våra vattendrag. Det bygger på att mikroorganismerna i jorden är bättre på att ta hand om medicinrester än vad reningsverken är. Du behöver själv fatta beslut om hur du vill göra. Jag kommer att fortsätta vattna med kiss även om jag äter mediciner, som jag ser det just nu.

Hoppas att det går bra med din odling i sommar, och att grönsakerna frodas, oavsett vilken näring du ger dem!

Rödbetor med blast som ligger utlagda i form av ett hjärta på en terrass av trä. Hjärtat får symbolisera den goda handlingen att använda resurser som vi redan har.
Vattna med kiss är ett sätt att sluta ett kretslopp i odlingen

Låt ingen ge dig dåligt samvete för att du vattnar dina grönsaker

I söndags kom det äntligen regn på mina odlingar – det första på en hel månad. Jag är så tacksam för det. Nu hoppas jag på regelbundna regn resten av sommaren!

Nu under torkan har jag sett att en del stora odlingskonton på Instagram får kommentarer när de vattnar sina grönsaksodlingar. Det är följare som skriver att vi inte borde vattna när det är torka. Det håller jag inte med om! Självklart ska vi göra allt vi kan för att vattna smart och spara vatten (täckodla, samla regnvatten när det kommer, vattna på morgonen eller kvällen … ). Men det går inte att odla helt utan vatten.

Låt ingen ge dig dåligt samvete för att du vattnar dina grönsaker. Inget blir bättre för att du låter dina grönsaker dö av torka och går och köper mat istället. Det går åt vatten för att producera maten du köper i butiken också – det syns bara inte lika tydligt för dig (och dina följare).

Så vattna dina grönsaker – om du får och om det finns vatten hos dig! För jag vet att det är bevattningsförbud på en del ställen. Är det inte helt galet, förresten, att det är samma regler för att vattna grönsaker som att vattna en gräsmatta? Det borde väl vara självklart att det inte kan vara förbjudet att vattna det som ska bli vår mat??

Nåja, jag hoppas att det går bra med din odling, att det finns vatten hos dig och att du kan vattna dina grönsaker!💚

Odlingsbäddar och i förgrunden en sprutpistol som vattnar en av odlingsbäddarna. Till höger syns en blå regntunna.

Hur kan vi odla om det blir torka i sommar?

Vad kan vi göra som odlare om det blir torka i sommar? Det finns en hel del du kan göra, även om det inte går att komma ifrån att du behöver använda vatten när du odlar. Två bra knep tycker jag är att täckodla och att samla regnvatten.

Täckodla för att behålla fukten i odlingsbädden

Mitt första råd är att täckodla om du kan. Alltså att täcka odlingsbäddarna med ett lager organiskt material, till exempel gräsklipp, löv eller blast och växtdelar från växter som du har skördat. Om du har en gräsmatta på någon del av tomten kan du använda gräsklippet från den. Det är nästan ofattbar stor skillnad om jag sticker ner fingret i jorden i en täckodlad bädd (fuktigt!) och i en bädd med plantor och bar jord (torrt!).

Hur tjockt lager med organiskt material du ska täckodla med beror på vem du frågar. Om du täckodlar för att slippa rensa så mycket ogräs kan det vara bra med ett lager på minst en decimeter. Om du däremot täckodlar för att hålla fukten bättre kan det faktiskt ge bra resultat även med ett lager på bara ett par centimeter. Om du inte får ihop tillräckligt med täckmaterial till alla dina odlingsbäddar (själv får jag aldrig det) kan det alltså vara bättre att täcka många bäddar lite än att täcka få bäddar med ett tjockt lager. Åtminstone om du vill skapa en odling som är mer resilient mot torka.

Samla regnvatten

Mitt andra råd är att samla regnvatten. Kan du samla in vatten från stuprören på huset? Skaffa en regntunna och ställ bredvid stupröret. Sedan kan du till exempel montera en fällbar vattenutkastare på stupröret, så att vattnet rinner ner i tunnan. När tunnan är full fäller du in utkastaren så rinner vattnet ner genom stupröret på samma sätt som det gjorde innan du satte dit utkastaren. Du kan också kapa stupröret så pass långt upp att du kan ha vattentunnan under. Då behöver du hitta någon annan lösning när tunnan är full, så att du inte får så stora vattenmängder precis vid husknuten.

Det går också att koppla ihop flera vattentunnor med slangar. Om du vill samla mer regnvatten än så kan du skaffa en eller flera IBC-tankar – alltså de stora vita tankarna som är 1 x 1 meter och alltså rymmer 1000 liter vatten. Nästa steg är att koppla ihop flera IBC-tankar med varandra. Har du flera hus på din tomt kan du samla vatten från alla tak. Ja, du förstår. Det går som alltid att göra saker i större skala. Men börja med ett steg. Om du inte samlar något regnvatten alls idag så hoppas jag att du blir sugen på att skaffa en vattentunna.

Odlingsbädd med kål och rotselleri. Bädden är täckt av ett grönt lager med gräsklipp, inklusive massor av maskrosblad.
En odlingsbädd som precis har blivit täckt med gräsklipp. (Och ogräsklipp.) I bädden växer kål och rotselleri.

Så gick min självhushållning odlingssäsongen 2022

Hur gick det med min självförsörjning den senaste odlingssäsongen? Bra, tycker jag!😊 Vi var i princip självförsörjande på grönsaker från juli till den 8 mars, alltså två tredjedelar av året. Det är en förbättring jämfört med de två tidigare säsongerna, när vi har klarat oss till jul ungefär.

Mitt mål är att mitt hushåll på två personer ska vara i princip helt självförsörjande på grönsaker året runt. Odlingssäsongen 2022 var min tredje säsong med odling i den skalan. Jag odlar i zon 3 i Sörmland.

I en kris hade vi klarat oss på egenodlade grönsaker hela året

Det här året skulle vi dessutom ha klarat oss om det hade varit kris. Det finns fortfarande rotfrukter kvar nu i april, palsternacka och rotpersilja närmare bestämt. Och så fort snön har smält – vilket den precis har gjort här, även om det fortfarande kan komma bakslag – går det att hitta små, små gröna blad av olika sorter ute, både vilda växter och odlade perenner. Och det skulle ju vara möjligt att leva utan färskt grönt i en månad, särskilt när jag fortfarande har lite torkade nässlor och annat i skafferiet. Men jag valde alltså att börja köpa grönsaker för en månad sedan, den 8 mars, och det kommer jag att fortsätta med i 2-3 månader till. Det jag köper nu är kål, potatis och lök, alltså det som jag skulle äta nu om jag hade klarat mitt mål att ha grönsaker hela året. Dessutom köper jag lite frysta grönsaker, främst gröna bönor och hackad spenat – i frysen är det alltid säsong. 😀

Jag gjorde några undantag

Jag fick inte ihop tillräckligt med morötter – de är svåra att odla i lerjord, och jag är inte helt framme än. Så vi började köpa morötter i december. Det mest självhushållande alternativet skulle vara att inte äta morötter på ett halvår, utan i stället använda palsternackan och rotpersiljan. Men vi äter mycket råa morötter – alltså att man bara skalar en morot och äter den rakt av, som en del av ett mellanmål eller för att fylla ut en rätt. Och den funktionen fyller palsternackan och rotpersiljan inte – åtminstone i min mun är det inte gott att äta en rå palsternacka. Så jag väljer att köpa morötter under perioder av året när jag inte har egna.

Ett annat undantag är tomater, närmare bestämt krossade tomater, som vi hittills alltid har köpt hela vintern. Färska tomater är vi självhushållande på, dels för att jag odlar vintertomater som kan ätas under hela vintern, dels för att man som självhushållare helt enkelt bara äter färska tomater när det finns. När de sista vintertomaterna alldeles strax tar slut kommer vi inte att äta tomater igen förrän i sommar när jag skördar de årets första. Men hittills har jag inte lyckats odla tillräckligt med tomater för att kunna äta tomatsås hela vintern, så vi köper tomatkross. Min ambition är att så snart som möjligt bli självförsörjande även på tomatsås.

Jag är inte heller självförsörjande på baljväxter, utan vi köper torkade baljväxter hela vintern. På sikt hoppas jag bli det, men jag har ingen plan för hur. Jag skulle nog behöva utöka odlingsytan en del för att lyckas med det, och just nu har jag inte kapacitet för att odla större ytor än jag gör. Jag odlar en del bönor som vi äter färska under sommaren och hösten, och jag brukar även förvälla och frysa in några portioner att äta under vintern. Men det är långt kvar till att fylla hela vinterns behov av baljväxter.

Frukt och nötter köper vi året runt. Drömmen vore att vara självförsörjande även på det, och jag jobbar lågintensivt på det, men det är inte ett mål just nu.

Jag är nöjd med resultatet

Men alltså: Jag slog rekordet och blev självförsörjande på grönsaker till två tredjedelar. Hurra! 😊💪 Den här säsongen vill jag få ihop mer tomater, och det har jag faktiskt en plan för.

Läs mer

Så kallt – ett sätt att förenkla odlingen

För varje år blir det mer och mer kallsådder hos mig. Alltså att jag förodlar grödor direkt i växthus redan så här års, snarare än att dra upp plantor inomhus först. Jag förodlar det mesta i tetraförpackningar men självklart går det bra med vilka tråg eller krukor som helst. Om det är kallt där du bor ligger fröerna snällt i jorden och väntar tills det är tillräckligt kallt för dem att gro.

Nyligen fick jag även ett tips som jag tänker testa nu: många härdiga grödor (till exempel kål) tål att man låter dem gro inomhus och sedan flyttar ut dem i växthuset direkt. Om det är rejält kallt är det bra att skydda dem med ett eller flera lager av till exempel fiberduk eller växthusplast eller ha dem i en extra låda eller ett litet växthus eller minidrivhus i växthuset. Skillnaden mot att kallså är att fröerna gror snabbare och säkrare inomhus och alltså kan ge en tidigare skörd än om de först ska vänta på varmare tider i växthuset. Jag tycker att det låter toppen att testa som komplement till mina andra sätt att förodla! Har du testat?

Det finns många fördelar med att odla så mycket som möjligt i växthus tidigt på säsongen:

💚 Det behövs ingen växtbelysning, vilket minskar energiåtgången – min strävan är att använda så lite växtbelysning som möjligt.

💚 De åtråvärda platserna i fönster inomhus sparas till värmekrävande växter som paprika och chili.

💚 Det blir mindre trängsel och förodlingskaos i odlingsboden – där jag även övervintrar en del fleråriga växter, typ medelhavsväxter.

Inget växthus? Då får du experimentera med lådor, fiberduk och så vidare på samma sätt som jag beskriver ovan att du kan göra i växthuset. Det är bra om du kan hitta en skyddad plats, kanske vid en husvägg, särskilt om du bor långt norrut i landet. Jag är säker på att det går att hitta sätt som fungerar hos dig också.

Har du kommit igång med årets odling? Om inte är det absolut ingen panik. Om du odlar i mindre skala går det bra att vänta i ett par månader till om vårens odlingspirr inte har kommit till dig än. Det enda som händer då är att du får avstå från några växter som har lång utvecklingstid.

Jenny Forsberg framför en snötäckt bädd i glasväxthuset
Förutom att kallså i tråg eller krukor går det också bra att så i bäddar, här en bädd i glasväxhuset.

Pin It on Pinterest