Kategori: Odling & självhushållning

Jag gör flytande växtnäring av äggskal, kaffesump och bananskal – det är superenkelt!

Som självhushållare utan matdjur är det en ständig kamp att få ihop tillräckligt med växtnäring och gödning till sina odlingar. Jag vill inte köpa in någon näring eller gödsel, och använder därför inget djurgödsel alls i mina odlingar, utan jag gör all näring själv.

Vill du också göra egen näring? Här kan du läsa mer om min kurs Gör egen näring och jord till din odling.

Den här näringen är ett bra tillskott till plantorna i mina odlingar. De tre ingredienserna är något som brukar finnas här hemma. Bananer är ju inte det minsta självhushållaraktigt, men vi har inga planer just nu på att sluta köpa det. Kaffe är något som maken dricker dagligen – men så är det ju inte han som är självhushållare. 😉 Ägg brukar jag oftast kunna få tag i lokalt. Och när allt det här finns hemma är det ju hur bra som helst att kunna använda restprodukterna! Fast annars hade de hamnat i bokashikomposten och därmed blivit växtnäring ändå i slutänden.

Den här blandningen innehåller både kväve, fosfor och kalium. De tre brukar kallas NPK när man pratar om gödsel och näring, och de är några av de viktigaste näringsämnena som växterna behöver. Mums för dina växter alltså!

Här berättar jag hur jag gör näringen.

Ingredienser till växtnäring av äggskal, kaffesump och bananskal

• skal från 4 bananer
• skal från 4 ägg
• 3 dl kaffesump
• 5–10 dl vatten – eller så mycket så att det blir lagom mängd i din mixer

Det går bra att spara ingredienserna några dagar innan du gör växtnäringen, om du inte får ihop skal från ägg och bananer samtidigt.

Nu ska jag vara ärlig: jag bryr mig inte alls om proportionerna i det här receptet. Jag mäter aldrig när jag gör det här. Jag slänger bara i de ingredienser som jag har tillgängliga för tillfället i mixern och fyller på med vatten. Men eftersom jag vet att många vill ha förslag på mängder så skrev jag dit några mängder här, som du kan ha som utgångspunkt om det passar dig. 😊

Gör växtnäringen så här

Kör alltihop i mixern. Häll upp på flaska. Plastflaska är säkrare än glas, eftersom det finns en liten risk att glasflaskor kan explodera av fermenteringen. OBS! Fyll inte upp flaskan ända upp, utan lämna plats för luft. Det är bra om det finns plats för 2–3 dl luft i flaskan.

Låt stå och fermentera några dagar. Jag brukar låta den stå i en vecka ungefär. Jag pyser mina flaskor varje dag, alltså öppnar korken snabbt, låter det pysa och sätter sedan tillbaka korken igen. Det borde även fungera att inte göra det, eftersom flaskan är av plast. Om jag skulle använda glasflaskor (vilket jag alltså avråder från) så skulle jag definitivt pysa dem, så att de inte exploderar.

Spä ut näringen innan du ger den till växterna

Näringen behöver späs ut innan du vattnar ut den i dina odlingar. Jag brukar hälla en 1,5-litersflaska i en tioliters vattenkanna och sedan fylla upp med vatten innan jag vattnar ut näringen vid rötterna av mina plantor.

Jag brukar inte vara så noga med hur mycket jag spär ut mina växtnäringar, men jag brukar vara noga med att jag spär ut dem – så att det inte blir för starkt för växterna. Lycka till med din näring och odling!

Vill du lära dig fler sätt att göra egen näring till din odling? Och dessutom hur du kan göra egen jord till odlingen – både ny jord direkt i bäddarna och jord att använda för att odla i krukor. Läs mer och anmäl dig till kursen Gör egen näring och jord till din odling.

Är det förodlingskaos hemma hos dig? Du vet, det där läget när plantorna invaderar varje kvadratcentimeter av din bostad och du måste äta alla måltider i soffan i flera månader eftersom köksbordet har förvandlats till odlingsyta. Det är lätt hänt så fort man börjar odla lite mer.

Här kommer mitt bästa tips för att undvika förodlingskaoset: kallså! Det betyder att du sår saker utomhus, antingen i ett ouppvärmt växthus eller direkt ute. Du kan till exempel odla i tråg eller krukor på en terrass, eller ställa tråg eller krukor i en genomskinlig låda, så att det blir som ett litet växthus. Om det är kallt hos dig kommer fröerna att ligga och vänta tills det blir varmare, och så gror varje frö när temperaturen är lagom för just det fröet.

Jag gör också något som jag kallar nästan-kallså, som innebär att jag sår inomhus och sedan flyttar ut sådderna till tunnelväxthuset omedelbart när de kommer upp ur jorden. Det gör att fröerna gror betydligt snabbare än när de står ute i kylan redan från början. Och förvånande nog klarar de små plantorna omställningen till kylan bättre än större plantor.

Är du sugen på att kallså? Hoppas att du får mindre kaos i förodlingen! Lycka till!

Har du börjat så något? Själv sådde jag årets första fröer i helgen: rotselleri, purjolök, spetskål och min hus-chili, som heter hot lemon. Jag sådde inomhus i tråg som egentligen är tetraförpackningar som det har varit havremjölk i.

När jag var ny som odlare var jag alltid så förvirrad vid den här tiden på året. När ska man börja så? En del odlare verkade börja redan före årsskiftet. Samtidigt hade jag hört att plantorna kan bli långa och gängliga om man börjar för tidigt och de ska stå inomhus länge.

När ska man börja så?

Ja, när ska man egentligen starta odlingssäsongen? Det finns flera svar på den frågan. Här är några av svaren:

• Det finns några grödor som du behöver förodla tidigt om de ska hinna bli klara. Dit hör rotselleri, purjolök, kronärtskocka och aubergine – och kanske chili och paprika; det beror på vem du frågar och vilka sorter du odlar.
• Det finns många grödor som det inte alls är någon idé att dra igång än på länge, för att de då har växt ur sina krukor och måste behöver planteras ut långt innan temperaturen tillåter det. Hit hör till exempel gurkväxter – gurka, squash och pumpa – som jag inte sår förrän i mitten av maj.
• Det finns många grödor där det inte finns bara finns EN tidpunkt som de måste sås. Det kan vara grödor som är härdiga och kan planteras ut tidigt. Det kan vara grödor som klarar av att stå inne länge utan att ta skada. Grönkål är exempel på en gröda som jag gärna sår några av redan nu för att kunna skörda tidigt. Men jag sår den även vid flera tillfällen senare under våren – och även på sommaren.

Gör så här

Känns det förvirrande? Lugn bara lugn. Gör så här:

1. Bestäm vilka grönsaker du vill odla i år. (Börja med 5–10 grödor om du känner dig överväldigad. Du kan alltid lägga till fler senare i vår om du vill, men då kan du inte längre välja dem som behöver förodlas redan nu.)
2. Ta reda på om du behöver förodla dem tidigt eller om det inte är någon brådska.
3. Köp fröer om du inte redan har – gör det här nu på en gång! Kan du avsätta en stund i helgen till att beställa frö?
4. Sortera dina fröer i kronologisk ordning efter när de ska sås. (Texten på fröpåsen eller i beskrivningen i webbshoppen är en bra början om du är nybörjare. )
5. Börja så det som behöver sås tidigt. Titta i högen med fröer några gånger i månaden och så det som ska sås då.
6. Dokumentera gärna vad du gör och hur det går. Nästa år vet du hur det gick och kan justera när du sår.

Nu kör vi! Är du peppad på odlingssäsongen?

Det är bråda tider i min odling just nu. Är det samma sak för dig?

Eller har du inte kommit igång med odlingen på allvar? Kanske blev det inte så i år eller kanske har du inte tagit tag i att anlägga den där odlingsytan som du vill?

Här kommer ett förslag till dig som odlar för självhushållning eller vill komma igång. Det fungerar både för dig som odlar mycket, och kanske känner att det är slitsamt just nu, och för dig som behöver en knuff att komma igång: Hitta din drivkraft, ditt varför. Varför vill du odla? Vad är syftet med odlingen för just dig?

Det är intensivt i odlingen just nu

För mig börjar den mest arbetsintensiva tiden i självhushållningen någon gång i april och håller på i tre månader ungefär – det är alltså slutspurten kvar nu. Det är då allt som jag har förodlat under vårvintern ska ner i jorden, samtidigt som jag ska direktså en hel del grödor. Och för att kunna plantera och så allt behöver alla odlingsytor rensas först – det är det som är det stora jobbet.🙃

Jag odlar med målet att vara i princip självhushållande på grönsaker. Det kräver mycket tid och arbete. För att orka lägga ner allt det arbetet behöver jag vara i kontakt med mina drivkrafter. Det är jag oftast, men någon gång ibland kan jag behöva påminna mig.

Två av mina största drivkrafter

Det här är två av mina största drivkrafter:

1. omställning
2. beredskap.

Med omställning menar jag att vi behöver ställa om till ett samhälle som håller sig inom planetens gränser. En del av det handlar om lokal matproduktion. Med beredskap menar jag att vi behöver vara beredda på att ta hand om oss själva i en samhällskris. Och även om odling bara är en liten del av det så känns det meningsfullt för mig att jobba med den delen.

Vilken är din drivkraft?

Hur går det egentligen med mitt mål att bli självförsörjande på grönsaker? Jag formulerar målet som att mitt hushåll på två vuxna ska vara i princip självförsörjande på grönsaker året runt. Det där med i princip betyder dels att jag är beredd på att det är någon grönsak som misslyckas varje säsong – och beroende på vilken grönsak det är kanske jag då har lust att köpa den istället för att vänta på nästa chans att odla den. Dels betyder det att jag kan göra ett medvetet undantag (det brukar bli några tillfällen per år) och köpa en grönsak för att laga en viss rätt, kanske till en födelsedagsmiddag eller något liknande.

Som självhushållare har jag inte tillgång till alla grönsaker året runt, utan som jag ser det så ingår det i självhushållningen att jag till exempel bara äter gurka och paprika under sommaren och tidig höst – resten av året äter vi andra grönsaker.

Räckte förra säsongens grönsaker?

Frågan är: Hur långt räckte grönsakerna som jag odlade säsongen 2023? Finns det något kvar att äta nu eller har vi börjat köpa grönsaker?

Svaret är att jag började köpa några få saker i mars: potatis (kanske var det ännu tidigare?), så småningom lök, och där någonstans även några påsar med frysta haricots verts. Från och med runt 1 maj köpte vi morötter, för då var de slut, och då kompletterade jag även med att köpa lite mer frysta grönsaker och någon enstaka vitkål. Men i maj finns det gott om gröna blad här: vilda, odlade fleråriga, några övervintrande ettåriga och enstaka vintersådda bladgrönsaker. Och det går ju att laga massor av mat på det! Dessutom finns det sparris, även om jag inte har kunnat skörda några stora mängder än. Så jag sammanfattar det så här: vi skulle till nöds kunna klara oss året runt på de grönsaker som jag odlar, men eftersom det blir trist under ett par månader på våren så köper jag lite grönsaker då, fast målet är att inte göra det. De grönsaker som jag köper då är sådana som jag skulle ha haft tillgång till vid den årstiden om jag hade lyckats ända fram med självhushållningen. Observera att mitt mål bara handlar om grönsaker (och i ett långsiktigt drömscenario även frukt och nötter). Vi köper all annan mat: ägg, havregryn, pasta, matgryn och en massa annat som vi äter.

Den där grönsaken som misslyckades förra säsongen var lök. Fast helt åt skogen gick det faktiskt inte; en av mina bäddar med schalottenlök ruttnade för att det var så blött under sommaren, och om jag minns rätt var det även en del lök i någon annan bädd som blev förstörd. Därför räckte inte löken så länge som jag hade planerat.

Tre saker jag inte är självhushållande på

Det är tre saker som jag hittills inte har lyckats bli självhushållande på:

• tomater, närmare bestämt tomatkross – vi har de färska vi behöver under sommar och tidig höst, och även en del vintertomater som går att äta färska under vintern, men vi köper tomatkross hela vintern
• potatis – jag är i en negativ spiral som går ut på att jag inte har något sätt att förvara dem under vintern (har varken jordkällare eller kallskafferi) så därför odlar jag inte tillräckligt, så därför har jag aldrig så mycket potatis att jag tvingas lösa förvaringen så därför har jag inget sätt att förvara dem …
• torkade baljväxter – jag har inte så stor odlingsyta att jag kan odla hela årsbehovet av baljväxter.

Tomaterna jobbar jag på men har inte lyckats lösa vad det är som gör att jag inte får ihop tillräckligt med skörd. I år planerar jag att läsa mig tryckkonservera tomater, och det är förstås ett steg i rätt riktning, men det hjälper inte om jag inte har tillräckligt med skörd. Potatisen har jag ingen lösning på just nu – kanske ska jag konservera potatis också om jag ska lära mig tryckkonservering? (Min gissning är att konserverad potatis inte är så gott att äta rakt av men att de fungerar bra att ha i mot slutet när man gör en gryta?). Baljväxterna löser jag inte, för jag planerar inte att utöka odlingsytan, eftersom jag redan har större yta än jag klarar av att hantera. 🙈 Så jag tänker fortsätta att köpa torkade baljväxter att använda under vintern.

Det här är ett resultat som jag känner mig nöjd med, även om jag hoppas jobba bort den där vårperioden med köpegrönsaker framöver. Hur går det för dig? Har du påbörjat din självhushållning? Har du något mål för den här odlingssäsongen?

Varje vecka är jag ute och skördar grönsaker fast det är mitt i vintern. Och då menar jag inte i växthus i första hand (även om jag har några plantor i tunnelväxthuset också) utan i bäddar på friland. Ja, på marken, även om det är snö. Vill du också göra det nästa år? Här kommer mina bästa tips:

• Odla grödor som tål vinterkyla. Några av de tåligaste hos mig är: purjolök, morötter, palsternacka, rotpersilja, grönkål och sibirisk bladraps.
• Välj härdiga sorter av grödorna – vinter- eller höstmorötter och vinterpurjolök snarare än sommarpurjolök och sommarmorötter. Det brukar stå på fröpåsen eller i sortbeskrivningen. Annars får du googla och läsa på mer om sorten innan du köper.
• Planera för vinterskörden redan nu och under hela odlingssäsongen, så att du kan så i tid. Purjolöken sår jag redan på vårvintern, morötterna sår jag på våren, och grönkålen är det inte heller dumt att så redan på våren även om det funkar på sommaren också.
• Välj en bra plats där grödorna ska växa i vinter. Var kommer det att vara lättast för dig att skörda under vintern? Du kan också plantera om en del växter under hösten så att de hamnar där du vill ha dem under vintern, till exempel kål och purjolök.
• Memorera på senhösten var grönsakerna står som du ska skörda under vintern. Sätt dit höga skyltar som sticker upp även om det ligger flera decimeter snö på marken. Kom ihåg att sticka ner skyltarna innan marken fryser!
• Täck bäddar med rotfrukter med ett tjockt lager löv. Då når tjälen inte ner i marken och du kan fortsätta skörda även när marken på andra ställen är frusen. Ja, det fungerar även under längre perioder med många minusgrader. Jag har grävt upp morötter under snötäcket i 22 minusgrader. (Potatisen tar jag däremot upp innan marken fryser.)

Lycka till med att skörda på vintern!

Blåbärsglögg! Jag har fortfarande gott om blåbär i frysen från i somras, borde man man inte kunna göra glögg av den? Blåbär och kardemumma är ju en bra kombo. Och ingefära passar också bra till. Sagt och gjort. Så här gjorde jag en alkoholfri variant på blåbärsglögg.

Ingredienser till blåbärsglögg

• 7 dl frysta blåbär
• 1 l vatten
• 2–3 kanelstänger
• 10 hela nejlikor
• 10 gröna kardemummakärnor, lätt krossade
• 1 matskedsstor bit färsk ingefära
• 1 dl strösocker

Gör så här

• Koka upp allt utom sockret.
• Låt sjuda i 30 minuter.
• Rör i socker, låt det smälta och ta bort glöggen från spisplattan. Sätt på locket och låt glöggen svalna.
• Ställ in den i kylskåpet (eller ställ ut kastrullen utomhus om du har möjlighet) och låt den stå med kryddorna till nästa dag.
• Sila bort kryddorna och bären.
• Klart!

Värm upp glöggen igen när du vill dricka den. God och lagom söt, tycker jag, men det går förstås att anpassa mängden socker om du tycker något annat. Eller använda någon annan sötning än socker.

Glöggen är även god att dricka kall. Eller använd den som ingrediens i en drink. En blåbärsdrink, visst låter det gott!

Förvara glöggen i kylskåp. Jag vågar inte säga hur länge den håller. Socker är konserverande, men i det här receptet är det inte samma mängder socker som i en vanlig sylt eller saft, så mitt tips är inte göra mer än att du dricker upp glöggen den närmaste veckan. Jag hade grön kardemumma hemma så jag använde det, men det går självklart att använda de svarta kardemummakärnorna som redan är utplockade ur de gröna skalen – de brukar vara vanligast i en vanlig mataffär. Ett par teskedar av de svarta kärnorna kan kanske vara lagom.

Bären som jag silar bort använder jag till att göra smoothie eller blåbärssoppa.

I helgen lärde jag mig att pickla grönsaker som ett sätt att konservera dem. Jag har ofta picklat saker tidigare – picklad rödlök är en favorit – men jag brukar oftast bara pickla det jag behöver för stunden eller som jag tänker äta upp ganska snart.

Det var först nyligen, när vi hade ett månadstema i medlemsprogrammet om att ha hand om skörden, som jag började fundera på om man inte borde kunna pickla för att konservera. Både ättika och socker är ju konserverande; måste man verkligen förvara de picklade grönsakerna i kylskåpet då? (Jag har varken jordkällare eller kallskafferi, så det är kylen eller rumstemperatur som är mina alternativ.)

Vad är pickla? Hur gör man när man picklar?

Vadå pickla? Jo, att pickla grönsaker – eller lägga in eller göra en inläggning – innebär att lägga in dem i en lag med socker och ättika. Det vanligaste är en 1-2-3-lag. Den görs av en del ättikssprit (12 %), två delar socker och tre delar vatten. Jag kokar upp lagen tills sockret har smält, tar av kastrullen från plattan och lägger i grönsakerna. Sedan låter jag dem ligga i lagen medan jag gör klart resten av måltiden, och därefter lägger jag upp dem på tallriken.

Pickla för att konservera – så här gjorde jag

Den här gången gjorde jag så här, för att få till en konservering:

1. Värm upp ugnen till 120 grader. Sterilisera glasburkar med skruvlock genom att ställa dem på en plåt i ugnen i 20 minuter. Jag la locken bredvid burkarna på plåten. Burkarna kan vara honungsburkar, syltburkar och liknande – se till att locken är i bra skick, så att de inte har börjat rosta eller så.
2. Skiva grönsakerna tunt. Jag hade en blandning av morot, betor, rotselleri och daikon, som är en sorts rättika. Jag skivade dem med hjälp av matberedare eftersom jag gjorde en större sats, men annars brukar jag skiva på en mandolin eller med kniv. Det går också bra att strimla, hacka eller skära i bitar.
3. Blanda 1-2-3-lagen – en del ättikssprit (12 %), två delar socker, tre delar vatten – i en kastrull eller gryta. Hur stor mängd lag du behöver beror på hur mycket grönsaker du har. Alla grönsaker ska få plats i lagen. Det kan vara bra att göra lagen efter att du har skurit grönsakerna. Då kan du bättre bedöma hur mycket lag du behöver.
4. Lägg i grönsakerna i lagen och förväll dem, alltså koka i någon minut eller två. När grönsakerna får koka med lagen blir det en självpastörisering, och det gör att konserveringen får längre hållbarhet.
5. Ta ut de steriliserade burkarna ur ugnen.
6. Lägg över de heta grönsakerna och den heta lagen i de heta burkarna – jag använde en soppslev. Här är det viktigt att allt är varmt, så du behöver jobba ganska snabbt, så att inget hinner svalna. Fyll burkarna ända upp. (Det missade jag; det är lite luft i mina burkar – undrar om de får kortare hållbarhet då?)
7. Skruva på locken och ställ burkarna uppochner i fem minuter. Jag ställde dem på en plåt.
8. Vänd tillbaka burkarna och låt dem svalna till rumstemperatur.
9. Nu ska det ha bildats vakuum i burkarna – du ser det genom att locket buktar neråt och att det låter annorlunda om du knackar på locket jämfört med om du knackar på en burk utan vakuum.

Jag kommer att räkna med att de picklade grönsakerna håller i uppåt ett år i rumstemperatur och att en öppnad burk håller minst en månad i kylskåp. Jag vet inte vad det finns för rekommendationer om hållbarhet om picklade/inlagda grönsaker, så läs gärna på om det om du vill vara säker. Ättikan i lagen gör innehållet så surt att det inte kan bildas botulinum-bakterier i burken. Det vore ännu bättre att förvara burkarna svalt, men jag kommer alltså att ha dem i rumstemperatur.

Jag gillar ju att fermentera, men de fermenterade burkarna behöver förvaras i kylskåpet, och där är det ganska trångt nu, så det är bra för mig att kunna komplettera med att förvara grönsaker i rumstemperatur.

Läs gärna Livsmedelsverkets rapport Inläggning, gravning, syrning och konservering.

Lycka till med ditt picklande!

Hoppas att du har det bra i hösten! 🍁🍂 Här i Ärla (nära Eskilstuna, Sörmland, odlingszon 3) klarade vi oss från frosten ända in i oktober, så jag har fortsatt skörda frostkänsliga grödor som bönor, squash, padronchili och majs ända tills för några dagar sedan. Så lyxigt! 🌽

Hos mig och många andra tar självhushållningen inte paus för att dagarna blir kortare. Tvärtom är det många arbetsuppgifter som passar bra att göra under hösten och vintern. I min odling är det fortfarande en del jobb kvar med att ta hand om skörden. Jag har också planerat att anlägga en ny bädd för buskar under hösten. Och allt ogräs jag skulle behöva rensa ska vi inte ens tala om. 🙃

Även för dig som inte odlar finns det roliga och meningsfulla självhushållningsaktiviteter att ägna dig åt under hösten och vintern om du vill. I medlemsprogrammets diskussionsforum pågår aktiviteterna för fullt – så inspirerande att se vad alla är igång med! Här är några av de aktiviteter som medlemmarna har gjort de senaste veckorna:

• baka surdegsbröd
• laga kläder
• plocka svamp
• grodda fröer
• ta hjälp med att laga en trasig lampa
• sätta igång en bokashikompost
• plocka lingon och koka lingonsylt.

Visst är det inspirerande! Är det något av det här som du får lust att göra? Eller är du redan igång med annat just nu? Skriv gärna en kommentar och berätta!

Temat i medlemsprogrammet i oktober är hur vi får tiden att räcka till och livet att gå ihop. Senare i veckan har vi en träff där vi ska dela med oss till varandra av de knep som vi tycker fungerar. Det ska bli spännande!

Är du nyfiken på att vara med i programmet framöver? Jag planerar att öppna portarna under några dagar i månadsskiftet oktober/november. Håll ögonen öppna då! Här kan du redan nu läsa mer om medlemsprogrammet.