Kategori: Odling & självhushållning

Det är bråda tider i min odling just nu. Är det samma sak för dig?

Eller har du inte kommit igång med odlingen på allvar? Kanske blev det inte så i år eller kanske har du inte tagit tag i att anlägga den där odlingsytan som du vill?

Här kommer ett förslag till dig som odlar för självhushållning eller vill komma igång. Det fungerar både för dig som odlar mycket, och kanske känner att det är slitsamt just nu, och för dig som behöver en knuff att komma igång: Hitta din drivkraft, ditt varför. Varför vill du odla? Vad är syftet med odlingen för just dig?

Det är intensivt i odlingen just nu

För mig börjar den mest arbetsintensiva tiden i självhushållningen någon gång i april och håller på i tre månader ungefär – det är alltså slutspurten kvar nu. Det är då allt som jag har förodlat under vårvintern ska ner i jorden, samtidigt som jag ska direktså en hel del grödor. Och för att kunna plantera och så allt behöver alla odlingsytor rensas först – det är det som är det stora jobbet.🙃

Jag odlar med målet att vara i princip självhushållande på grönsaker. Det kräver mycket tid och arbete. För att orka lägga ner allt det arbetet behöver jag vara i kontakt med mina drivkrafter. Det är jag oftast, men någon gång ibland kan jag behöva påminna mig.

Två av mina största drivkrafter

Det här är två av mina största drivkrafter:

1. omställning
2. beredskap.

Med omställning menar jag att vi behöver ställa om till ett samhälle som håller sig inom planetens gränser. En del av det handlar om lokal matproduktion. Med beredskap menar jag att vi behöver vara beredda på att ta hand om oss själva i en samhällskris. Och även om odling bara är en liten del av det så känns det meningsfullt för mig att jobba med den delen.

Vilken är din drivkraft?

Hur går det egentligen med mitt mål att bli självförsörjande på grönsaker? Jag formulerar målet som att mitt hushåll på två vuxna ska vara i princip självförsörjande på grönsaker året runt. Det där med i princip betyder dels att jag är beredd på att det är någon grönsak som misslyckas varje säsong – och beroende på vilken grönsak det är kanske jag då har lust att köpa den istället för att vänta på nästa chans att odla den. Dels betyder det att jag kan göra ett medvetet undantag (det brukar bli några tillfällen per år) och köpa en grönsak för att laga en viss rätt, kanske till en födelsedagsmiddag eller något liknande.

Som självhushållare har jag inte tillgång till alla grönsaker året runt, utan som jag ser det så ingår det i självhushållningen att jag till exempel bara äter gurka och paprika under sommaren och tidig höst – resten av året äter vi andra grönsaker.

Räckte förra säsongens grönsaker?

Frågan är: Hur långt räckte grönsakerna som jag odlade säsongen 2023? Finns det något kvar att äta nu eller har vi börjat köpa grönsaker?

Svaret är att jag började köpa några få saker i mars: potatis (kanske var det ännu tidigare?), så småningom lök, och där någonstans även några påsar med frysta haricots verts. Från och med runt 1 maj köpte vi morötter, för då var de slut, och då kompletterade jag även med att köpa lite mer frysta grönsaker och någon enstaka vitkål. Men i maj finns det gott om gröna blad här: vilda, odlade fleråriga, några övervintrande ettåriga och enstaka vintersådda bladgrönsaker. Och det går ju att laga massor av mat på det! Dessutom finns det sparris, även om jag inte har kunnat skörda några stora mängder än. Så jag sammanfattar det så här: vi skulle till nöds kunna klara oss året runt på de grönsaker som jag odlar, men eftersom det blir trist under ett par månader på våren så köper jag lite grönsaker då, fast målet är att inte göra det. De grönsaker som jag köper då är sådana som jag skulle ha haft tillgång till vid den årstiden om jag hade lyckats ända fram med självhushållningen. Observera att mitt mål bara handlar om grönsaker (och i ett långsiktigt drömscenario även frukt och nötter). Vi köper all annan mat: ägg, havregryn, pasta, matgryn och en massa annat som vi äter.

Den där grönsaken som misslyckades förra säsongen var lök. Fast helt åt skogen gick det faktiskt inte; en av mina bäddar med schalottenlök ruttnade för att det var så blött under sommaren, och om jag minns rätt var det även en del lök i någon annan bädd som blev förstörd. Därför räckte inte löken så länge som jag hade planerat.

Tre saker jag inte är självhushållande på

Det är tre saker som jag hittills inte har lyckats bli självhushållande på:

• tomater, närmare bestämt tomatkross – vi har de färska vi behöver under sommar och tidig höst, och även en del vintertomater som går att äta färska under vintern, men vi köper tomatkross hela vintern
• potatis – jag är i en negativ spiral som går ut på att jag inte har något sätt att förvara dem under vintern (har varken jordkällare eller kallskafferi) så därför odlar jag inte tillräckligt, så därför har jag aldrig så mycket potatis att jag tvingas lösa förvaringen så därför har jag inget sätt att förvara dem …
• torkade baljväxter – jag har inte så stor odlingsyta att jag kan odla hela årsbehovet av baljväxter.

Tomaterna jobbar jag på men har inte lyckats lösa vad det är som gör att jag inte får ihop tillräckligt med skörd. I år planerar jag att läsa mig tryckkonservera tomater, och det är förstås ett steg i rätt riktning, men det hjälper inte om jag inte har tillräckligt med skörd. Potatisen har jag ingen lösning på just nu – kanske ska jag konservera potatis också om jag ska lära mig tryckkonservering? (Min gissning är att konserverad potatis inte är så gott att äta rakt av men att de fungerar bra att ha i mot slutet när man gör en gryta?). Baljväxterna löser jag inte, för jag planerar inte att utöka odlingsytan, eftersom jag redan har större yta än jag klarar av att hantera. 🙈 Så jag tänker fortsätta att köpa torkade baljväxter att använda under vintern.

Det här är ett resultat som jag känner mig nöjd med, även om jag hoppas jobba bort den där vårperioden med köpegrönsaker framöver. Hur går det för dig? Har du påbörjat din självhushållning? Har du något mål för den här odlingssäsongen?

Varje vecka är jag ute och skördar grönsaker fast det är mitt i vintern. Och då menar jag inte i växthus i första hand (även om jag har några plantor i tunnelväxthuset också) utan i bäddar på friland. Ja, på marken, även om det är snö. Vill du också göra det nästa år? Här kommer mina bästa tips:

• Odla grödor som tål vinterkyla. Några av de tåligaste hos mig är: purjolök, morötter, palsternacka, rotpersilja, grönkål och sibirisk bladraps.
• Välj härdiga sorter av grödorna – vinter- eller höstmorötter och vinterpurjolök snarare än sommarpurjolök och sommarmorötter. Det brukar stå på fröpåsen eller i sortbeskrivningen. Annars får du googla och läsa på mer om sorten innan du köper.
• Planera för vinterskörden redan nu och under hela odlingssäsongen, så att du kan så i tid. Purjolöken sår jag redan på vårvintern, morötterna sår jag på våren, och grönkålen är det inte heller dumt att så redan på våren även om det funkar på sommaren också.
• Välj en bra plats där grödorna ska växa i vinter. Var kommer det att vara lättast för dig att skörda under vintern? Du kan också plantera om en del växter under hösten så att de hamnar där du vill ha dem under vintern, till exempel kål och purjolök.
• Memorera på senhösten var grönsakerna står som du ska skörda under vintern. Sätt dit höga skyltar som sticker upp även om det ligger flera decimeter snö på marken. Kom ihåg att sticka ner skyltarna innan marken fryser!
• Täck bäddar med rotfrukter med ett tjockt lager löv. Då når tjälen inte ner i marken och du kan fortsätta skörda även när marken på andra ställen är frusen. Ja, det fungerar även under längre perioder med många minusgrader. Jag har grävt upp morötter under snötäcket i 22 minusgrader. (Potatisen tar jag däremot upp innan marken fryser.)

Lycka till med att skörda på vintern!

Blåbärsglögg! Jag har fortfarande gott om blåbär i frysen från i somras, borde man man inte kunna göra glögg av den? Blåbär och kardemumma är ju en bra kombo. Och ingefära passar också bra till. Sagt och gjort. Så här gjorde jag en alkoholfri variant på blåbärsglögg.

Ingredienser till blåbärsglögg

• 7 dl frysta blåbär
• 1 l vatten
• 2–3 kanelstänger
• 10 hela nejlikor
• 10 gröna kardemummakärnor, lätt krossade
• 1 matskedsstor bit färsk ingefära
• 1 dl strösocker

Gör så här

• Koka upp allt utom sockret.
• Låt sjuda i 30 minuter.
• Rör i socker, låt det smälta och ta bort glöggen från spisplattan. Sätt på locket och låt glöggen svalna.
• Ställ in den i kylskåpet (eller ställ ut kastrullen utomhus om du har möjlighet) och låt den stå med kryddorna till nästa dag.
• Sila bort kryddorna och bären.
• Klart!

Värm upp glöggen igen när du vill dricka den. God och lagom söt, tycker jag, men det går förstås att anpassa mängden socker om du tycker något annat. Eller använda någon annan sötning än socker.

Glöggen är även god att dricka kall. Eller använd den som ingrediens i en drink. En blåbärsdrink, visst låter det gott!

Förvara glöggen i kylskåp. Jag vågar inte säga hur länge den håller. Socker är konserverande, men i det här receptet är det inte samma mängder socker som i en vanlig sylt eller saft, så mitt tips är inte göra mer än att du dricker upp glöggen den närmaste veckan. Jag hade grön kardemumma hemma så jag använde det, men det går självklart att använda de svarta kardemummakärnorna som redan är utplockade ur de gröna skalen – de brukar vara vanligast i en vanlig mataffär. Ett par teskedar av de svarta kärnorna kan kanske vara lagom.

Bären som jag silar bort använder jag till att göra smoothie eller blåbärssoppa.

I helgen lärde jag mig att pickla grönsaker som ett sätt att konservera dem. Jag har ofta picklat saker tidigare – picklad rödlök är en favorit – men jag brukar oftast bara pickla det jag behöver för stunden eller som jag tänker äta upp ganska snart.

Det var först nyligen, när vi hade ett månadstema i medlemsprogrammet om att ha hand om skörden, som jag började fundera på om man inte borde kunna pickla för att konservera. Både ättika och socker är ju konserverande; måste man verkligen förvara de picklade grönsakerna i kylskåpet då? (Jag har varken jordkällare eller kallskafferi, så det är kylen eller rumstemperatur som är mina alternativ.)

Vad är pickla? Hur gör man när man picklar?

Vadå pickla? Jo, att pickla grönsaker – eller lägga in eller göra en inläggning – innebär att lägga in dem i en lag med socker och ättika. Det vanligaste är en 1-2-3-lag. Den görs av en del ättikssprit (12 %), två delar socker och tre delar vatten. Jag kokar upp lagen tills sockret har smält, tar av kastrullen från plattan och lägger i grönsakerna. Sedan låter jag dem ligga i lagen medan jag gör klart resten av måltiden, och därefter lägger jag upp dem på tallriken.

Pickla för att konservera – så här gjorde jag

Den här gången gjorde jag så här, för att få till en konservering:

1. Värm upp ugnen till 120 grader. Sterilisera glasburkar med skruvlock genom att ställa dem på en plåt i ugnen i 20 minuter. Jag la locken bredvid burkarna på plåten. Burkarna kan vara honungsburkar, syltburkar och liknande – se till att locken är i bra skick, så att de inte har börjat rosta eller så.
2. Skiva grönsakerna tunt. Jag hade en blandning av morot, betor, rotselleri och daikon, som är en sorts rättika. Jag skivade dem med hjälp av matberedare eftersom jag gjorde en större sats, men annars brukar jag skiva på en mandolin eller med kniv. Det går också bra att strimla, hacka eller skära i bitar.
3. Blanda 1-2-3-lagen – en del ättikssprit (12 %), två delar socker, tre delar vatten – i en kastrull eller gryta. Hur stor mängd lag du behöver beror på hur mycket grönsaker du har. Alla grönsaker ska få plats i lagen. Det kan vara bra att göra lagen efter att du har skurit grönsakerna. Då kan du bättre bedöma hur mycket lag du behöver.
4. Lägg i grönsakerna i lagen och förväll dem, alltså koka i någon minut eller två. När grönsakerna får koka med lagen blir det en självpastörisering, och det gör att konserveringen får längre hållbarhet.
5. Ta ut de steriliserade burkarna ur ugnen.
6. Lägg över de heta grönsakerna och den heta lagen i de heta burkarna – jag använde en soppslev. Här är det viktigt att allt är varmt, så du behöver jobba ganska snabbt, så att inget hinner svalna. Fyll burkarna ända upp. (Det missade jag; det är lite luft i mina burkar – undrar om de får kortare hållbarhet då?)
7. Skruva på locken och ställ burkarna uppochner i fem minuter. Jag ställde dem på en plåt.
8. Vänd tillbaka burkarna och låt dem svalna till rumstemperatur.
9. Nu ska det ha bildats vakuum i burkarna – du ser det genom att locket buktar neråt och att det låter annorlunda om du knackar på locket jämfört med om du knackar på en burk utan vakuum.

Jag kommer att räkna med att de picklade grönsakerna håller i uppåt ett år i rumstemperatur och att en öppnad burk håller minst en månad i kylskåp. Jag vet inte vad det finns för rekommendationer om hållbarhet om picklade/inlagda grönsaker, så läs gärna på om det om du vill vara säker. Ättikan i lagen gör innehållet så surt att det inte kan bildas botulinum-bakterier i burken. Det vore ännu bättre att förvara burkarna svalt, men jag kommer alltså att ha dem i rumstemperatur.

Jag gillar ju att fermentera, men de fermenterade burkarna behöver förvaras i kylskåpet, och där är det ganska trångt nu, så det är bra för mig att kunna komplettera med att förvara grönsaker i rumstemperatur.

Läs gärna Livsmedelsverkets rapport Inläggning, gravning, syrning och konservering.

Lycka till med ditt picklande!

Hoppas att du har det bra i hösten! 🍁🍂 Här i Ärla (nära Eskilstuna, Sörmland, odlingszon 3) klarade vi oss från frosten ända in i oktober, så jag har fortsatt skörda frostkänsliga grödor som bönor, squash, padronchili och majs ända tills för några dagar sedan. Så lyxigt! 🌽

Hos mig och många andra tar självhushållningen inte paus för att dagarna blir kortare. Tvärtom är det många arbetsuppgifter som passar bra att göra under hösten och vintern. I min odling är det fortfarande en del jobb kvar med att ta hand om skörden. Jag har också planerat att anlägga en ny bädd för buskar under hösten. Och allt ogräs jag skulle behöva rensa ska vi inte ens tala om. 🙃

Även för dig som inte odlar finns det roliga och meningsfulla självhushållningsaktiviteter att ägna dig åt under hösten och vintern om du vill. I medlemsprogrammets diskussionsforum pågår aktiviteterna för fullt – så inspirerande att se vad alla är igång med! Här är några av de aktiviteter som medlemmarna har gjort de senaste veckorna:

• baka surdegsbröd
• laga kläder
• plocka svamp
• grodda fröer
• ta hjälp med att laga en trasig lampa
• sätta igång en bokashikompost
• plocka lingon och koka lingonsylt.

Visst är det inspirerande! Är det något av det här som du får lust att göra? Eller är du redan igång med annat just nu? Skriv gärna en kommentar och berätta!

Temat i medlemsprogrammet i oktober är hur vi får tiden att räcka till och livet att gå ihop. Senare i veckan har vi en träff där vi ska dela med oss till varandra av de knep som vi tycker fungerar. Det ska bli spännande!

Är du nyfiken på att vara med i programmet framöver? Jag planerar att öppna portarna under några dagar i månadsskiftet oktober/november. Håll ögonen öppna då! Här kan du redan nu läsa mer om medlemsprogrammet.

Vattna med kiss för att ge näring till sin odling är så genialiskt! Det har verkligen allt. Det är gratis, enkelt att få tag på och närtillverkat. Och du slipper bidra till att jordar utarmas någon annanstans på planeten för att man ska kunna tillverka konstgödsel som sedan ska transporteras med fossila bränslen.

Visste du att om du samlar och lagrar ditt eget kiss under hela året kan du själv gödsla 400 kvadratmeter med det. En person kan alltså själv producera all näring som behövs för att odla sina egna grönsaker. Sedan är det kanske opraktiskt att samla kiss hela året, så många av oss nöjer oss med att vattna med kiss under sommarhalvåret.

Egentligen vattnar du inte med kiss rakt av, utan du spär ut det först. 1 till 9 ska man spä ut det om man vill vara strikt. Själv är jag inte så noga med måtten, men det är bra att spä ut det så att det inte blir för koncentrerat. Guldvatten kallas det utspädda urinet om man vill uttrycka sig lite tjusigt. Kissvatten säger många också.

Är det inte äckligt att vattna sina grönsaker med kiss??

Men du Jenny, är det inte äckligt – jag vill inte ha kiss på mina grönsaker!

Nej då. Du vattnar inte på grönsakerna som du ska äta. På bärbuskar och liknande så vattnar du jorden nere vid rötterna. Samma sak med plantor, till exempel kålplantor eller majs. Du vattnar nere vid foten av stammen, inte på själva kålen som du ska äta.

Jag vattnar inte med kissvatten på sallad och bladgrönsaker som har kort utvecklingstid. Jag kan däremot vattna sådant som växer nere i jorden och som jag ska äta om lång tid. Ta till exempel rotselleri, som jag skördar sent på hösten. Jag kan absolut vattna dem med kissvatten på sommaren, och sedan går det flera månader innan jag ska äta dem, och det hinner regna många gånger tills dess.

Men. Om du tycker att det känns ofräscht, så kan du ju välja att bara vattna bara bärbuskar och sådant där du verkligen är långt från det du ska äta. Och då kan du till och med vattna buskarna med kiss enbart tidigt på våren, innan det ens finns några bär.

Jag förstår att det kan finnas ett motstånd mot att börja vattna med kiss – så kände jag också innan jag kom igång – men om du är intresserad av att självhushålla och köpa in så lite som möjligt utifrån så vill jag verkligen uppmuntra dig att komma igång och vattna med kissvatten. När du väl har tagit dig förbi motståndet lovar jag att du kommer att undra varför du inte började tidigare.

Kan man vattna med kiss om man använder mediciner?

En del är oroliga att vattna med kiss om man äter mediciner. Det finns ett faktablad från Svensk trädgård som tar upp den frågan. Där står det så här:

”Det finns läkemedel och läkemedelsrester som utsöndras via urinen, bland annat antibiotika och könshormoner. Det är inte känt att dessa påverkar vare sig växter eller markorganismer i någon större utsträckning innan de snabbt bryts ner i jorden. Risken med läkemedelsrester anses därför vara försumbar till liten vid uringödsling.”

Försumbar till liten risk alltså.

Enligt många så är det bättre för miljön att använda kiss med medicinrester till att vattna odlingarna än att de spolas ut och hamnar i våra vattendrag. Det bygger på att mikroorganismerna i jorden är bättre på att ta hand om medicinrester än vad reningsverken är. Du behöver själv fatta beslut om hur du vill göra. Jag kommer att fortsätta vattna med kiss även om jag äter mediciner, som jag ser det just nu.

Hoppas att det går bra med din odling i sommar, och att grönsakerna frodas, oavsett vilken näring du ger dem!

I söndags kom det äntligen regn på mina odlingar – det första på en hel månad. Jag är så tacksam för det. Nu hoppas jag på regelbundna regn resten av sommaren!

Nu under torkan har jag sett att en del stora odlingskonton på Instagram får kommentarer när de vattnar sina grönsaksodlingar. Det är följare som skriver att vi inte borde vattna när det är torka. Det håller jag inte med om! Självklart ska vi göra allt vi kan för att vattna smart och spara vatten (täckodla, samla regnvatten när det kommer, vattna på morgonen eller kvällen … ). Men det går inte att odla helt utan vatten.

Låt ingen ge dig dåligt samvete för att du vattnar dina grönsaker. Inget blir bättre för att du låter dina grönsaker dö av torka och går och köper mat istället. Det går åt vatten för att producera maten du köper i butiken också – det syns bara inte lika tydligt för dig (och dina följare).

Så vattna dina grönsaker – om du får och om det finns vatten hos dig! För jag vet att det är bevattningsförbud på en del ställen. Är det inte helt galet, förresten, att det är samma regler för att vattna grönsaker som att vattna en gräsmatta? Det borde väl vara självklart att det inte kan vara förbjudet att vattna det som ska bli vår mat??

Nåja, jag hoppas att det går bra med din odling, att det finns vatten hos dig och att du kan vattna dina grönsaker!💚

Vad kan vi göra som odlare om det blir torka i sommar? Det finns en hel del du kan göra, även om det inte går att komma ifrån att du behöver använda vatten när du odlar. Två bra knep tycker jag är att täckodla och att samla regnvatten.

Täckodla för att behålla fukten i odlingsbädden

Mitt första råd är att täckodla om du kan. Alltså att täcka odlingsbäddarna med ett lager organiskt material, till exempel gräsklipp, löv eller blast och växtdelar från växter som du har skördat. Om du har en gräsmatta på någon del av tomten kan du använda gräsklippet från den. Det är nästan ofattbar stor skillnad om jag sticker ner fingret i jorden i en täckodlad bädd (fuktigt!) och i en bädd med plantor och bar jord (torrt!).

Hur tjockt lager med organiskt material du ska täckodla med beror på vem du frågar. Om du täckodlar för att slippa rensa så mycket ogräs kan det vara bra med ett lager på minst en decimeter. Om du däremot täckodlar för att hålla fukten bättre kan det faktiskt ge bra resultat även med ett lager på bara ett par centimeter. Om du inte får ihop tillräckligt med täckmaterial till alla dina odlingsbäddar (själv får jag aldrig det) kan det alltså vara bättre att täcka många bäddar lite än att täcka få bäddar med ett tjockt lager. Åtminstone om du vill skapa en odling som är mer resilient mot torka.

Samla regnvatten

Mitt andra råd är att samla regnvatten. Kan du samla in vatten från stuprören på huset? Skaffa en regntunna och ställ bredvid stupröret. Sedan kan du till exempel montera en fällbar vattenutkastare på stupröret, så att vattnet rinner ner i tunnan. När tunnan är full fäller du in utkastaren så rinner vattnet ner genom stupröret på samma sätt som det gjorde innan du satte dit utkastaren. Du kan också kapa stupröret så pass långt upp att du kan ha vattentunnan under. Då behöver du hitta någon annan lösning när tunnan är full, så att du inte får så stora vattenmängder precis vid husknuten.

Det går också att koppla ihop flera vattentunnor med slangar. Om du vill samla mer regnvatten än så kan du skaffa en eller flera IBC-tankar – alltså de stora vita tankarna som är 1 x 1 meter och alltså rymmer 1000 liter vatten. Nästa steg är att koppla ihop flera IBC-tankar med varandra. Har du flera hus på din tomt kan du samla vatten från alla tak. Ja, du förstår. Det går som alltid att göra saker i större skala. Men börja med ett steg. Om du inte samlar något regnvatten alls idag så hoppas jag att du blir sugen på att skaffa en vattentunna.