Kategori: skrivande, skrivprocessen och kreativitet

Jag har en viktig fråga till dig. Här kommer den: Vad hindrar dig att leva ett fritt liv?

Du har kanske ett standardsvar som kommer automatiskt. Eller så har du aldrig ställt dig frågan. Men nu vill jag att du går in i frågan på riktigt. Blunda och ta ett djupt andetag och se om du kan hitta ett djupare svar än standardsvaret. Kanske har du en plats i kroppen där du får kontakt med det som är du på riktigt? Eller bara lyssna inåt. Ställ frågan: ”Vilket är mitt största hinder idag mot att leva ett fritt liv?” (Eller mot att leva ett ännu friare liv, om du har kommit en bit på vägen.)

Vad fick du för svar? Om du vill kan du återkomma till frågan flera gånger. Var inte rädd för att ställa de djupare frågorna till dig själv!

Jag misslyckas ofta i min odling. Jag ser det som att det ingår i jobbet och att det är något man får vara beredd på när man odlar. Jag gissar att runt 25–30 procent av allt jag odlar dör längs vägen. Det är plantor som blir angripna av sniglar, jordloppor och fjärilslarver. Plantor som jag inte hinner plantera om eller ut i tid. Plantor som går åt i olika väder: frost, slagregn, kraftig blåst, torka, kyla, översvämning, blöta perioder under vintern och så vidare. För att inte tala om allt det där som jag aldrig ens hinner så. Om man även ska räkna sådder som inte tar sig är det ännu större andel misslyckanden.

Och vet du vad? Det gör inget. För helheten alltså. Jag lyckas ändå odla en stor del av de grönsaker som vi äter. Jag lyckas nämligen med en massa saker också.

Här är några tips för att minska eller sprida riskerna i din odling:

• Så och förodla fler plantor än du behöver. Om några plantor dör har du alltid reservplantor att använda.
• Ha flera olika odlingsytor på tomten om du har möjlighet. Olika platser kan ha olika förutsättningar, eller så kan en av ytorna råka ut för ett skadedjursangrepp.
• Odla samma grönsak på flera olika odlingsytor. Gärna olika typer av odlingsplatser om det passar den grödan, till exempel både i växthus och på friland, både i kruka och på friland.
• Odla många olika typer av grönsaker. Det är ofta någon gröda som misslyckas helt en säsong. Då finns det annat att äta istället.
• Dra lärdom av det som misslyckas. Dokumentera. Analysera. Vad vill du göra annorlunda nästa gång?
• Ta hand om jorden på bästa sätt: täckodla och förbättra jordens kvalitet med organiskt material så går odlingen bättre både nu och på sikt.
• Var uppmärksam på skadedjur: inspektera växterna regelbundet och ta itu med skadedjur tidigt för att förhindra att de sprider sig.
• Sist men inte minst: Förbered dig mentalt på att odling innebär både framgångar och motgångar. Lär dig av dina misslyckanden och gör bättre nästa år. Eller kanske snarare: misslyckas med något annat nästa år. 😂 Om det blir en extra misslyckad odlingssäsong så får du en ny chans nästa år.

Är det i år du lär dig att fermentera?

Vill du lära dig att fermentera? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.

Workshoppen kostar 349 kronor. Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti! (Du som är med i medlemsprogrammet behöver inte anmäla dig; då är det bara att dyka upp.)

Jag vill vara med på workshoppen

Vill du lära dig att fermentera – eller mjölksyra som det också heter? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.

Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti!

(Workshoppen ingår för dig som är betalande medlem i medlemsprogrammet Ett fritt liv, så om du är medlem behöver du inte anmäla dig utan det är bara att dyka upp.)  

Glada hälsningar
Jenny Forsberg 🌈🌼🥕

Här kommer ett recept på kirskålspaj. Att plocka och äta vilda växter är en av mina absoluta favoritdelar av självhushållningen. Det är så otroligt lyxigt att de bara växer där ute, utan att jag behöver göra något annat än att skörda och tillaga dem. Det blir ännu mer klimatsmart mat än de egenodlade grönsakerna, eftersom jag inte behöver vattna eller göra något för att de ska växa. Många av växterna finns dessutom i överflöd som ogräs på tomten.

Jag gillar också beredskapen som det innebär att lära sig att äta vilda växter. Just det här receptet innehåller dock en hel del ingredienser jag inte är självhushållande på – och inte heller har ambitionen att bli självhushållande på. Men gott blir det!

Jag använder kirskål i det här receptet. Det går bra att göra en annan ogräspaj genom att byta ut kirskålen eller blanda med till exempel nässlor eller maskrosblad (kanske inte enbart de senare – de kan vara ganska beska). Och självklart går det lika bara att använda grönkål, spenat eller några andra odlade eller köpta gröna blad.

Den här pajen är glutenfri, och bottnen är gjord av kikärter, hasselnötsmjöl och fiberhusk. Den går bra att göra mjölkfri. Jag har inte provat att göra den utan ägg. Förslag för dig som är vegan, eller inte kan eller vill använda ägg, är prova att göra smeten med tofu eller aquafaba. Leta upp ett recept på vegansk paj för att få inspiration.

Pajskal till kirskålspajen – ingredienser

Här är ingredienserna till kirskålspajens botten:

• 300 g kikärter, hemkokta eller färdigköpta
• 30 g smör (kokosolja eller mjölkfritt margarin om du inte vill ha mjölkprodukter)
• 45 g hasselnötsmjöl (Mixa hasselnötter själv om du har en bra mixer. Ska du köpa färdigt är mandelmjöl oftast lättare att hitta i butiken.)
• 1 krm salt
• 2 tsk fiberhusk

Fyllning till kirskålspajen – ingredienser

Här är ingredienserna till kirskålspajens fyllning:

• 300 g kirskål
• 2 gula lökar
• 3 klyftor vitlök
• 30 g smör
• 3 ägg
• 3 dl havregrädde (kogrädde går också bra, eller 2 dl creme fraiche och 1 dl valfri mjölk)
• salt och peppar
• 200 g riven ost (det går bra med någon typ av veganost som kan värmas upp)

Kirskålspaj – gör så här

1. Mixa ingredienserna till pajskalet och låt degen vila i kylskåp i 30 minuter.
2. Tryck ut degen i en pajform (jag använder en springform) och förgrädda i 175 grader i 15 minuter.
3. Låt svalna lite.
4. Hacka kirskålen i mindre bitar. Finhacka lök och vitlök.
5. Stek kirskål, lök och vitlök i smör tills de har mjuknat. Salta och peppra.
6. Lägg den stekta kirskålen i pajskalet.
7. Vispa ihop ägg, grädde, salt och peppar.
8. Häll smeten över kirskålen.
9. Lägg den rivna osten på toppen.
10. Grädda 45 minuter på 175 grader.
11. Låt pajen vila i 20 minuter.

Ät med en grön sallad till – kanske med inslag av ännu fler vilda blad?

Vill du vara mer självhushållande än så här?

Jag är inte självförsörjande på baljväxter, så därför köper jag torkade kikärter. Självhushållningsalternativet skulle kunna vara gråärtor eller kokbönor, för dig som odlar det.

Jag har inte provat att göra egen fiberhusk, men en tanke är att det skulle kunna gå att göra genom att mala grobladsfrö, som jag har förstått är ganska likt psylliumfrö som man gör fiberhusk av. 

Hasselnötter går ju att odla själv – jag jobbar på det men har inte kunnat skörda något än.

Ägg brukar jag oftast kunna köpa av en lokal äggproducent, och det är ju så vi behöver göra för att få en hållbar livsmedelsproduktion i längden. Det är inte en rimlig ambitionsnivå att en person eller ett hushåll ska kunna producera all sin egen mat, utan vi behöver hjälpas åt i lokalområdet.

Hör gärna av dig med en kommentar om du provar att laga den här pajen. Vad tyckte du?

Nu är anmälan öppen till medlemsprogrammet Ett fritt liv! Till och med på fredag kan du gå med den här gången. Läs mer och anmäl dig på länken ovan. Hör av dig om du undrar något. Hoppas att du vill vara med – välkommen in i gänget!

Brukar du ha flow? Du vet, det där tillståndet när tiden bara försvinner, och du är helt uppslukad av det du gör. Jag hade ett sådant otroligt flow förra tisdagen. Jag satt vid datorn och jobbade superkoncentrerat i tio timmar med bara ett par korta pauser för att ordna något att äta (som jag åt vid datorn medan jag fortsatte att jobba; det rekommenderar jag dock inte). Dagen efter var jag dagvill – jag trodde att det var tisdag igen! Jag hade varit så försjunken i det jag gjorde på tisdagen att den dagen liksom försvann ur mitt minne.

6 tips för att hitta flow

Att hitta in i flow är både magiskt och otroligt effektivt. Men hur gör man för att komma dit? Här är några tips för att ge dig själv rätt förutsättningar:

1. Rensa bort alla distraktioner. Stäng av ljudet på telefonen och lägg den där du inte kan se den – till exempel i en stängd skrivbordslåda. Säg till eventuella personer i din omgivning att du inte vill bli störd.
2. Avsätt en viss tid för att jobba fokuserat – och håll möjligheten öppen för att fortsätta långt efter det om du skulle hamna i flow. Jag brukar normalt tycka att 75 till 90 minuter är en bra tid för att fokusjobba. Den här gången hade jag tänkt jobba i två timmar, men jag fortsatte alltså i tio!
3. Ha tydliga mål för sessionen. Att veta exakt vad du vill uppnå hjälper dig att hålla fokus.
4. Försätt dig själv i rätt mentalt tillstånd. Skapa gärna en rutin för att signalera till hjärnan att det är dags att fokusera.
5. Tillåt dig själv att dyka djupt. Bestäm dig för att ignorera allt annat under perioden som du har avsatt och ge dig själv utrymme att verkligen gå in i det du gör.
6. Pausa smart. Ta korta, effektiva pauser för att kunna fortsätta jobba koncentrerat utan att bryta flowet. (Det här hade jag behövt göra under min flowdag; jag drog på mig onödigt mycket spänningar i kroppen under den här dagen.) Bra saker att göra i pausen: äta och dricka, röra på kroppen, få frisk luft. Kolla inte sociala medier eller något annat som får dig att tappa fokus.

Brukar du uppleva flow? Har du något särskilt knep för att hamna där?

Ny guide: 77 sätt att skapa passiv inkomst

Så vad jobbade jag med under min flowtisdag? Jo, jag gjorde klart en guide som heter 77 sätt att skapa passiv inkomst. Det är en lista med idéer som du kan använda för att skapa din nästa passiva inkomst. Du kan använda idéerna rakt av, kombinera flera av dem eller låta dig inspireras till nya inkomstkällor som passar dig. (OBS! Om du är med i medlemsprogrammet behöver du inte köpa den; du kommer att få tillgång till den ändå.) Guiden passar både dig som vill komma igång att skapa passiva inkomster och dig som redan har en eller några och vill skapa ännu fler.

Att hitta ditt flow kan vara nyckeln till inte bara ökad produktivitet utan också till en djupare tillfredsställelse med det du gör. Jag hoppas att du också får uppleva flow! Kanske är det rentav guiden 77 sätt att skapa passiv inkomst som hjälper dig att skapa din nästa flowdag?

Det här är de två viktigaste anledningarna för mig att sätta igång odlingssäsongen redan nu i februari:

1. Det finns några grönsaker som behöver förodlas redan nu för att hinna bli klara.
2. Genom att börja tidigt sprider jag ut odlingsjobbet under en längre period.

De grönsaker som behöver förodlas redan nu är till exempel purjolök, rotselleri och kronärtskocka. De tar så lång tid på sig att de inte hinner bli klara om du startar för sent. Även chili och paprika är det bra att få igång ganska tidigt.

Det här med att sprida ut odlingsjobbet då? Jo, jag odlar med målet att vara i princip självförsörjande på grönsaker året runt. För mig skulle det målet inte vara möjligt att uppnå om jag sådde allt under ett par månader på våren och försommaren – det blir mer jobb än jag klarar av. I stället börjar jag så redan i januari och fortsätter att så ända till tidig höst.

Vad händer om jag inte börjar nu?

Vad händer om du inte börjar så redan nu? Då får du hoppa över att odla de där grödorna som tar lång tid. Det går bra det med – du kan alltid odla dem ett annat år.

Om du odlar i mindre skala är tidsbrist kanske inget problem i ditt odlingsarbete. Då kan du vänta om du vill. Eller så börjar du prova dig fram för att lära dig hur det fungerar att odla tidigt för just dig, på din plats, med dina förutsättningar. Den kunskapen har du nytta av om du vill skala upp senare.

Vad känner du? Pepp på att börja odla och smygstarta våren? Inte så sugen utan vill vänta tills det blir vår på riktigt? Du som odlar i mindre skala kan välja själv hur du vill göra. För dig som odlar mer eller vill skala upp är mitt tips att sätta igång så smått, även om inspirationen inte är på topp just nu. Men se till att inte trötta ut dig för tidigt – du ska ju ha energi kvar till hela odlingssäsongen. 😊

Att leva ett fritt liv är en process för mig – jag gissar att du känner igen dig. Jag har inte en dag bestämt mig för att leva ett fritt liv, och så gör jag det. I stället tar jag ett steg i taget. Inom vissa områden har jag kommit långt. På andra områden har jag långt kvar.

Så här års är det galet mycket jobb för en självhushållarodlare. Så mycket att det känns omöjligt för mig att hinna. Då återkommer jag till den här tanken: Jag vill inte jobba så mycket vid datorn så här års. Kanske en eller två dagar i veckan under sommarhalvåret. Det skulle vara ett fritt liv för mig. Det skulle göra det lättare att hinna allt jag behöver göra i odlingen, och det skulle ge mig ett lugnare liv.

Så vad behöver jag för att det ska hända? Nu formulerar jag ett mål för mig själv:

Om 5 år jobbar jag 1–2 dagar i veckan vid datorn under sommarhalvåret.
(Det här känns superläskigt att skriva. Är det ens realistiskt?)

Och sedan ställer jag två frågor till mig själv:

1. Vilket är mitt nästa steg för att nå det målet? (Det har jag redan en plan för.)
2. Vad behöver jag göra steg för steg för att det ska hända? (Det har jag inte koll på. Dags att göra en plan för det här. Jag skriver upp det på sommarens attgöralista.)

Var är du i din process? Vill du också göra en plan för att nå ditt du vill?

Tänk om du kunde gå ut och skörda nu – eller snart, beroende på var i landet du bor – utan att så, plantera om, vattna, gödsla och så vidare. Tänk om det bara var att skörda.

Vet du vad? Det är det. Om du skördar vilda växter. Tre favoriter hos mig så här års är nässlor, maskros och kirskål. Alla tre har tittat upp här i Sörmland där jag bor. Så vad gör jag med dem? Tre saker jag ofta gör i min vardag är:

• sallad
• örtte
• grön smoothie.

Något som kan vara bra att tänka på är att man brukar säga att man inte ska plocka och äta vilda växter som har växt mindre än 50 meter från en väg med mycket trafik.

Kommer jag inte att bränna mig på nässlorna?

Men nässlor bränns ju? Kan man verkligen äta dem utan att förvälla dem först? Ja visst! Har du dem i en smoothie så finhackas de och kommer inte att bränna dig när du dricker den. Om jag vill ha dem i en sallad så finhackar jag dem först. Jag brukar använda en stekpincett för att hantera bladen i köket innan de är hackade, till exempel flytta dem från skålen till skärbrädan där jag ska hacka dem.

Så här gör jag sallad, te och smoothie på gröna blad

Sallad: Om jag har odlade blad så blandar jag gärna de vilda bladen med dem i en sallad, eftersom odlade blad ofta är mildare. Nässlorna finhackar jag. Jag blandar alltihop med en vinägrett och hemgjort örtsalt.

Örtte: För att göra ett örtte plockar jag en rejäl näve blad, lägger i en stor kopp, häller på varmt vatten, väntar några minuter och dricker. Om jag tycker att det blir för ”grön” smak så blandar jag med vilda eller odlade örter som jag tycker är godare, till exempel mynta (undvik om du är gravid), röllika, citronmeliss eller kamomill.

Grön smoothie: Lägg en rejäl näve vilda blad i en mixer eller matberedare. Ha eventuellt i några mildare hemodlade blad också. Lägg i någon frukt i bitar. Jag tycker att banan är godast, men det är ju inte så självhushålligt – äpple och päron går bra också. Jag brukar även ha i havregryn och någon matsked nötter eller fröer (om din maskin klarar det). Och så vatten. Om du tycker att det bladen är goda även utan att blanda med något sött så kör utan frukt. Själv tycker jag inte att det är gott.

Om du vill dölja smaken av bladen helt kan du i stället göra en bärsmoothie på till exempel blåbär, banan, havregryn och vatten, och ha i en näve gröna blad i den.

Vad kan jag göra om jag tycker att bladen är för beska?

De här tre växterna, och även många andra vilda gröna växter, har en besk smak som våra smaklökar kanske inte är så vana vid idag. I många av de gröna blad vi odlar själva och köper i butiken har man avlat bort den bittra smaken, och därmed även en del av nyttigheterna.

Om du tillhör dem som tycker att de vilda bladen är för beska finns det några knep:

• balansera den beska smaken med något sött, salt eller surt – eller alltihop
• blanda med mildare gröna blad som du har odlat själv eller köpt i butiken
• ät bladen i liten dos – kanske börja med de första minimala bladen som en sallad på vårkanten tillsammans med annan mat, så att den beska smaken inte tar över för mycket
• blanda med något annat som du tycker om och som passar ihop med de gröna bladen.

Nu är jag galet peppad på att gå ut och plocka vilt grönt. 🌱☘️ Vilda växter är dessutom temat i medlemsprogrammet i maj. Jag har inget insläpp just nu, men det är ett ämne vi garanterat kommer att återvända till med jämna mellanrum, så läs gärna mer på länken och skriv upp dig på väntelistan om du är sugen på att vara med längre fram.

Läs mer

• Kvällste på vilda örter
• Mina torkade örter 2019

Det finns två sorters rucola: en flerårig – perenn med ett annat ord – och en ettårig. Jag gillar verkligen fleråriga grönsaker: att kunna gå ut och skörda blad på våren, utan att ha förodlat eller gjort något alls under vintern. De bara levererar ändå, år efter år.

Just nu har jag en planta av rucolan i tunnelväxthuset. Jag sådde den förra året, och nu är den mer som en buske. Där plockar jag fortfarande små, peppriga blad nu i november.

På friland har jag inte fått växten att övervintra än; jag tror det beror på att plantorna inte har fått växa till sig tillräckligt under säsongen för att ha motståndskraft att klara vintern.

Nu planterade jag ut ett gäng plantor i helgen. Ja, det blev sent igen, med stor risk att de inte klarar sig om det blir en kall vinter. Men jag har även en del plantor som kom i jorden redan i somras, så förhoppningsvis är det några som överlever.

Det är inget fel på den ettåriga rucolan heller; det är ju inte alltid man har lust att odla något som kommer att stå kvar på samma ställe i flera år. Den kan passa bra som en del av vinterodlingen av bladgrönsaker.

Hur hittar man frö till flerårig rucola?

Hur hittar man då frö till den fleråriga rucolan? Den brukar ha lite olika namn. Italiensk rucola tror jag är vanligast. Den kan också kallas vild rucola eller sandsenap. Till skillnad från den ettåriga rucolan, som också heter senapskål. För att komplicera det hela har jag sett att vissa av fröfirmorna ibland påstår att den fleråriga rucolan är ettårig.

På grund av namnförvirringen har jag lärt mig det latinska namnet på den fleråriga för att vara säker på att det är den jag köper. Diplotaxis tenuifolia heter den. Det är kanske den enda växt jag kan på latin. 😀 Jag förodlar den i tunnelväxthuset eller inomhus på våren, och sedan är tanken att jag ska plantera ut den tidigt på sommaren, men i år var det alltså ett gäng som blev kvar i sina krukor tills nu, första helgen i november. Nu är de i alla fall äntligen i jorden!