Kirskålspaj eller annan ogräspaj – glutenfri paj på gröna blad

Här kommer ett recept på kirskålspaj. Att plocka och äta vilda växter är en av mina absoluta favoritdelar av självhushållningen. Det är så otroligt lyxigt att de bara växer där ute, utan att jag behöver göra något annat än att skörda och tillaga dem. Det blir ännu mer klimatsmart mat än de egenodlade grönsakerna, eftersom jag inte behöver vattna eller göra något för att de ska växa. Många av växterna finns dessutom i överflöd som ogräs på tomten.

Jag gillar också beredskapen som det innebär att lära sig att äta vilda växter. Just det här receptet innehåller dock en hel del ingredienser jag inte är självhushållande på – och inte heller har ambitionen att bli självhushållande på. Men gott blir det!

Jag använder kirskål i det här receptet. Det går bra att göra en annan ogräspaj genom att byta ut kirskålen eller blanda med till exempel nässlor eller maskrosblad (kanske inte enbart de senare – de kan vara ganska beska). Och självklart går det lika bara att använda grönkål, spenat eller några andra odlade eller köpta gröna blad.

Den här pajen är glutenfri, och bottnen är gjord av kikärter, hasselnötsmjöl och fiberhusk. Den går bra att göra mjölkfri. Jag har inte provat att göra den utan ägg. Förslag för dig som är vegan, eller inte kan eller vill använda ägg, är prova att göra smeten med tofu eller aquafaba. Leta upp ett recept på vegansk paj för att få inspiration.

En hand med grytvante som håller i en nygräddad kirskålspaj vid ett fönster där man ser en träterrass utanför. Under handen med pajen syns en hund som tittar längtansfullt på pajen.
Kirskålspaj

Pajskal till kirskålspajen – ingredienser

Här är ingredienserna till kirskålspajens botten:

  • 300 g kikärter, hemkokta eller färdigköpta
  • 30 g smör (kokosolja eller mjölkfritt margarin om du inte vill ha mjölkprodukter)
  • 45 g hasselnötsmjöl (Mixa hasselnötter själv om du har en bra mixer. Ska du köpa färdigt är mandelmjöl oftast lättare att hitta i butiken.)
  • 1 krm salt
  • 2 tsk fiberhusk

Fyllning till kirskålspajen – ingredienser

Här är ingredienserna till kirskålspajens fyllning:

  • 300 g kirskål
  • 2 gula lökar
  • 3 klyftor vitlök
  • 30 g smör
  • 3 ägg
  • 3 dl havregrädde (kogrädde går också bra, eller 2 dl creme fraiche och 1 dl valfri mjölk)
  • salt och peppar
  • 200 g riven ost (det går bra med någon typ av veganost som kan värmas upp)

Kirskålspaj – gör så här

  1. Mixa ingredienserna till pajskalet och låt degen vila i kylskåp i 30 minuter.
  2. Tryck ut degen i en pajform (jag använder en springform) och förgrädda i 175 grader i 15 minuter.
  3. Låt svalna lite.
  4. Hacka kirskålen i mindre bitar. Finhacka lök och vitlök.
  5. Stek kirskål, lök och vitlök i smör tills de har mjuknat. Salta och peppra.
  6. Lägg den stekta kirskålen i pajskalet.
  7. Vispa ihop ägg, grädde, salt och peppar.
  8. Häll smeten över kirskålen.
  9. Lägg den rivna osten på toppen.
  10. Grädda 45 minuter på 175 grader.
  11. Låt pajen vila i 20 minuter.

Ät med en grön sallad till – kanske med inslag av ännu fler vilda blad?

Vill du vara mer självhushållande än så här?

Jag är inte självförsörjande på baljväxter, så därför köper jag torkade kikärter. Självhushållningsalternativet skulle kunna vara gråärtor eller kokbönor, för dig som odlar det.

Jag har inte provat att göra egen fiberhusk, men en tanke är att det skulle kunna gå att göra genom att mala grobladsfrö, som jag har förstått är ganska likt psylliumfrö som man gör fiberhusk av. 

Hasselnötter går ju att odla själv – jag jobbar på det men har inte kunnat skörda något än.

Ägg brukar jag oftast kunna köpa av en lokal äggproducent, och det är ju så vi behöver göra för att få en hållbar livsmedelsproduktion i längden. Det är inte en rimlig ambitionsnivå att en person eller ett hushåll ska kunna producera all sin egen mat, utan vi behöver hjälpas åt i lokalområdet.

Hör gärna av dig med en kommentar om du provar att laga den här pajen. Vad tyckte du?

Så kan du skapa flow – jobba effektivt och upplev mening

Brukar du ha flow? Du vet, det där tillståndet när tiden bara försvinner, och du är helt uppslukad av det du gör. Jag hade ett sådant otroligt flow förra tisdagen. Jag satt vid datorn och jobbade superkoncentrerat i tio timmar med bara ett par korta pauser för att ordna något att äta (som jag åt vid datorn medan jag fortsatte att jobba; det rekommenderar jag dock inte). Dagen efter var jag dagvill – jag trodde att det var tisdag igen! Jag hade varit så försjunken i det jag gjorde på tisdagen att den dagen liksom försvann ur mitt minne.

6 tips för att hitta flow

Att hitta in i flow är både magiskt och otroligt effektivt. Men hur gör man för att komma dit? Här är några tips för att ge dig själv rätt förutsättningar:

  1. Rensa bort alla distraktioner. Stäng av ljudet på telefonen och lägg den där du inte kan se den – till exempel i en stängd skrivbordslåda. Säg till eventuella personer i din omgivning att du inte vill bli störd.
  2. Avsätt en viss tid för att jobba fokuserat – och håll möjligheten öppen för att fortsätta långt efter det om du skulle hamna i flow. Jag brukar normalt tycka att 75 till 90 minuter är en bra tid för att fokusjobba. Den här gången hade jag tänkt jobba i två timmar, men jag fortsatte alltså i tio!
  3. Ha tydliga mål för sessionen. Att veta exakt vad du vill uppnå hjälper dig att hålla fokus.
  4. Försätt dig själv i rätt mentalt tillstånd. Skapa gärna en rutin för att signalera till hjärnan att det är dags att fokusera.
  5. Tillåt dig själv att dyka djupt. Bestäm dig för att ignorera allt annat under perioden som du har avsatt och ge dig själv utrymme att verkligen gå in i det du gör.
  6. Pausa smart. Ta korta, effektiva pauser för att kunna fortsätta jobba koncentrerat utan att bryta flowet. (Det här hade jag behövt göra under min flowdag; jag drog på mig onödigt mycket spänningar i kroppen under den här dagen.) Bra saker att göra i pausen: äta och dricka, röra på kroppen, få frisk luft. Kolla inte sociala medier eller något annat som får dig att tappa fokus.

Brukar du uppleva flow? Har du något särskilt knep för att hamna där?

Ny guide: 77 sätt att skapa passiv inkomst

Så vad jobbade jag med under min flowtisdag? Jo, jag gjorde klart en guide som heter 77 sätt att skapa passiv inkomst. Det är en lista med idéer som du kan använda för att skapa din nästa passiva inkomst. Du kan använda idéerna rakt av, kombinera flera av dem eller låta dig inspireras till nya inkomstkällor som passar dig. (OBS! Om du är med i medlemsprogrammet behöver du inte köpa den; du kommer att få tillgång till den ändå.) Guiden passar både dig som vill komma igång att skapa passiva inkomster och dig som redan har en eller några och vill skapa ännu fler.

Att hitta ditt flow kan vara nyckeln till inte bara ökad produktivitet utan också till en djupare tillfredsställelse med det du gör. Jag hoppas att du också får uppleva flow! Kanske är det rentav guiden 77 sätt att skapa passiv inkomst som hjälper dig att skapa din nästa flowdag?

Att skapa flow illustreras här med en bild på Jenny Forsberg som ligger och blundar och ser nöjd ut bland sina egenskördade grönsaker, närmare bestämt kronärtskocka, aubergine och padronchili.

Varför börja odla redan i februari?

Det här är de två viktigaste anledningarna för mig att sätta igång odlingssäsongen redan nu i februari:

  1. Det finns några grönsaker som behöver förodlas redan nu för att hinna bli klara.
  2. Genom att börja tidigt sprider jag ut odlingsjobbet under en längre period.

De grönsaker som behöver förodlas redan nu är till exempel purjolök, rotselleri och kronärtskocka. De tar så lång tid på sig att de inte hinner bli klara om du startar för sent. Även chili och paprika är det bra att få igång ganska tidigt.

Det här med att sprida ut odlingsjobbet då? Jo, jag odlar med målet att vara i princip självförsörjande på grönsaker året runt. För mig skulle det målet inte vara möjligt att uppnå om jag sådde allt under ett par månader på våren och försommaren – det blir mer jobb än jag klarar av. I stället börjar jag så redan i januari och fortsätter att så ända till tidig höst.

Vad händer om jag inte börjar nu?

Vad händer om du inte börjar så redan nu? Då får du hoppa över att odla de där grödorna som tar lång tid. Det går bra det med – du kan alltid odla dem ett annat år.

Om du odlar i mindre skala är tidsbrist kanske inget problem i ditt odlingsarbete. Då kan du vänta om du vill. Eller så börjar du prova dig fram för att lära dig hur det fungerar att odla tidigt för just dig, på din plats, med dina förutsättningar. Den kunskapen har du nytta av om du vill skala upp senare.

Vad känner du? Pepp på att börja odla och smygstarta våren? Inte så sugen utan vill vänta tills det blir vår på riktigt? Du som odlar i mindre skala kan välja själv hur du vill göra. För dig som odlar mer eller vill skala upp är mitt tips att sätta igång så smått, även om inspirationen inte är på topp just nu. Men se till att inte trötta ut dig för tidigt – du ska ju ha energi kvar till hela odlingssäsongen. 😊

Vill du också göra en plan för ett fritt liv?

Att leva ett fritt liv är en process för mig – jag gissar att du känner igen dig. Jag har inte en dag bestämt mig för att leva ett fritt liv, och så gör jag det. I stället tar jag ett steg i taget. Inom vissa områden har jag kommit långt. På andra områden har jag långt kvar.

Så här års är det galet mycket jobb för en självhushållarodlare. Så mycket att det känns omöjligt för mig att hinna. Då återkommer jag till den här tanken: Jag vill inte jobba så mycket vid datorn så här års. Kanske en eller två dagar i veckan under sommarhalvåret. Det skulle vara ett fritt liv för mig. Det skulle göra det lättare att hinna allt jag behöver göra i odlingen, och det skulle ge mig ett lugnare liv.

Så vad behöver jag för att det ska hända? Nu formulerar jag ett mål för mig själv:

Om 5 år jobbar jag 1–2 dagar i veckan vid datorn under sommarhalvåret.
(Det här känns superläskigt att skriva. Är det ens realistiskt?)

Och sedan ställer jag två frågor till mig själv:

  1. Vilket är mitt nästa steg för att nå det målet? (Det har jag redan en plan för.)
  2. Vad behöver jag göra steg för steg för att det ska hända? (Det har jag inte koll på. Dags att göra en plan för det här. Jag skriver upp det på sommarens attgöralista.)

Var är du i din process? Vill du också göra en plan för att nå ditt du vill?

Skörda utan att så först

Tänk om du kunde gå ut och skörda nu – eller snart, beroende på var i landet du bor – utan att så, plantera om, vattna, gödsla och så vidare. Tänk om det bara var att skörda.

Vet du vad? Det är det. Om du skördar vilda växter. Tre favoriter hos mig så här års är nässlor, maskros och kirskål. Alla tre har tittat upp här i Sörmland där jag bor. Så vad gör jag med dem? Tre saker jag ofta gör i min vardag är:

  • sallad
  • örtte
  • grön smoothie.

Något som kan vara bra att tänka på är att man brukar säga att man inte ska plocka och äta vilda växter som har växt mindre än 50 meter från en väg med mycket trafik.

Kommer jag inte att bränna mig på nässlorna?

Men nässlor bränns ju? Kan man verkligen äta dem utan att förvälla dem först? Ja visst! Har du dem i en smoothie så finhackas de och kommer inte att bränna dig när du dricker den. Om jag vill ha dem i en sallad så finhackar jag dem först. Jag brukar använda en stekpincett för att hantera bladen i köket innan de är hackade, till exempel flytta dem från skålen till skärbrädan där jag ska hacka dem.

Så här gör jag sallad, te och smoothie på gröna blad

Sallad: Om jag har odlade blad så blandar jag gärna de vilda bladen med dem i en sallad, eftersom odlade blad ofta är mildare. Nässlorna finhackar jag. Jag blandar alltihop med en vinägrett och hemgjort örtsalt.

Örtte: För att göra ett örtte plockar jag en rejäl näve blad, lägger i en stor kopp, häller på varmt vatten, väntar några minuter och dricker. Om jag tycker att det blir för ”grön” smak så blandar jag med vilda eller odlade örter som jag tycker är godare, till exempel mynta (undvik om du är gravid), röllika, citronmeliss eller kamomill.

Grön smoothie: Lägg en rejäl näve vilda blad i en mixer eller matberedare. Ha eventuellt i några mildare hemodlade blad också. Lägg i någon frukt i bitar. Jag tycker att banan är godast, men det är ju inte så självhushålligt – äpple och päron går bra också. Jag brukar även ha i havregryn och någon matsked nötter eller fröer (om din maskin klarar det). Och så vatten. Om du tycker att det bladen är goda även utan att blanda med något sött så kör utan frukt. Själv tycker jag inte att det är gott.

Om du vill dölja smaken av bladen helt kan du i stället göra en bärsmoothie på till exempel blåbär, banan, havregryn och vatten, och ha i en näve gröna blad i den.

Vad kan jag göra om jag tycker att bladen är för beska?

De här tre växterna, och även många andra vilda gröna växter, har en besk smak som våra smaklökar kanske inte är så vana vid idag. I många av de gröna blad vi odlar själva och köper i butiken har man avlat bort den bittra smaken, och därmed även en del av nyttigheterna.

Om du tillhör dem som tycker att de vilda bladen är för beska finns det några knep:

  • balansera den beska smaken med något sött, salt eller surt – eller alltihop
  • blanda med mildare gröna blad som du har odlat själv eller köpt i butiken
  • ät bladen i liten dos – kanske börja med de första minimala bladen som en sallad på vårkanten tillsammans med annan mat, så att den beska smaken inte tar över för mycket
  • blanda med något annat som du tycker om och som passar ihop med de gröna bladen.

Nu är jag galet peppad på att gå ut och plocka vilt grönt. 🌱☘️ Vilda växter är dessutom temat i medlemsprogrammet i maj. Jag har inget insläpp just nu, men det är ett ämne vi garanterat kommer att återvända till med jämna mellanrum, så läs gärna mer på länken och skriv upp dig på väntelistan om du är sugen på att vara med längre fram.

Läs mer

Odla flerårig rucola – eller ettårig

Det finns två sorters rucola: en flerårig – perenn med ett annat ord – och en ettårig. Jag gillar verkligen fleråriga grönsaker: att kunna gå ut och skörda blad på våren, utan att ha förodlat eller gjort något alls under vintern. De bara levererar ändå, år efter år.

Just nu har jag en planta av rucolan i tunnelväxthuset. Jag sådde den förra året, och nu är den mer som en buske. Där plockar jag fortfarande små, peppriga blad nu i november.

En buske av rucola som växer i en pallkrage i tunnelväxthus. Man ser också en vattenkanna, ett bord med krukor med växter i och delar av en annan pallkrage med växter.
En buske av rucola i en pallkrage i tunnelväxthuset

På friland har jag inte fått växten att övervintra än; jag tror det beror på att plantorna inte har fått växa till sig tillräckligt under säsongen för att ha motståndskraft att klara vintern.

Nu planterade jag ut ett gäng plantor i helgen. Ja, det blev sent igen, med stor risk att de inte klarar sig om det blir en kall vinter. Men jag har även en del plantor som kom i jorden redan i somras, så förhoppningsvis är det några som överlever.

Det är inget fel på den ettåriga rucolan heller; det är ju inte alltid man har lust att odla något som kommer att stå kvar på samma ställe i flera år. Den kan passa bra som en del av vinterodlingen av bladgrönsaker.

Hur hittar man frö till flerårig rucola?

Hur hittar man då frö till den fleråriga rucolan? Den brukar ha lite olika namn. Italiensk rucola tror jag är vanligast. Den kan också kallas vild rucola eller sandsenap. Till skillnad från den ettåriga rucolan, som också heter senapskål. För att komplicera det hela har jag sett att vissa av fröfirmorna ibland påstår att den fleråriga rucolan är ettårig.

På grund av namnförvirringen har jag lärt mig det latinska namnet på den fleråriga för att vara säker på att det är den jag köper. Diplotaxis tenuifolia heter den. Det är kanske den enda växt jag kan på latin. 😀 Jag förodlar den i tunnelväxthuset eller inomhus på våren, och sedan är tanken att jag ska plantera ut den tidigt på sommaren, men i år var det alltså ett gäng som blev kvar i sina krukor tills nu, första helgen i november. Nu är de i alla fall äntligen i jorden!

Flerårig rucola i kruka väntar på att få planteras ut.

Vinterodling – vad är det?

Vinterodling. Jag lägger snö över sådderna om det finns – som skydd, och så blir de vattnade när snön smälter

– Vinterodling – vad är det egentligen? Det går väl inte att odla på vintern?

– Jo då, det gör det. 😊

– Jaha, i ett uppvärmt växthus då?

– Nej, när jag pratar om att odla på vintern menar jag utomhus eller i ett kallväxthus, alltså ett växthus som inte värms upp på något sätt – utom av naturen själv förstås.

– Så då kan jag så nu i oktober och sedan skörda i vinter?

– Nej, riktigt så fungerar det inte. Förutsättningarna är annorlunda på vintern; det är kallare och det finns inte lika mycket ljus.

Förenklat skulle jag säga att vinterodling handlar om tre saker:

  1. Så på (vår)vintern (eller i några fall redan på hösten) så att du kan skörda tidigare på våren eller sommaren än vad du skulle ha gjort om du hade sått under våren. Det kallas vintersådd eller kallsådd.
  2. Så som vanligt under våren. Plantera växterna i ett skyddat läge och skörda dem under senhösten eller vintern.
  3. Så sent på sommaren så att du kan förlänga odlingssäsongen och skörda även under vintern – eller åtminstone sent på hösten, beroende på var i landet du bor.

Det är inte alla grödor som passar för vinterodling. Du behöver välja härdiga grödor, och i vissa fall härdiga sorter av grödorna.

Kan man vinterodla i norra Sverige?

– Men jag bor så långt norrut. Här kan vi inte odla på vintern.

– Har du provat? Självklart har vi olika förutsättningar beroende på var vi bor i landet, och för den som långt norrut handlar det antagligen om att förlänga odlingssäsongen i båda ändarna, snarare än om att kunna skörda hela vintern. Men tänk hur mycket mer mat du skulle kunna odla om odlingssäsongen började en månad tidigare och slutade en månad tidigare! Så mitt råd är att prova dig fram och hitta det som fungerar på just din odlingsplats.

Själv bor jag i Mälardalen och odlar i zon 3. Eller, på gränsen mellan 2 och 3 om man tittar på zonkartan, men jag räknar med zon 3, eftersom jag ser en tydlig skillnad jämfört med till exempel Stockholm, som är zon 2.

Höstsådd – så på friland på hösten

Vissa grödor kan man så på friland redan på hösten. Den stora fördelen är att det redan är gjort sedan på våren, när det är massor att göra. Här har jag själv inte så mycket erfarenhet, så jag kan bara uppmuntra dig att prova dig fram. Jag har bara försökt mig på höstsådder ett år, och det fungerade inte då. Det betyder inte att jag inte tror på det, men jag har inte prioriterat att experimentera mig fram till vad som fungerar hos mig. Förhoppningsvis kan jag ta mig tid till det längre fram. Men du kan förstås prova redan nu!

Några grödor som passar bra att så på hösten är:

  • morötter
  • palsternacka
  • dill
  • persilja
  • rotpersilja.

De här grönsakerna är det bra att så sent på hösten. Tanken är att de inte ska gro under hösten utan ligga och vänta under vintern, och sedan gro när det är tillräckligt varmt för att grönsakerna ska börja växa.

Vintersådd – så i växthus eller odlingslåda på vårvintern

– Måste jag ha ett växthus för att vinterodla?

– Det är en stor fördel att ha ett växthus för att vinterodla, men det fungerar också att odla i pallkrage eller odlingslåda med genomskinligt lock eller att börja förodla tidigt i plastlådor eller liknande. Några få grödor kan även odlas på friland på vintern.

Det här är några grödor som jag vintersådde i kallväxthus i år:

  • spenat
  • spetskål
  • vintersallad
  • vinterportlak
  • persilja
  • rädisor
  • sockerärter.

Många blommor går också att kallså i växthus tidigt. Jag lyckades till exempel bra med solrosor i år.

Det här var bara ett litet urval – det här får jag återkomma till, känner jag. Jag börjar kallså i tunnelväxthuset redan i februari och fortsätter sedan så under mars och april.

Sensommarsådd – så på sommaren eller tidigt på hösten

Mot slutet av sommaren brukar jag inte vara så inspirerad att så nytt, men det är bara att bita ihop, för jag vill ju ha något att äta i november också. Det här är några av grödorna jag sådde i slutet av juli i år:

  • tatsoi
  • pak choi
  • salladssenap (eller bladsarepta som det också heter; den finns i många varianter med olika smak)
  • mizunakål
  • persilja
  • dill
  • sibirisk bladraps
  • spenat
  • rucola.

Dessutom sår jag gärna vintersallad och vinterportlak fram till i början av september.

Grödor som kan stå ute under vintern

Det finns också grödor som du kan odla som vanligt under odlingssäsongen och sedan bara låta stå ute i landet och skörda sent. Många rotsaker kan du lämna kvar i jorden tills det blir tjäle – ett bra sätt att förvara dem om du, som jag, inte har någon jordkällare. En del av dem tål även en del kyla, och om du också bor på en plats där det inte är minusgrader och tjäle hela vintern i sträck, så kan de stå ute i landet, och så kan du passa på att skörda när det kommer en mildare period och marken inte är frusen.

Många kålsorter tål också många minusgrader. Grönkålen är nog den härdigaste. Den kan man skörda hela vintern här hos mig, och den går även att skörda under våren om det finns någon kvar då. Brysselkålen skördas traditionellt till jul. Och även en del sorter av till exempel savoykål, spetskål och vitkål tål kyla och kan skördas under vintern – men då har du alltså odlat den som vanligt under sommaren.

Vinterodlar du? Eller är du sugen på att börja? Berätta gärna i en kommentar hur långt du har kommit i din vinterodlingsresa och vad du funderar på just nu.

Du är inte ensam

Du är inte ensam. Det här har jag funderat på mycket på sistone. Att jag kan känna mig konstig för att jag inte lever enligt normen på vissa områden (samtidigt som jag definitivt följer normen inom annat). Och att det finns en ensamhet i det. En känsla av ”ingen förstår mig”.

Jag odlar med målet att bli i princip självförsörjande på grönsaker året runt. Jag har en bra bit kvar dit, men jag jobbar på det. När jag nyligen tittade närmare på det så såg jag att jag lägger motsvarande 30 procent av en heltidstjänst per år på att odla. Men eftersom odlingsjobbet inte fördelar sig jämnt under året lägger jag snarare en 60-procentstjänst under några månader, och klart mindre under andra månader.

Att lägga så här mycket tid på odling gör mig ofta konstig i andras ögon. Jag kan också ha svårt att motivera för andra varför jag gör det. Att det handlar om något djupare än att bara ha en hobby. Att det handlar om en vilja att leva mer i samklang med naturen och att tära mindre på planetens resurser. Att det på något plan handlar om överlevnad – och då kan jag inte bara strunta i att skörda löken och gå och ta en fika istället.

Jag strävar ju efter att leva ett fritt liv. Vad det betyder är förstås olika från person till person. Några saker som ingår i mitt fria liv är att jag inte har haft någon anställning på över 20 år, att jag är barnfri och att jag nästan aldrig behöver sätta något larm och kliva upp tidigt på morgonen. Du har säkert annat som är viktigt för att du ska leva ett fritt liv.

Vi kan få stöd av varandra

Så jag känner mig ofta konstig, och ibland får det mig att även känna mig ensam. Missförstå mig rätt här nu; jag trivs alldeles utmärkt i mitt eget sällskap, men vi människor är ju även sociala varelser, så vi behöver också ingå i en gemenskap. Den gemenskapen kan vi skapa tillsammans. Jag odlar oftast ensam, jag driver mitt företag ensam, men jag behöver inte känna mig ensam. Jag kan bolla idéer med andra. Vi kan bolla idéer med varandra. Vi kan ta hjälp och stöd av varandra.

Därför planerar jag att starta ett medlemsprogram. Där du och jag och ett gäng andra som också vill leva ett fritt liv kan träffas digitalt och få stöd av varandra. Jag ser framför mig digitala möten där vi kan fråga varandra om råd, frågestunder där ni kan fråga mig och olika typer av tips, minikurser och tillfällen att göra praktiska saker tillsammans – eller var och en för sig och sedan utbyta erfarenheter om hur det gick. Jag ser framför mig att du kan hänga med under lång tid om du vill, och få ut nya saker av medlemsprogrammet vartefter du och jag och programmet utvecklas.

Jag behöver göra en del jobb bakom kulisserna innan jag kan dra igång, bland annat ta reda på vad du och andra vill ha i ett medlemsprogram. Jag brukar ju prata om att jag bygger upp ett fritt liv med fyra byggstenar: odla och självhushålla, skapa passiva inkomster, växla ner och leva på mindre och driva företag. Det är inte skrivet i sten att medlemsprogrammet kommer att handla om alla de här byggstenarna, och du får mer än gärna komma med återkoppling. Vad vill du ha? Berätta i en kommentar om du vill!

Här kan du läsa mer om medlemsprogrammet.

Jenny ligger på en terass av trä med padronchili utspridda omkring sig

Jag har en preppingbokhylla

För några år sedan gjorde jag en rejäl rensning hemma där jag gjorde mig av med 500 saker under en period – kanske ett halvår eller så. Jag tror att jag skrev om det här på bloggen. En stor del av de där 500 var böcker. Jag älskar ju böcker, men det var ändå det som var lättast att rensa bort. Helt enkelt för att de är det jag har (hade!) mest av. Det blev många turer till Röda korset-butiken i Näsbypark med papperskassar fulla av böcker.

Senare flyttade vi, och i samband med flyttpackandet gjorde jag mig av med ännu fler böcker. Varje gång jag gick förbi bokhyllan såg jag en bok som jag inte behövde ha kvar. Det är verkligen skönt att rensa. Jag har fortfarande en hel del böcker, och jag skulle säkert kunna göra mig av med några till, men just nu har jag inga planer på det.

Sedan dess har jag dessutom minskat ner rejält på mina bokinköp, och nu lånar jag nästan allt jag läser på biblioteket. Oftast i form av fysiska böcker, men ibland läser jag e-böcker också. Ljudböcker har jag fortfarande inte kommit till – för hur skulle jag då hinna lyssna på alla poddar som jag vill lyssna på?

De böcker jag har kvar i bokhyllan nu är de bästa. Det är dem som jag vill återkomma till. När jag tittade på bokhyllan häromdagen så slog det mig: jag har en preppingbokhylla! Om det i framtiden inte längre går att få tag i böcker så kan jag tänka mig att läsa de böcker som jag har i hyllan i resten av livet. Då tänker jag inte bara på det referensbibliotek jag håller på att bygga upp inom självhushållning (det är inte så många böcker än så länge, men jag räknar med att fylla på vartefter), som jag antagligen kommer att ha nytta av i en kris. Jag tänker också på att jag har sparat de skönlitterära böcker som jag vill återkomma till. I nuläget läser jag sällan om något – jag har fullt upp med att läsa de böcker som jag inte har läst än. Men i ett krisläge känns det fint att ha en hylla med böcker som jag kommer att kunna läsa om och om igen. En preppingbokhylla :-)

Pin It on Pinterest