Kan man odla utan djurgödsel?

Går det verkligen att odla utan att använda djurgödsel? Svaret är ett tveklöst ja! Jag odlar själv nästan alla grönsaker som vi äter varje år – och jag gör det helt utan gödsel från djur.

Är det dåligt att använda djurgödsel?

Det är absolut inte dåligt att använda djurgödsel i odlingen! Tvärtom kan det vara det enklaste sättet för många odlare att ge näring till sina odlingar. Om du har egna djur ska du självklart använda gödsel från dem. Om du känner en bonde i din närhet som du kan få gödsel från på ett enkelt sätt så vill jag verkligen uppmana dig att använda det. Men försäkra dig först om att det inte finns pyralider i gödseln – du vill ju inte få dina fina tomatplantor och annat förstörda.

Varför använder jag inte djurgödsel?

Den främsta anledningen till att jag inte använder djurgödsel i min odling är att jag inte har några djur i min självhushållning och att jag inte kan få hit någon djurgödsel utan att åka bil för att hämta den. Och eftersom jag inte kör bil så skulle det kräva att någon annan kunde köra gödslet till mig – kanske med ett utsläpp av fossila bränslen som biprodukt. Det passar helt enkelt inte mig och mitt odlingssystem att använda djurgödsel.

Jag tycker dessutom att det är så inspirerande med vegansk odling! Visste du att det är en hel rörelse, och att man till och med kan bli certifierad inom vegansk odling? Jag visste inte det, men det gjorde mig glad och inspirerad när jag fick redan på det för några år sedan. I diskussioner på nätet om att vi på samhällsnivå behöver äta mindre kött på grund av klimatkrisen så kan man höra det här motargumentet:

”Det går inte att odla grönsaker utan djurgödsel. Därför är det inte vettigt att vara vegan eller att äta växtbaserat.”

Men det här är ju inte sant! Det går utmärkt att odla utan att använda djurgödsel! Jag är själv inte vegan, så därför blir min odling inte vegansk – framför allt är det äggskal som hamnar i min odling. Jag förstår att det är andra förutsättningar i kommersiell odling, men jag tycker ändå att det är fel att säga att det inte går att odla utan djurgödsel.

Hur odlar jag utan gödsel från djur?

Jag bygger upp jorden i min odling med hjälp av organiskt material från min egen trädgård och mitt kök, till exempel gräsklipp, olika växtdelar och höstlöv. Jag använder materialet till att täckodla och till att bygga upp odlingsbäddar. Jag odlar också gröngödsling, det vill säga växter som enbart är till för att ge organiskt material till odlingen. Och jag gör ny jord av mitt matavfall genom att fermentera det som bokashi. Dessutom kompletterar jag det fasta materialet med flytande näring: olika typer av nässelvatten och andra ogräsvatten, guldvatten (utspätt urin alltså) och näringlösning med bland annat kaffesump. Sammantaget ger det här tillräckligt med näring för att jag ska kunna odla stora mängder med näringsrika grönsaker varje år – helt utan djurgödsel.

Vill du också odla utan djurgödsel – eller komplettera din odling med fler sätt att göra näring och jord? I kursen Gör egen näring och jord till din odling lär du dig att använda det som finns i din trädgård och i ditt kök till att göra den jord och näring som dina grödor behöver. Läs mer och anmäl dig till kursen Gör egen näring och jord till din odling.

Hur mycket pengar spar man på att göra egen jord och näring?

Brukar du köpa jord på säck och flytande näringslösning på flaska? Så här mycket pengar kan du spara på en odlingssäsong om du istället gör all näring och jord själv:

Odlingens storlekJordFlytande näringSumma
6 pallkragar840 kr644 kr1484 kr
12 pallkragar1680 kr1289 kr2989 kr
25 m²3000 kr2585 kr5585 kr
50 m²6000 kr5370 kr11 370 kr
större odlingUtgå från 50 m²och räkna ut kostnaden för din odlingsyta.x kr

Man brukar räkna med att det finns näring i köpt jord i någon månad. Så om du fyller på med ny jord i början av säsongen slipper du använda flytande näring de första veckorna, så då blir kostnaden för flytande näring lite lägre i tabellen ovan.

Jord i tabellen: superbillig planteringsjord som kostar 28 kronor för 40 liter.
Näring i uträkningen: den flytande näringslösningen Blomstra, som kostar 179 kronor för 2 liter.

Att göra egen jord tar tid. Inte bara din egen tid utan också kalendertid, eftersom det organiska materialet ska förmultna. Jag skulle därför inte räkna med att få ihop all jord jag behövde redan första säsongen. Tabellen visar hur mycket pengar du kan spara på en säsong. Jag skulle räkna med att tabellen visar hur mycket pengar du tjänar från och med den andra säsongen som jordmakare.

Läs vidare nedan om du vill fördjupa dig i hur jag har räknat.

Eller läs mer om kursen Gör egen näring och jord till din odling.

Så mycket kostar jord

Jag räknade på en riktigt billig planteringsjord som kostar 28 kr för 40 liter. Jag skulle inte rekommendera någon att köpa så billig jord. Räkna med att ju lägre pris, desto sämre jord får du – det vill säga desto större andel torv innehåller den. Ett vanligare pris för en 40-literssäck är 50 kr, om man köper många säckar, eller 60 kr för en säck.

Torvfri planteringsjord kostar ofta runt 120–130 kr kr för 40 liter, men det går att hitta för 75 kr. (Innehållet i torvfri jord kan variera mycket. Ta reda på vad jorden innehåller om du köper.)

Till en pallkrage säger man att det går åt 200 liter jord. Det brukar vara 40 eller 50 liter jord i en säck, så då behöver du 4 eller 5 säckar. En bädd kan du ju göra så lång du vill, men säg att bädden är 3 x 1 meter, och 30 cm hög. Då går det åt 3 x 1 x 0,3 = 0,9 kubikmeter eller 900 liter jord.

Så här blir kostnaden med den billigaste planteringsjorden (siffrorna i tabellen):
En pallkrage på 200 liter: 5 x 40 liter = 5 x 28 = 140 kr
En bädd på 900 liter: 22,5 x 40 liter = 22,5 x 28 = 630 kr
 
Så här blir kostnaden med torvfri planteringsjord på säck:

En pallkrage på 200 liter: 5 x 40 liter = 5 x 75 = 375 kr
En bädd på 900 liter: 22,5 x 40 liter = 22,5 x 75 = 1688 kr

Om du ska använda mer jord är det rimligare att jämföra med jord köpt på flak eller liknande.
 
Jord på flak:
Där jag bor går det att köpa jord på flak via kommunen. Den består till största delen av kompostmull, men den innehåller även runt 20 procent torv. (Jord på säck kan annars innehålla uppåt 70-80 procent torv.)
Ett flak jord, som rymmer 10 kubikmeter = 10 000 liter, kostar 4600 + ca 1500 i frakt = ca 6100 kr.
Det räcker till cirka 50 kvadratmeter odlingsyta. (50 kvadratmeter odlingsyta = 10 x 5 meter = 7 bäddar x 5 meter långa om jag räknar bort yta för gångar mellan bäddarna = 35 kvadratmeter jord. Bäddarna är 30 cm höga. 35 x 0,3 = 10,5 kubikmeter.)

Om du behöver komma igång snabbt – eller om du ska skapa en odlingsyta på flera hundra kvadratmeter – kan du inte räkna med att tillverka all egen jord på en gång. Då kan du ändå behöva köpa jord. Du kan också köpa de olika beståndsdelarna för att själv kunna blanda ihop en jord utan torv. Till exempel djurgödsel, kompostmull, sand – och kanske kan du blanda ut med egna löv eller gräsklipp om du har. Ett annat alternativ för dig som ska bygga upp en större odling är att gräva upp odlingsytan och odla direkt i jorden, istället för att bygga upphöjda bäddar med tillfört material. Så har odlare gjort i alla tider, och det är självklart inget måste att köpa jord utifrån.

De här uträkningarna är vad det kostar att fylla dina odlingsytor med jord en gång. Jorden sjunker undan med tiden. Och jord med stor andel torv är rejält flyktig, så om du använder sådan behöver du köpa ny jord ofta, kanske rentav lika mycket jord varje år som det första året. Även om du bygger odlingsbäddar med egen jord kommer du att behöva fortsätta göra jord år efter år, för att fylla på ny jord i din odling.

Så mycket kostar flytande näring

Jag har hört mycket gott om Blomstra, så en gissning är att jag skulle använda den om jag skulle köpa flytande näring. Särskilt eftersom den inte är ekologisk, och just nu är det tyvärr säkrare att använda icke-ekologisk odling om man vill undvika att få in pyralider som förstör plantorna. Jag har därför utgått från Blomstra i min uträkning.

En flaska med 2 liter Blomstra kostar från 179 kronor, vilket ger ett literpris på 89,50.
Dosering: 2 ml per liter vatten. 2 liter räcker alltså till 1000 liter bevattningsvatten.

Du bör vattna 30 liter per kvadratmeter och vecka när du odlar ettåriga grönsaker. (Fleråriga växter klarar ofta torka bättre.) Det betyder att det går åt 60 ml Blomstra per kvadratmeter och vecka.
Om du ger växterna näring varje vecka från slutet av april till början av september så är det 20 veckor. Då går det åt 1200 ml Blomstra per kvadratmeter i din odling på en odlingssäsong.

Så här mycket flytande näring går det åt i din odling per år:

  • 6 pallkragar = 6 kvadratmeter: 6 x 1200 = 7200 ml = 7,2 liter Blomstra. Kostnad: 7,2 x 89,50 =644 kr
  • 12 pallkragar = 12 kvadratmeter: 12 x 1200 = 14400 ml = 14,4 liter Blomstra. Kostnad: 14,4 x 89,50 =1289 kr
  • 25 kvadratmeter odlingsyta: 50 x 1200 = 30 000 ml = 30 liter Blomstra. Kostnad: 30 x 89,50 = 2685 kr
  • 50 kvadratmeter odlingsyta: 50 x 1200 = 60 000 ml = 60 liter Blomstra. Kostnad: 60 x 89,50 =5370 kr

I den här uträkningen räknar jag med att du använder lika mycket näring i din odling även om det regnar och du inte vattnar så mycket – då spär du inte ut näringen lika mycket i din vattenkanna, men växterna behöver fortfarande lika mycket näringslösning.

Vill du också spara in de här pengarna? Välkommen till kursen Gör egen näring och jord till din odling.

För dig som är redo att skapa ett fritt liv

Nu är dörrarna äntligen öppna igen till medlemsprogrammet Ett fritt liv! Medlemsprogrammet är till för dig som är redo att sluta drömma om att leva som du vill och faktiskt börja jobba på det. För det är ett jobb, och det är bara du som kan göra det. Du kan göra det ensam eller du kan göra det med stöd, hjälp och pepp från mig och från andra likasinnade i vår digitala gemenskap.

Är du redo? Läs mer och anmäl dig här. Anmälan är öppen till och med på fredag den 4 april kl. 18. Varmt välkommen in i gemenskapen! 💚

Vad hindrar dig att leva ett fritt liv?

Jag har en viktig fråga till dig. Här kommer den: Vad hindrar dig att leva ett fritt liv?

Du har kanske ett standardsvar som kommer automatiskt. Eller så har du aldrig ställt dig frågan. Men nu vill jag att du går in i frågan på riktigt. Blunda och ta ett djupt andetag och se om du kan hitta ett djupare svar än standardsvaret. Kanske har du en plats i kroppen där du får kontakt med det som är du på riktigt? Eller bara lyssna inåt. Ställ frågan: ”Vilket är mitt största hinder idag mot att leva ett fritt liv?” (Eller mot att leva ett ännu friare liv, om du har kommit en bit på vägen.)

Vad fick du för svar? Om du vill kan du återkomma till frågan flera gånger. Var inte rädd för att ställa de djupare frågorna till dig själv!

En person sitter i gräset och skriver i en anteckningsbok. Man ser personens ben, där anteckningsboken vilar, och handen som skriver i boken.

Var beredd på att misslyckas

Jag misslyckas ofta i min odling. Jag ser det som att det ingår i jobbet och att det är något man får vara beredd på när man odlar. Jag gissar att runt 25–30 procent av allt jag odlar dör längs vägen. Det är plantor som blir angripna av sniglar, jordloppor och fjärilslarver. Plantor som jag inte hinner plantera om eller ut i tid. Plantor som går åt i olika väder: frost, slagregn, kraftig blåst, torka, kyla, översvämning, blöta perioder under vintern och så vidare. För att inte tala om allt det där som jag aldrig ens hinner så. Om man även ska räkna sådder som inte tar sig är det ännu större andel misslyckanden.

Och vet du vad? Det gör inget. För helheten alltså. Jag lyckas ändå odla en stor del av de grönsaker som vi äter. Jag lyckas nämligen med en massa saker också.


Här är några tips för att minska eller sprida riskerna i din odling:

  • Så och förodla fler plantor än du behöver. Om några plantor dör har du alltid reservplantor att använda.
  • Ha flera olika odlingsytor på tomten om du har möjlighet. Olika platser kan ha olika förutsättningar, eller så kan en av ytorna råka ut för ett skadedjursangrepp.
  • Odla samma grönsak på flera olika odlingsytor. Gärna olika typer av odlingsplatser om det passar den grödan, till exempel både i växthus och på friland, både i kruka och på friland.
  • Odla många olika typer av grönsaker. Det är ofta någon gröda som misslyckas helt en säsong. Då finns det annat att äta istället.
  • Dra lärdom av det som misslyckas. Dokumentera. Analysera. Vad vill du göra annorlunda nästa gång?
  • Ta hand om jorden på bästa sätt: täckodla och förbättra jordens kvalitet med organiskt material så går odlingen bättre både nu och på sikt.
  • Var uppmärksam på skadedjur: inspektera växterna regelbundet och ta itu med skadedjur tidigt för att förhindra att de sprider sig.
  • Sist men inte minst: Förbered dig mentalt på att odling innebär både framgångar och motgångar. Lär dig av dina misslyckanden och gör bättre nästa år. Eller kanske snarare: misslyckas med något annat nästa år. 😂 Om det blir en extra misslyckad odlingssäsong så får du en ny chans nästa år.

Är det i år du lär dig att fermentera?

Vill du lära dig att fermentera? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.

Workshoppen kostar 349 kronor. Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti! (Du som är med i medlemsprogrammet behöver inte anmäla dig; då är det bara att dyka upp.)

Kom igång och fermentera – välkommen på workshop

Vill du lära dig att fermentera – eller mjölksyra som det också heter? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.

Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti!

(Workshoppen ingår för dig som är betalande medlem i medlemsprogrammet Ett fritt liv, så om du är medlem behöver du inte anmäla dig utan det är bara att dyka upp.)  

Glada hälsningar
Jenny Forsberg 🌈🌼🥕

Kirskålspaj eller annan ogräspaj – glutenfri paj på gröna blad

Här kommer ett recept på kirskålspaj. Att plocka och äta vilda växter är en av mina absoluta favoritdelar av självhushållningen. Det är så otroligt lyxigt att de bara växer där ute, utan att jag behöver göra något annat än att skörda och tillaga dem. Det blir ännu mer klimatsmart mat än de egenodlade grönsakerna, eftersom jag inte behöver vattna eller göra något för att de ska växa. Många av växterna finns dessutom i överflöd som ogräs på tomten.

Jag gillar också beredskapen som det innebär att lära sig att äta vilda växter. Just det här receptet innehåller dock en hel del ingredienser jag inte är självhushållande på – och inte heller har ambitionen att bli självhushållande på. Men gott blir det!

Jag använder kirskål i det här receptet. Det går bra att göra en annan ogräspaj genom att byta ut kirskålen eller blanda med till exempel nässlor eller maskrosblad (kanske inte enbart de senare – de kan vara ganska beska). Och självklart går det lika bara att använda grönkål, spenat eller några andra odlade eller köpta gröna blad.

Den här pajen är glutenfri, och bottnen är gjord av kikärter, hasselnötsmjöl och fiberhusk. Den går bra att göra mjölkfri. Jag har inte provat att göra den utan ägg. Förslag för dig som är vegan, eller inte kan eller vill använda ägg, är prova att göra smeten med tofu eller aquafaba. Leta upp ett recept på vegansk paj för att få inspiration.

En hand med grytvante som håller i en nygräddad kirskålspaj vid ett fönster där man ser en träterrass utanför. Under handen med pajen syns en hund som tittar längtansfullt på pajen.
Kirskålspaj

Pajskal till kirskålspajen – ingredienser

Här är ingredienserna till kirskålspajens botten:

  • 300 g kikärter, hemkokta eller färdigköpta
  • 30 g smör (kokosolja eller mjölkfritt margarin om du inte vill ha mjölkprodukter)
  • 45 g hasselnötsmjöl (Mixa hasselnötter själv om du har en bra mixer. Ska du köpa färdigt är mandelmjöl oftast lättare att hitta i butiken.)
  • 1 krm salt
  • 2 tsk fiberhusk

Fyllning till kirskålspajen – ingredienser

Här är ingredienserna till kirskålspajens fyllning:

  • 300 g kirskål
  • 2 gula lökar
  • 3 klyftor vitlök
  • 30 g smör
  • 3 ägg
  • 3 dl havregrädde (kogrädde går också bra, eller 2 dl creme fraiche och 1 dl valfri mjölk)
  • salt och peppar
  • 200 g riven ost (det går bra med någon typ av veganost som kan värmas upp)

Kirskålspaj – gör så här

  1. Mixa ingredienserna till pajskalet och låt degen vila i kylskåp i 30 minuter.
  2. Tryck ut degen i en pajform (jag använder en springform) och förgrädda i 175 grader i 15 minuter.
  3. Låt svalna lite.
  4. Hacka kirskålen i mindre bitar. Finhacka lök och vitlök.
  5. Stek kirskål, lök och vitlök i smör tills de har mjuknat. Salta och peppra.
  6. Lägg den stekta kirskålen i pajskalet.
  7. Vispa ihop ägg, grädde, salt och peppar.
  8. Häll smeten över kirskålen.
  9. Lägg den rivna osten på toppen.
  10. Grädda 45 minuter på 175 grader.
  11. Låt pajen vila i 20 minuter.

Ät med en grön sallad till – kanske med inslag av ännu fler vilda blad?

Vill du vara mer självhushållande än så här?

Jag är inte självförsörjande på baljväxter, så därför köper jag torkade kikärter. Självhushållningsalternativet skulle kunna vara gråärtor eller kokbönor, för dig som odlar det.

Jag har inte provat att göra egen fiberhusk, men en tanke är att det skulle kunna gå att göra genom att mala grobladsfrö, som jag har förstått är ganska likt psylliumfrö som man gör fiberhusk av. 

Hasselnötter går ju att odla själv – jag jobbar på det men har inte kunnat skörda något än.

Ägg brukar jag oftast kunna köpa av en lokal äggproducent, och det är ju så vi behöver göra för att få en hållbar livsmedelsproduktion i längden. Det är inte en rimlig ambitionsnivå att en person eller ett hushåll ska kunna producera all sin egen mat, utan vi behöver hjälpas åt i lokalområdet.

Hör gärna av dig med en kommentar om du provar att laga den här pajen. Vad tyckte du?

Så kan du skapa flow – jobba effektivt och upplev mening

Brukar du ha flow? Du vet, det där tillståndet när tiden bara försvinner, och du är helt uppslukad av det du gör. Jag hade ett sådant otroligt flow förra tisdagen. Jag satt vid datorn och jobbade superkoncentrerat i tio timmar med bara ett par korta pauser för att ordna något att äta (som jag åt vid datorn medan jag fortsatte att jobba; det rekommenderar jag dock inte). Dagen efter var jag dagvill – jag trodde att det var tisdag igen! Jag hade varit så försjunken i det jag gjorde på tisdagen att den dagen liksom försvann ur mitt minne.

6 tips för att hitta flow

Att hitta in i flow är både magiskt och otroligt effektivt. Men hur gör man för att komma dit? Här är några tips för att ge dig själv rätt förutsättningar:

  1. Rensa bort alla distraktioner. Stäng av ljudet på telefonen och lägg den där du inte kan se den – till exempel i en stängd skrivbordslåda. Säg till eventuella personer i din omgivning att du inte vill bli störd.
  2. Avsätt en viss tid för att jobba fokuserat – och håll möjligheten öppen för att fortsätta långt efter det om du skulle hamna i flow. Jag brukar normalt tycka att 75 till 90 minuter är en bra tid för att fokusjobba. Den här gången hade jag tänkt jobba i två timmar, men jag fortsatte alltså i tio!
  3. Ha tydliga mål för sessionen. Att veta exakt vad du vill uppnå hjälper dig att hålla fokus.
  4. Försätt dig själv i rätt mentalt tillstånd. Skapa gärna en rutin för att signalera till hjärnan att det är dags att fokusera.
  5. Tillåt dig själv att dyka djupt. Bestäm dig för att ignorera allt annat under perioden som du har avsatt och ge dig själv utrymme att verkligen gå in i det du gör.
  6. Pausa smart. Ta korta, effektiva pauser för att kunna fortsätta jobba koncentrerat utan att bryta flowet. (Det här hade jag behövt göra under min flowdag; jag drog på mig onödigt mycket spänningar i kroppen under den här dagen.) Bra saker att göra i pausen: äta och dricka, röra på kroppen, få frisk luft. Kolla inte sociala medier eller något annat som får dig att tappa fokus.

Brukar du uppleva flow? Har du något särskilt knep för att hamna där?

Ny guide: 77 sätt att skapa passiv inkomst

Så vad jobbade jag med under min flowtisdag? Jo, jag gjorde klart en guide som heter 77 sätt att skapa passiv inkomst. Det är en lista med idéer som du kan använda för att skapa din nästa passiva inkomst. Du kan använda idéerna rakt av, kombinera flera av dem eller låta dig inspireras till nya inkomstkällor som passar dig. (OBS! Om du är med i medlemsprogrammet behöver du inte köpa den; du kommer att få tillgång till den ändå.) Guiden passar både dig som vill komma igång att skapa passiva inkomster och dig som redan har en eller några och vill skapa ännu fler.

Att hitta ditt flow kan vara nyckeln till inte bara ökad produktivitet utan också till en djupare tillfredsställelse med det du gör. Jag hoppas att du också får uppleva flow! Kanske är det rentav guiden 77 sätt att skapa passiv inkomst som hjälper dig att skapa din nästa flowdag?

Att skapa flow illustreras här med en bild på Jenny Forsberg som ligger och blundar och ser nöjd ut bland sina egenskördade grönsaker, närmare bestämt kronärtskocka, aubergine och padronchili.

Varför börja odla redan i februari?

Det här är de två viktigaste anledningarna för mig att sätta igång odlingssäsongen redan nu i februari:

  1. Det finns några grönsaker som behöver förodlas redan nu för att hinna bli klara.
  2. Genom att börja tidigt sprider jag ut odlingsjobbet under en längre period.

De grönsaker som behöver förodlas redan nu är till exempel purjolök, rotselleri och kronärtskocka. De tar så lång tid på sig att de inte hinner bli klara om du startar för sent. Även chili och paprika är det bra att få igång ganska tidigt.

Det här med att sprida ut odlingsjobbet då? Jo, jag odlar med målet att vara i princip självförsörjande på grönsaker året runt. För mig skulle det målet inte vara möjligt att uppnå om jag sådde allt under ett par månader på våren och försommaren – det blir mer jobb än jag klarar av. I stället börjar jag så redan i januari och fortsätter att så ända till tidig höst.

Vad händer om jag inte börjar nu?

Vad händer om du inte börjar så redan nu? Då får du hoppa över att odla de där grödorna som tar lång tid. Det går bra det med – du kan alltid odla dem ett annat år.

Om du odlar i mindre skala är tidsbrist kanske inget problem i ditt odlingsarbete. Då kan du vänta om du vill. Eller så börjar du prova dig fram för att lära dig hur det fungerar att odla tidigt för just dig, på din plats, med dina förutsättningar. Den kunskapen har du nytta av om du vill skala upp senare.

Vad känner du? Pepp på att börja odla och smygstarta våren? Inte så sugen utan vill vänta tills det blir vår på riktigt? Du som odlar i mindre skala kan välja själv hur du vill göra. För dig som odlar mer eller vill skala upp är mitt tips att sätta igång så smått, även om inspirationen inte är på topp just nu. Men se till att inte trötta ut dig för tidigt – du ska ju ha energi kvar till hela odlingssäsongen. 😊

Pin It on Pinterest