Kategoriarkiv: skrivande, skrivprocessen och kreativitet

Skriv en fackbok – skapa en struktur

Jag fick en fråga om hur man få struktur på sitt material när man skriver en fackbok. Här kommer ett förslag på hur du kan jobba för att strukturera eller skriva synopsis till en fackbok. Det finns förstås många andra sätt.

Så här kan du skapa en struktur för din fackbok

Gör så här:

  1. Samla material och lägg in i ett dokument.
  2. Skriv det som känns lättast först. För mig brukar det bli några korta avsnitt som kanske hänger ihop – eller kanske inte alls har med varandra att göra.
  3. Fortsätt samla material och skriva något avsnitt eller någon sida här och där. Ibland blir det kanske bara några korta stolpar.
  4. Strukturera materialet. Ser du några mönster? Finns det delar som hör ihop med andra delar? Kan du få en överblick? Flytta materialet så att det som hör ihop står på samma ställe. Om du jobbar i Word har du nytta av läget Disposition som du hittar på Visa-menyn. Många författare tycker annars att programmet Scrivener är bättre just för att jobba med struktur, disposition och synopsis.
  5. Sätt rubriker på varje del. Texten under varje rubrik blir ett kapitel eller ett avsnitt i din bok. Flytta avsnitten så att de hamnar i en ordning som är logisk för läsaren. Det här är ditt första utkast till synopsis. Det är helt okej om det dyker upp fler avsnitt längs vägen – eller om du vill stryka något avsnitt senare.
  6. Sortera in överbliven text under de befintliga rubrikerna – eller stryk den ur boken. Det kanske blir en utgångspunkt till din nästa bok i stället.
  7. Skriv själva texten till ett avsnitt i taget, så att det blir ett sammanhängande avsnitt.
  8. Skriv de andra avsnitten på samma sätt tills du har ett första utkast till manus till en hel bok.

Lätt som en plätt, eller hur? ;-) Lycka till med ditt fackbokskrivande!

Vill du ha mer hjälp på traven? Kanske kan min onlinekurs Skriv en fackbok vara något för dig?

Människan hör hit

Jag hittade ett citat som jag antecknade när jag lyssnade på P3 Dystopia i somras, närmare bestämt avsnittet som heter Det sjätte massutdöendet.

Citatet kommer från Lisen Schultz på Stockholm Resilience Centre. Liten reservation för att jag kan ha missat något ord, eftersom jag har skrivit ner något jag har lyssnat på, och inte klippt ut något jag har läst.

“Det finns en idé om att det bästa vi kan göra är att minska vårt ekologiska fotavtryck så mycket som möjligt, och drar man ut det till sin spets så är det bästa man kan göra egentligen att dö, att människan på något sätt är ett främmande element här, och det bästa för planeten skulle vara om vi inte fanns. Jag möter ofta den frågan. Och det är samma feltänk som har tagit oss hit där vi är nu, nämligen någon sorts idé om att vi är skilda från naturen, att vi inte hör hit, och så är det inte. Vi är en del av biosfären; vi hör hit. Och det är helt okej att vi äter och dricker och andas och förflyttar oss och umgås och lever fulla liv här. Men det vi måste göra är att göra det på ett sätt som sker i samspel med den här biosfären som vi är en del av. “

Jag har så klart galet dåligt samvete över mitt klimatavtryck, och det är lätt att tänka i de här banorna – att jag inte ens borde få existera typ. Men samtidigt vet jag ju att det går att leva inom ramarna för planetens gränser. Jag följer människor i sociala medier som lyckas med det, och då borde det inte vara omöjligt för mig heller. Och inte för oss människor som kollektiv. Men oj, vad långt vi har kvar. Och oj, vad bråttom det är :-/

Varför klarar jag svensk vinter bättre nu?

Den här vintern stannar jag i Sverige. Det var 21 år sedan jag senast var i Sverige en hel vinter. I blogginlägget Jag kan inte flyga har jag skrivit om att jag inte tycker att det är rimligt att jag fortsätter att flyga när vi är mitt i en brinnande klimatkris.

Vad jag har gjort de här 21 vintrarna

Först en kort bakgrund för den som inte vet: Jag har oerhört svårt för kylan och mörkret i Sverige under vintern, och jag har upplevt att det påverkar mitt liv negativt. Dessutom gillar jag inte julen. För drygt tjugo år sedan började jag göra en resa varje vinter till sol och värme – oftast två veckor över jul, några få gånger blev det en vecka i januari i stället. Men jag letade efter en bättre lösning, en större lösning.

Eftersom jag är barnfri och har kontoret på fickan så är jag tämligen mobil. Efter att ha letat i många år hittade jag till slut mitt andra hem: Valle Gran Rey på kanarieön La Gomera. Där har jag tillbringat ett antal veckor, oftast sex eller sju, varje vinter de senaste åtta åren. Jag är medveten om att jag är privilegierad som har kunnat göra den här prioriteringen. Det är för att många av oss har haft det och andra privilegier som vi har hamnat i den kris där vi är nu. Det är därför jag pratar om det.

Listan över varför jag klarar vintern bättre nu

Men nu är jag alltså i Sverige. I kylan och mörkret. Och vet du vad? Jag mår oförskämt bra! :-D

Peppar, peppar. Det är mycket vinter kvar, och där jag bor har det hittills inte varit så långa perioder med minusgrader, och då klarar jag mig personligen bättre (men å andra sidan blir min klimatoro värre när det blir så tydligt att vädret inte beter sig normalt). Kanske får jag ett bakslag senare under vintern. Men än så länge går det bra.

Vad är det då som gör att jag klarar den svenska vintern bättre nu än för åtta år – eller för tjugo år sedan? Det finns några anledningar som är tydliga för mig. Jag börjar med att lista dem i punktform. Därefter går jag igenom en i taget och utvecklar.

Därför mår jag bra nu, trots att det är vinter i Sverige:

  • Jag tar d-vitamintillskott.
  • Jag har tränat upp min förmåga att vara medvetet närvarande.
  • Jag har ett bra första hem.
  • Jag bestämmer över min inomhustemperatur.
  • Jag odlar året runt.

Jag tar d-vitamintillskott

Det är kanske fyra år sedan som jag ÄNTLIGEN fattade att jag måste äta d-vitamintabletter på vintern. Då hade jag hört om det i några år men tänkt att jag klarar mig ändå eftersom jag inte är i Sverige hela vintern. Men faktum är att inte ens på Kanarieöarna går det att få d-vitamin av solen i januari. Solen måste vara mer än 45 grader över horisonten för att våra kroppar ska kunna skapa d-vitamin. I Stockholmstrakten är den det ungefär fyra månader på sommaren – alltså två månader före respektive efter midsommar. Bor du långt norrut i Sverige är det en ännu kortare period som du får d-vitamin. Bor du längre söderut är perioden något längre. Här har jag skrivit mer detaljerat om det om du vill veta mer: Vilken tid på året får man d-vitamin från solen?

Att ta d-vitamintillskott är nog mitt största lifehack ever! Alla dessa vintrar som jag var så trött! Det var d-vitaminbrist! Så onödigt! Jag äter en sort som heter Vegovitamin D3. Jag tar en tablett om dagen – vilket är den dos som står på burken – från någon gång i september till kanske slutet av april. Det går att ta dem året runt om man vill. Jag vet att det pratas mycket i hälsokretsar om att man behöver en betydligt större dos än vad som rekommenderas, men för mig känns den här dosen utmärkt, så jag känner inget behov av att experimentera med det.

Jag har tränat på att vara medvetet närvarande

Under de senaste två decennierna har jag tränat mycket på att vara närvarande här och nu, känna tacksamhet, acceptera att allt kommer och går och att livet går i vågor, lära mig att allt jag behöver har jag inom mig och så vidare. Jag mediterar i princip dagligen, och har tillgång till en stor verktygslåda som jag hämtar från bland annat yoga, mindfulness, sång och fridans. Jag har mycket kvar att lära, men förhoppningsvis får jag möjlighet att fortsätta träna på det här i några decennier till.

Jag skulle faktiskt vilja påstå att det här – medveten närvaro eller mindfulness – är en stor del av lösningen på hur vi kan ställa om till ett fossilfritt samhälle. Den som kan vara helt här och nu behöver inget annat än det grundläggande: mat, vatten, tak över huvudet med de viktigaste bekvämligheterna, vänner, familj och säkert ett par saker till som jag inte kommer på just nu. Den som kan vara helt närvarande behöver inte shoppa något annat än det nödvändigaste, behöver inte resa annat än till sina nära och kära och så vidare. Och jag vet att det här låter flummigt eller kanske till och med naivt, töntigt eller avskräckande för den som inte vet vad jag pratar om. Och då får det väl vara så.

Jag har ett bra första hem

Jag har ju sett Valle Gran Rey som mitt andra hem. Det var viktigare innan vi flyttade, eftersom jag inte var helt nöjd med mitt första hem. Det var inget fel alls på hyreslägenheten vi bodde i tidigare. Den fyllde sitt syfte och var tillräckligt stor för att två personer som båda jobbar mycket hemma skulle kunna sköta sina respektive arbeten utan att behöva vara på samma ställe.

Och här inser jag att jag talar emot det jag pratade om innan, om att vara nöjd och tacksam över det man har. Så jag måste förtydliga: Det var inget fel på mitt liv innan. Det var inget fel på mitt tidigare hem. Jag var tacksam över lägenheten och över mitt liv. Men sedan ett halvår har jag (eller vi snarare) ett hus, och därmed ett första hem som är så mycket bättre. I detta hus finns det ett par saker som gör vintern lättare: Vi har en kamin där vi kan tända en brasa. Vi har en vedeldad bastu på tomten. Det här hemmet är också en förutsättning för de två sista punkterna i listan, som jag ska utveckla nu.

Jag bestämmer över min inomhustemperatur

Den här punkten är lite jobbig att skriva om eftersom den ökar mitt klimatavtryck, men den höjer min livskvalitet på vintern något enormt. I lägenheten där vi bodde tidigare var det inte vi själva som bestämde inomhustemperaturen, utan vi var helt i händerna på hyresvärden. Allt vi kunde göra var att vrida upp elementen på max och sedan hoppas på det bästa. Vi levde absolut inte i en temperatur som är orimlig för människor att vistas i. Det var bara inte en temperatur som passade en vinterfrusen, stillasittande hemmajobbare som jag. Dubbla fleecetröjor var standardklädsel på mitt hemmakontor, gärna kompletterat med en vetevärmare på axlarna eller i knät.

Nu är det vi själva som bestämmer vilken temperatur vi ska ha, och det är två eller tre grader varmare än vad vi hade innan. Och jag vet att det rekommenderas att man sänker temperaturen inne på vintern för att sänka energiförbrukningen, men å, vad mycket bättre jag mår när jag får vara varm hela vintern. I mitt tidigare liv frös jag hela tiden på vintern. HELA VINTERN. Nu fryser jag bara när jag är ute. Sedan kan jag gå in och värma mig igen. Vilken otrolig skillnad det gör i mitt liv! Jag är så tacksam för det!

Lite parentetiskt så har vi ju solceller, men de producerar inte så mycket el på vintern, i alla fall inte med det gråväder som vi har haft på sistone. Jag har just nu inte koll på om vår solelsproduktion under vintern räcker för att kompensera för den höjda inomhustemperaturen. Kanske?

Jag odlar året runt

Den som följer mig har knappast undgått att märka att jag har blivit besatt av odling. Jag har varit det i ett par år, från att vi bestämde att vi skulle flytta till hus. Men i samband med flytten i somras slog min besatthet ut i full blom. Tricket här är väl ungefär att ägna mycket tid åt något som känns meningsfullt, och som dessutom minskar mitt eget klimatavtryck.

Tanken är att jag ska odla året runt. Jag gör det i liten skala redan – några enstaka grödor växer fortfarande i landet och jag har både sått och skördat saker under december. Från och med den kommande odlingssäsongen är tanken att vinterodla ordentligt. Att odla saker på sommaren som får stå i landen under hösten och förhoppningsvis även delar av vintern. Att så saker på vintern som får gro tidigt under våren. Att få saker att övervintra. Att påbörja spännande odlingsprojekt under vintern som får blomma ut under sommaren. Och så vidare. Odla ärtskott inomhus nu under vintern gör jag också.

Jag kompletterar det här genom att låta mig inspireras av vad andra odlare har för sig via Instagram och Youtube – jag ser vad de odlar just nu, och jag njuter av gamla sommarbilder och somriga odlingsfilmer. Och när jag gör allt det här så känns det som att det redan är vår. Jag odlar, alltså är det vår :-D

Tre av fem punkter är tack vare vårt hus

Sammanfattningsvis ser jag nu att tre av de fem punkterna handlar om att vi har flyttat till hus. Tydligen var det vad jag behövde för att kunna ta steget till att stanna i Sverige på vintern.

Ljusterapi i tunnelväxthuset – en dag i december när det för en gångs skull var sol

Mina passiva inkomster 2019

Jag pratar ju en del om passiva inkomster, men hur går det egentligen? Det är dags att summera mina passiva inkomster för 2019.

Sanningen är tyvärr att de har minskat sedan förra året. En minskning med en tredjedel ungefär. I det här inlägget berättar jag mer om detaljerna.

Vilka passiva inkomster har jag?

De passiva inkomster som jag har idag är:

  • onlinekurser
  • bokförsäljning
  • hittelön på uppdrag
  • annonsintäkter webb.

Så här fördelar sig mina passiva inkomster på de olika inkomstkällorna:

Mina passiva inkomster 2019

Jag gillar öppenhet och skulle egentligen gärna vilja vara öppen med siffror här, men jag har erfarenhet av illvilliga tolkningar och att någon har åsikter hit och dit om till exempel hur mycket pengar man ska klara sig på. Och jag har ingen lust att behöva försvara något, så jag låter ändå bli att nämna siffror. Men för att vara lite lagom luddig så motsvarar de passiva inkomster jag hade 2019 ungefär en månadslön. En månadslön på ett år alltså, inte tolv månadslöner. Och det är inte en chefslön :-)

Tyvärr har jag en fet utgift som jag måste ha för att få in de passiva inkomsterna. Eller måste och måste, men jag har valt att använda verktyget Simplero för mina onlinekurser. Jag är supernöjd med verktyget, även om jag tycker att det är rätt komplicerat ibland – men då har de en superbra support som alltid lyckas hjälpa mig med allt. Jag betalar en fast avgift på ungefär 15 000 svenska kronor om året för Simplero. Vilket förstås äter upp en alldeles för stor del av den där enda månadslönen. Lösningen på det är att jag ökar mina passiva inkomster så att den här utgiften inte äter upp en så stor del av inkomsterna. Lätt som en plätt! (Ehum …)

Böcker skriver jag inga just nu. Romanskrivandet har jag lagt ner. Fackböcker vill jag absolut skriva fler framöver. Eller så vill jag inte det för att det – åtminstone för mig – känns mycket lättare att få vettiga inkomster från onlinekurser. Att ta fram en onlinekurs är ungefär lika mycket jobb som att skriva en bok. Men inkomsterna från en onlinekurs går direkt till mig (utom det som går till kursverktyget då) i stället för att ett förlag tar intäkterna och ger mig procent. (Om jag ger ut böcker själv går intäkterna också direkt till mig, men eftersom det inte går att ta lika mycket betalt för en bok som för en onlinekurs måste jag sälja många fler böcker än onlinekurser.) Av de böcker jag redan har skrivit är det i princip bara Tydliga texter som fortfarande ger några tusenlappar om året. Mina inkomster från böcker minskar varje år, och de lär inte öka igen om jag inte skriver fler böcker.

Hittelön på uppdrag innebär att jag har en deal med några olika personer som gör liknande saker som jag själv och som jag kan skicka uppdrag till som jag inte vill ta själv för att det inte riktigt passar in i det jag vill göra. Och så får jag en liten hittelön för varje uppdrag jag förmedlar. Det här är inga inkomster jag satsar på att öka, eftersom det handlar om uppdrag som jag inte själv vill ha. När det dyker upp något så skickar jag det vidare bara. De här intäkterna är ungefär som de har varit de senaste två åren.

Annonsintäkter webb är att jag använder Tradedoubler för att ha textannonser på den här bloggen och på Klartexts webbplats. Jag har ju ingen stor och välbesökt blogg, så mina möjligheter till annonsintäkter just härifrån är inte så stora. Men min företagssida Klartext har många besökare. Det här var en bra källa till passiva inkomster för mig för några år sedan, men sedan hände något som jag inte har lyckats komma på, och nu tjänar jag knappt något alls på det här – intäkterna är på ungefär samma nivå som förra året. Jag skulle behöva anlita någon som kan ta reda på varför det här fungerade så bra för några år sedan men inte gör det nu. Men jag tycks aldrig kunna prioritera att ta tag i det.

En annan potentiell källa till passiva inkomster är att jag anlitar andra språkkonsulter som underkonsulter om jag får in fler språkkonsultuppdrag än vad jag vill eller kan ta. Jag har inte haft så mycket uppdrag i år att jag har behövt leja ut några, men det behövs bara att det råkar hopa sig en period så behöver jag göra det. I så fall fungerar jag som en byrå som tar en mellanskillnad för att det var jag som sålde in och förmedlade uppdraget. Precis som jag själv får mindre betalt när jag jobbar som underkonsult till någon annan. Inga konstigheter. Det här är inte heller något jag direkt satsar på. Men om jag skulle få in för mycket uppdrag så blir det här relevant.

Passiv inkomst från onlinekurser

Onlinekurser är min största källa till passiv inkomst. Det handlar om de här fyra kurserna:

Den kurs som är mitt flaggskepp än så länge, och som jag vill satsa på är Skriv tydliga texter. Den minskade rejält i försäljning under 2019. I juni höjde jag priset från 1490 kr inklusive moms till 1790 kr. Jag tänkte inte så mycket mer på det men noterade att jag skulle kolla vid ett senare tillfälle hur det påverkade statistiken. Under hösten tänkte vid något tillfälle på att kursen inte sålde men tittade inte närmare på det. Häromdagen kollade jag statistiken och såg att jag bara hade sålt två av den kursen på hela hösten. What?? Kan några hundralappar påverka försäljningen så mycket, eller är det något annat som har inträffat samtidigt?

Omöjligt att veta ju, men jag sänkte omedelbart tillbaka priset till 1490 igen. Eftersom den här kursen ger den största delen av mina passiva inkomster är det här anledningen till det stora tappet i mina sammanlagda passiva inkomster 2019 jämfört med 2018, och som gjorde att mina passiva inkomsterna blev bara hälften så stora som förra året. Så håll tummarna för att bara handlar om att jag ändrade priset, och att försäljningen därför går upp igen nu när jag har sänkt det.

De två bokskrivarkurserna är nya för året. Båda bygger på material som jag redan hade från tidigare kurser och som jag på enklaste sätt har omvandlat till onlinekurser. Ingen stor arbetsinsats alltså. De två kurserna har bara sålt några enstaka och jag har heller inte gjort särskilt mycket för att sälja dem. Jag nämner dem i sociala medier ibland, och så är det några som googlar och hittar dem. Just nu har jag inte fokus på att utveckla dem eller jobba på att de ska sälja mer.

De eller dem-kursen är en liten, billig kurs där det tickar iväg någon kurs ibland men som inte ger några större inkomster. Jag konstaterade de året jag tog fram den att den inte blev någon större framgång och att den satsningen inte var rätt. Å andra sidan la jag bara ett par veckor på att ta fram den. Nu finns den där, och jag har inga särskilda planer för den.

Passiva inkomster från investeringar då?

Investeringar då? När jag har räknat ut mina passiva inkomster tidigare så har jag inte räknat med investeringar, och det gör jag inte nu heller. Det beror bland annat på att jag inte vet hur jag ska räkna. En investering kan på sätt och vis inte räknas som en inkomst förrän man har sålt den. Annars kan man ju fortfarande förlora pengarna. Och oftast brukar jag ha de investerade pengarna fortsatt investerade.

Lite kort bara kan jag säga att vi ju köpte hus i år, och att jag har använt ungefär alla pengar jag hade till att betala kontantinsatsen på huset. Åtminstone de pengar jag kunde investera; jag har fortfarande en buffert som jag inte investerar. Som egenföretagare med ojämna inkomster behöver jag ha en tillgänglig buffert som jag kan leva på när jag inte drar in de pengar jag behöver för att gå runt. Och de pengarna vill jag inte ha på börsen. Så det blir till att spara ihop nya pengar att investera framöver.

Jag minskar mina utgifter

Parallellt med att jobba på att få passiva inkomster jobbar jag även på att minska mina utgifter. Du som följer mig vet att jag är besatt av att odla min egen mat, och från och med sommaren 2020 är planen att minska mina matkostnader med hälften.

Jag gillar även att växla ner på andra sätt, till exempel genom att konsumera mindre och återbruka mer. På sistone har det dock gått så där – i en bygga-upp-ett-nytt-hem-och-ha-ett-hus-och-en-trädgård-för-första-gången-fas efter flytten i somras har jag konsumerat betydligt mer än jag skulle vilja.

Jag är sugen på att sätta upp några mätbara mål som handlar om att minska både mitt klimatavtryck och mina utgifter framöver – både under begränsade perioder (till exempel tänker jag mig någon månad i sommar helt utan att handla mat) och på lång sikt. Låt mig återkomma om det.

Jag vill ha mer passiva inkomster

Jag vill ju ha betydligt mer passiva inkomster än så här. Jag har inte alls haft fokus på det på sistone, men det här är i alla fall vad jag planerar att göra framöver:

  • Hålla tummarna för att försäljningen av Skriv tydliga texter studsar tillbaka till där den var under 2018 och våren 2019.
  • Öka försäljningen av alla onlinekurserna genom att jobba med SEO. Sökmotoroptimering alltså. Det här är ett lågintensivt och långsiktigt arbete som pågår i bakgrunden. Det går bra, tackar som frågar :-) Men det kommer nog inte att hinna ge resultat i orderboken under 2020.
  • Se om jag kan öka försäljningen av Skriv tydliga texter genom en mejlkampanj – den introverta motsvarigheten till att vara ute och sälja :-) Jag påbörjade det här under hösten men avbröt när det närmade sig storhelgerna. Jag kommer att fortsätta under vårvintern.
  • Få upp en ny onlinekurs där jag har ungefär allt material sedan tidigare. Klura på om det ska bli en medlemssida också. Det här är inget stort jobb – i alla fall inte i ett första steg och om jag inte gör någon medlemssida just nu. Jag skulle verkligen vilja få upp något före sommaren 2020.
  • Påbörja ett stort projekt med något som jag inte har bestämt mig för om det ska bli en onlinekurs, en medlemssida, en bok eller allt detta. Och om det i så fall hör ihop med den ovanstående kursen/medlemssidan. Den som lever får se. Det här lär inte bli klart under 2020, men jag borde verkligen påbörja det. Före sommaren.

Bra jobbat, Jenny!

Avslutningsvis antar jag att det har framgått att jag inte alls känner mig nöjd med den här nivån av passiv inkomst. Anledningen till att jag är missnöjd är att jag har befunnit mig på det här nivån – och till och med aningen högre – i flera år nu, och jag hade verkligen tänkt att jag skulle ha gått vidare till nästa nivå nu.

Men egentligen är det ju superbra – jag har en hel månadslön i passiv inkomst per år! Bara elva kvar så lever jag på passiva inkomster sedan. Bra jobbat, Jenny! :-)



Läs fler inlägg om passiv inkomst

Här hittar du fler inlägg som jag har skrivit om passiv inkomst:

Sammanfattning av 2019

Här kommer en sammanfattning av mitt 2019.

Jag i mitt glasväxthus.

Jag har haft ett ganska annorlunda år eftersom vi flyttade.

Jag började året på La Gomera för åttonde vintern på raken. Maken kom ner en sväng, och vi hade någon veckas semester tillsammans.

I januari bestämde jag mig för att sluta skriva romaner. Jag hade kört fast i mitt pågående projekt, jag såg inget sätt att få till en rimlig produktionstakt, och det fanns inget som tydde på att jag på många år skulle få till en rimlig inkomst från romanskrivandet. Det känns fortfarande som ett bra beslut, även om jag har för lite kreativitet i mitt liv just nu. Jag skulle behöva hitta tid till att vara kreativ i min vardag, men det är så mycket annat jag också vill och behöver göra. Så jag är rädd att det här sättet att vara kreativ inte kommer att få någon prioritet den närmaste tiden. Heller.

Vi köpte hus och flyttade till Ärla utanför Eskilstuna. Vi köpte huset i april och flyttade i juli. Det här tog det mesta av min tid och energi under våren och sommaren. Och sedan fortsatte jag att anlägga odlingsplatser och sådant hela hösten. Plus att det fortfarande var en hel del kvar att fixa med efter flytten, som den inte helt obetydliga detaljen att vi knappt hade några möbler när sommaren var slut.

Sommarsemestern blev inte alls den där avslappnade perioden som jag är van vid. Jag jobbade som en tok med flytten och odlingen och kopplade inte av. Men det var kärt besvär, och det är alldeles fantastiskt att ha en egen trädgård att odla i! På min lilla odlingslott där jag odlade innan vi flyttade fanns en del regler och begränsningar i vad jag fick göra. Nu får jag bestämma helt själv! Lyxen!

Under sommaren var jag på yogafestivalen på Ängsbacka. Jag trodde att det skulle vara bra för mig att komma bort från flyttkaoset ett tag, men med facit i hand var det inte rätt grej att göra just då. Jag lyckades inte slappna av och komma in i det utan ville mest hem och fortsätta med odlingen. Jag var också på Finnhamn några dagar med en kompis. Det är en tradition som vi gör nästan varje år, och det var mysigt i år också, även om jag hade fått med mig en rejäl förkylning från Ängsbacka. Sedan var maken och jag på Höga kusten i en vecka för att vi skulle på bröllop. Det var fint att få se Höga kusten, eftersom jag inte hade varit där tidigare. Och då lyckades jag faktiskt slappna av och läsa lite böcker i den supermysiga sjöboden som vi hyrde.

Jag har bott i Stockholm i hela mitt liv fram till i somras, och fortsatte att tillbringa en hel del tid där under hösten. Jag är med i en sånggrupp som sjunger en kväll varannan vecka. Och efteråt blir det för sent för mig att ta mig hela vägen till Ärla kollektivt; sista bussen går från Eskilstuna vid 21.30. Så jag sov oftast över hos mina föräldrar i Täby på kvällen och åkte hem först nästa dag – efter att ha träffat någon eller uträttat några ärenden. Dessutom var jag på ett par konserter under hösten, som jag bokade innan jag visste att vi skulle flytta. Och säkert gjorde jag något mer som jag har glömt nu. Det blev ett par airbnb-nätter i Stockholms city, och det fungerade bra. Allt det här var ju superroliga grejer, men ett tag i november blev det för mycket tid som jag var hemifrån. Jag vill ju helst bara vara hemma :-)

Under hösten brottades jag med det orimliga i att jag fortsätter att flyga en gång om året trots att vi befinner oss mitt i en klimatkris. Till slut fattade jag beslutet att inte åka till La Gomera, så nu är jag i Sverige hela vintern. Det är första gången på över tjugo år som jag inte åker till någon varmare plats alls under vintern.

Hur gick det med mina mål för 2019?

I min sammanfattning av 2018 skrev jag ner några mål för 2019. Hur gick det med dem?

Det största målet skrev jag inte ner, eftersom jag inte var officiell med det, men det var att hitta ett hus och flytta. Det gjorde vi! Och det gjorde att mycket annat gick på sparlåga.

Det här var de andra målen jag skrev ner:

  • Jag skulle skriva klart ett första utkast till romanen jag jobbade på. Det gjorde jag inte, eftersom jag la ner romanskrivandet.
  • Jag skulle hitta tillbaka till skrivglädjen i romanskrivandet. Det gjorde jag inte, utan la ner det i stället.
  • Jag skulle komma fram till om jag skulle fortsätta skriva romaner. Check på den! Det skulle jag inte ;-)
  • Jag skulle ta reda på “hur jag kan ta mig till La Gomera utan att flyga, bestämma mig för om jag vill lägga den tiden, energin och pengarna på det eller om jag kan leva med att fortsätta flyga till Kanarieöarna tur och retur en gång om året, och i så fall vad jag behöver göra för att kunna leva med det.” Det här gjorde jag i början av året. Jag kom fram till att jag inte ville göra jobbet med att ta mig dit utan flyg. Vad jag däremot inte ens kunde drömma om för ett år sedan var att jag skulle fatta beslutet att inte åka till La Gomera alls. Det fanns inte i min världsbild. Det var ju där jag skulle vara i alla januariar för all framtid.
  • Jag skulle ha mer “harmoni och flow i livet, jobbet och skrivandet”. I skrivandet blev det inte så, eftersom jag inte har skrivit. I jobbet? Jag vet faktiskt inte – det är så olika från uppdrag till uppdrag, från arbetsuppgift till arbetsuppgift. Jag vill jobba mer med mina egna projekt; de där som ska ge mig passiva inkomster. Men när jag väl har en period med inte så mycket konsultjobb så har jag svårt att få ro till de stora projekten – alla smågrejer med administration, sociala medier, sökmotoroptimering och diverse tar för mycket tid. Harmoni och flow i livet då? Det var ett sjuhelvetes slit med flytten och att komma igång med odlingen, men oj vad nöjd och glad och tacksam jag är att jag får bo i det här huset och odla på den här marken. Jo, jag känner mig faktiskt betydligt mer harmonisk i livet nu. Dessutom lägger jag mycket tid på odlingen, som känns som det mest meningsfulla jag kan göra just nu. Och då blir allt annat mindre viktigt.

Mina mål för 2020

Normalt sätter jag varje sommar upp mål för det kommande året, men i somras gjorde jag inte det. Jag kunde inte tänka på något annat än att odla, och dessutom var jag sliten efter flytten och orkade inte lägga energi på något annat. Och jag gör inte det stora jobbet med att sätta upp mål nu heller, utan det får vänta till sommaren. Jag har några jobbmässiga detaljmål som jag inte vill dela med mig av här. Men här kommer några större grejer som jag tänker på just nu:

  • Självhushållning: odla och samla så stor del av vår egen mat att jag minskar mina matkostnader med hälften. Det här målet är inte tidsatt – jag är inte säker på att det är ett mål för den kommande odlingssäsongen, utan kanske behöver jag ett år till på mig för att få till det.
  • Odling: få igång massor av fleråriga ätliga växter. Särskilt bärbuskar skulle jag vilja satsa på. Flerårig mat är lite odlingens motsvarighet till passiv inkomst, så det känns som min grej. Jag har nog fler odlingsmål när jag tänker efter. Jag kanske får skriva ett separat inlägg om mina mål med odlingen.
  • Få till mer passiva inkomster. Det här är ju ett av mina viktigaste mål sedan flera år. Uttryckt så här är det alldeles för luddigt och inte alls mätbart, men för ögonblicket vet jag inte hur jag ska bryta ner de kommande stegen. Jag har inte bestämt hur mycket tid jag ska ägna åt det här under våren och framöver. Kanske ska jag inte alls ha några passiv inkomst-fredagar utan odlingsfredagar? I så fall kommer det här knappast att gå framåt alls. Dessutom har jag just nu en massa småkrafs att jobba undan innan jag kan ta tag i det här igen. Jag återkommer i frågan.
  • Fortsätta att njuta av att vi har hus och allt som är bra med det, som jag inte hade i mitt liv tidigare: att jag kan odla, att jag har fått komma ner på marken, att det är så enkelt att gå ut på tomten eller terrassen, att vi kan basta och tända en brasa och så vidare.

2010-talet – en sammanfattning

Nytt decennium på gång! (Lite beroende på hur man räknar, men jag och många med mig tycker att det är lämpligt att fira när det blir ett tal som slutar på noll.) Vad passar väl bättre än att sammanfatta de senaste tio åren? Jag har sett flera som gör det kortfattat i form av en punktlista. Kul format, tycker jag, så här kommer listan över mitt senaste decennium:

  • Jag fortsatte att jobba som frilansande språkkonsult i mitt soloföretag Klartext, som jag startade 2002. Jag gav ut två romaner och tre fackböcker. Jag påbörjade arbetet med att bygga upp passiva inkomster.
  • Mina höfter hade börjat strula, och den högra blev allt värre. Jag ville helst inte bli opererad och lyckades undvika det i sju år. Men till slut blev det operation och ny höftled 2017, och efter det kan jag gå igen.
  • Jag slutade träna karate efter tio år på grund av höfterna.
  • Jag slutade äta kött – jag vet inte exakt när men gissningsvis var det under 2010. Eller så var det tidigare. Minst tioårsjubileum snart alltså.
  • Jag kom ut ur en relation som jag inte borde ha stannat i så länge som jag gjorde.
  • Jag träffade Fredrik. Vi gifte oss. <3
  • Jag började spela gitarr och skriva låtar. (Hmm … det var rätt många år sedan nu. Jag är fortfarande en högst medioker gitarrspelare och en improduktiv låtskrivare. Vilket år som helst nu ska jag prioritera upp det här – för oj, vad roligt det är!)
  • Jag fortsatte och fördjupade min träning i medveten närvaro med hjälp av bland annat meditation, yoga, sång och fridans. Jag var på yogafestivalen på Ängsbacka under decenniets sista sex somrar, på sångvecka med Ange Turell lika många somrar och åkte på en Vipassanakurs, där jag mediterade i tystnad i tio timmar om dagen i tio dagar. Det här är ett ständigt pågående arbete, och jag kan inte ens tänka mig hur mitt liv skulle se ut utan det.
  • Jag fick en odlingslott och fick upp ögonen för att odla grönsaker.
  • Jag hittade mitt vintertillhåll och andra hem: Valle Gran Rey på kanarieön La Gomera. Jag åkte dit i åtta vintrar innan jag kom fram till att det inte var rimligt att fortsätta flyga när vi har en brinnande klimatkris.
  • Jag fick två systerdöttrar.
  • Jag blev inte ordentligt medveten om klimatförändringarna förrän de sista kanske två eller tre åren av decenniet – men nu har jag förstått att forskarna har varnat för dem betydligt längre än så. Jag påbörjade arbetet med att minska mitt klimatavtryck.
  • Jag bestämde mig för att sluta skriva romaner. Jag hade kört fast i mitt pågående projekt. Jag såg inget sätt att få till en rimlig produktionstakt, och det fanns inget som tydde på att romanskrivandet de närmaste åren skulle ge mig någon rimlig inkomst i förhållande till nedlagd tid.
  • Vi köpte hus i Ärla utanför Eskilstuna och flyttade från Täby, där jag bodde i 38 år. Jag började odla mer med sikte på att bli till stor del självförsörjande på mat.

Så där ja! Tio år sammanfattat i tretton punkter. Roligt! Har du sammanfattat ditt decennium?

Undrar vart stigen för mig de kommande tio åren.

Jag kan inte flyga

Under hösten har jag fattat ett beslut: det är inte rimligt att jag fortsätter att flyga samtidigt som jag har förstått att vi inte kan göra det. Det skaver något fruktansvärt att veta att jag gör fel. Nu är det dags att göra rätt.

Som du kanske vet så har jag mitt vintertillhåll och andra hem på La Gomera. Som du kanske också vet så har jag haft en svår flygskam de två senaste vintrarna när jag har flugit dit. För som du garanterat vet så befinner vi oss i en brinnande klimatkris där vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser, och en stor källa till utsläppen är just flyget. Därför kan vi inte fortsätta att flyga så mycket som många av oss i Sverige gör.

Det är inte rimligt att jag flyger

Inför de två senaste vintrarna har jag kämpat med det här. Båda gångerna slutade kampen med ett beslut att fortsätta med min årliga flygresa och i stället jobba med att sänka mina utsläpp på andra sätt. Men nu går det inte längre. Jag kan inte flyga. Vi måste alla göra det vi kan för att minska våra egna utsläpp och för att påverka samhället och andra så att vi tillsammans minskar utsläppen. Flygresan som jag gör för att ta mig till och från La Gomera är en så stor del av mina utsläpp. Det är inte rimligt att jag fortsätter med dem. Så jag måste stanna på marken.

Det är en sorg

Det är förstås en stor sorg att jag inte får åka till La Gomera och Valle Gran Rey. Jag känner så starkt för den platsen. När jag är där är det så tydligt att det är där jag ska vara på vintern. Och nu kan jag inte vara det. Den här sorgen har jag inte bearbetat än. Jag kommer inte riktigt åt den. Stråk av den bubblar upp ibland. Men kanske är jag inte redo att ta mig an den än. Eller så kommer det inte alls så mycket sorg, utan jag kan fokusera på vad jag får i stället, vem vet.

För mig personligen är det just nu inte ett alternativ att ta mig till La Gomera utan att flyga. Det är fullt möjligt, och jag har skrivit ett blogginlägg om det på Gomerabloggen: Resa till Kanarieöarna utan att flyga. Men för mig är det för dyrt, för jobbigt och för tidskrävande för att jag ska tycka att det är värt det.

Kommer jag aldrig mer att flyga?

Betyder det att jag aldrig mer kommer att flyga, om det inte kommer ett sätt att flyga utan att bidra till klimatförstöringen? Det vet jag inte. Betyder det att jag aldrig mer kommer att få vara på La Gomera? Det vet jag inte. Jag orkar inte riktigt tänka på det just nu. Men det känns inte troligt att jag skulle komma till en annan slutsats nästa år. Det lär inte vara mer rimligt om ett år att jag som individ ska göra ett så stort och tydligt klimatavtryck som en flygresa är.

Men alla andra flyger ju?

Det är lätt att tänka att det är orättvist att jag behöva avstå när sociala medier-flödet tycks fullt av semesterbilder med palmer och turkosa hav. Men jag tänker inte så. (Eller jo, det händer, men oftast lyckas jag hålla mig borta från de tankarna.) Min utgångspunkt är att eftersom jag har förstått att vi inte kan flyga så är det mitt ansvar att inte göra det. Att vi som har förstått behöver leda utvecklingen åt det håll vi ska – helst utan att lägga skam på någon enskild individ.

Min utmaning nu: vara i Sverige hela vintern

Jag känner mig hyfsat peppad på att ta mig an utmaningen att vara i Sverige hela vintern. Men visst känner jag tvivel vissa dagar när det känns som att det inte blir ljust på hela dagen. Jag har varit i Valle Gran Rey de senaste åtta vintrarna, oftast i sex eller sju veckor. Men även innan dess har jag alltid flugit någonstans på vintern, för det mesta över jul och nyår. Det är över tjugo år sedan jag var i Sverige en hel vinter.

Eftersom jag är besatt av odling ser jag det också som en utmaning att odla året runt. Tyvärr hade jag inte tillräckligt med framförhållning i somras för att odla det som jag vill skörda den här vintern, men några enstaka gröna blad skördar jag fortfarande, och om max ett par månader tänker jag köra igång nästa odlingssäsong. Och om fem månader är det vår!! :-D

Mina torkade örter 2019

Mitt förråd av torkade örter 2019

Under sommaren och hösten gick jag ut varje morgon för att plocka örter till en kopp te. Det kunde jag faktiskt fortsätta med ända till i slutet av oktober, även om det bara var några enstaka sorters örter kvar då. Det sista som stod sig var röllika (eller rölleka som det också stavas) och rödklöver. Plus lite egenodlad mynta och salvia. De senare två planerar jag att odla betydligt av nästa år – då skulle jag nog kunna förlänga teplockarsäsongen ytterligare.

Röllika, svartvinbärsblad, gråbo och citronmeliss.

Nu tvingas jag dock inse att säsongen för färskplockade örter är över. Då känns det trösterikt att kunna ta fram och göra te på örter som jag samlade och torkade under sommaren.

De örter jag har i mitt teförråd just nu är:

  • röllika (Jag använder blommorna till te. Ibland lägger jag i något enstaka av de småflikiga bladen också, men annars brukar jag mest använda något enstaka blad i en grön smoothie.)
  • rödklöver
  • vitklöver
  • gråbo
  • älggräs/älgört
  • johannesört
  • rallarros, som också kallas mjölkört (Jag använder bladen torkade. På sommaren har jag också i de färska blommorna.)
  • groblad
  • daggkåpa
  • citronmeliss (som är från min odlingslott 2018).

Flera av örterna används även som medicinalörter, och mitt tips är att läsa på innan du använder dem – några av dem sägs det att man ska vara försiktig med. Två örter som jag inte använder dagligen är gråbo (sägs slita på levern om man använder det för mycket; jag använder den när jag har mens eftersom den sägs vara bra mot mensvärk) och älgört (innehåller salicylsyra som är febernedsättande; den tänker jag plocka fram om jag blir förkyld).

Pulver av nässlor, nypon och rönnbär

Dessutom har jag pulver av:

  • rönnbär
  • nypon
  • nässlor.

Mina pulver använder jag oftast i en smoothie. Jag kan även tänka mig att hälla ner någon matsked i en gryta eller kanske blanda i om om jag gör någon typ av rawfoodbollar eller liknande. Eventuellt gör jag även nyponsoppa eller rönnbärsdricka från pulver.

Av nässlorna har jag även torkade hela blad och dessutom torkade fröer. Bladen tänker jag använda i grytor och smoothies. Fröerna i smoothies och bollar – det lär vara mycket proteiner i dem; hemgjort proteinpulver alltså. Inte dumt! :-)

Jag blir glad av att se den här samlingen av örter – särskilt att de har så olika färger. Tack Sommarjenny för att du tänkte på Vinterjenny och samlade på dig allt det här!

PS Om någon undrade: att jag använder örter som sägs ha medicinska egenskaper betyder inte att jag tycker att man inte ska använda mediciner :-D

Läs mer om vilda växter

Här hittar du två andra inlägg om vilda växter:

Fermenterad rönnbärsdricka

Å, vad jag gillar att fermentera saker! Det tillför så mycket, både i smak och i nyttigheter. Min senaste grej är att fermentera drycker. Till exempel den här rönnbärsdrycken. Självklart går det att hoppa över fermenteringen och dricka den som den är. Dock blir den surare på det sättet.

Jag körde följande i mixern tills rönnbären blev finfördelade och drycken slät:

  • 3 dl rönnbär
  • 12 dadlar
  • 0,75 dl honung
  • en liter vatten.

Därefter hällde jag i 1 tsk flytande probiotika och körde några sekunder till så att alltihop blandades. Jag hällde upp på glasflaska med skruvkork och lät stå i rumstemperatur i en vecka ungefär. Varje dag öppnade jag korken snabbt – annars finns det risk för att den exploderar. Efter några dagar börjar det pysa när man öppnar. Då vet jag att jag är på rätt väg.

Flytande probiotika – tänker du nu – vad sjutton är nu det? Den som jag köpte heter Probioform och är en tvåliters bag-in-box. Oj, vad matnörden i mig myser när jag tänker på att jag har en bag-in-box med probiotika i köket :-D Om du inte är lika nördig kan du köpa en burk probiotikakapslar i hälsokostbutiken. Öppna en eller två och häll ner innehållet i drycken. Observera att det måste vara kapslar som du kan öppna för att hälla ut ett pulver, inte fasta tabletter. Om du brukar använda något annat för att sätta igång fermenteringar så kan du förstås göra som du brukar – kanske fungerar det med en skvätt kombucha? Ytterligare ett alternativ är alltså att strunta i fermenteringen och dricka drycken direkt som den är.

Rönnbär är suuurt! Det är inte för inte vi har ett ordspråk om det. Även med all den här honungen och dadlarna så är det här en ganska sur dryck. Många tycker att den är väldigt besk också. Rönnbär passar helt enkelt inte alla smaklökar. Personligen tycker jag att drycken blir mycket godare efter fermenteringen, att det tar bort den värsta syran. Men även utan fermenteringen kan jag absolut njuta av ett glas, särskilt efter den här hösten när jag har vant mig vid smaken genom att experimentera med en massa olika rönnbärsrecept. Bland annat gjorde jag rönnbärsremmar. De blev också sura :-)

Har jag nämnt hur mycket jag gillar att kunna gå ut och plocka min egen mat? :-)

Passiva besparingar – en typ av passiv inkomst

Jag upptäckte nyligen podcasten Fri helt enkelt (nej, jag vet, jag har inte tid att lyssna på fler poddar, men den här bara måste jag lyssna på ;-) ) Den leds av Klara Joelsson, med Oskar Lindberg som ständig bisittare. (Oskar var tidigare känd som Fantastiska Farbror Fri och numera som en av de två författarna till boken Ut ur ekorrhjulet – så blir du också ekonomiskt fri.)

I denna podd lärde jag mig igår uttrycket passiva besparingar. Jag brukar prata om det som att ha så låga fasta kostnader som möjligt, men det är inte dumt att ha ett eget uttryck för det. Passiva besparingar är inte en inkomst i sig; på så sätt är rubriken till det här inlägget lite missvisande. Det är snarare ett sätt att minska sina utgifter. Utgifternas motsvarighet till passiva inkomster kan man säga.

I podden nämns som ett exempel på en passiv besparing att bestämma sig för att inte ha några streamingtjänster. Det är ett beslut som man fattar en gång, och sedan behöver man inte göra något mer, utan besparingen bara rullar på. Motsatsen, en aktiv besparing, kan till exempel vara att varje vecka sitta och jämföra de olika reklambladen från sina lokala matbutiker och sedan handla varje livsmedel där det är billigast just den veckan. Det är ett aktivt arbete som man behöver göra varje vecka.

Ett tydligt exempel på en passiv besparing som jag gör är att jag har en regel om att inte ha några rullande prenumerationstjänster. Det är en regel som jag ständigt bryter mot, men då har jag en tydlig anledning till det. Anledningen handlar ofta om hälsa, klimat eller att det är en tjänst jag behöver för att få inkomster, till exempel att jag genom min firma prenumererar på programvaran som jag använder för mina onlinekurser. Men det finns en grundregel där, som gör att jag alltid funderar både en och tio gånger innan jag börjar prenumerera på något. Och det är gott så.

Ett annat exempel på en passiv besparing är att vi nyligen har satt upp solceller på taket till vårt hus. Det kommer ju att leda till sänkta elkostnader i många år framöver – samtidigt som det krävde att vi gjorde en stor investering för att besparingen skulle starta. Lite som med de flesta passiva inkomster alltså.

Vilket är ditt bästa tips på passiva besparingar?

Jenny Forsberg i regnjacka på höstig skogsväg