Etikett: att göra-lista

Hur går det att stryka saker från attgöralistan?

För lite mer än en månad sedan skrev jag ett inlägg om att jag ska stryka en sak från attgöralistan varje dag. Så hur går det?

Jo, ganska bra, tycker jag. Jag har strukit något varje dag. Och det känns inte så krävande, i alla fall inte om jag tänker på vilket projekt det skulle vara att göra en större rensning och stryka bort många saker på en gång. De första två veckorna eller så var det riktigt enkelt att hitta något som jag ville prioritera bort. Sedan dess har det blivit svårare, men det är fortfarande inte omöjligt.

Den enda nackdelen är väl att nu när det är svårare att välja bort saker så tar det tid att bläddra igenom listan varje dag. Jag kan inte bara stryka någon av de första sakerna jag läser på listan, utan oftast får jag bläddra mig låååångt ner i listan innan jag hittar något som jag kan tänka mig att stryka. Kanske vore det en bättre lösning att stryka sju saker från listan en gång i veckan – för att bespara mig arbetet med att bläddra igenom alltihop varje dag. Men jag gillar kontinuiteten jag får av att faktiskt stryka något varje dag. Hmm … får klura lite mer på det.

På ett eller annat sätt vill jag i alla fall fortsätta med det här strykandet, för attgöralistan har faktiskt minskat sedan jag började. Jag gör saker på listan hela tiden förstås. Men jag skriver också dit nya saker varje dag. Över tid brukar sakerna på listan bli fler och fler, men sedan jag började med det här har den alltså krympt. Yay!

Semester!

Äntligen är det dags för semester. Som jag har förtjänat den! Jag jobbar förhoppningsvis sista dagen idag, lördag. Eller så är det några saker på att göra-listan som jag inte hinner klart i dag. I så fall blir det några timmars jobb i morgon också. Men det är nära nu!

I vanliga fall är jag bra på att hålla helgerna fria från jobb, men på sistone har det gått riktigt uselt. Den där långa att göra-listan som jag alltid har kan jag oftast bara ignorera och tänka att det jag inte hinner med den här veckan tar jag nästa vecka. Men när semestern närmade sig så kunde jag inte ignorera den längre.

Sommaren är för mig den tiden då jag sätter upp mål för det närmaste året, funderar över strategier, drar slutsatser och bestämmer mig för vart jag är på väg nu. Att då komma tillbaka till förra årets att göra-lista efter semestern skulle inte kännas bra. Alltså behövde jag beta av den. Och eftersom jag inte hann det på vardagarna så fick jag ta helgerna.

I grunden finns så klart ett annat problem: jag vill göra mer saker än jag har tid till och därför innehåller att göra-listan mer saker än jag rimligtvis hinner med. Och då blir det så här. En fråga är hur jag ska undvika att få sådana här perioder under året. En annan fråga är om det är okej att ha sådana här perioder och sedan vila ut på semestern och till hösten återgå till den normala tillvaron med lediga helger. Det och lite till ska jag fundera på under sommaren. Men först ska jag ägna några veckor åt att gå ner i varv och stanna där :-)

Bloggen då? Hmm … jag gillar att inte vara så uppkopplad under semestern. Men något inlägg i veckan i snitt skulle jag tro att det blir ändå. Och det är väl ungefär vad jag har lyckats prestera på sistone, så allt blir som vanligt här alltså ;-) Hoppas att ni också har det skönt och ledigt under sommaren!

Manusredigering pågår

För några veckor sedan hade jag en redigerings-att-göra-lista som var 11 sidor lång. Nu har jag en halv sida kvar. ”Vad bra, du är ju i princip färdig!”, tänker du nu. Men nej, jag har förstås skjutit upp de jobbigaste och svåraste sakerna till sist :-o

På listan just nu står det:

  • Stryk sjukhusscenen. Titta i mitt gamla synopsis vad den här scenen hade för syfte. Kontrollera att det gäller fortfarande. Plocka ut den information ur scenen som behöver finnas kvar i boken. Klura på om jag behöver skriva en ny scen i stället för den här eller om jag kan få in informationen som behövs någon annanstans.
  • Gå igenom scenen med mötet mellan Leila och Susanna och utveckla den. Vad känner Leila? Vad tänker hon? Vad upplever hon? Hur kan jag ge läsarna mer i den här scenen?
  • Läs kritiken som jag har fått av [förläggare] om slutet. Hon vill veta mer om flera saker. Jag vill snarare hålla några av sakerna öppna. Vad av kritiken håller jag med om?
  • Gå igenom Annas och Victors språk [alltså tonåringarna i boken] en gång till lite snabbt och kolla att de inte låter håglösa utan att det märks att de är smarta och har humor. (Den här punkten är inspirerad av en bokrecension i DN som jag blev tipsad om men som jag tyvärr inte har hittat på nätet.)

Och så är det en punkt till som jag skulle vilja göra, men som jag misstänker att jag inte kommer att hinna:

  • Läs igenom hela manuset från början till slut när jag har gjort allt i den här listan innan jag skickar till redaktören.

Och det är väl inte hela världen om jag inte hinner läsa igenom manuset igen. Det blir ju fler tillfällen att läsa det senare. I morgon ska det vara klart. Jag har idag och imorgon på mig. *redigerar*

Nöjd med slutet

När jag jobbar med Akrobaten blir det väldigt tydligt att jag gärna skulle hoppa över själva utgivningsbiten och gå direkt på marknadsföringen. Jag kommer på nya marknadsföringsidéer hela tiden medan jag jobbar med redigeringen.

Nu har jag i alla fall kommit igenom min första genomläsning av manuset. Jag måste säga att jag känner mig väldigt nöjd med slutet. Jo, jag hade faktiskt glömt hur den slutar; det har ju blivit några ändringar genom åren. Sedan läste jag igenom återkoppling som jag har fått från en förläggare, som säger ”Jag känner mig lite ’blåst’ på slutet. Jag saknar ordentliga avslut på en hel del. ” Aj då. Förläggaren nämner några saker som hon vill ha svar på i slutet. Ett par av dem kan jag nog peta in avslut på utan att ändra för mycket. En av sakerna hon nämner håller jag inte med om; just den delen vill jag hålla öppen.

Min genomläsning, tillsammans med återkoppling från förläggaren jag just nämnde och från en annan förläggare, resulterade i en att göra-lista i Word som är nio sidor lång. De flesta (hoppas jag, men jag har inte kontrollräknat) av punkterna är enkla saker som bara handlar om att ändra någon formulering. Jag hittade förvånansvärt få korrekturfel. Jag misstänker att det kan bero på att man aldrig hittar sina egna korrekturfel. Trots att jag är bra på att läsa korrektur behöver jag någon annan som korrekturläser mina egna texter. Men några saker på min att göra-lista är mer komplicerade och tidskrävande, som att jag behöver jobba med dialogerna och med ett par av huvudpersonernas berättarröster. Inspirerad av era kommentarer till mitt blogginlägg om att läsa sitt manus högt är det här en av punkterna på min lista:  ”Läs all dialog högt för mig själv och se var jag behöver göra den mer naturlig.” Den punkten tänker jag börja ta tag i precis nu.

Pin It on Pinterest