Etikettarkiv: författare

När får man egentligen kalla sig författare?

När min andra bok kom ut sa folk “Grattis! Nu är du författare på riktigt. Man måste väl ha släppt två böcker för att få kalla sig författare.” . Nu när jag har släppt min tredje bok pratar jag med folk som säger: “Grattis! Man måste ha släppt tre böcker för att få kalla sig författare har jag hört. Nu är du författare på riktigt.”

Bullshit! säger jag. Om du tycker att du är författare så är du det! Själv började jag kalla mig författare när jag startade den här bloggen. Det var faktiskt en stor anledning till att jag startade bloggen: jag ville börja ta mig själv på allvar som författare. Då hade jag en bok utgiven, Tydliga texter, och skrev på den andra, Den snälla företagaren. Dessutom letade jag förlag till romanen A och hade även skrivit ett första utkast till romanen B. (Status quo med romanerna sedan dess alltså, trots att det har gått två och ett halvt år – jag har haft fullt upp med fackböckerna de senaste åren.)

Men några kriterier måste väl vara uppfyllda för att man ska få kalla sig författare? Ja, okej då, så här tycker jag:

  1. Du skriver eller har skrivit ett bokmanus.
  2. Du har ambitionen att skriva fler böcker.

Kan det vara så enkelt? Eller missar jag något viktigt här? Vad tycker du?

Skriva skriva skriva

Om ni tycker att jag bloggar alldeles för sällan för närvarande så har ni helt rätt. Det tycker jag också. I princip hela  långhelgen och hela måndagen satt jag inlåst med manuset till min kommande fackbok. Och oj, jag hade nästan glömt hur fokuserat jag kan jobba när jag verkligen behöver. Nu har jag ett utkast till hela manuset. Jag ska läsa igenom det på fredag, några kloka människor i min omgivning ska också läsa och så ska jag peta lite till och sedan ska jag skicka det till min förläggare.

Men vad är det för bok då? Nu håller ni förstås på att spricka av nyfikenhet, och tyvärr kan jag fortfarande inte berätta så mycket. Jag kan i alla fall avslöja att det är en språkbok, att den kommer att komma ut på Norstedts, precis som min förra språkbok Tydliga texter, att den kommer i höst (i oktober förmodligen) och att den bara kommer att ges ut som e-bok. Alldeles snart får jag berätta mer. Håll ut så länge!

Skriva ensam eller ihop?

Jag känner en massa smarta och bra människor. En del av dem kan dessutom skriva. Därför funderar jag ibland på om jag inte borde föreslå för någon av dem att vi ska skriva en bok ihop. Då handlar det ofta om att den person jag tänker på har stora kunskaper inom ett område eller att vi har bra diskussioner och tillsammans skulle kunna spåna fram något som kan bli bättre än det jag kan spåna fram på egen hand. Någon gång har jag också fått förslaget från en tredje person. (“Ni två borde skriva en bok ihop.”)

Men det är något som tar emot. Jag är en ensamvarg med utpräglat kontrollbehov som helst vill bestämma allt själv. Skulle jag verkligen gilla att skriva ihop med någon annan? Skulle jag kunna släppa kontrollen? Hur gör man? Har du skrivit en bok ihop med någon? Hur gjorde ni, rent konkret? Skrev ni allt tillsammans eller skrev ni olika delar av boken? Eller har du koll på hur andra författare som skriver tillsammans jobbar? Skulle du vilja skriva en bok ihop med någon annan eller skriver du helst ensam?

Bloggbokcirkel

I torsdags kväll var jag på bloggbokcirkel. Prosa & marmelad heter den. De bjuder in ett gäng bokbloggare som får läsa och diskutera en bok under trevliga former. Jag har inte lyckats lista ut hur jag hamnade på sändlistan – jag har ju inte ens någon bokblogg – men jag tyckte att det lät trevligt, så jag anmälde mig. Just den här kvällen höll bokcirkeln till hos barn- och ungdomsbokförlaget Bonnier Carlsen, och det var verkligen trevligt. Jag gillar det här sättet att jobba med marknadsföring. Som inbjuden känner man sig lite VIP. Jag fick:

  • en trevlig kväll med mingel och nätverkande
  • boken vi diskuterade: Resten får du ta reda på själv av Lauren Oliver – en ungdomsbok som jag gillade skarpt
  • ljuvligt surdegsbröd, ost och fikonmarmelad, från kocken Sebastien Boudet, som bloggar här och kommer ut med en ny bok snart
  • höra ett Skype-samtal mellan Lauren Oliver och hennes svenska förläggare
  • höra författaren Lina Fors bli intervjuad av sin förläggare om sina böcker
  • en goodiebag med en massa smått och gott, bland annat flera böcker förstås – och manuset till den svenska översättningen av Lauren Olivers nästa bok Delirium, som kommer på svenska senare i vår.

Och så går alla bloggare förstås hem och bloggar och det här, berättar hur trevligt det var och gör reklam för böckerna och Bonnier Carlsen. Är inte det här en riktigt bra marknadsföringsgrej? Borde inte småförlagen haka på det här och göra bloggbokcirklar de med? Det borde gå att hitta samarbeten liknande det här – har man ett förlag specialiserat på handarbetsböcker kan man slå sig ihop med en butik som säljer garn och som vill bjuda på gratis varuprover för att dra kunder till sin butiken. Bara för att ta ett exempel. Det kanske redan finns massor av sådant här, bara att jag inte har hört talas om det tidigare. Har du varit på liknande aktiviteter? Eller gav det här blogginlägget dig några idéer till marknadsföringsaktiviteter?

Kom igång-knep för att börja på en roman

Ian McEwan berättar i senaste Babel om det knep han använder för att komma på vad nästa roman ska handla om. Han skriver helt enkelt ett stycke som är en del av en roman, utan att känna sig tvingad att faktiskt skriva romanen. Det behöver inte vara första stycket eller så, utan bara ett stycke vilket som helst.

Och sedan skriver han ett annat stycke, ur en annan roman som han inte heller behöver skriva. Förr eller senare dyker det upp ett stycke som han blir nyfiken på, och då skriver han några stycken till. Och så en dag märker han att han har börjat skriva på nästa roman. Visst låter det enkelt och genialiskt!

Jag tror på det där med att lura sig själv, så att man liksom glider över tröskeln utan att man själv märker det. Det påminner om ett kom igång-knep som jag ger i min bok Tydliga texter:

“Ett annat knep för att lura sig själv att komma igång är att öppna ett separat fönster i datorn, ett ‘kladdfönster’. Där skriver du ner dina idéer huller om buller. Om du vill kan du utveckla en idé till ett stycke text. När du får ihop ett stycke som blir bra kan du välja att klippa ut det och klistra in det i det dokument som du egentligen skrier. Och vips har du fått ihop en första version av en text.”