Nu kan jag äntligen presentera de enligt mig bästa sommarpratarna 2017 – hela listan! Den här gången gör jag till och med ett försök att rangordna de sommarprogram som jag tyckte var bäst. Så här blir det:
- Tommy Ivarsson, som är lyssnarnas sommarvärd den här sommaren och som berättar om när han förlorade sin son. Oj, vad jag grät! Lyssna inte på kommunala färdmedel om du inte vill gråta ute bland folk.
- Fredrik Backman. Jag älskar hans böcker och kan inte låta bli att tycka att allt han gör är bra. Han är både rolig och seriös, och i sitt sommarprogram ger han dessutom tips till den som vill bli författare. Han pratar en del om kreativitet, och så sa han en så bra grej som man kan tänka på om någon säger ”Måste du vara så känslig?”: Det är bra att vara känslig! Det är de känslorna man använder för att skapa.
- Linnéa Claeson, som är en fantastisk feministisk förebild för mig och gör allt det där jag önskar att jag gjorde. Du följer väl hennes Instagramkonto @assholesonline där hon visar upp och ger svar på tal på en del av det sexistiska hat som hon utsätts för? I sommarprogrammet lyfter hon även vikten av att männen – de bra männen, för det finns ju många av dem – säger ifrån när andra män gör sexistiska och kvinnohatande saker.
- Rickard Söderberg, operasångare som pratar fint om kärlek och om att våga vara den man är.
- Negra Efendic, som pratar känslosamt men inte smörigt om hur det var att att bo i Bosnien – och om flykten därifrån. Om att bli journalist. Och om att vinna stora journalistpriset.
- Magda Gad, krigskorrespondent som kommer med så fruktansvärda skildringar att jag märker att jag skärmar av och bara orkar ta till mig en bråkdel. Jag måste nog lyssna igen.
- Johan von Schreeb, som startade Läkare utan gränser i Sverige. Han åkte till Sierra Leone för att bekämpa ebolaepidemin, men i programmet återkommer han hela tiden till hur feg han är. Jag håller inte med.
- Lisa Ekdal, som pratar grymt bra om att stå upp för sig själv, till exempel att hon inte accepterade när skivbolaget ville göra hennes första skiva på ett helt annat sätt än vad hon själv ville och kunde stå för.
- Ann-Helén Laestadius, författare som pratar om sin uppväxt som same och om att de blev förbjudna att prata samiska i skolan.
- Miriam Bryant, artist, som pratar självutlämnande på ett sätt som berör mig.
- Gullan Bornemark, musiker, som berättar så fint om både människor och händelser. Fina barnvisor, både de som var nostalgi för mig och de jag inte hade hört. Och så lite klokskaper. Hon berättade att hon har absolut gehör, och att det är himla praktiskt för en musiker. Men på senare år har gehöret börjat luras för henne och bli en halv ton fel, och på sistone till och med en hel ton fel. ”Om det fortsätter i samma takt så hör jag en hel oktav fel om hundra år – och då blir det ju rätt igen!”, säger nittioåringen. Är inte det positivt tänkande så vet jag inte vad som är det.
- Richard Tellström, måltidsforskare som pratar spännande om matens roll i samhället, bland annat om hur vi definierar oss genom vad vi äter.
Jag tror aldrig att det har tagit så lång tid för mig innan jag har lyssnat på alla sommarpratarna, men nu är jag äntligen klar! Med reservation för att det var kanske fem eller så som jag inte orkade lyssna klart på för att de inte passade mig.
Som vanligt är det många, många fler än de här som är värda att lyssna på – och jag uppmuntrar alltid lite extra till att lyssna på dem som du inte tror att du vill lyssna på. Man vet aldrig vad man kan lära sig av den som har ett annat perspektiv än man är van vid.
