Författararkiv: jennyforsberg

Passiv inkomst handlar ofta om investeringar eller MLM

Jag tittar ofta på hashtaggarna #passivinkomst och #passivainkomster på Instagram. Då har jag noterat att det i stor utsträckning handlar om två olika typer av passiv inkomst:

  1. Investeringar, kanske framför allt aktier.
  2. Nätverksmarknadsföring/MLM.

De här två är inte mitt fokus för att skaffa passiv inkomst. MLM tar jag aktivt avstånd från. Investeringar tycker jag är ett mycket bra sätt att få passiva inkomster, särskilt om vi pratar om hållbara investeringar. Det är bara inte mitt fokus för tillfället. Låt mig ändå prata lite mer om de här två.

Varför jag inte vill jobba med MLM

MLM betyder multi-level-markering, och det kallas också för nätverksmarknadsföring på svenska. Med risk för att jag inte är den mest insatta i ämnet ska jag ändå försöka förklara det kort.

Du är försäljare för en viss produkt – eller en grupp av produkter. Förutom att sälja produkten till ditt nätverk är tanken också att du rekryterar fler säljare, som i sin tur säljer produkten till sitt nätverk. Då tjänar du även pengar på den rekryteringen. MLM kallas ibland pyramidförsäljning; kritiker brukar kalla det pyramidspel. Ett par kända MLM-verksamheter är Herbalife och Tupperware.

Det finns många anledningar till att jag inte vill hålla på med det här. Det här är kanske de främsta två:

  1. Det handlar ofta om att sälja på människor produkter som de inte behöver. Självklart kan det finnas undantag – kanske kan du hitta något att sälja som du kan stå för och som du på riktigt anser förbättrar andras liv. De produkter som jag ser att personer i mitt nätverk säljer just nu är bantningsmedel och olika typer av krämer och skönhetsprodukter. Knappast något som jag vill hjälpa till att sprida.
  2. Jag gillar inte strukturen. Självklart kan det finnas undantag här också. Men min känsla är att det ofta handlar om att någon eller några i toppen av pyramiden tjänar mycket pengar, medan personer längre ner i pyramiden snart har sålt klart till sitt nätverk och sedan inte har fler att sälja till. Samtidigt som de har lagt ut pengar på att köpa produkterna som de ska sälja, och därför gör en förlust i stället för att tjäna pengar.

Varför investeringar inte är mitt fokus just nu

Investeringar då? Det är inte mitt fokus just nu. Rent krasst beror det på att jag (nästan) inte har några pengar att investera, eftersom vi nyligen har köpt hus, och pengarna gick åt till kontantinsatsen. Egentligen är jag superintresserad av investeringar, särskilt när det handlar om att investera i hållbara bolag, förnybar energi och så vidare. Min långsiktiga plan är definitivt att spara ihop mer pengar så att jag kan börja investera mer igen. En mer kortsiktig plan skulle kunna vara att klura på om jag kan minska min oinvesterade buffert en smula och i stället investera den. (Nej, vi pratar inte om hela min buffert, den som jag måste ha för att kunna leva det här frilansande livet med osäkra inkomster, utan bara en del av den. Och ja, jag har koll på riskerna ;-) )

Eftersom jag inte har fokus på investeringar just nu har det blivit så tydligt för mig vilket fokus det är på det i diskussionerna om passiv inkomst. Därför har jag lust att sprida mina tankar om att passiva inkomster även kan handla om helt olika saker.

Vilka typer av passiva inkomster fokuserar jag på?

Mitt fokus när det kommer till passiva inkomster har historiskt handlat mycket om att skriva böcker. Där är det framför allt min första bok Tydliga texter (annonslänk) som har gett några inkomster att tala om.

Mitt huvudfokus inom passiva inkomster just nu är onlinekurser. Jag tycker att det är superkul, och det tickar även in några kronor här och där från det. Jag har massor av idéer om nya onlinekurser, om att utveckla de befintliga och även om att jobba mer med att sälja mina befintliga kurser. Men, som vanligt har jag mer idéer än tid. Jag har i alla fall flera onlinekurser som är igång just nu. Den populäraste är Skriv tydliga texter, en kurs för den som vill lära sig att skriva bättre i jobbet. Men jag har även två kurser för den som vill skriva en bok: Skriv en fackbok och Skriv en roman på sex månader.

Jag har ett par källor till passiva inkomster också – jag har skrivit om det tidigare när jag har gjort årliga summeringar av mina passiva inkomster. Se till exempel det här inlägget om Mina passiva inkomster 2018. Jag planerar att skriva ett sådant inlägg igen vid årsskiftet, men jag är rädd att jag inte har någon sådan där fin uppåtgående kurva att dela med mig av den här gången heller. Vilket år som helst nu! :-)

Läs fler inlägg om passiv inkomst

Här hittar du fler inlägg som jag har skrivit om passiv inkomst:

Nyckeln till omställning till klimatsmart liv

I förra veckan berättade jag här på bloggen och i sociala medier att jag inte kommer att åka till La Gomera eftersom jag inte tycker att det är rimligt att jag flyger trots den rådande klimatkrisen. Jag fick massor av pepp men också lite mothugg från personer som ungefär tycker att det inte spelar någon roll vad den enskilda individen gör. Det håller jag verkligen inte med om. Men det är inte det som det här blogginlägget ska handla om.

Det som jag i stället reagerade på var det här, som är ett citat ur en kommentar som jag fick på Facebook:

“Att du vill späka dig själv och minska din egen lycka (?) under resten av ditt liv för att påverka klimatet på ett obefintligt sätt, är helt enkelt varken proportionerligt eller sunt.”

Taget ur sitt sammanhang låter det här citatet kanske rått, men det var en del av en argumentation som framfördes på ett trevligt sätt. Jag är glad att jag fick den här kommentaren, för påståendet om att min lycka kommer att minska (med ett frågetecken efteråt visserligen) fick mig att reagera och fundera.

Hur kan vi leva lika bra med mindre utsläpp?

Jag har inga som helst planer på att bli mindre lycklig för att jag inte flyger! Och det slog mig att det är det som är hela grejen. Jag tror att nyckeln till att kunna ställa om till ett liv med mindre eller inga fossila bränslen är att komma på hur vi kan leva lika bra och lyckliga liv efter omställningen som vi gjorde innan. Det här behöver vi göra på alla områden där vi orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Det är alltså inte alls så att vi ska leva sämre liv framöver; vi ska bara leva annorlunda. (Nej, jag är inte först med att tänka det här. Jag har läst och hört det förut, men det har inte gått in. Nu gick det in.)

Fem B för att orsaka mindre utsläpp

För att peka på vad vi som enskilda individer kan göra för att leva mer klimatsmart brukar man prata om de fem b:na

  • bilen (alla transporter alltså)
  • biffen
  • bostaden
  • butiken
  • börsen.

Frågor för att leva både lyckligt och klimatsmart

Utifrån de här b:na tänker jag att man som individ kan ställa frågor för att komma på hur man kan leva ett lyckligt klimatsmart liv. De här frågorna kan se olika ut från person till person, beroende på hur ens liv ser ut; en del har redan ställt om på vissa av områdena och behöver inte alls jobba med dem. Här är några exempel på frågor:

  • Hur kan jag sluta flyga (eller flyga betydligt mindre) och leva ett lika bra liv som innan?
  • Hur kan jag vara utan bil (eller köra betydligt mindre) och leva ett lika bra liv som innan?
  • Hur kan jag sluta äta kött och leva ett lika bra liv som innan? (Den mest relevanta frågan för mig som inte äter kött skulle snarare vara: Hur kan jag sluta äta ost och leva ett lika bra liv som innan?)
  • Hur kan jag ha en mindre bostad (eller en bostad som orsakar mindre utsläpp) och leva ett lika bra liv som innan?
  • Hur kan jag konsumera mindre – kanske bara det allra nödvändigaste – och leva ett lika bra liv som innan?
  • Hur kan jag låta bli att investera i fossila bränslen (eller kanske Hur kan jag placera mina pengar i hållbara investeringar) utan att förlora pengar?

Svaren på frågorna är också olika från person till person. För mig som har supersvårt för kylan och mörkret under den svenska vintern hjälper det liksom inte att få höra hur mysigt det är att semestra i Sverige med tåg. Ja visst, det är superfint – på sommaren! Då skulle jag heller aldrig få för mig att flyga någonstans. Men vad hjälper det mig i januari? Därför tror jag att det är viktigt att var och en hittar sina egna svar.

Jag delar gärna med mig av några av mina svar på de här frågorna, särskilt flygfrågan, eftersom det är den som är aktuell för mig just nu – jag behöver se till att ha ett lika bra liv den här vintern som om jag hade åkt till La Gomera. Låt mig få återkomma till det i ett annat inlägg.

Hur kan man få fler att känna – på riktigt – att det går att leva ett lika bra liv med mindre klimatavtryck? Hur kan man hjälpa var och en att hitta sitt eller sina sätt att göra det? Det skulle jag vilja veta nu.

Jag kan inte flyga

Under hösten har jag fattat ett beslut: det är inte rimligt att jag fortsätter att flyga samtidigt som jag har förstått att vi inte kan göra det. Det skaver något fruktansvärt att veta att jag gör fel. Nu är det dags att göra rätt.

Som du kanske vet så har jag mitt vintertillhåll och andra hem på La Gomera. Som du kanske också vet så har jag haft en svår flygskam de två senaste vintrarna när jag har flugit dit. För som du garanterat vet så befinner vi oss i en brinnande klimatkris där vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser, och en stor källa till utsläppen är just flyget. Därför kan vi inte fortsätta att flyga så mycket som många av oss i Sverige gör.

Det är inte rimligt att jag flyger

Inför de två senaste vintrarna har jag kämpat med det här. Båda gångerna slutade kampen med ett beslut att fortsätta med min årliga flygresa och i stället jobba med att sänka mina utsläpp på andra sätt. Men nu går det inte längre. Jag kan inte flyga. Vi måste alla göra det vi kan för att minska våra egna utsläpp och för att påverka samhället och andra så att vi tillsammans minskar utsläppen. Flygresan som jag gör för att ta mig till och från La Gomera är en så stor del av mina utsläpp. Det är inte rimligt att jag fortsätter med dem. Så jag måste stanna på marken.

Det är en sorg

Det är förstås en stor sorg att jag inte får åka till La Gomera och Valle Gran Rey. Jag känner så starkt för den platsen. När jag är där är det så tydligt att det är där jag ska vara på vintern. Och nu kan jag inte vara det. Den här sorgen har jag inte bearbetat än. Jag kommer inte riktigt åt den. Stråk av den bubblar upp ibland. Men kanske är jag inte redo att ta mig an den än. Eller så kommer det inte alls så mycket sorg, utan jag kan fokusera på vad jag får i stället, vem vet.

För mig personligen är det just nu inte ett alternativ att ta mig till La Gomera utan att flyga. Det är fullt möjligt, och jag har skrivit ett blogginlägg om det på Gomerabloggen: Resa till Kanarieöarna utan att flyga. Men för mig är det för dyrt, för jobbigt och för tidskrävande för att jag ska tycka att det är värt det.

Kommer jag aldrig mer att flyga?

Betyder det att jag aldrig mer kommer att flyga, om det inte kommer ett sätt att flyga utan att bidra till klimatförstöringen? Det vet jag inte. Betyder det att jag aldrig mer kommer att få vara på La Gomera? Det vet jag inte. Jag orkar inte riktigt tänka på det just nu. Men det känns inte troligt att jag skulle komma till en annan slutsats nästa år. Det lär inte vara mer rimligt om ett år att jag som individ ska göra ett så stort och tydligt klimatavtryck som en flygresa är.

Men alla andra flyger ju?

Det är lätt att tänka att det är orättvist att jag behöva avstå när sociala medier-flödet tycks fullt av semesterbilder med palmer och turkosa hav. Men jag tänker inte så. (Eller jo, det händer, men oftast lyckas jag hålla mig borta från de tankarna.) Min utgångspunkt är att eftersom jag har förstått att vi inte kan flyga så är det mitt ansvar att inte göra det. Att vi som har förstått behöver leda utvecklingen åt det håll vi ska – helst utan att lägga skam på någon enskild individ.

Min utmaning nu: vara i Sverige hela vintern

Jag känner mig hyfsat peppad på att ta mig an utmaningen att vara i Sverige hela vintern. Men visst känner jag tvivel vissa dagar när det känns som att det inte blir ljust på hela dagen. Jag har varit i Valle Gran Rey de senaste åtta vintrarna, oftast i sex eller sju veckor. Men även innan dess har jag alltid flugit någonstans på vintern, för det mesta över jul och nyår. Det är över tjugo år sedan jag var i Sverige en hel vinter.

Eftersom jag är besatt av odling ser jag det också som en utmaning att odla året runt. Tyvärr hade jag inte tillräckligt med framförhållning i somras för att odla det som jag vill skörda den här vintern, men några enstaka gröna blad skördar jag fortfarande, och om max ett par månader tänker jag köra igång nästa odlingssäsong. Och om fem månader är det vår!! :-D

Mina torkade örter 2019

Mitt förråd av torkade örter 2019

Under sommaren och hösten gick jag ut varje morgon för att plocka örter till en kopp te. Det kunde jag faktiskt fortsätta med ända till i slutet av oktober, även om det bara var några enstaka sorters örter kvar då. Det sista som stod sig var röllika (eller rölleka som det också stavas) och rödklöver. Plus lite egenodlad mynta och salvia. De senare två planerar jag att odla betydligt av nästa år – då skulle jag nog kunna förlänga teplockarsäsongen ytterligare.

Röllika, svartvinbärsblad, gråbo och citronmeliss.

Nu tvingas jag dock inse att säsongen för färskplockade örter är över. Då känns det trösterikt att kunna ta fram och göra te på örter som jag samlade och torkade under sommaren.

De örter jag har i mitt teförråd just nu är:

  • röllika (Jag använder blommorna till te. Ibland lägger jag i något enstaka av de småflikiga bladen också, men annars brukar jag mest använda något enstaka blad i en grön smoothie.)
  • rödklöver
  • vitklöver
  • gråbo
  • älggräs/älgört
  • johannesört
  • rallarros, som också kallas mjölkört (Jag använder bladen torkade. På sommaren har jag också i de färska blommorna.)
  • groblad
  • daggkåpa
  • citronmeliss (som är från min odlingslott 2018).

Flera av örterna används även som medicinalörter, och mitt tips är att läsa på innan du använder dem – några av dem sägs det att man ska vara försiktig med. Två örter som jag inte använder dagligen är gråbo (sägs slita på levern om man använder det för mycket; jag använder den när jag har mens eftersom den sägs vara bra mot mensvärk) och älgört (innehåller salicylsyra som är febernedsättande; den tänker jag plocka fram om jag blir förkyld).

Pulver av nässlor, nypon och rönnbär

Dessutom har jag pulver av:

  • rönnbär
  • nypon
  • nässlor.

Mina pulver använder jag oftast i en smoothie. Jag kan även tänka mig att hälla ner någon matsked i en gryta eller kanske blanda i om om jag gör någon typ av rawfoodbollar eller liknande. Eventuellt gör jag även nyponsoppa eller rönnbärsdricka från pulver.

Av nässlorna har jag även torkade hela blad och dessutom torkade fröer. Bladen tänker jag använda i grytor och smoothies. Fröerna i smoothies och bollar – det lär vara mycket proteiner i dem; hemgjort proteinpulver alltså. Inte dumt! :-)

Jag blir glad av att se den här samlingen av örter – särskilt att de har så olika färger. Tack Sommarjenny för att du tänkte på Vinterjenny och samlade på dig allt det här!

PS Om någon undrade: att jag använder örter som sägs ha medicinska egenskaper betyder inte att jag tycker att man inte ska använda mediciner :-D

Läs mer om vilda växter

Här hittar du två andra inlägg om vilda växter:

“Du känner ju ingen där”

När jag var liten (också) så kunde jag oroa mig för vad andra skulle säga om mig i en viss social situation. Jag minns inget konkret exempel, men låt oss säga att jag hade fått en stor och ful fläck mitt på tröjan och vi skulle träffa folk. Då sa mamma någon av följande två saker:

  1. “Det spelar ingen roll; du känner ju ingen där.”
  2. “Det spelar ingen roll; du känner ju alla där.”

Efter ett tag genomskådade jag att hon alltid använde något av de här två motsägande argumenten och irriterade mig på det. Nu tycker jag att det är genialiskt!

Det finns ingen som helt anledning att oroa sig för vad andra tycker om mig. Antingen känner vi redan varandra, och då tycker de förhoppningsvis om mig ändå. (Och tycker de inte om mig så finns det ingen orsak för mig att försöka göra dem nöjda.) Eller så känner vi inte varandra, och varför ska jag då bry mig om vad de tycker om mig?

Jag jobbar på att ha den här inställningen :-)

Passiv inkomst: bygg en plattform

Ett bra sätt att få en passiv inkomst är att först bygga en plattform, som du sedan kan använda för att sprida produkten (till exempel en onlinekurs eller en bok) som ger dig passiva inkomster. I det här inlägget nämner jag några olika plattformar som du kan bygga upp. Några av dem gränsar till varandra utan någon tydlig linje mellan dem.

Få passiva inkomster med SEO

Jag har skrivit om SEO, alltså sökmotoroptimering, tidigare. Det innebär att människor hittar dig när de söker på just det som du säljer. Min erfarenhet är att det tar lång tid att bygga upp en webbplats med bra SEO; ibland kan det ta flera år av att lägga upp relevant material på en webbplats innan den börjar placera sig högt upp i Googlesökningar.

Fördelen med att jobba med SEO innan du har produkten är att du kan få försäljningsresultat snabbare när du väl lägger upp produkten. Då har du redan en webbplats som Google hittar. Låt oss till exempel säga att du jobbar med att ta fram en onlinekurs och det tar några månader att få den färdig. Om du inte har startat en webbplats innan så tar det först de månader som du jobbar med kursen och sedan kanske ytterligare ett år innan din publik börjar hitta till dig via Google. Om du i stället börjar med webbplatsen kan du jobba dig upp i Googles sökningar parallellt med att du tar fram kursen. Då behöver du inte börja från noll när du väl lägger upp kursen på webbplatsen. Men det går förstås också att börja med kursen och jobba med SEO senare.

Få passiva inkomster genom att vara en influencer

En influencerplattform är en annan grund för att skapa passiva inkomster. Det innebär att du bygger upp ett konto på till exempel Instagram, Facebook eller Youtube som får många följare. Därefter – eller medan du bygger upp kontot – använder du det för att sprida dina produkter. Även här kan du självklart skapa din produkt först och sedan starta kanaler och få dem att växa.

En fördel med att bygga en plattform först är att om du lyckas bygga upp en stor följarskara kan du använda din plattform för att sprida flera olika saker. Du kanske jobbar med flera olika typer av passiv inkomst eller även säljer tjänster som konsult eller föreläsare. Om du däremot bygger upp ett konto om ett visst ämne kan det vara svårt att få de följarna eller användarna att flytta över till ett helt annat ämne i takt med att du utökar din portfölj med olika passiva inkomster.

En blogg kan fungera både som influencerplattform och SEO-plattform – du har en följarskara samtidigt som du kan jobba med sökmotoroptimering för att locka in nya läsare. Inte alls någon dum kombination.

Att bygga upp en publik i sociala medier är för de flesta inget som sker i en handvändning. Jag som bara har några hundra följare i mina sociala kanaler kan inte förlita mig på sociala medier för att nå ut. Om jag gör ett inlägg om någon av mina böcker når jag i bästa fall någon enstaka ny läsare (vilket i sig inte är att förringa; varje person som hittar någon av mina böcker eller onlinekurser är en person som har möjlighet att gilla det jag gör och därmed vara en potentiell kund även för framtida produkter). En influencer med ett par miljoner följare kan däremot få ett enormt genomslag med ett inlägg som lanserar en ny produkt eller tjänst. Men även en influencer med några tusen följare kan nå långt om hen har byggt upp en följarskara som är intresserad av just det som hen säljer.

Lite parentetiskt måste jag säga några ord om den kritik som jag ibland ser mot hela influencerbranschen. Kritikerna verkar sätta likhetstecken mellan influencer och ”person som gör reklam för vad som helst bara hen tjänar pengar på det”. Jag har också sett att den typen av influencers existerar, men det är långt från alla som jobbar på det sättet. Jag menar att om du är autentisk och står för det du gör kan du bygga upp en publik som följer dig och det du står för och som är intresserade av det du erbjuder.

På det sättet menar jag att du i rollen som influencer även kan göra reklam för andras produkter utan att behöva göra avkall på din egen integritet och dina värderingar. Jag tar ett enkelt exempel: om du driver ett instagramkonto där du kritiserar konsumtionsnormen och förespråkar ett mer nerväxlat sätt att leva kan du ändå göra reklam för företag som säljer produkter gjorda med återbruk, tjänster som underlättar i att växla ner och konsumera mindre eller upplevelser med lågt klimatavtryck.

Använd ditt nätverk för att få passiva inkomster

En plattform som angränsar till influencerplattformen är att använda ditt nätverk för att sprida det du erbjuder. Nätverket kan finnas både i sociala medier och IRL.

Bli kändis först – få passiva inkomster sedan

Ytterligare en angränsande plattform är att först bli känd för något annat och sedan använda sitt kändisskap till att nå ut med böcker, onlinekurser eller något annat. Det finns många exempel på kända politiker, skådespelare och idrottare som har skrivit böcker och sålt betydligt mer än okända författare. En del av dem visade sig även vara utmärka författare. Andra inte, men de sålde ändå en del på grund av sitt kändisskap.

Vad finns det mer för plattformar?

Det här var det jag kom på just nu. Kan du komma på fler alternativ för att bygga en plattform som grund för att skapa passiva inkomster?

Läs fler inlägg om passiv inkomst

Här hittar du fler inlägg som jag har skrivit om passiv inkomst:

Fermenterad rönnbärsdricka

Å, vad jag gillar att fermentera saker! Det tillför så mycket, både i smak och i nyttigheter. Min senaste grej är att fermentera drycker. Till exempel den här rönnbärsdrycken. Självklart går det att hoppa över fermenteringen och dricka den som den är. Dock blir den surare på det sättet.

Jag körde följande i mixern tills rönnbären blev finfördelade och drycken slät:

  • 3 dl rönnbär
  • 12 dadlar
  • 0,75 dl honung
  • en liter vatten.

Därefter hällde jag i 1 tsk flytande probiotika och körde några sekunder till så att alltihop blandades. Jag hällde upp på glasflaska med skruvkork och lät stå i rumstemperatur i en vecka ungefär. Varje dag öppnade jag korken snabbt – annars finns det risk för att den exploderar. Efter några dagar börjar det pysa när man öppnar. Då vet jag att jag är på rätt väg.

Flytande probiotika – tänker du nu – vad sjutton är nu det? Den som jag köpte heter Probioform och är en tvåliters bag-in-box. Oj, vad matnörden i mig myser när jag tänker på att jag har en bag-in-box med probiotika i köket :-D Om du inte är lika nördig kan du köpa en burk probiotikakapslar i hälsokostbutiken. Öppna en eller två och häll ner innehållet i drycken. Observera att det måste vara kapslar som du kan öppna för att hälla ut ett pulver, inte fasta tabletter. Om du brukar använda något annat för att sätta igång fermenteringar så kan du förstås göra som du brukar – kanske fungerar det med en skvätt kombucha? Ytterligare ett alternativ är alltså att strunta i fermenteringen och dricka drycken direkt som den är.

Rönnbär är suuurt! Det är inte för inte vi har ett ordspråk om det. Även med all den här honungen och dadlarna så är det här en ganska sur dryck. Många tycker att den är väldigt besk också. Rönnbär passar helt enkelt inte alla smaklökar. Personligen tycker jag att drycken blir mycket godare efter fermenteringen, att det tar bort den värsta syran. Men även utan fermenteringen kan jag absolut njuta av ett glas, särskilt efter den här hösten när jag har vant mig vid smaken genom att experimentera med en massa olika rönnbärsrecept. Bland annat gjorde jag rönnbärsremmar. De blev också sura :-)

Har jag nämnt hur mycket jag gillar att kunna gå ut och plocka min egen mat? :-)

Passiva besparingar – en typ av passiv inkomst

Jag upptäckte nyligen podcasten Fri helt enkelt (nej, jag vet, jag har inte tid att lyssna på fler poddar, men den här bara måste jag lyssna på ;-) ) Den leds av Klara Joelsson, med Oskar Lindberg som ständig bisittare. (Oskar var tidigare känd som Fantastiska Farbror Fri och numera som en av de två författarna till boken Ut ur ekorrhjulet – så blir du också ekonomiskt fri.)

I denna podd lärde jag mig igår uttrycket passiva besparingar. Jag brukar prata om det som att ha så låga fasta kostnader som möjligt, men det är inte dumt att ha ett eget uttryck för det. Passiva besparingar är inte en inkomst i sig; på så sätt är rubriken till det här inlägget lite missvisande. Det är snarare ett sätt att minska sina utgifter. Utgifternas motsvarighet till passiva inkomster kan man säga.

I podden nämns som ett exempel på en passiv besparing att bestämma sig för att inte ha några streamingtjänster. Det är ett beslut som man fattar en gång, och sedan behöver man inte göra något mer, utan besparingen bara rullar på. Motsatsen, en aktiv besparing, kan till exempel vara att varje vecka sitta och jämföra de olika reklambladen från sina lokala matbutiker och sedan handla varje livsmedel där det är billigast just den veckan. Det är ett aktivt arbete som man behöver göra varje vecka.

Ett tydligt exempel på en passiv besparing som jag gör är att jag har en regel om att inte ha några rullande prenumerationstjänster. Det är en regel som jag ständigt bryter mot, men då har jag en tydlig anledning till det. Anledningen handlar ofta om hälsa, klimat eller att det är en tjänst jag behöver för att få inkomster, till exempel att jag genom min firma prenumererar på programvaran som jag använder för mina onlinekurser. Men det finns en grundregel där, som gör att jag alltid funderar både en och tio gånger innan jag börjar prenumerera på något. Och det är gott så.

Ett annat exempel på en passiv besparing är att vi nyligen har satt upp solceller på taket till vårt hus. Det kommer ju att leda till sänkta elkostnader i många år framöver – samtidigt som det krävde att vi gjorde en stor investering för att besparingen skulle starta. Lite som med de flesta passiva inkomster alltså.

Vilket är ditt bästa tips på passiva besparingar?

Jenny Forsberg i regnjacka på höstig skogsväg

Bästa sommarpratarna 2019

Jag har en känsla av att jag skriver det här inlägget senare på hösten för varje år som går, ha ha. Här kommer det i alla fall. Äntligen. De bästa sommarpratarna 2019 – hela listan! Enligt mig alltså.

Klippa och badbrygga – bra miljö för att lyssna på Sommar i P1
Här kan man lyssna på Sommar i P1

Stina Wollter är bäst – ingen protest

Stina Wollter är i en klass för sig, både bland årets sommarpratare och rent generellt. Hon är konstnär, författare, programledare. I sitt sommar program berättar hon om när hon lärde känna åttaåriga Maja som var döende i cancer. Och om den fantastiska relation som de hade i fyra månader innan Maja dog. Om du inte redan följer Stina på Instagram så är det för övrigt ett hett tips.

De övriga bästa sommarpratarna

De övriga på listan är, i kronologisk ordning (alltså i den ordning de pratade):

Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare. Han pratar om saker vi behöver för att må bra: sömn, motion, andra människor. Om den nya tekniken – att den är både bra och dålig, att vi absolut ska fortsätta använda våra mobiler, men att vi behöver hitta ett sätt att inte använda dem sex timmar om dagen. Anders Hansen sa flera intressanta saker som fick mig att stanna upp. Som att vi inte är designade för att må bra; vi är designade för att överleva och fortplanta oss. Evolutionen har premierat den typen av hjärnor som har ångest, för det var den som oroade sig som överlevde. I dag har vi ingen nytta av att oroa oss, och i stället är det många som inte mår bra. Om du inte har läst Anders Hansens bok Hjärnstark så rekommenderar jag den.

Caroline Farberger, vd på Ica Försäkringar. Hon har bytt kön från man till kvinna och berättar hur det fungerade för henne att göra det samtidigt som hon har en hög position i näringslivet. Programmet kändes äkta och personligt, men jag kunde inte låta bli att känna mig lite misstänksam över att allt fungerade så otroligt bra. Hon verkar ha fått stöd av precis alla: sin fru och sina barn, släkten, vännerna, chefen och kollegorna. Fanns det verkligen ingen som tog det på ett dåligt sätt?

Carina Bergfeldt, journalist och författare. Hon berättar om hur illa hennes pappa behandlade henne och att han sa att hon hade en så obehaglig personlighet (jag är osäker på om det var exakt det ordvalet) att ingen skulle stå ut med henne i längden. Hon berättar om alla de medelålders männen som sa att hon var en dålig journalist, bland annat på hennes dåvarande arbetsplats Aftonbladet. Tills hon vann stora journalistpriset för sitt reportage om Utøya. Då fick hon helt plötsligt alla uppdrag hon ville. Sedan blev hon headhuntad till SVT. Carina Bergfeldt berättar personligt och bra. Möjligtvis hade jag önskat mig lite mer känslor i berättelsen. 

Madeleine In Hwa Björk, lyssnarnas sommarvärd. Hon är adopterad från Sydkorea och blev som liten förväxlad med ett annat barn. Adoptionsbyrån hävdar att det aldrig har hänt tidigare, men Madeleine In Hwa Björk menar att det förekommer. Hennes biologiska mamma ville aldrig adoptera bort henne, utan det var Madeleines mormor som adopterade bort sitt barnbarn bakom ryggen på dottern. Madeleine In Hwa Björk menar att adoptioner måste ske statligt och att det kan hända dåliga saker i och med att en adoptionsbyrå tjänar pengar på varje adoption. Det här är ett område som jag inte kan något om alls, men om det är så att dagens adoptionssystem leder till en efterfrågan som skapar en handel med barn så är det ju helt sjukt!

Alexander Mahmood, fotograf som även skriver reportage. Han berättar personligt om sin fetma och hur han gjorde en gastric bypass och gick ner från 200 till 100 kg. Han berättar även ett antal andra historier om personer som står honom nära, och eftersom han är bra på att berätta så blir jag berörd av historierna. Det handlar om hur hans föräldrar kom till Sverige från varsitt håll, om hans styvpappa, som kom till Sverige från ett tredje håll, och om en papperslös kompis som i fyra år jobbade svart, hyrde lägenhet svart och till slut fick uppehållstillstånd.

Jag har börjat lyssna på alla

Jag har börjat lyssna på alla årets sommarpratare, men jag lyssnade inte till slutet på alla program. Jag noterade att jag hade allt mindre tålamod med trista sommarprat ju längre sommaren gick. I början av sommaren är själva sommarprogramslyssnandet en grej i sig – Sommar i P1 är en viktig ingrediens i min sommarkänsla – och då är jag beredd att stå ut med några halvtrista program. Framemot september (för jo, jag hade program kvar att lyssna på då) var jag mer i no-bullshit-läge och lyssnade bara klart på dem som faktiskt var bra på riktigt.

Vilka var dina favoriter i år?

Klippa, skärgårdsmiljö, segelbåt långt borta. Också bra miljö för att lyssna på sommar i P1.
Här kan man också lyssna på Sommar i P1

Odling som passiv inkomst?

Jag skrev det här på Instagram häromdagen, men jag känner att jag vill lägga upp inlägget här också, eftersom jag brukar prata en del om passiv inkomst här.

Är odling passiv inkomst? Jag har tänkt att det inte är det eftersom det är en massa hårt arbete. Men så kom jag på att det är ganska likt att skriva böcker. man lägger ner hundratals timmar och hoppas att det ska ge betalt någon gång längre fram. Med odlingen sker betalningen dock i form av mat och inte pengar.

Men för att det ska finnas en poäng med de passiva inkomsterna, som jag ser det, behöver de också vara skalbara. En bok som säljer i hundratusentals exemplar ger mer pengar än en som säljer några hundra. Finns det någon skalbarhet i odlingen? Inte för den som odlar för självhushållning (eller?), men om man odlar för försäljning kanske?

Annars har jag mest sett på det som att om jag minskar mina matkostnader genom att odla (en del av) min egen mat är det en del i en nerväxling; jag behöver alltså dra in mindre pengar, och då blir det lättare att leva på passiv inkomst.

Hur ser du på kopplingen mellan odling och passiv inkomst?

Jag fick klok återkoppling

Texten ovan är inlägget jag la upp på Instagram. Jag fick flera kloka kommentarer på inlägget. Ett par saker som jag tar med mig från kommentarerna:

  • Fröer från odlingen är också en typ av inkomst – de ger ju mer mat framöver.
  • Odling ger även avkoppling – och hur grymt är det inte att få det samtidigt som det ger mat! Det är faktiskt en typ av skalbarhet: att få flera typer av “inkomster” eller nytta från samma arbete.

Har du några åsikter om hur passiv inkomst och odling hänger ihop? Skriv gärna en kommentar!

Odlingar med nyzeeländsk spenat i blickfånget
Nyzeeländsk spenat – en av mina (passiva?) inkomster den här sommaren

Läs fler inlägg om passiv inkomst

Här hittar du fler inlägg som jag har skrivit om passiv inkomst: