Är det förodlingskaos hemma hos dig? Du vet, det där läget när plantorna invaderar varje kvadratcentimeter av din bostad och du måste äta alla måltider i soffan i flera månader eftersom köksbordet har förvandlats till odlingsyta. Det är lätt hänt så fort man börjar odla lite mer.
Här kommer mitt bästa tips för att undvika förodlingskaoset: kallså! Det betyder att du sår saker utomhus, antingen i ett ouppvärmt växthus eller direkt ute. Du kan till exempel odla i tråg eller krukor på en terrass, eller ställa tråg eller krukor i en genomskinlig låda, så att det blir som ett litet växthus. Om det är kallt hos dig kommer fröerna att ligga och vänta tills det blir varmare, och så gror varje frö när temperaturen är lagom för just det fröet.
Jag gör också något som jag kallar nästan-kallså, som innebär att jag sår inomhus och sedan flyttar ut sådderna till tunnelväxthuset omedelbart när de kommer upp ur jorden. Det gör att fröerna gror betydligt snabbare än när de står ute i kylan redan från början. Och förvånande nog klarar de små plantorna omställningen till kylan bättre än större plantor.
Är du sugen på att kallså? Hoppas att du får mindre kaos i förodlingen! Lycka till!
Har du börjat så något? Själv sådde jag årets första fröer i helgen: rotselleri, purjolök, spetskål och min hus-chili, som heter hot lemon. Jag sådde inomhus i tråg som egentligen är tetraförpackningar som det har varit havremjölk i.
När jag var ny som odlare var jag alltid så förvirrad vid den här tiden på året. När ska man börja så? En del odlare verkade börja redan före årsskiftet. Samtidigt hade jag hört att plantorna kan bli långa och gängliga om man börjar för tidigt och de ska stå inomhus länge.
När ska man börja så?
Ja, när ska man egentligen starta odlingssäsongen? Det finns flera svar på den frågan. Här är några av svaren:
Det finns några grödor som du behöver förodla tidigt om de ska hinna bli klara. Dit hör rotselleri, purjolök, kronärtskocka och aubergine – och kanske chili och paprika; det beror på vem du frågar och vilka sorter du odlar.
Det finns många grödor som det inte alls är någon idé att dra igång än på länge, för att de då har växt ur sina krukor och måste behöver planteras ut långt innan temperaturen tillåter det. Hit hör till exempel gurkväxter – gurka, squash och pumpa – som jag inte sår förrän i mitten av maj.
Det finns många grödor där det inte finns bara finns EN tidpunkt som de måste sås. Det kan vara grödor som är härdiga och kan planteras ut tidigt. Det kan vara grödor som klarar av att stå inne länge utan att ta skada. Grönkål är exempel på en gröda som jag gärna sår några av redan nu för att kunna skörda tidigt. Men jag sår den även vid flera tillfällen senare under våren – och även på sommaren.
Gör så här
Känns det förvirrande? Lugn bara lugn. Gör så här:
Bestäm vilka grönsaker du vill odla i år. (Börja med 5–10 grödor om du känner dig överväldigad. Du kan alltid lägga till fler senare i vår om du vill, men då kan du inte längre välja dem som behöver förodlas redan nu.)
Ta reda på om du behöver förodla dem tidigt eller om det inte är någon brådska.
Köp fröer om du inte redan har – gör det här nu på en gång! Kan du avsätta en stund i helgen till att beställa frö?
Sortera dina fröer i kronologisk ordning efter när de ska sås. (Texten på fröpåsen eller i beskrivningen i webbshoppen är en bra början om du är nybörjare. )
Börja så det som behöver sås tidigt. Titta i högen med fröer några gånger i månaden och så det som ska sås då.
Dokumentera gärna vad du gör och hur det går. Nästa år vet du hur det gick och kan justera när du sår.
Vill du också skapa din nästa passiva inkomst? Dagens tips från mig blir: gräv där du står! Vad har du?
Har du kunskaper som du kan sälja i form av en onlinekurs, en bok eller en mindre digital produkt, till exempel en pdf-guide?
Har du lite pengar på banken som du inte behöver använda på några år? Se till att de får jobba genom att du köper fonder eller investerar med hjälp av en fondrobot.
Har du något som du kan hyra ut? Ett rum, en gästtstuga, en släpkärra, ett verktyg? Eller din bostad, om du bor någonstans där det är extra attraktivt att hyra din bostad en viss period, till exempel under ett stort evenemang? Det förutsätter förstås att du har en bostad som du har tillåtelse att hyra ut, och att du och eventuella andra familjemedlemmar kan bo hos släkt eller vänner under tiden – eller ge dig ut på tågsemester eftersom du kan fylla på semesterkontot med hyresintäkterna efteråt.
Väcker det här några tankar hos dig om vad som skulle kunna vara din nästa passiva inkomst? Vill du ha fler idéer? Du har väl inte missat min guide 77 sätt att skapa passiv inkomst? Den är för övrigt ett exempel på en sådan pdf-guide som jag nämnde.
Gräv där du står
Hur kan jag hjälpa dig?
Jag klurar just nu på vad jag skulle kunna erbjuda för tjänst för dig som vill ha min hjälp med att skapa passiva inkomster. Jag vill att det ska vara ett erbjudande för dig som är beredd att satsa lite mer och lägga ner tid och ansträngning för att få igång en första (eller nästa) passiva inkomst. Är du nyfiken redan nu? Mejla mig om du vill och berätta vad du behöver hjälp med och hur jag skulle kunna hjälpa dig – inga som helst krav på att du sedan ska köpa mitt erbjudande förstås; varken du eller jag vet ju hur det kommer att se ut. 😂 För dig som inte hör av dig den här gången så lovar jag att återkomma med mer information när jag har klurat lite till.
Nu ska jag gå ut och njuta av de sista skälvande höstlöven innan de släpper greppet och lägger sig som ett täcke på marken.
Nu går det att gå med i medlemsprogrammet Ett fritt liv igen. Som det ser ut just nu så öppnar jag för nya medlemmar två gånger om året, en gång på våren och en på hösten. Så om du vill vara med i vinter är det nu som gäller. Dörrarna är öppna till och med på fredag kl. 18.00.
Vill du vara med i gänget? Här kan du läsa mer om medlemsprogrammet och anmäla dig.
PS Hör jättegärna av dig till mig, Jenny, om du undrar något! Jag svarar så gärna på alla dina frågor om det är något du behöver veta för att bestämma dig. Kom bara ihåg att du behöver anmäla dig senast på fredag.
Jag har en viktig fråga till dig. Här kommer den: Vad hindrar dig att leva ett fritt liv?
Du har kanske ett standardsvar som kommer automatiskt. Eller så har du aldrig ställt dig frågan. Men nu vill jag att du går in i frågan på riktigt. Blunda och ta ett djupt andetag och se om du kan hitta ett djupare svar än standardsvaret. Kanske har du en plats i kroppen där du får kontakt med det som är du på riktigt? Eller bara lyssna inåt. Ställ frågan: ”Vilket är mitt största hinder idag mot att leva ett fritt liv?” (Eller mot att leva ett ännu friare liv, om du har kommit en bit på vägen.)
Vad fick du för svar? Om du vill kan du återkomma till frågan flera gånger. Var inte rädd för att ställa de djupare frågorna till dig själv!
Jag misslyckas ofta i min odling. Jag ser det som att det ingår i jobbet och att det är något man får vara beredd på när man odlar. Jag gissar att runt 25–30 procent av allt jag odlar dör längs vägen. Det är plantor som blir angripna av sniglar, jordloppor och fjärilslarver. Plantor som jag inte hinner plantera om eller ut i tid. Plantor som går åt i olika väder: frost, slagregn, kraftig blåst, torka, kyla, översvämning, blöta perioder under vintern och så vidare. För att inte tala om allt det där som jag aldrig ens hinner så. Om man även ska räkna sådder som inte tar sig är det ännu större andel misslyckanden.
Och vet du vad? Det gör inget. För helheten alltså. Jag lyckas ändå odla en stor del av de grönsaker som vi äter. Jag lyckas nämligen med en massa saker också.
Här är några tips för att minska eller sprida riskerna i din odling:
Så och förodla fler plantor än du behöver. Om några plantor dör har du alltid reservplantor att använda.
Ha flera olika odlingsytor på tomten om du har möjlighet. Olika platser kan ha olika förutsättningar, eller så kan en av ytorna råka ut för ett skadedjursangrepp.
Odla samma grönsak på flera olika odlingsytor. Gärna olika typer av odlingsplatser om det passar den grödan, till exempel både i växthus och på friland, både i kruka och på friland.
Odla många olika typer av grönsaker. Det är ofta någon gröda som misslyckas helt en säsong. Då finns det annat att äta istället.
Dra lärdom av det som misslyckas. Dokumentera. Analysera. Vad vill du göra annorlunda nästa gång?
Ta hand om jorden på bästa sätt: täckodla och förbättra jordens kvalitet med organiskt material så går odlingen bättre både nu och på sikt.
Var uppmärksam på skadedjur: inspektera växterna regelbundet och ta itu med skadedjur tidigt för att förhindra att de sprider sig.
Sist men inte minst: Förbered dig mentalt på att odling innebär både framgångar och motgångar. Lär dig av dina misslyckanden och gör bättre nästa år. Eller kanske snarare: misslyckas med något annat nästa år. 😂 Om det blir en extra misslyckad odlingssäsong så får du en ny chans nästa år.
Är det i år du lär dig att fermentera?
Vill du lära dig att fermentera? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.
Workshoppen kostar 349 kronor. Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti! (Du som är med i medlemsprogrammet behöver inte anmäla dig; då är det bara att dyka upp.)
Vill du lära dig att fermentera – eller mjölksyra som det också heter? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.
Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti!
(Workshoppen ingår för dig som är betalande medlem i medlemsprogrammet Ett fritt liv, så om du är medlem behöver du inte anmäla dig utan det är bara att dyka upp.)
Det är bråda tider i min odling just nu. Är det samma sak för dig?
Eller har du inte kommit igång med odlingen på allvar? Kanske blev det inte så i år eller kanske har du inte tagit tag i att anlägga den där odlingsytan som du vill?
Här kommer ett förslag till dig som odlar för självhushållning eller vill komma igång. Det fungerar både för dig som odlar mycket, och kanske känner att det är slitsamt just nu, och för dig som behöver en knuff att komma igång: Hitta din drivkraft, ditt varför. Varför vill du odla? Vad är syftet med odlingen för just dig?
Det är intensivt i odlingen just nu
För mig börjar den mest arbetsintensiva tiden i självhushållningen någon gång i april och håller på i tre månader ungefär – det är alltså slutspurten kvar nu. Det är då allt som jag har förodlat under vårvintern ska ner i jorden, samtidigt som jag ska direktså en hel del grödor. Och för att kunna plantera och så allt behöver alla odlingsytor rensas först – det är det som är det stora jobbet.🙃
Jag odlar med målet att vara i princip självhushållande på grönsaker. Det kräver mycket tid och arbete. För att orka lägga ner allt det arbetet behöver jag vara i kontakt med mina drivkrafter. Det är jag oftast, men någon gång ibland kan jag behöva påminna mig.
Två av mina största drivkrafter
Det här är två av mina största drivkrafter:
omställning
beredskap.
Med omställning menar jag att vi behöver ställa om till ett samhälle som håller sig inom planetens gränser. En del av det handlar om lokal matproduktion. Med beredskap menar jag att vi behöver vara beredda på att ta hand om oss själva i en samhällskris. Och även om odling bara är en liten del av det så känns det meningsfullt för mig att jobba med den delen.
I dag vill jag påminna dig om något som du redan vet, men som du kanske ändå behöver bli påmind om. Jag skulle vilja påstå att det här är hemligheten bakom att uppnå allt du vill: Du behöver göra jobbet. Ta ett andetag och läs den meningen igen: Du behöver göra jobbet.
Det gäller oavsett vad du vill uppnå. Vill du komma igång med din första passiva inkomst? Vill du göra en budget och få koll på dina utgifter? Vill du komma igång att odla – eller skala upp din odling? Eller något helt annat? Oavsett vilket så är det en person som behöver göra jobbet. Och det är du. 🫵🏽
Jag tycker absolut att du ska ta in kunskap och inspiration från andra – gå en kurs, googla, gå med i ett medlemsprogram, läs en bok och så vidare. När du har gjort det, så kommer ett viktigt steg: Du behöver börja använda dina kunskaper i praktiken.
Det är lätt att tro att ”bara jag går den här kursen så kommer jag att vara igång”. Det kan stämma om du gör en liten tvist på det, så här: ”bara jag går den här kursen och gör det som kursen tar upp så kommer jag att vara igång”. Det räcker inte med att lära, du behöver också göra.
Så nu vänder jag mig till dig: Vad behöver du komma igång och göra? Kanske är det någon eller några av de här punkterna:
Sätt upp ett mål för det du vill uppnå.
Dela upp ett stort mål i delmål.
Definiera vad som är ditt nästa steg. (Hur kan du ta reda på vad det är om du inte vet?)
Avsätt tid i din kalender för att komma igång. (En gång om det är en liten uppgift. Återkommande, till exempel ett par timmar i veckan, om det är något du behöver jobba mycket på.)
Om allt ovan känns för svårt: definiera vad det är som hindrar dig från att sätta igång. Ta reda på hur du kan ta dig förbi hindret.
När kan du sätta igång att göra? Och vad ska du göra då? Berätta gärna i en kommentar!
Här kommer ett recept på kirskålspaj. Att plocka och äta vilda växter är en av mina absoluta favoritdelar av självhushållningen. Det är så otroligt lyxigt att de bara växer där ute, utan att jag behöver göra något annat än att skörda och tillaga dem. Det blir ännu mer klimatsmart mat än de egenodlade grönsakerna, eftersom jag inte behöver vattna eller göra något för att de ska växa. Många av växterna finns dessutom i överflöd som ogräs på tomten.
Jag gillar också beredskapen som det innebär att lära sig att äta vilda växter. Just det här receptet innehåller dock en hel del ingredienser jag inte är självhushållande på – och inte heller har ambitionen att bli självhushållande på. Men gott blir det!
Jag använder kirskål i det här receptet. Det går bra att göra en annan ogräspaj genom att byta ut kirskålen eller blanda med till exempel nässlor eller maskrosblad (kanske inte enbart de senare – de kan vara ganska beska). Och självklart går det lika bara att använda grönkål, spenat eller några andra odlade eller köpta gröna blad.
Den här pajen är glutenfri, och bottnen är gjord av kikärter, hasselnötsmjöl och fiberhusk. Den går bra att göra mjölkfri. Jag har inte provat att göra den utan ägg. Förslag för dig som är vegan, eller inte kan eller vill använda ägg, är prova att göra smeten med tofu eller aquafaba. Leta upp ett recept på vegansk paj för att få inspiration.
Kirskålspaj
Pajskal till kirskålspajen – ingredienser
Här är ingredienserna till kirskålspajens botten:
300 g kikärter, hemkokta eller färdigköpta
30 g smör (kokosolja eller mjölkfritt margarin om du inte vill ha mjölkprodukter)
45 g hasselnötsmjöl (Mixa hasselnötter själv om du har en bra mixer. Ska du köpa färdigt är mandelmjöl oftast lättare att hitta i butiken.)
1 krm salt
2 tsk fiberhusk
Fyllning till kirskålspajen – ingredienser
Här är ingredienserna till kirskålspajens fyllning:
300 g kirskål
2 gula lökar
3 klyftor vitlök
30 g smör
3 ägg
3 dl havregrädde (kogrädde går också bra, eller 2 dl creme fraiche och 1 dl valfri mjölk)
salt och peppar
200 g riven ost (det går bra med någon typ av veganost som kan värmas upp)
Kirskålspaj – gör så här
Mixa ingredienserna till pajskalet och låt degen vila i kylskåp i 30 minuter.
Tryck ut degen i en pajform (jag använder en springform) och förgrädda i 175 grader i 15 minuter.
Låt svalna lite.
Hacka kirskålen i mindre bitar. Finhacka lök och vitlök.
Stek kirskål, lök och vitlök i smör tills de har mjuknat. Salta och peppra.
Lägg den stekta kirskålen i pajskalet.
Vispa ihop ägg, grädde, salt och peppar.
Häll smeten över kirskålen.
Lägg den rivna osten på toppen.
Grädda 45 minuter på 175 grader.
Låt pajen vila i 20 minuter.
Ät med en grön sallad till – kanske med inslag av ännu fler vilda blad?
Vill du vara mer självhushållande än så här?
Jag är inte självförsörjande på baljväxter, så därför köper jag torkade kikärter. Självhushållningsalternativet skulle kunna vara gråärtor eller kokbönor, för dig som odlar det.
Jag har inte provat att göra egen fiberhusk, men en tanke är att det skulle kunna gå att göra genom att mala grobladsfrö, som jag har förstått är ganska likt psylliumfrö som man gör fiberhusk av.
Hasselnötter går ju att odla själv – jag jobbar på det men har inte kunnat skörda något än.
Ägg brukar jag oftast kunna köpa av en lokal äggproducent, och det är ju så vi behöver göra för att få en hållbar livsmedelsproduktion i längden. Det är inte en rimlig ambitionsnivå att en person eller ett hushåll ska kunna producera all sin egen mat, utan vi behöver hjälpas åt i lokalområdet.
Hör gärna av dig med en kommentar om du provar att laga den här pajen. Vad tyckte du?
Pin It on Pinterest
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att fungera bra. Genom att använda webbplatsen accepterar du att den använder kakor. OkMer om kakor.
