Författararkiv: jennyforsberg

Nästan semester

Jag vet inte vad jag ska skriva för att det här inte ska bli ytterligare ett jag-vill-verkligen-blogga-men-jag-hinner-inte-just-nu-inlägg. Men jag sliter vidare med självhushållningen och odlingen. Jag funderar mycket på vad jag behöver göra annorlunda nästa vinter och vår för att det inte ska vara så här slitigt nästa år också, för det är inte långsiktigt hållbart för mig att jobba så här mycket med odlingen. I alla fall inte om jag ska fortsätta göra annat också parallellt. Jag har skrivit en lista med saker som jag behöver göra annorlunda – kanske återkommer jag till det på bloggen.

Nu är i alla fall planen att jag ska ta semester. Från jobb-jobbet alltså, inte från självhushållningen. Men även den hoppas jag kunna dra ner på intensiteten i, för jag skulle behöva vila. Och jag skulle verkligen vilja läsa böcker och göra saker bara för att jag känner för det.

Om jag hinner klart idag så börjar semestern ikväll. Annars blir det några timmar vid datorn i morgon också. Min plan den närmaste tiden är att jobba på med odlingen i någon vecka till, så att jag får undan det värsta som står och stampar ute i trädgården. Efter det vill jag komma in i ett lugnare tempo. En tanke jag har tänkt är att ha en varannandagstillvaro, där jag varannan dag jobbar med att odla och självhushålla och varannan dag är ledig och kan läsa böcker, chilla eller göra någon utflykt. Vi får se. Jag vet inte hur det är att vara självhushållare på sommaren – förra året flyttade vi, så då var allt kaos.

Flytten ja – det är ett år sedan nu. Tänk att vi har bott här i ett år. Vilket intensivt år det har varit! Så knasigt – man flyttar väl inte ut på landet för att stressa ihjäl sig ;-) Nej, ett lugnare liv än så här vill jag få till framöver.

Och blogga mer vill jag göra också. Jag får se hur det känns när jag har kommit ner i varv lite senare under sommaren. Om jag har lust att blogga då. Eller om bloggen får vila till efter semestern. Den som lever får se. Hoppas att du har lust att titta in här igen efter sommaren, för senast då blir det fler inlägg.

Ha det skönt och somrigt så länge! :-)

Det är mycket nu …

Mitt liv som självhushållare är otroligt intensivt just nu. Dels för att det är en av de mest intensiva perioderna på året: samtidigt som alla vilda växter är som bäst så ska alla plantor och frön i jorden. Helst i går. Dels för att jag kombinerar det med att fortfarande vara i uppbyggnadsfasen av min trädgård. Alltså: Jag har inte alla odlingsytor som jag behöver för att kunna odla det jag ska odla, utan jag behöver anlägga dem. Helst igår.

Så här ser det ut just nu utanför odlingsboden:

Omplantering pågår

Det börjar i alla fall växa upp en del saker. Just nu är jag självförsörjande på gröna blad. Förhoppningsvis kan jag snart skörda en massa annat också.

Jag har mycket jag vill blogga om, och jag gillar verkligen bloggformatet: att kunna skriva lite längre och vid ett tangentbord där jag skriver (nästan) lika snabbt som jag tänker. Till vardags blir det mest inlägg på Instagram, och då skriver jag på telefonen, vilket åtminstone för mig går mycket långsammare.

Bloggen är alltså inte det minsta nedlagd, men just nu har jag svårt att prioritera den. Följ mig gärna på Insta så länge. Fast kanske inte om du inte är intresserad av odling, för det är nästan det enda jag skriver om :-D

Jag har också startat en separat blogg där jag lägger upp de inlägg som handlar om passiv inkomst. Den hittar du på frittlivpassivinkomst.se. Följ gärna den också! Har du märkt att det är sommar där ute förresten? Nu ska jag gå ut i den och jobba vidare med odlingen. Vi hörs!

Kära odlingsdagboken 17 maj 2020

Det är minst ett heltidsjobb att vara självhushållare. Och eftersom jag inte lägger en heltid ligger jag alltid efter. Det är nog den största anledningen till att det är glest mellan blogginläggen just nu.

Det är inte riktigt lika glest mellan Instagraminläggen. Bland annat skriver jag en odlingsdagbok där; det brukar bli ett inlägg varje söndag, för det är på helgerna jag jobbar som mest med odlandet. Jag har funderat på om jag skulle lägga ut de inläggen här också. Har inte bestämt mig, men jag lägger ut det senaste inlägget i alla fall, som ett smakprov:

🌱Kära odlingsdagboken🌱

🌱🌱🌱
Det är minst sagt intensivt just nu med att så nytt, anlägga mer odlingsytor och även plantera lite fleråriga växter.
🌱🌱🌱
Fram tills för några veckor sedan har jag tänkt att så fort det blir tillräckligt varmt så att alla plantor kan vara ute så har jag plats att odla allt jag vill. Men det har jag ju inte. Visserligen är tomten stor, men hela trädgården är inte odlingsyta. Än. 😁 Så hur ska jag få plats med allt?? 🙃
🌱🌱🌱
Den här helgen har jag sått alla gurkväxter. Alltså gurka, squash, vintersquash/pumpa och melon. Jag sådde färre än jag hade tänkt. Jag förodlar dem inomhus, trots att jag har förstått att de inte gillar att planteras om. Tror det är för kallt att så dem ute, men det känns sent att vänta längre. Tänker att det finns tid att även så på friland senare om det misslyckas.
🌱🌱🌱
Och så har jag lärt mig att man bara kan odla en sorts majs i taget. De kan korspollinera sig så att det inte blir någon majs alls. Jag som hade sett fram emot att odla popcornmajs. Nu blir det bara sockermajs att äta som kolvar. (Jo, det går kanske att odla den ena sorten i växthus eller under nät eller liknande, men det känns krångligt (?); jag sparar det till ett annat år.)
🌱🌱🌱
Jag har oxå sått lite morötter och planterat två hasselbuskar. Tur att det är måndag i morgon så att jag får sitta vid datorn och vila 😉
🌱🌱🌱🌱
Jordiga hälsningar Jenny
🌱🌱🌱

Följ mig på Instagram vettja, om du vill läsa mer om mitt odlande. Och lite annat bland. Fast mest odling :-)

Går folk fler onlinekurser under coronakrisen?

Jag har ju flera onlinekurser, och spontant tänker jag att det är den del av mitt företagande som borde gå bäst nu i coronakrisen. Det pratas mycket om onlinekurser. I mina sociala medier-flöden tycker jag mig se mer reklam av typen “Anlita oss för att ta fram din onlinekurs”.

Så hur går det för mina onlinekurser? Det trista svaret är att jag har svårt att utläsa någon tydlig skillnad. Jo, jag ser en positiv trend i antalet sålda kurser hos mig under april, men min normala kursförsäljning är inte tillräckligt hög för att det ska bli någon tydlig statistik av det hela. Om jag säljer ett par kurser mer än vanligt en månad så ger det stor skillnad i statistiken, men det kan ju vara ren slump att ett par personer bestämde sig för att gå kurs just nu.

Många aktiviteter flyttar online

Flera av mina fritidsaktiviteter har flyttat till nätet. Sånggruppen i Stockholm som jag är med i ses online. Självhushållningskursen som jag går i Stockholm ska ske online i kväll. Jag ser också i min mejlinkorg att det finns stora möjligheter att dansa, meditera och så vidare online – om jag hade den där extra tiden som många verkar ha just nu så skulle jag definitivt vara med på mycket mer sådant.

Positivt är också att klimatorganisationerna flyttar online. Jag som annars inte lyckas organisera mig för klimatet, för att det tar för mycket tid och planering att åka iväg på möten, är nu med på webbinarier titt som tätt. Omställningsnätverket ordnar till exempel en webbinarieserie om lokal matproduktion i skuggan av corona. Jag var med på det första webbinariet igår och ska definitivt vara med på flera av de övriga också.

Går folk fler onlinekurser?

Min förhoppning är att den här krisen leder till att mer aktiviteter kommer att ske online framöver, att både utbudet och efterfrågan av onlinekurser och onlineaktiviteter ökar jämfört med före krisen. Att utbudet ökar önskar jag mig för att det passar mig som bor på landet och gärna vill leva lokalt. Det skulle vara perfekt för mig att göra mer aktiviteter online. Att efterfrågan ökar önskar jag mig för att det är en del av min verksamhet att erbjuda onlinekurser – och för att jag även har planer på att erbjuda fler kurser framöver. Om fler väljer att gå onlinekurser skulle det vara perfekt för mig.

Så hur ser det ut just nu? Går folk fler onlinekurser? Då tänker jag inte på verksamheter som man redan är engagerad och som (tillfälligt) har gått online, utan att man aktivt söker på nätet efter en kurs som man anmäler sig till. Jag vet inte. Har du påbörjat någon onlinekurs på sistone?

Att leva lokalt – i viruskris och annars

Jag tänker mycket på att leva lokalt – både i vanliga fall och nu i kristider. Jag vill ju helst tillbringa en stor del av min tid hemma och mest bara ägna mig åt att odla mina grönsaker. Ytterligare ett steg mot att leva lokalt tog jag i vintras, när jag bestämde mig att jag inte längre kan flyga i den rådande klimatkrisen. Därmed kan jag inte längre åka till mitt tidigare vintertillhåll på La Gomera. Då blir det mer tid hemma.

Just nu känns det förstås extra rätt och aktuellt att leva lokalt. Jobbet har jag redan hemma, och förhoppningsvis kan jag få igång lokal matproduktion snart, alltså att odlingarna börjar ge skörd, så att vi i vårt hushåll kan äta en stor del av vår mat utan att den behöver förflyttas någonstans. Mina tidigare sportaktiviteter är sedan några år utbytta mot hemmaträning – och på sistone trädgårdsarbete. Och eftersom jag är introvert har jag inget behov av att träffa människor dagligen (men gärna oftare än nu!).

Däremot gillar jag också att se mig omkring. I mitt vanliga liv, det där som jag hade före coronakrisen, varvade jag mitt lokala liv med att ta tåget till Stockholm titt som tätt. Jag gissar att jag kommer att fortsätta med det längre fram. Men vem vet. Kanske händer det saker på samhällsnivå som gör att allt blir annorlunda.

Odlingen blir också en viktig anledning att stanna hemma. När jag har pågående odlingar kan jag inte vara borta för länge, eftersom växterna behöver vatten. Kanske betyder det att jag kommer att resa ännu mindre framöver, nu när jag odlar i större skala än tidigare. Kanske blir det hemester i stället för olika aktiviteter i Sverige på somrarna, kanske tar jag aldrig tåget till Köpenhamn eller Berlin som jag tänker att jag ska göra.

Att leva lokalt känns för mig som en viktig pusselbit i den omställning som vi behöver göra för att klara klimatkrisen. Och självklart gör jag ett ännu mindre klimatavtryck om jag stannar hemma än om jag reser någonstans, även om resan sker med tåg. Före coronakrisen hade jag inte alls tänkt på att det i många kriser kan vara bra att leva lokalt – till exempel i en pandemi eftersom den som stannar hemma löper mindre risk att få och sprida sjukdomar. Undrar om den här krisen kommer att få fler att upptäcka tjusningen i att leva mer lokalt. Hoppas!

Hemgjorda halstabletter med lakrits och mint

Hemgjorda halstabletter, det kanske kan vara något så här i virustider? Jag såg ett inlägg på Instagram någon gång i höstas, och blev sugen på att testa. Och sedan dess har det stått på attgöralistan ;-) Det är en massa socker i, så det handlar inte om några nyttigheter.

Så här gjorde jag:

Ingredienser:

  • 8 tsk lakritsrotspulver
  • 3 tsk lakritspulver
  • 2 tsk malen anis
  • 3 hela stjärnanis
  • 5 dl vatten
  • 3 dl socker
  • 10 droppar eucaluptysolja
  • 15 droppar pepparmyntaolja

Gör så här:

  1. Koka upp kryddor och vatten. Lägg på ett lock och låt stå tills det har svalnat helt.
  2. Koka ihop med sockret tills det är en rejält tjock smet.
  3. Blanda oljorna.
  4. Häll upp i knäckformar och ställ i kylen.

Knäckformar var det bästa sättet jag kunde komma på för att hantera smeten på ett bra sätt. Jag tyckte att de här halstabletterna blev supergoda. De blev dock ganska mjuka, och inte hårda karameller, som jag kanske helst hade velat. Kanske du har en idé om hur man kan göra dem hårda?

Anledningen till att jag använde både lakritsrotspulver och lakritspulver var helt enkelt att jag hade det hemma. Lakritsrotspulver använder vi aldrig normalt – det var nog ett felköp. Bra att det kom till användning!

(Lakritsrotspulver är alltså mald rå lakritsrot, medan lakritspulver är nerkokat till ett svart pulver med mycket mer smak. Det är det sistnämnda som används i godis. Varning dock för att vissa producenter kallar sitt pulver för lakritspulver även om det är rå, mald, lakritsrot – mycket irriterande, eftersom det inte alls fyller samma funktion, och framför allt inte är lika gott.)

Vi åt framför allt halstabletterna som godis, men jag tyckte att de mintiga oljorna gav fin lindring i halsen om jag kände mig lite hostig eller så. Så jo då, min bedömning är att de funkar. Men man måste förstås gilla lakrits för att uppskatta dem.

I en självhushållningsframtid tänker jag mig att jag kan använda diverse örter från trädgården för att göra halstabletter – eller bara goda karameller. Mynta förstås, men även kanske salvia och diverse lakritssmakande örter. Jag ser fram emot att experimentera mer framöver.

Tacksam för att jobba platsoberoende

Jag försöker ju vara så platsoberoende som möjligt i mitt företagande, och det går rätt bra. Jag sitter mest här ute i skogen och jobbar. Det passar mig. Just nu är jag extra tacksam för det. Jag tänker på alla, särskilt egenföretagare, som är beroende av att träffa människor för att få in inkomster och som inte kan göra det just nu. De som föreläser för stor publik. Eller som normalt jobbar ute hos en uppdragsgivare som bestämmer sig för att inte anlita några konsulter för tillfället.

Som egenföretagare har man ju inget skyddsnät på det sätt som en anställd har. Den som inte är sjuk kan förstås inte sjukanmäla sig hos försäkringskassan. Och det är inte alls säkert att det går att fylla tiden med annat som ger inkomster. Fy, vilken stress det måste vara! Det är tillräckligt otryggt ändå att vara företagare.

Bara för att vara tydlig så tycker jag inte att någon gör fel här: det är helt självklart att vi måste minska smittspridningen så gott det går, att vi inte ska träffas i stora folksamlingar och så vidare. Det gör mig bara så ont att se de som kommer i kläm.

Och hörrni: nu stoppar vi virusspridningen genom att stanna hemma vid förkylningssymptom, undvika folksamlingar och tvätta händerna noga hela tiden. Okej? Okej.

Skriv en fackbok – skapa en struktur

Jag fick en fråga om hur man få struktur på sitt material när man skriver en fackbok. Här kommer ett förslag på hur du kan jobba för att strukturera eller skriva synopsis till en fackbok. Det finns förstås många andra sätt.

Så här kan du skapa en struktur för din fackbok

Gör så här:

  1. Samla material och lägg in i ett dokument.
  2. Skriv det som känns lättast först. För mig brukar det bli några korta avsnitt som kanske hänger ihop – eller kanske inte alls har med varandra att göra.
  3. Fortsätt samla material och skriva något avsnitt eller någon sida här och där. Ibland blir det kanske bara några korta stolpar.
  4. Strukturera materialet. Ser du några mönster? Finns det delar som hör ihop med andra delar? Kan du få en överblick? Flytta materialet så att det som hör ihop står på samma ställe. Om du jobbar i Word har du nytta av läget Disposition som du hittar på Visa-menyn. Många författare tycker annars att programmet Scrivener är bättre just för att jobba med struktur, disposition och synopsis.
  5. Sätt rubriker på varje del. Texten under varje rubrik blir ett kapitel eller ett avsnitt i din bok. Flytta avsnitten så att de hamnar i en ordning som är logisk för läsaren. Det här är ditt första utkast till synopsis. Det är helt okej om det dyker upp fler avsnitt längs vägen – eller om du vill stryka något avsnitt senare.
  6. Sortera in överbliven text under de befintliga rubrikerna – eller stryk den ur boken. Det kanske blir en utgångspunkt till din nästa bok i stället.
  7. Skriv själva texten till ett avsnitt i taget, så att det blir ett sammanhängande avsnitt.
  8. Skriv de andra avsnitten på samma sätt tills du har ett första utkast till manus till en hel bok.

Lätt som en plätt, eller hur? ;-) Lycka till med ditt fackbokskrivande!

Vill du ha mer hjälp på traven? Kanske kan min onlinekurs Skriv en fackbok vara något för dig?

Drömmen om mer frihet

Idag har jag en fundering som handlar om frihet:

Jag har ju skapat mycket frihet i mitt liv. Då tänker jag till exempel på att jag frilansar och har kontoret hemma. Jag behöver nästan aldrig använda väckarklocka utan kan kliva upp när jag vaknar av mig själv. Och så vidare.

Jag är glad och tacksam över att jag har möjligheten att leva det här livet. Samtidigt nöjer jag mig inte alls här. Jag vill skapa passiva inkomster så att jag inte är beroende av att byta min tid mot pengar. Jag vill ha mer frihet, helt enkelt.

I hela mitt vuxna liv har jag bott i hyreslägenhet, och då såg jag aldrig något alternativ till att ha en fast boendekostnad. Betala hyra var bara något jag gjorde varje månad och så skulle det alltid vara. Nu har vi köpt hus. Mina boendekostnader är just nu ungefär samma som tidigare, men nu ser jag plötsligt en utvecklingspotential: om vi betalar av huslånet så är vi nästan fria från boendekostnader. Även om det inte är realistiskt att vi plötsligt skulle kunna betala av hela huslånet så har jag börjat drömma om det. För åtminstone i teorin är det ju möjligt att jobba ihop pengarna till att betala av lånet. Då skulle vi nästan inte ha några boendekostnader (driftskostnader som avloppsservice och sophämtning skulle finnas kvar). Lite odling och självhushållning på det så blir det nästan gratis att leva. Vilken frihet!

Är det så att om man väl har börjat nosa på friheten så vill man alltid ha mer? Vad drömmer du om för frihet?

Nu ska jag jobba vidare. Och drömma vidare :-)

Var inte rädd för omställningen

Många är mer rädda för en omställning än för en klimatkatastrof.

Citatet kommer från Hannes Anagrius i avsnitt 8 av podcasten Tillväxtparadigmet.

Är det detta som gör att det är så svårt att göra den omställning som vi behöver för att kunna fortsätta leva på den här planeten? Att det är lätt att föreställa sig att livet skulle bli sämre om jag använder mindre fossila bränslen? Och svårt att föreställa sig vilka konsekvenser det får för mig om jag fortsätter att använda fossila bränslen som idag?

Grejen är att den här omställningen är ju inte läskig. Det kan vara en lång process, men det är bara att börja i någon ände och ta ett steg i taget. Själv har jag mååånga steg kvar, men jag är på väg. Och jag tycker snarare att det är roligt, och framför allt tycker jag att det är det mest meningsfulla jag kan ägna mig åt just nu.

Klimatkatastrofen däremot, den är läskig så att det räcker och blir över. Och det är den vi är på väg rakt in i, om vi inte klarar av att göra omställningen. Så hur kan vi förstå att det inte är omställningen vi ska vara rädda för? Och hur kan vi hjälpa andra att förstå det?