Gräv där du står

Vill du också skapa din nästa passiva inkomst? Dagens tips från mig blir: gräv där du står! Vad har du?

  • Har du kunskaper som du kan sälja i form av en onlinekurs, en bok eller en mindre digital produkt, till exempel en pdf-guide?
  • Har du lite pengar på banken som du inte behöver använda på några år? Se till att de får jobba genom att du köper fonder eller investerar med hjälp av en fondrobot.
  • Har du något som du kan hyra ut? Ett rum, en gästtstuga, en släpkärra, ett verktyg? Eller din bostad, om du bor någonstans där det är extra attraktivt att hyra din bostad en viss period, till exempel under ett stort evenemang? Det förutsätter förstås att du har en bostad som du har tillåtelse att hyra ut, och att du och eventuella andra familjemedlemmar kan bo hos släkt eller vänner under tiden – eller ge dig ut på tågsemester eftersom du kan fylla på semesterkontot med hyresintäkterna efteråt.


Väcker det här några tankar hos dig om vad som skulle kunna vara din nästa passiva inkomst? Vill du ha fler idéer? Du har väl inte missat min guide 77 sätt att skapa passiv inkomst? Den är för övrigt ett exempel på en sådan pdf-guide som jag nämnde.

En fot med en brun känga som trampar ner en spade i en gräsmatta med höstlöv.
Gräv där du står

Hur kan jag hjälpa dig?

Jag klurar just nu på vad jag skulle kunna erbjuda för tjänst för dig som vill ha min hjälp med att skapa passiva inkomster. Jag vill att det ska vara ett erbjudande för dig som är beredd att satsa lite mer och lägga ner tid och ansträngning för att få igång en första (eller nästa) passiva inkomst. Är du nyfiken redan nu? Mejla mig om du vill och berätta vad du behöver hjälp med och hur jag skulle kunna hjälpa dig – inga som helst krav på att du sedan ska köpa mitt erbjudande förstås; varken du eller jag vet ju hur det kommer att se ut. 😂 För dig som inte hör av dig den här gången så lovar jag att återkomma med mer information när jag har klurat lite till.

Nu ska jag gå ut och njuta av de sista skälvande höstlöven innan de släpper greppet och lägger sig som ett täcke på marken.

Vi hörs vidare!

Glada hälsningar
Jenny Forsberg 🌈🌻🥕

Nu kan du gå med i medlemsprogrammet Ett fritt liv

Nu går det att gå med i medlemsprogrammet Ett fritt liv igen. Som det ser ut just nu så öppnar jag för nya medlemmar två gånger om året, en gång på våren och en på hösten. Så om du vill vara med i vinter är det nu som gäller. Dörrarna är öppna till och med på fredag kl. 18.00.

Vill du vara med i gänget? Här kan du läsa mer om medlemsprogrammet och anmäla dig.

PS Hör jättegärna av dig till mig, Jenny, om du undrar något! Jag svarar så gärna på alla dina frågor om det är något du behöver veta för att bestämma dig. Kom bara ihåg att du behöver anmäla dig senast på fredag.

Vad hindrar dig att leva ett fritt liv?

Jag har en viktig fråga till dig. Här kommer den: Vad hindrar dig att leva ett fritt liv?

Du har kanske ett standardsvar som kommer automatiskt. Eller så har du aldrig ställt dig frågan. Men nu vill jag att du går in i frågan på riktigt. Blunda och ta ett djupt andetag och se om du kan hitta ett djupare svar än standardsvaret. Kanske har du en plats i kroppen där du får kontakt med det som är du på riktigt? Eller bara lyssna inåt. Ställ frågan: ”Vilket är mitt största hinder idag mot att leva ett fritt liv?” (Eller mot att leva ett ännu friare liv, om du har kommit en bit på vägen.)

Vad fick du för svar? Om du vill kan du återkomma till frågan flera gånger. Var inte rädd för att ställa de djupare frågorna till dig själv!

En person sitter i gräset och skriver i en anteckningsbok. Man ser personens ben, där anteckningsboken vilar, och handen som skriver i boken.

Var beredd på att misslyckas

Jag misslyckas ofta i min odling. Jag ser det som att det ingår i jobbet och att det är något man får vara beredd på när man odlar. Jag gissar att runt 25–30 procent av allt jag odlar dör längs vägen. Det är plantor som blir angripna av sniglar, jordloppor och fjärilslarver. Plantor som jag inte hinner plantera om eller ut i tid. Plantor som går åt i olika väder: frost, slagregn, kraftig blåst, torka, kyla, översvämning, blöta perioder under vintern och så vidare. För att inte tala om allt det där som jag aldrig ens hinner så. Om man även ska räkna sådder som inte tar sig är det ännu större andel misslyckanden.

Och vet du vad? Det gör inget. För helheten alltså. Jag lyckas ändå odla en stor del av de grönsaker som vi äter. Jag lyckas nämligen med en massa saker också.


Här är några tips för att minska eller sprida riskerna i din odling:

  • Så och förodla fler plantor än du behöver. Om några plantor dör har du alltid reservplantor att använda.
  • Ha flera olika odlingsytor på tomten om du har möjlighet. Olika platser kan ha olika förutsättningar, eller så kan en av ytorna råka ut för ett skadedjursangrepp.
  • Odla samma grönsak på flera olika odlingsytor. Gärna olika typer av odlingsplatser om det passar den grödan, till exempel både i växthus och på friland, både i kruka och på friland.
  • Odla många olika typer av grönsaker. Det är ofta någon gröda som misslyckas helt en säsong. Då finns det annat att äta istället.
  • Dra lärdom av det som misslyckas. Dokumentera. Analysera. Vad vill du göra annorlunda nästa gång?
  • Ta hand om jorden på bästa sätt: täckodla och förbättra jordens kvalitet med organiskt material så går odlingen bättre både nu och på sikt.
  • Var uppmärksam på skadedjur: inspektera växterna regelbundet och ta itu med skadedjur tidigt för att förhindra att de sprider sig.
  • Sist men inte minst: Förbered dig mentalt på att odling innebär både framgångar och motgångar. Lär dig av dina misslyckanden och gör bättre nästa år. Eller kanske snarare: misslyckas med något annat nästa år. 😂 Om det blir en extra misslyckad odlingssäsong så får du en ny chans nästa år.

Är det i år du lär dig att fermentera?

Vill du lära dig att fermentera? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.

Workshoppen kostar 349 kronor. Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti! (Du som är med i medlemsprogrammet behöver inte anmäla dig; då är det bara att dyka upp.)

Jag vill vara med på workshoppen

Kom igång och fermentera – välkommen på workshop

Vill du lära dig att fermentera – eller mjölksyra som det också heter? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.

Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti!

(Workshoppen ingår för dig som är betalande medlem i medlemsprogrammet Ett fritt liv, så om du är medlem behöver du inte anmäla dig utan det är bara att dyka upp.)  

Glada hälsningar
Jenny Forsberg 🌈🌼🥕

Hitta din drivkraft i odlingen

Det är bråda tider i min odling just nu. Är det samma sak för dig?

Eller har du inte kommit igång med odlingen på allvar? Kanske blev det inte så i år eller kanske har du inte tagit tag i att anlägga den där odlingsytan som du vill?

Här kommer ett förslag till dig som odlar för självhushållning eller vill komma igång. Det fungerar både för dig som odlar mycket, och kanske känner att det är slitsamt just nu, och för dig som behöver en knuff att komma igång: Hitta din drivkraft, ditt varför. Varför vill du odla? Vad är syftet med odlingen för just dig?

Det är intensivt i odlingen just nu

För mig börjar den mest arbetsintensiva tiden i självhushållningen någon gång i april och håller på i tre månader ungefär – det är alltså slutspurten kvar nu. Det är då allt som jag har förodlat under vårvintern ska ner i jorden, samtidigt som jag ska direktså en hel del grödor. Och för att kunna plantera och så allt behöver alla odlingsytor rensas först – det är det som är det stora jobbet.🙃

Jag odlar med målet att vara i princip självhushållande på grönsaker. Det kräver mycket tid och arbete. För att orka lägga ner allt det arbetet behöver jag vara i kontakt med mina drivkrafter. Det är jag oftast, men någon gång ibland kan jag behöva påminna mig.

Två av mina största drivkrafter

Det här är två av mina största drivkrafter:

  1. omställning
  2. beredskap.

Med omställning menar jag att vi behöver ställa om till ett samhälle som håller sig inom planetens gränser. En del av det handlar om lokal matproduktion. Med beredskap menar jag att vi behöver vara beredda på att ta hand om oss själva i en samhällskris. Och även om odling bara är en liten del av det så känns det meningsfullt för mig att jobba med den delen.

Vilken är din drivkraft?

Hemligheten bakom att uppnå allt du vill

I dag vill jag påminna dig om något som du redan vet, men som du kanske ändå behöver bli påmind om. Jag skulle vilja påstå att det här är hemligheten bakom att uppnå allt du vill: Du behöver göra jobbet. Ta ett andetag och läs den meningen igen: Du behöver göra jobbet.

Det gäller oavsett vad du vill uppnå. Vill du komma igång med din första passiva inkomst? Vill du göra en budget och få koll på dina utgifter? Vill du komma igång att odla – eller skala upp din odling? Eller något helt annat? Oavsett vilket så är det en person som behöver göra jobbet. Och det är du. 🫵🏽

Jag tycker absolut att du ska ta in kunskap och inspiration från andra – gå en kurs, googla, gå med i ett medlemsprogram, läs en bok och så vidare. När du har gjort det, så kommer ett viktigt steg: Du behöver börja använda dina kunskaper i praktiken.

Det är lätt att tro att ”bara jag går den här kursen så kommer jag att vara igång”. Det kan stämma om du gör en liten tvist på det, så här: ”bara jag går den här kursen och gör det som kursen tar upp så kommer jag att vara igång”. Det räcker inte med att lära, du behöver också göra.

Så nu vänder jag mig till dig: Vad behöver du komma igång och göra? Kanske är det någon eller några av de här punkterna:

  • Sätt upp ett mål för det du vill uppnå.
  • Dela upp ett stort mål i delmål.
  • Definiera vad som är ditt nästa steg. (Hur kan du ta reda på vad det är om du inte vet?)
  • Avsätt tid i din kalender för att komma igång. (En gång om det är en liten uppgift. Återkommande, till exempel ett par timmar i veckan, om det är något du behöver jobba mycket på.)
  • Om allt ovan känns för svårt: definiera vad det är som hindrar dig från att sätta igång. Ta reda på hur du kan ta dig förbi hindret.

När kan du sätta igång att göra? Och vad ska du göra då? Berätta gärna i en kommentar!

Kirskålspaj eller annan ogräspaj – glutenfri paj på gröna blad

Här kommer ett recept på kirskålspaj. Att plocka och äta vilda växter är en av mina absoluta favoritdelar av självhushållningen. Det är så otroligt lyxigt att de bara växer där ute, utan att jag behöver göra något annat än att skörda och tillaga dem. Det blir ännu mer klimatsmart mat än de egenodlade grönsakerna, eftersom jag inte behöver vattna eller göra något för att de ska växa. Många av växterna finns dessutom i överflöd som ogräs på tomten.

Jag gillar också beredskapen som det innebär att lära sig att äta vilda växter. Just det här receptet innehåller dock en hel del ingredienser jag inte är självhushållande på – och inte heller har ambitionen att bli självhushållande på. Men gott blir det!

Jag använder kirskål i det här receptet. Det går bra att göra en annan ogräspaj genom att byta ut kirskålen eller blanda med till exempel nässlor eller maskrosblad (kanske inte enbart de senare – de kan vara ganska beska). Och självklart går det lika bara att använda grönkål, spenat eller några andra odlade eller köpta gröna blad.

Den här pajen är glutenfri, och bottnen är gjord av kikärter, hasselnötsmjöl och fiberhusk. Den går bra att göra mjölkfri. Jag har inte provat att göra den utan ägg. Förslag för dig som är vegan, eller inte kan eller vill använda ägg, är prova att göra smeten med tofu eller aquafaba. Leta upp ett recept på vegansk paj för att få inspiration.

En hand med grytvante som håller i en nygräddad kirskålspaj vid ett fönster där man ser en träterrass utanför. Under handen med pajen syns en hund som tittar längtansfullt på pajen.
Kirskålspaj

Pajskal till kirskålspajen – ingredienser

Här är ingredienserna till kirskålspajens botten:

  • 300 g kikärter, hemkokta eller färdigköpta
  • 30 g smör (kokosolja eller mjölkfritt margarin om du inte vill ha mjölkprodukter)
  • 45 g hasselnötsmjöl (Mixa hasselnötter själv om du har en bra mixer. Ska du köpa färdigt är mandelmjöl oftast lättare att hitta i butiken.)
  • 1 krm salt
  • 2 tsk fiberhusk

Fyllning till kirskålspajen – ingredienser

Här är ingredienserna till kirskålspajens fyllning:

  • 300 g kirskål
  • 2 gula lökar
  • 3 klyftor vitlök
  • 30 g smör
  • 3 ägg
  • 3 dl havregrädde (kogrädde går också bra, eller 2 dl creme fraiche och 1 dl valfri mjölk)
  • salt och peppar
  • 200 g riven ost (det går bra med någon typ av veganost som kan värmas upp)

Kirskålspaj – gör så här

  1. Mixa ingredienserna till pajskalet och låt degen vila i kylskåp i 30 minuter.
  2. Tryck ut degen i en pajform (jag använder en springform) och förgrädda i 175 grader i 15 minuter.
  3. Låt svalna lite.
  4. Hacka kirskålen i mindre bitar. Finhacka lök och vitlök.
  5. Stek kirskål, lök och vitlök i smör tills de har mjuknat. Salta och peppra.
  6. Lägg den stekta kirskålen i pajskalet.
  7. Vispa ihop ägg, grädde, salt och peppar.
  8. Häll smeten över kirskålen.
  9. Lägg den rivna osten på toppen.
  10. Grädda 45 minuter på 175 grader.
  11. Låt pajen vila i 20 minuter.

Ät med en grön sallad till – kanske med inslag av ännu fler vilda blad?

Vill du vara mer självhushållande än så här?

Jag är inte självförsörjande på baljväxter, så därför köper jag torkade kikärter. Självhushållningsalternativet skulle kunna vara gråärtor eller kokbönor, för dig som odlar det.

Jag har inte provat att göra egen fiberhusk, men en tanke är att det skulle kunna gå att göra genom att mala grobladsfrö, som jag har förstått är ganska likt psylliumfrö som man gör fiberhusk av. 

Hasselnötter går ju att odla själv – jag jobbar på det men har inte kunnat skörda något än.

Ägg brukar jag oftast kunna köpa av en lokal äggproducent, och det är ju så vi behöver göra för att få en hållbar livsmedelsproduktion i längden. Det är inte en rimlig ambitionsnivå att en person eller ett hushåll ska kunna producera all sin egen mat, utan vi behöver hjälpas åt i lokalområdet.

Hör gärna av dig med en kommentar om du provar att laga den här pajen. Vad tyckte du?

Hur går det att bli självförsörjande på grönsaker?

Hur går det egentligen med mitt mål att bli självförsörjande på grönsaker? Jag formulerar målet som att mitt hushåll på två vuxna ska vara i princip självförsörjande på grönsaker året runt. Det där med i princip betyder dels att jag är beredd på att det är någon grönsak som misslyckas varje säsong – och beroende på vilken grönsak det är kanske jag då har lust att köpa den istället för att vänta på nästa chans att odla den. Dels betyder det att jag kan göra ett medvetet undantag (det brukar bli några tillfällen per år) och köpa en grönsak för att laga en viss rätt, kanske till en födelsedagsmiddag eller något liknande.

Som självhushållare har jag inte tillgång till alla grönsaker året runt, utan som jag ser det så ingår det i självhushållningen att jag till exempel bara äter gurka och paprika under sommaren och tidig höst – resten av året äter vi andra grönsaker.

Jenny Forsberg med en knippe morötter som ligger bredvid på mark som är delvis snötäckt.
Morötter går bra att skörda även på vintern.

Räckte förra säsongens grönsaker?

Frågan är: Hur långt räckte grönsakerna som jag odlade säsongen 2023? Finns det något kvar att äta nu eller har vi börjat köpa grönsaker?

Svaret är att jag började köpa några få saker i mars: potatis (kanske var det ännu tidigare?), så småningom lök, och där någonstans även några påsar med frysta haricots verts. Från och med runt 1 maj köpte vi morötter, för då var de slut, och då kompletterade jag även med att köpa lite mer frysta grönsaker och någon enstaka vitkål. Men i maj finns det gott om gröna blad här: vilda, odlade fleråriga, några övervintrande ettåriga och enstaka vintersådda bladgrönsaker. Och det går ju att laga massor av mat på det! Dessutom finns det sparris, även om jag inte har kunnat skörda några stora mängder än. Så jag sammanfattar det så här: vi skulle till nöds kunna klara oss året runt på de grönsaker som jag odlar, men eftersom det blir trist under ett par månader på våren så köper jag lite grönsaker då, fast målet är att inte göra det. De grönsaker som jag köper då är sådana som jag skulle ha haft tillgång till vid den årstiden om jag hade lyckats ända fram med självhushållningen. Observera att mitt mål bara handlar om grönsaker (och i ett långsiktigt drömscenario även frukt och nötter). Vi köper all annan mat: ägg, havregryn, pasta, matgryn och en massa annat som vi äter.

Den där grönsaken som misslyckades förra säsongen var lök. Fast helt åt skogen gick det faktiskt inte; en av mina bäddar med schalottenlök ruttnade för att det var så blött under sommaren, och om jag minns rätt var det även en del lök i någon annan bädd som blev förstörd. Därför räckte inte löken så länge som jag hade planerat.

Tre saker jag inte är självhushållande på

Det är tre saker som jag hittills inte har lyckats bli självhushållande på:

  • tomater, närmare bestämt tomatkross – vi har de färska vi behöver under sommar och tidig höst, och även en del vintertomater som går att äta färska under vintern, men vi köper tomatkross hela vintern
  • potatis – jag är i en negativ spiral som går ut på att jag inte har något sätt att förvara dem under vintern (har varken jordkällare eller kallskafferi) så därför odlar jag inte tillräckligt, så därför har jag aldrig så mycket potatis att jag tvingas lösa förvaringen så därför har jag inget sätt att förvara dem …
  • torkade baljväxter – jag har inte så stor odlingsyta att jag kan odla hela årsbehovet av baljväxter.


Tomaterna jobbar jag på men har inte lyckats lösa vad det är som gör att jag inte får ihop tillräckligt med skörd. I år planerar jag att läsa mig tryckkonservera tomater, och det är förstås ett steg i rätt riktning, men det hjälper inte om jag inte har tillräckligt med skörd. Potatisen har jag ingen lösning på just nu – kanske ska jag konservera potatis också om jag ska lära mig tryckkonservering? (Min gissning är att konserverad potatis inte är så gott att äta rakt av men att de fungerar bra att ha i mot slutet när man gör en gryta?). Baljväxterna löser jag inte, för jag planerar inte att utöka odlingsytan, eftersom jag redan har större yta än jag klarar av att hantera. 🙈 Så jag tänker fortsätta att köpa torkade baljväxter att använda under vintern.

Det här är ett resultat som jag känner mig nöjd med, även om jag hoppas jobba bort den där vårperioden med köpegrönsaker framöver. Hur går det för dig? Har du påbörjat din självhushållning? Har du något mål för den här odlingssäsongen?

Pin It on Pinterest