När det känns tungt och osäkert i världen – eller i den lilla bubblan som är min värld – så tycker jag att det känns bra att göra något. Gärna något praktiskt, som att ta hand om skörden eller laga ett klädesplagg. Men det kan också vara något teoretiskt som för mig framåt, som att planera vilket som är mitt nästa steg för att skapa fler passiva inkomster. (Det är för övrigt månadstemat i medlemsprogrammet nu i september.)
Samtidigt vill jag inte fastna i fällan att förtränga det jobbiga genom att ständigt hålla mig sysselsatt. Jag har absolut sådana tendenser och jag tycker att det är svårt att ta mig tid att vila. Därför använder jag en verktygslåda med olika verktyg för reflektion. Bland annat mediterar jag dagligen. Och jag jobbar på att stanna upp och vara uppmärksam på mina känslor, så att jag inte kör över dem med ångvälten som jag kallar attgöralistan. (Ja, okej, jag lyckas inte alltid med det – den där attgöralistan har en förmåga att bara ånga på, men jag är medveten, det är ett första steg, okej? 🙃)
Jag tror på att hitta sin egen bästa mix av att göra och att vara. När det kommer till att göra vill jag förstås göra det som ger mitt liv mening, så att jag både kan leva ett fritt liv själv och hjälpa andra att leva ett fritt liv.
Vad vill du göra den här månaden för att leva ett fritt liv? Och när ska du vara – när ska du stanna upp och vara uppmärksam?
Nu kan du äntligen gå med i medlemsprogrammet Ett fritt liv igen! Dörrarna öppnar idag, tisdag och stänger på fredag den 1 september kl. 18.00.
Varje månad är det ett nytt tema. I september blir det ”Ta ditt nästa steg till passiv inkomst.”
Vi är ett litet, mysigt gäng som hänger på Zoom, och det finns även ett privat forum och du kommer att få massor av ny kunskap och givande samtal. Det ska bli så kul att få välkomna några nya in i gänget!
Här kan du läsa mer och anmäla dig till Ett fritt liv. Senast på fredag alltså. Hoppas att vi ses på insidan!
Vattna med kiss för att ge näring till sin odling är så genialiskt! Det har verkligen allt. Det är gratis, enkelt att få tag på och närtillverkat. Och du slipper bidra till att jordar utarmas någon annanstans på planeten för att man ska kunna tillverka konstgödsel som sedan ska transporteras med fossila bränslen.
Visste du att om du samlar och lagrar ditt eget kiss under hela året kan du själv gödsla 400 kvadratmeter med det. En person kan alltså själv producera all näring som behövs för att odla sina egna grönsaker. Sedan är det kanske opraktiskt att samla kiss hela året, så många av oss nöjer oss med att vattna med kiss under sommarhalvåret.
Egentligen vattnar du inte med kiss rakt av, utan du spär ut det först. 1 till 9 ska man spä ut det om man vill vara strikt. Själv är jag inte så noga med måtten, men det är bra att spä ut det så att det inte blir för koncentrerat. Guldvatten kallas det utspädda urinet om man vill uttrycka sig lite tjusigt. Kissvatten säger många också.
Är det inte äckligt att vattna sina grönsaker med kiss??
Men du Jenny, är det inte äckligt – jag vill inte ha kiss på mina grönsaker!
Nej då. Du vattnar inte på grönsakerna som du ska äta. På bärbuskar och liknande så vattnar du jorden nere vid rötterna. Samma sak med plantor, till exempel kålplantor eller majs. Du vattnar nere vid foten av stammen, inte på själva kålen som du ska äta.
Jag vattnar inte med kissvatten på sallad och bladgrönsaker som har kort utvecklingstid. Jag kan däremot vattna sådant som växer nere i jorden och som jag ska äta om lång tid. Ta till exempel rotselleri, som jag skördar sent på hösten. Jag kan absolut vattna dem med kissvatten på sommaren, och sedan går det flera månader innan jag ska äta dem, och det hinner regna många gånger tills dess.
Men. Om du tycker att det känns ofräscht, så kan du ju välja att bara vattna bara bärbuskar och sådant där du verkligen är långt från det du ska äta. Och då kan du till och med vattna buskarna med kiss enbart tidigt på våren, innan det ens finns några bär.
Jag förstår att det kan finnas ett motstånd mot att börja vattna med kiss – så kände jag också innan jag kom igång – men om du är intresserad av att självhushålla och köpa in så lite som möjligt utifrån så vill jag verkligen uppmuntra dig att komma igång och vattna med kissvatten. När du väl har tagit dig förbi motståndet lovar jag att du kommer att undra varför du inte började tidigare.
Kan man vattna med kiss om man använder mediciner?
En del är oroliga att vattna med kiss om man äter mediciner. Det finns ett faktablad från Svensk trädgård som tar upp den frågan. Där står det så här:
”Det finns läkemedel och läkemedelsrester som utsöndras via urinen, bland annat antibiotika och könshormoner. Det är inte känt att dessa påverkar vare sig växter eller markorganismer i någon större utsträckning innan de snabbt bryts ner i jorden. Risken med läkemedelsrester anses därför vara försumbar till liten vid uringödsling.”
Försumbar till liten risk alltså.
Enligt många så är det bättre för miljön att använda kiss med medicinrester till att vattna odlingarna än att de spolas ut och hamnar i våra vattendrag. Det bygger på att mikroorganismerna i jorden är bättre på att ta hand om medicinrester än vad reningsverken är. Du behöver själv fatta beslut om hur du vill göra. Jag kommer att fortsätta vattna med kiss även om jag äter mediciner, som jag ser det just nu.
Hoppas att det går bra med din odling i sommar, och att grönsakerna frodas, oavsett vilken näring du ger dem!
Vattna med kiss är ett sätt att sluta ett kretslopp i odlingen
Förra sommaren blev jag aldrig klar. Jag blev inte klar med det jag behöver göra med odlingen på våren och försommaren. Och jag blev inte klar med det jag behövde göra i mitt företag. Så jag jobbade på. Med företaget och med odlingen. Hela sommaren. Sju dagars jobbvecka var standard för mig, även om det fanns undantag med några lediga dagar. Ja, alltså, jag ser både odlingen och företagandet vid datorn som jobb – för många är ju odling fritid och avkoppling, men så ser inte jag det. (Fast det är ändå skillnad mellan odlingsjobb och jobb vid datorn; jag skulle aldrig kunna – eller vilja – jobba sju dagar i veckan vid datorn.)
Hur företagare gör med att ta semester på sommaren är så olika. En del ser egenföretagandet som ett sätt att ta hur långt sommarlov de vill. Andra ser det som att de aldrig kan vara lediga. Ytterligare några vill inte ha ledigt. Innan jag blev självhushållare, och när jag främst jobbade med konsultuppdrag, hade jag alltid många veckors semester på sommaren. Jag såg det som en vaccination mot stressigare perioder resten av året: att jag kopplade av ordentligt under lång tid gav mig större motståndskraft mot stress.
Hur självhushållare gör med att ta semester på sommaren är nog också olika. Men bland oss med odling som främsta del i självhushållningen är det nog få som tar långledigt på sommaren. Och självhushållare med anställning tar säkert chansen att lägga ännu mer tid på självhushållningen under sommarsemestern.
Numera är december min semestermånad. På sommaren vill jag inte ha semester från självhushållningen, men jag skulle gärna lägga mindre tid vid datorn än jag gör.
Min plan är att jobba mindre i sommar än förra sommaren. Jag börjar känna mig nästan klar med vårbruket. Och i min plan för juli och augusti är det betydligt färre dagar vid datorn än annars. Jag vill att sommaren ska vara en period med tid för eftertanke och vila men också för att odla utan stress, plocka vilda växter och ta hand om skörden. Och så en och annan dag vid datorn. Det låter väl bra?
Tar du semester på sommaren? Eller drar ner på tempot? Eller kör du på som vanligt? Och framför allt: mår du bra med det alternativ du har valt?
I söndags kom det äntligen regn på mina odlingar – det första på en hel månad. Jag är så tacksam för det. Nu hoppas jag på regelbundna regn resten av sommaren!
Nu under torkan har jag sett att en del stora odlingskonton på Instagram får kommentarer när de vattnar sina grönsaksodlingar. Det är följare som skriver att vi inte borde vattna när det är torka. Det håller jag inte med om! Självklart ska vi göra allt vi kan för att vattna smart och spara vatten (täckodla, samla regnvatten när det kommer, vattna på morgonen eller kvällen … ). Men det går inte att odla helt utan vatten.
Låt ingen ge dig dåligt samvete för att du vattnar dina grönsaker. Inget blir bättre för att du låter dina grönsaker dö av torka och går och köper mat istället. Det går åt vatten för att producera maten du köper i butiken också – det syns bara inte lika tydligt för dig (och dina följare).
Så vattna dina grönsaker – om du får och om det finns vatten hos dig! För jag vet att det är bevattningsförbud på en del ställen. Är det inte helt galet, förresten, att det är samma regler för att vattna grönsaker som att vattna en gräsmatta? Det borde väl vara självklart att det inte kan vara förbjudet att vattna det som ska bli vår mat??
Nåja, jag hoppas att det går bra med din odling, att det finns vatten hos dig och att du kan vattna dina grönsaker!💚
Att leva ett fritt liv är en process för mig – jag gissar att du känner igen dig. Jag har inte en dag bestämt mig för att leva ett fritt liv, och så gör jag det. I stället tar jag ett steg i taget. Inom vissa områden har jag kommit långt. På andra områden har jag långt kvar.
Så här års är det galet mycket jobb för en självhushållarodlare. Så mycket att det känns omöjligt för mig att hinna. Då återkommer jag till den här tanken: Jag vill inte jobba så mycket vid datorn så här års. Kanske en eller två dagar i veckan under sommarhalvåret. Det skulle vara ett fritt liv för mig. Det skulle göra det lättare att hinna allt jag behöver göra i odlingen, och det skulle ge mig ett lugnare liv.
Så vad behöver jag för att det ska hända? Nu formulerar jag ett mål för mig själv:
Om 5 år jobbar jag 1–2 dagar i veckan vid datorn under sommarhalvåret. (Det här känns superläskigt att skriva. Är det ens realistiskt?)
Och sedan ställer jag två frågor till mig själv:
Vilket är mitt nästa steg för att nå det målet? (Det har jag redan en plan för.)
Vad behöver jag göra steg för steg för att det ska hända? (Det har jag inte koll på. Dags att göra en plan för det här. Jag skriver upp det på sommarens attgöralista.)
Var är du i din process? Vill du också göra en plan för att nå ditt du vill?
Vad kan vi göra som odlare om det blir torka i sommar? Det finns en hel del du kan göra, även om det inte går att komma ifrån att du behöver använda vatten när du odlar. Två bra knep tycker jag är att täckodla och att samla regnvatten.
Täckodla för att behålla fukten i odlingsbädden
Mitt första råd är att täckodla om du kan. Alltså att täcka odlingsbäddarna med ett lager organiskt material, till exempel gräsklipp, löv eller blast och växtdelar från växter som du har skördat. Om du har en gräsmatta på någon del av tomten kan du använda gräsklippet från den. Det är nästan ofattbar stor skillnad om jag sticker ner fingret i jorden i en täckodlad bädd (fuktigt!) och i en bädd med plantor och bar jord (torrt!).
Hur tjockt lager med organiskt material du ska täckodla med beror på vem du frågar. Om du täckodlar för att slippa rensa så mycket ogräs kan det vara bra med ett lager på minst en decimeter. Om du däremot täckodlar för att hålla fukten bättre kan det faktiskt ge bra resultat även med ett lager på bara ett par centimeter. Om du inte får ihop tillräckligt med täckmaterial till alla dina odlingsbäddar (själv får jag aldrig det) kan det alltså vara bättre att täcka många bäddar lite än att täcka få bäddar med ett tjockt lager. Åtminstone om du vill skapa en odling som är mer resilient mot torka.
Samla regnvatten
Mitt andra råd är att samla regnvatten. Kan du samla in vatten från stuprören på huset? Skaffa en regntunna och ställ bredvid stupröret. Sedan kan du till exempel montera en fällbar vattenutkastare på stupröret, så att vattnet rinner ner i tunnan. När tunnan är full fäller du in utkastaren så rinner vattnet ner genom stupröret på samma sätt som det gjorde innan du satte dit utkastaren. Du kan också kapa stupröret så pass långt upp att du kan ha vattentunnan under. Då behöver du hitta någon annan lösning när tunnan är full, så att du inte får så stora vattenmängder precis vid husknuten.
Det går också att koppla ihop flera vattentunnor med slangar. Om du vill samla mer regnvatten än så kan du skaffa en eller flera IBC-tankar – alltså de stora vita tankarna som är 1 x 1 meter och alltså rymmer 1000 liter vatten. Nästa steg är att koppla ihop flera IBC-tankar med varandra. Har du flera hus på din tomt kan du samla vatten från alla tak. Ja, du förstår. Det går som alltid att göra saker i större skala. Men börja med ett steg. Om du inte samlar något regnvatten alls idag så hoppas jag att du blir sugen på att skaffa en vattentunna.
En odlingsbädd som precis har blivit täckt med gräsklipp. (Och ogräsklipp.) I bädden växer kål och rotselleri.
Har du några lärare? Eller mentorer, guruer, förebilder eller vilket ord du nu vill använda.
Något jag önskar dig och alla andra är att ha lärare i livet. Det kan vara faktiska lärare, för att du går en kurs eller liknande som den personen leder. Det kan vara vänner eller släktingar. Det kan vara någon som du aldrig har träffat men som du följer i form av poddar, böcker, sociala medier och så vidare. Det kan rentav vara din egen inre visdom som talar till dig och tar formen av en lärare. (Fast åtminstone jag tror att man behöver input från yttre lärare också – de kompletterar varandra.)
Några lärare är tillfälliga. Några har du för resten av livet. Några kan du fysiskt fråga om råd. Några frågar du hypotetiskt inne i ditt eget huvud: ”Vad skulle NN ha gjort i den här situationen?”
För mig är det tydligt att det handlar om lärare i plural. Flera lärare alltså. En av mina lärare sa en gång så här: Om en lärare förbjuder dig att ha andra lärare än just den läraren – eller säger att du inte får följa någon annan skola än den som hen är en del av – så är det ett varningstecken. Det är min filosofi också. En bra lärare är inte rädd för att eleverna ska få information från fler håll och bilda egna uppfattningar. Dessutom passar olika lärare för olika delar av livet. Och ibland slutar någon att vara din lärare; då är det bra att ha flera.
Har du några lärare? Om inte, vad kan du göra idag för att få din första lärare? Det kan vara att anlita en mentor. Eller så är det ett enkelt steg, som att bli medveten om att den där kloka poddaren du lyssnar på faktiskt är en av dina lärare. Kanske vill du göra en lista över dina lärare (den behöver inte vara lång) för att påminna dig själv om vilka kloka personer du ska söka dig till när du behöver rådgivning.
Tänk om du kunde gå ut och skörda nu – eller snart, beroende på var i landet du bor – utan att så, plantera om, vattna, gödsla och så vidare. Tänk om det bara var att skörda.
Vet du vad? Det är det. Om du skördar vilda växter. Tre favoriter hos mig så här års är nässlor, maskros och kirskål. Alla tre har tittat upp här i Sörmland där jag bor. Så vad gör jag med dem? Tre saker jag ofta gör i min vardag är:
sallad
örtte
grön smoothie.
Något som kan vara bra att tänka på är att man brukar säga att man inte ska plocka och äta vilda växter som har växt mindre än 50 meter från en väg med mycket trafik.
Kommer jag inte att bränna mig på nässlorna?
Men nässlor bränns ju? Kan man verkligen äta dem utan att förvälla dem först? Ja visst! Har du dem i en smoothie så finhackas de och kommer inte att bränna dig när du dricker den. Om jag vill ha dem i en sallad så finhackar jag dem först. Jag brukar använda en stekpincett för att hantera bladen i köket innan de är hackade, till exempel flytta dem från skålen till skärbrädan där jag ska hacka dem.
Så här gör jag sallad, te och smoothie på gröna blad
Sallad: Om jag har odlade blad så blandar jag gärna de vilda bladen med dem i en sallad, eftersom odlade blad ofta är mildare. Nässlorna finhackar jag. Jag blandar alltihop med en vinägrett och hemgjort örtsalt.
Örtte: För att göra ett örtte plockar jag en rejäl näve blad, lägger i en stor kopp, häller på varmt vatten, väntar några minuter och dricker. Om jag tycker att det blir för ”grön” smak så blandar jag med vilda eller odlade örter som jag tycker är godare, till exempel mynta (undvik om du är gravid), röllika, citronmeliss eller kamomill.
Grön smoothie: Lägg en rejäl näve vilda blad i en mixer eller matberedare. Ha eventuellt i några mildare hemodlade blad också. Lägg i någon frukt i bitar. Jag tycker att banan är godast, men det är ju inte så självhushålligt – äpple och päron går bra också. Jag brukar även ha i havregryn och någon matsked nötter eller fröer (om din maskin klarar det). Och så vatten. Om du tycker att det bladen är goda även utan att blanda med något sött så kör utan frukt. Själv tycker jag inte att det är gott.
Om du vill dölja smaken av bladen helt kan du i stället göra en bärsmoothie på till exempel blåbär, banan, havregryn och vatten, och ha i en näve gröna blad i den.
Vad kan jag göra om jag tycker att bladen är för beska?
De här tre växterna, och även många andra vilda gröna växter, har en besk smak som våra smaklökar kanske inte är så vana vid idag. I många av de gröna blad vi odlar själva och köper i butiken har man avlat bort den bittra smaken, och därmed även en del av nyttigheterna.
Om du tillhör dem som tycker att de vilda bladen är för beska finns det några knep:
balansera den beska smaken med något sött, salt eller surt – eller alltihop
blanda med mildare gröna blad som du har odlat själv eller köpt i butiken
ät bladen i liten dos – kanske börja med de första minimala bladen som en sallad på vårkanten tillsammans med annan mat, så att den beska smaken inte tar över för mycket
blanda med något annat som du tycker om och som passar ihop med de gröna bladen.
Nu är jag galet peppad på att gå ut och plocka vilt grönt. 🌱☘️ Vilda växter är dessutom temat i medlemsprogrammet i maj. Jag har inget insläpp just nu, men det är ett ämne vi garanterat kommer att återvända till med jämna mellanrum, så läs gärna mer på länken och skriv upp dig på väntelistan om du är sugen på att vara med längre fram.
Hur gick det med min självförsörjning den senaste odlingssäsongen? Bra, tycker jag!😊 Vi var i princip självförsörjande på grönsaker från juli till den 8 mars, alltså två tredjedelar av året. Det är en förbättring jämfört med de två tidigare säsongerna, när vi har klarat oss till jul ungefär.
Mitt mål är att mitt hushåll på två personer ska vara i princip helt självförsörjande på grönsaker året runt. Odlingssäsongen 2022 var min tredje säsong med odling i den skalan. Jag odlar i zon 3 i Sörmland.
I en kris hade vi klarat oss på egenodlade grönsaker hela året
Det här året skulle vi dessutom ha klarat oss om det hade varit kris. Det finns fortfarande rotfrukter kvar nu i april, palsternacka och rotpersilja närmare bestämt. Och så fort snön har smält – vilket den precis har gjort här, även om det fortfarande kan komma bakslag – går det att hitta små, små gröna blad av olika sorter ute, både vilda växter och odlade perenner. Och det skulle ju vara möjligt att leva utan färskt grönt i en månad, särskilt när jag fortfarande har lite torkade nässlor och annat i skafferiet. Men jag valde alltså att börja köpa grönsaker för en månad sedan, den 8 mars, och det kommer jag att fortsätta med i 2-3 månader till. Det jag köper nu är kål, potatis och lök, alltså det som jag skulle äta nu om jag hade klarat mitt mål att ha grönsaker hela året. Dessutom köper jag lite frysta grönsaker, främst gröna bönor och hackad spenat – i frysen är det alltid säsong. 😀
Jag gjorde några undantag
Jag fick inte ihop tillräckligt med morötter – de är svåra att odla i lerjord, och jag är inte helt framme än. Så vi började köpa morötter i december. Det mest självhushållande alternativet skulle vara att inte äta morötter på ett halvår, utan i stället använda palsternackan och rotpersiljan. Men vi äter mycket råa morötter – alltså att man bara skalar en morot och äter den rakt av, som en del av ett mellanmål eller för att fylla ut en rätt. Och den funktionen fyller palsternackan och rotpersiljan inte – åtminstone i min mun är det inte gott att äta en rå palsternacka. Så jag väljer att köpa morötter under perioder av året när jag inte har egna.
Ett annat undantag är tomater, närmare bestämt krossade tomater, som vi hittills alltid har köpt hela vintern. Färska tomater är vi självhushållande på, dels för att jag odlar vintertomater som kan ätas under hela vintern, dels för att man som självhushållare helt enkelt bara äter färska tomater när det finns. När de sista vintertomaterna alldeles strax tar slut kommer vi inte att äta tomater igen förrän i sommar när jag skördar de årets första. Men hittills har jag inte lyckats odla tillräckligt med tomater för att kunna äta tomatsås hela vintern, så vi köper tomatkross. Min ambition är att så snart som möjligt bli självförsörjande även på tomatsås.
Jag är inte heller självförsörjande på baljväxter, utan vi köper torkade baljväxter hela vintern. På sikt hoppas jag bli det, men jag har ingen plan för hur. Jag skulle nog behöva utöka odlingsytan en del för att lyckas med det, och just nu har jag inte kapacitet för att odla större ytor än jag gör. Jag odlar en del bönor som vi äter färska under sommaren och hösten, och jag brukar även förvälla och frysa in några portioner att äta under vintern. Men det är långt kvar till att fylla hela vinterns behov av baljväxter.
Frukt och nötter köper vi året runt. Drömmen vore att vara självförsörjande även på det, och jag jobbar lågintensivt på det, men det är inte ett mål just nu.
Jag är nöjd med resultatet
Men alltså: Jag slog rekordet och blev självförsörjande på grönsaker till två tredjedelar. Hurra! 😊💪 Den här säsongen vill jag få ihop mer tomater, och det har jag faktiskt en plan för.
