Författararkiv: jennyforsberg

Avsätt tid i kalendern först när du fått besked

En variant av det här inlägget la jag upp i alla språkkonsulters slutna Facebookgrupp i somras eller så. Senare slog det mig att det kan komma till nytta för fler om jag lägger det här också.

Är du frilansare? Har du en massa förfrågningar och kostnadsförslag och potentiella kunder som hänger i luften och inte har bestämt sig för om de ska anlita dig eller inte?

Då har jag ett tips. Frågan som jag får från kunder brukar se ut typ så här: “Hej, kan du hjälpa oss med det här, vad kostar det och när kan du göra det?” Om det är ett uppdrag som jag har möjlighet att ta på mig så ger jag ett prisförslag och så säger jag “Som det ser ut just nu så har jag tid för det här om två veckor, det vill säga om jag får texten [datumet x, tidpunkt bla bla bla] så kan du få tillbaka den [datumet y, tidpunkt bla bla bla]. Säg till om du vill att jag avsätter tid för det här i min kalender.”

Tricket här är alltså att inte avsätta tid i kalendern, utan att bara tala om att jag kan avsätta tid för det här så fort jag får ett slutgiltigt besked. Så länge jag inte har fått beskedet så finns uppdraget inte. Jag går inte och väntar på något besked utan betraktar tiden som obokad. Om det dyker upp en ny förfrågan för samma tidpunkt och den personen är beredd att boka in jobbet, så bokar jag in det istället, och om den första kunden då hör av sig senare så får hen beskedet att den veckan nu har blivit fullbokad, men att det finns tid i veckan efter.

Min uppfattning är att folk är rätt usla på att lämna besked, och det här är ett sätt att hantera det. Det fungerar inte om du har en kund som vill att du lämnar en offert med en bindande tidsplan, men åtminstone hos mig så är de flesta förfrågningar betydligt mindre formella än så.

Det här kanske alla andra gör automatiskt redan från början, men jag höll på i många år och hade eventuella uppdrag i kalendern, där jag gick och väntade på besked och inte kunde planera min tid, och när det sedan dök upp något annat så fick jag problem för att jag inte hade fått besked. Gör inte så :-)

Raw food-bollar – tre recept

Jag gillar att förbereda en burk nötbollar att ha i kylen som mellanmål. De funkar både när jag jobbar hemma och att ha med när jag är på språng. Jag kombinerar gärna med ett par morötter eller frukter för att få ett mättande mellis.

Här kommer recept på inte mindre än tre sorters bollar. I mitt huvud heter de alltid nötbollar, oavsett om de faktiskt innehåller några nötter. Raw food-bollar kanske är en bättre benämning.

Pepparkaksbollar

20–25 st

Pepparkaksbollarna gör jag genom att köra följande ingredienser i matberedaren:

  • 4 dl sötmandel
  • 8 dadlar
  • 4 tsk kanel
  • 4 tsk kardemumma
  • en nypa mald nejlika
  • en rejäl bit färsk ingefära hackad i bitar
  • 2 msk honung
  • 2 msk kallpressad kokosolja
  • en nypa salt

Börja med mandeln och kör matberedaren tills den är ordentligt finfördelad. Blanda därefter i resten av ingredienserna. Kokosoljan får gärna vara mjuk på gränsen till flytande. Om den är kall och hård, så ställ den i närheten av en värmekälla innan du använder den – eller i solen om den råkar titta in i köket. Rulla till bollar.

Citron- och lakritsbollar

ca 25 st

  • 5 dl sötmandel
  • 0,5 tsk vaniljpulver
  • 8 dadlar
  • 2 msk honung
  • saften av en halv citron
  • lakritspulver

Kör mandeln i matberedaren tills den är ordentligt finfördelad. Fortsätt att köra matberedaren medan du häller i resten av ingredienserna utom lakritspulvret. Rulla till bollar. Rulla bollarna i lakritspulvret.

Lakritspulver är egentligen fusk – det är inte raw food. Om du vill göra lakritsbollar som är hundra procent raw kan du använda lakritsrotspulver, som är mald lakritsrot. Du kan också mala stjärnanis till ett pulver, till exempel med en mortel, och använda det för att få lakritssmak.

Choklad- och kokosbollar

ca 25 st

Det här receptet kommer ur Erica Palmcrantz Aziz bok Mitt nya raw food-kök. Hon kallar dem bjudbollar, eftersom de inte innehåller några nötter och därför går att bjuda på även i sammanhang där någon kan vara allergisk mot nötter.

  • 3 dl solroskärnor
  • 1 dl riven kokos
  • 1 dl rå kakao
  • 1 msk kokosolja
  • 2 msk honung
  • 1 dl russin
  • 0,5 dl kakaonibs
  • en nypa salt

Jag hade även i en skvätt pressad citron. Det står i receptet att russinen ska vara blötlagda, men jag är aldrig så välplanerad att jag har blötlagt saker i förväg. Men det gick bra ändå. Enligt receptet i boken ska man även ha i 15 droppar pepparmyntaolja, men det hoppar jag oftast över eftersom mintchoklad inte riktigt är min grej.

Innan jag gjorde de här bollarna hade jag av någon anledning fått för mig att det inte skulle vara lika gott med bollar på solroskärnor som med dem jag gör på mandel. Men det var fel!

Få passiva inkomster med peppmetoden

Peppmetoden passar dig som vill ha passiva inkomster och som har många olika idéer om hur du skulle kunna få det. Det är alltså en metod för att värdera och prioritera bland dina egna idéer, snarare än en metod som talar om hur du rent praktiskt får passiv inkomst. Fortfarande intresserad? Häng med!

Redan de gamla grekerna använde faktiskt peppmetoden, men den är vetenskapligt förankrad även inom den moderna vetenskapen. Nej, jag ljuger förstås nu – jag hittade på det här själv häromdagen :-) Men det finns säkert redan andra liknande metoder där ute.

Åter till ordningen. Ordet pepp är både den första faktorn i metoden och en förkortning för metodens tre delar, som är:

  • pepp
  • pengar
  • produktivitet.
Pepp!

Pepp, pengar och produktivitet

Här kommer en förklaring av de tre begreppen.

Pepp är hur peppad du är på att ta tag i den här idén. Är det här något du har lust att jobba med? Jag vill ha roligt på jobbet, så jag tycker att det här är en viktig faktor att ta med när jag bestämmer om jag ska prioritera en aktivitet eller inte.

Pengar är hur troligt det är att den här aktiviteten eller idén kommer att ge dig passiv inkomst. Ambitionsnivån för att komma fram till ett svar på den frågan kan variera från att dra till med en vild gissning till att lägga mängder av tid och resurser på att göra en marknadsundersökning. Oavsett ambitionsnivå så behöver du utgå från målgruppen:

  • Finns det ett behov?
  • Hur stor är målgruppen?
  • Är målgruppen villig att betala för din produkt?

(Tack Kristina Svensson, som bland annat ger en massa kloka författartips på dinbokdrom.se, och som påminde mig om de här tre frågorna i en diskussion vi hade nyligen.)

Produktivitet innebär att du behöver svara på följande fråga: Hur snabbt kan jag producera den här produkten?

Om jag utgår från mig själv så har jag en massa material som redan finns och som jag skulle kunna paketera om till en ny produkt. Det tydligaste exemplet på när jag har gjort det är min bok Tydliga texter, där jag utgick från materialet i boken för att ta fram onlinekursen Skriv tydliga texter. Jag har flera andra liknande saker jag skulle kunna göra: en bok som kan bli en onlinekurs, en mejlbaserad distanskurs som kräver återkoppling från mig som skulle kunna bli en onlinekurs utan återkoppling, som därmed blir passiv inkomst från mig. Och så vidare.

Om du redan har mycket material att utgå ifrån blir produktivitetssiffran hög; då kan du snabbt få fram en ny produkt. Om du däremot behöver börja från början med att samla material och göra research är produktivitetssiffran låg.

Gör din peppanalys

För varje idé eller aktivitet som du funderar på att börja jobba med så går du igenom de tre faktorerna och ger en poäng på en skala 1–10. Därefter räknar du ut ett snitt.

Låt oss ta ett exempel. Du funderar på om du ska skriva en bok med tips om hur man kan leva billigt som student. Du är superpeppad på ämnet. Studenter har inte så mycket pengar, vilket betyder att boken bör vara helt rätt för dem. Men det kan också vara så att de inte prioriterar att köpa några andra böcker än studentlitteratur. Du har tänkt ett tag på ämnet, men du har inte skrivit ner något, så du kommer nästan att börja från noll, och du räknar med att behöva göra en hel del research. Peppanalysen för boken ser ut så här:

  • pepp: 10
  • pengar: 3
  • produktivitet: 2

Summera ihop de tre: 10 + 3 + 2 = 15. Och räkna ut ett snitt: 15/3 = 5.

Peppsiffran för studentboken blir alltså 5, det vill säga i mitten på skalan. Ska du då satsa på boken eller inte? Om du har flera andra idéer till passiv inkomst så räknar du ut peppsiffran för dem på samma sätt. Sortera idéerna med högst siffra överst så har du en prioriteringsordning.

Om det här i stället är din enda idé till passiv inkomst just nu så har du en siffra som hjälper dig att fatta ditt beslut om din idé är värd att satsa på. Peppsiffran 5 är lite låg, men kanske kommer du fram till att du har så stor lust att skriva boken att det är värt jobbet även om den inte skulle dra in så mycket pengar. Eller så vill du fortsätta samla material ett tag och kanske klura på om du vill ha någon annan vinkel på boken. Om något år kan du ta fram idén igen och göra en ny peppanalys. Det tycker jag alltid att man kan göra: gå igenom din lista med idéer och se över peppsiffrorna med jämna mellanrum. Det kan ha hänt något som påverkar siffran.

Ange ett spann om du inte vet

Om det är svårt att komma fram till någon av de tre faktorerna – jag tycker själv att det är pengasiffran som är svårast – så kan du ange ett spann för den siffran. Låt oss säga att du inte har gjort någon marknadsundersökning och du tycker att det är svårt att gissa om studenterna kommer att köpa boken. Då anger du ett spann för pengasiffran, kanske så stort som 1–9. Då får du räkna ut en peppsiffra för den låga siffran och en för den höga, och så blir din peppsiffra ett snapp däremellan, i det här fallet 4,3–7.

Lika vikt för alla tre delarna

Jag har gett de tre faktorerna pepp, pengar och produktivitet samma vikt i uträkningen. Det går förstås också att tänka annorlunda. Kanske tycker du att det där med att ha kul inte är så viktigt. Du kan tänka dig att ha tråkigt en period om det leder till passiva inkomster på sikt. I så fall kanske du vill titta på siffrorna på ett annat sätt eller till och med hoppa över den första faktorn i din analys.

Peppmetoden – inte bara för passiva inkomster

Att få passiva inkomster är ett viktigt fokusområde för mig; det är därför jag använder peppmetoden inom just det området. Men jag kan tänka mig att den fungerar lika bra för att prioritera eller fatta beslut om andra aktiviteter, eventuellt med någon modifiering. Kanske kan den hjälpa till att svara på frågor som Ska jag ta på mig det här kunduppdraget? eller Ska jag söka det där jobbet?

Tycker du att det här inlägget var ren rappakalja, och tänker ”varför ska jag hålla på med en massa siffror och räkna ut snitt hit och dit?” så är det helt okej. Jag gillar att analysera, strukturera och hitta metoder på det här sättet. Om du inte är ihopsatt på samma sätt som jag så har du säkert något annat arbetssätt som fungerar för dig.

Alla har inte råd att skriva

I höstas lyssnade jag med ett halvt öra på ett seminarium som Författarförbundet ordnade på temat bokens värde. Jag var inte på plats utan lyssnade på en livesändning från seminariet, och tyvärr gav jag det inte den uppmärksamhet det förtjänade utan satt och jobbade med något annat samtidigt.

Men ett ämne fångade min uppmärksamhet och gjorde mig beklämd. Det handlade om att det kan vara en ekonomisk fråga om man har möjlighet att skriva. Jag har inte tänkt så mycket på det. Jag förstår naturligtvis att jag är privilegierad som har haft möjlighet att lägga en dag i veckan på bokskrivandet i många år. (Sedan har jag ju nu kommit fram till att jag inte får det att gå ihop i alla fall, åtminstone inte med att skriva skönlitteratur, och att jag därför behöver sluta skriva romaner.)

Men tänk hur det är att till exempel vara ensamstående förälder, lägga all sin tid och energi på att dels försörja sig och barnen, dels ta hand om och umgås med sagda barn. Eller för den delen en person utan barn men med heltidsjobb med låg inkomst som kanske behöver ta ett extrajobb för att kunna försörja sig. Vem skulle orka skriva något i den situationen?

Frågan som ställdes var på seminariet var: Ska det vara en ekonomisk fråga vem som får berätta sin historia?

Mitt självklara svar är att nej, det ska det inte. Av många skäl. Ett är att det innebär att vi bara får läsa böcker skrivna av tämligen välbärgade personer. Vad gör det med litteraturen?

Min följdfråga blir: Vad är alternativet? Hur skulle det kunna se ut i stället? Har du några idéer? Det här blev bara ett kort inlägg nu, men jag återkommer gärna till ämnet.

Bild tagen från marken upp på himmel och träd

Få passiv inkomst genom sökmotoroptimering, SEO

En bra grund för att få passiva inkomster är att jobba med sökmotoroptimering – eller SEO som det ofta kallas även på svenska, efter engelskans Search Engine Optimization.

Sökmotoroptimering innebär att du ser till att en webbplats blir hittad via Google. Det kan du använda för att få passiva inkomster på många sätt. Här kommer några exempel:

  • Ha en webbplats där du tjänar pengar på annonser, till exempel så kallade affiliateannonser.
  • Skriv en blogg där du får betalt genom sponsrade inlägg och annonser.
  • Skriv en bok inom ett specifikt ämne och sälj den via en webbplats som folk hittar till genom att googla på detta ämne.
  • Gör en onlinekurs inom ditt expertområde och sälj den via en webbplats.
  • Sälj dina egna produkter via en webbplats. (Det fungerar även med tjänster förstås, men om tjänsten består av att du byter din tid mot pengar så är det inte längre passiv inkomst.)

Sökmotoroptimera först – få passiva inkomster senare

Så hur börjar man? Min erfarenhet är att sökmotoroptimering kan ta en del tid. Kalendertid alltså, inte bara den tid du faktiskt lägger ner. Med det menar jag att om du i dag tar fram en webbplats som är sökmotoroptimerad inom ett visst område så kanske besökarna hittar dit om ett halvår. Eller om två år.

Därför är mitt bästa tips att börja jobba med din SEO i tid. Planerar du att ta fram en onlinekurs inom en nisch där du inte redan har en webbplats? Det snabbaste steget att få potentiella deltagare att hitta kursen när den väl finns är att ta fram webbplatsen först. Fyll den med relevant information för den som googlar på ämnet. Har du redan en webbplats om ämnet – du kanske redan har ett företag som säljer tjänster inom den här nischen? Desto bättre! Då börjar du med att sökmotoroptimera den så att den som googlar på ämnet hittar dit redan nu. Då har du redan besökare på webbplatsen när det sedan är dags att lägga upp kursen där.

Få passiv inkomst genom att sökmotoroptimera med expertkunskaper

Rent praktiskt innebär det här att du tar fram en webbplats – eller fyller på din befintliga webbplats – med information som svarar på läsarnas frågor. Dela med dig av din expertkunskap. Säg att du planerar en onlinekurs för den som vill bli en bättre naturfotograf. Då lägger du upp tipsartiklar på webbplatsen där du så småningom kommer att sälja onlinekursen. Artiklarna kan vara av typen Så fotograferar du i kvällsljus, 10 tips för att fotografera träd och Bästa tiden på dygnet för att fotografera naturen.

Google gillar mycket text – både på varje sida på webbplatsen och att hela webbplatsen innehåller gott om text som är relevant för ämnet. För att din sökmotoroptimering ska fungera är det alltså bra att lägga upp mycket information. Fortsätt gärna att fylla på med nya tips vartefter, även efter att du har lagt upp produkten som ska ge dig passiv inkomst.

Självklart behöver du hitta balansen mellan att ge praktiska tips som läsarna har nytta av och att inte ge bort hela kursens innehåll gratis. Observera dock att du måste använda dig av faktiskt expertinnehåll på webbplatsen. Med det menar jag att jag inte har sett något exempel där det fungerar att ha text av typen “Här kommer du så småningom att kunna köpa en onlinekurs om hur du blir en bättre naturfotograf”. Den information som finns på sajten nu är den som finns – prata inte om vad som kommer att hända senare.

Har du redan produkten som du ska sälja? Då kan du lägga upp den på en gång, men du kommer ändå att behöva bjuda på en del relevant gratismaterial för att din SEO ska fungera så att köparna hittar dit via Google.

Vad vill du veta om sökmotoroptimering och passiv inkomst?

I det här inlägget hann jag visst bara skrapa lite på ytan om det här med att sökmotoroptimera för att få passiv inkomst. Jag kommer garanterat att återkomma till ämnet. Vad vill du veta? Skriv gärna din fråga i en kommentar så ska jag se om det är något som jag kan svara på :-)

Klippa vid vattnet i skärgården
Här kan jag tänka mig att hänga samtidigt som mina passiva inkomster trillar in :-)

Att leva närmare naturen

Jag läste precis en superhärlig bok. Den heter Naturens hemlighet – återfinn din plats i det stora sammanhanget och är skriven av Eva Sanner. Den handlar om att vara i naturen, om att leva mer i samklang med naturen. Jag blev mycket inspirerad och känner att jag vill återkomma till den igen och igen och då upptäcka nya saker och förhoppningsvis kunna ta till mig mer av innehållet, eller andra delar av det, för att jag själv har utvecklats eller för att det är något annat som är mer aktuellt för mig då. Boken kom även in en del på odling, som ju är ett av mina intressen och något jag drömmer om att ägna mig mer åt framöver än vad jag gör idag. Jag rekommenderar verkligen den här boken!

Jag vill leva närmare naturen men inte på vintern

Jag vill gärna leva närmare naturen. Jag funderar mycket på hur jag kan göra det mer, och jag märker att jag går mer och mer åt det hållet. Jag är ute och plockar min egen mat, och jag gillade verkligen de delar av boken som handlade om att tillbringa längre stunder med att bara vara i naturen, kanske ha en plats som man återkommer till ofta, gärna varje dag under alla årstider. Och jag vill ju verkligen verkligen ta hand om planeten också. Odla och samla min egen mat i stället för att köpa mat som fraktats hit och dit och förpackats i plast.

Men det finns något som hindrar mig från att göra det här fullt ut. Du som känner mig vet att jag pratar om vintern. Jag älskar den svenska naturen. Alltså verkligen älskar. Men bara halva året. Den mörka och kalla halvan är det bara hemskt. Jag går helst inte ut alls, och jag skulle aldrig komma på tanken att åka skidor eller skridskor.

Man kan inte älska halva någon

Det här skaver så himla mycket i mig. Om man älskar någon får man ju älska alla delar av den liksom. Man kan inte säga “jo, jag älskar din högra kroppshalva men inte din vänstra; den tycker jag mest är jobbig”. Eller infoga valfria delar av någon som man kan ogilla, och då menar jag inte bara fysiska delar. Älskar man så älskar man liksom. Jag älskar den svenska naturen. Men bara på sommaren. Är det inte riktig kärlek då? Lurar jag mig själv?

Du som brukar läsa bloggen vet att jag har pratat en del om min flygskam tidigare. Att jag fortfarande förstör planeten genom att flyga beror bland annat på det här. Jag mår inte bra av att vara i Sverige på vintern, så därför flyger jag till en annan del av planeten där jag mår bra att vara på vintern. Det beror också på att jag har hittat mitt andra hem i Valle Gran Rey på La Gomera, en plats som jag också älskar, och som jag nu inte klarar av att avstå från.

Boken Naturens hemlighet handlar om att njuta av naturen som man har i sin närhet, och den tar också upp flygandet, och att man inte måste flyga för att få de fina upplevelserna. Och jag önskar så hårt att det kunde vara så för mig. Att jag kunde tycka att naturen i Sverige var fantastisk även på vintern. Men jag gör inte det. Det är kallt. Det blir mörkt klockan fucking jävla två på eftermiddagen! Det är inte människovärdigt.

Vad behöver jag för att hitta tillbaka till naturen?

Jag antar att det här handlar om att jag har kommit bort från naturen. Jag lever mitt liv med ett filter som säger att vi kan använda fossila bränslen för att leva på den plats på planeten som passar oss för tillfället. Jag är en bortskämd snorunge som inte kan acceptera naturens gång utan måste gå in och förstöra planeten. Undrar vad jag behöver för att hitta tillbaka till naturen och må bra i att leva på samma plats året runt. Eller alltså, svaret på den frågan är ju mindfulness, att kunna vara nöjd med nuet precis som det är. Det övar jag på varje dag. En dag är jag kanske där.

Jenny njuter av solen framför ett äppelträd i september

Jag slutar skriva romaner

Jag slutar skriva romaner nu. Det är inget oåterkalleligt beslut, utan om jag om ett år eller tjugofem hittar ett sätt att få det att fungera, eller känner att det är något jag verkligen vill och behöver göra, så kan jag fatta ett nytt beslut.

Mitt beslut är fattat efter några månader av skrivvånda, och följande faktorer ligger bakom:

  1. Jag har förlorat skrivglädjen. Och själva grejen är ju att det ska vara kul.
  2. Jag kan inte få till en rimlig utgivningstakt. Det beror på en kombination av att jag skriver långsamt och att jag inte kan avsätta mer än en dag i vecka till skrivandet.
  3. Jag bedömer inte att romanerna kommer att ge vettiga inkomster inom en rimlig framtid, bland annat på grund av min långsamma skrivtakt. För mig är det ett jobb att skriva böcker. Om jag avsätter en dag i veckan behöver det ge en femtedels inkomst. Det finns inget som tyder på att det kommer att hända på många år.
  4. Jag skriver inte romaner som hobby; det är helt ointressant för mig. En hobby ska ge avkoppling och återhämtning – inte vara (minst) lika krävande som mitt jobb. Och helst inte innebära ännu fler timmar framför datorn.

Skriva romaner blir ett moment 22

Min bedömning är att jag behöver lägga mer än en dag i veckan på att skriva böcker för att kunna hålla en skrivtakt som gör det möjligt att tjäna pengar på böckerna. Samtidigt behöver jag redan ha inkomster från böckerna för att kunna lägga mer än en dag i veckan på att skriva dem, för annars får jag inte tillräckligt med sammanlagda inkomster. Ett moment 22 som jag inte får att gå ihop. Och just nu ser jag ingen lösning på det.

En dröm går i kras

Beslutet är en sorg för mig, och mitt ego skriker att det är ett misslyckande. Det är en dröm som går i kras – jag har velat bli skönlitterär författare sedan i tonåren. Att jag skriver romaner är en viktig del av min självbild och mitt personliga varumärke. Vem är jag om jag inte är romanförfattare liksom?

Däremot känner jag mig inte så deppig över att jag har lagt nästan ett år på att göra research, klura, skriva synopsis och skriva en femtedel av ett första utkast till en bok. Det var tydligen det jag behövde göra för att kunna fatta det här beslutet. Om jag inte hade gjort det jobbet hade jag fortfarande trott nu att det var skriva romaner jag skulle göra. Det var en del av processen, helt enkelt. Dessutom lärde jag mig att jobba i Scrivener, och det tror jag att jag kommer att använda framöver när jag skriver fackböcker.

Jag hade inte koll på hur långsamt jag skriver

När jag började skriva bokserien som jag har jobbat med sedan i våras så var jag inte medveten om hur långsamt jag faktiskt skriver. Det kanske låter märkligt med tanke på att jag har skrivit två romaner tidigare, men råmanusen till dem skrev jag tio år innan respektive bok kom ut, och jag har aldrig gjort hela jobbet med en bok från ax till limpa i ett enda svep tidigare.

Jag märkte att det blev omöjligt för mig att hålla den deadline jag hade satt upp för mig själv, och att det skulle ta uppåt fem år för mig att skriva den första boken i serien, snarare än drygt tre som jag hade räknat med (och som redan det är en på tok för långsam takt). Att försöka klämma in mer skrivtid fungerar helt enkelt inte för mig, i alla fall inte under en längre period än några veckor. Om jag ska må bra och hålla i längden behöver jag vara ledig på helgerna, och jag behöver ha tid för att varva ner på kvällarna. Dessutom vill jag inte jobba jämt. Det är inte så jag vill leva mitt liv. För mig är det inte värt det att ha det så för att få skriva romaner.

När jag pratar om långsam skrivtakt i det här inlägget har jag inte ens räknat med all tid som jag skulle behöva lägga på att sälja och marknadsföra böckerna. Tid som jag inte alls har. Hur sjutton gör alla andra som skriver? Jag känner ju människor som har både heltidsjobb och barn och som ändå lyckas skriva böcker betydligt snabbare än jag.

Och jag vill som sagt inte skriva som hobby. Visserligen är det sjukt kul när jag väl får till ett flow. Men för att få till ett par timmars flow kan jag behöva lägga massor av timmar av hårt arbete. Och det ingår inte i min definition av fritid.

Passiva inkomster kan vara lösningen

Att sluta skriva romaner innebär också massor av nya möjligheter, i och med att jag frigör tid till annat. Ett övergripande mål som jag har är som bekant att ha mer passiva inkomster. Att skriva böcker är en del av det. Men nu börjar jag i en annan ände. Genom att ta bort romanskrivandet från schemat kan jag ägna mer tid åt alla de där andra sakerna, som jag egentligen bedömer har större chans att ge mig passiva inkomster.

Mina författarfredagar får bli passiva inkomster-fredagar Jag har en lång att-göra-lista med saker jag behöver göra för att sälja mer av min onlinekurs Skriv tydliga texter. Jag har ett annat koncept som jag har lust att börja på – ett ganska långsiktigt projekt tror jag, som jag i slutänden misstänker kommer att mynna ut i både en onlinekurs och en bok. Och så har jag flera idéer till fackböcker – ett par av dem har jag redan en del material till. Kanske är det någon fackbok som jag skulle kunna få ut snabbt om jag bara sätter mig ner och jobbar lite med det materialet?

Förhoppningsvis kan jag på det sättet snabbare få mer passiva inkomster, vilket på sikt skulle kunna göra att jag har möjlighet att avsätta mer än en dag i veckan till romanskrivande. Om det är det jag vill göra då förstås.

Är jag ute ur krisen nu?

Det här är alltså vad jag har haft för mig på sistone. En författarrelaterad livskris, kan vi nog kalla det. Men nu är mitt beslut fattat. Jag hoppas att det betyder att jag har tagit mig igenom krisen och kan gå vidare.

En bild ur arkivet där jag får pepp av Enzo :-)

Fortsatt trögt med skrivandet

Den här treminutersfilmen beskriver rätt bra hur jag känner för mitt skrivande just nu. Det går otroligt segt men jag hoppas att det ska gå lättare bara jag tar mig igenom den tunga fasen.

Klippet hittade jag när jag sökte på översvämningar för att få lite inspiration till skrivandet. För jo, jag har skrivit. Jag avsatte torsdag till och med söndag i förra veckan till att skriva. Det är inte ofta jag lyckas få till fyra dagars skrivande på raken. Som jag har nämnt tidigare har jag tappat bort skrivglädjen på sistone, och jag visste inte hur det skulle kännas att sitta och skriva i fyra dagar.

Men det gick bra. Det var stundtals roligt och resten av tiden kämpade jag på. Körde fast så smått några gånger men stötte inte på något jättehinder. Sammanlagt skrev jag 5000 ord under de här fyra dagarna, och det är jag nöjd med, även om det inte var så mycket som jag hade satt upp som mål.

Som jag har skrivit om tidigare känner jag mig för närvarande inte säker på att jag alls ska fortsätta skriva romaner. Så här skrev jag i ett blogginlägg för en månad sedan:

Jag ska helt enkelt inte göra något särskilt just nu utan bara försöka jobba på så gott det går för att nå min deadline att skriva klart det första utkastet till den 1 maj. Om det känns så här hela vägen till dess så har jag sommaren på mig att fundera på hur jag vill gå vidare. Men förhoppningsvis så lossnar det innan dess och blir kul igen.

De här fyra dagarna gjorde det dock tydligt för mig att jag inte kan räkna med att skriva mer än 1500 ord på en bra skrivardag. En maximalt produktiv skrivardag alltså. Det går inte ihop med att jag har räknat med att skriva 3000 ord i veckan samtidigt som jag bara skriver på fredagar. Jag ligger långt efter min ursprungliga plan, och även om jag hoppas kunna få till en skrivarvecka under våren, och även om jag försöker knö in extra skrivartid både här och där så räcker det inte. Det finns inte en chans att jag kan skriva ett första utkast till den 1 maj 2019 och samtidigt må bra. Så jag behöver tänka om. Och så fortsätter jag att fundera på om jag ens ska skriva romaner alls.

Nu till det positiva: i morgon går jag på semester! En och en halv vecka ska jag vara ledig. Planen är att jag ska få tid att njuta mer av La Gomera än vad jag hunnit under de tre veckor som jag har varit här nu. Mer om det på Gomerabloggen som vanligt. Hoppas att du som läser har det fint och är peppad på det nya året!

Passiv inkomst: investera i hållbara aktier

Hör du till dem som menar att det inte går att förena investeringar med omtanke om planeten? Jag håller inte med. Jag har ett konto med hållbara aktier, som jag kallar miljöportföljen. Dessa aktier gick upp nästan 80 procent under 2018. I det här inlägget berättar jag om det.

Hösten 2017 startade jag ett konto på Avanza som jag kallade miljöportföljen. Jag satte in 10 000 kronor, och så fyllde jag kontot med aktier som på olika sätt kan betraktas som hållbara eller miljövänliga. Förnybar energi, ekologisk mat och pantautomater till exempel. Jag är medveten om att det finns olika sätt att se på allt möjligt här, till exempel att vissa av de förnybara energikällorna påverkar naturen negativt på andra sätt, eller att ekologisk mat inte är det bästa för planeten eftersom avkastningen per yta blir mindre än om man odlar med gifter och kemikalier. Men som jag ser det är det här aktier som är hållbara och bra ur miljösynpunkt.

Min tanke med miljöportföljen var egentligen inte att den i sig skulle gå med vinst, utan att jag skulle ha en bevakningsposition för var och en av de här aktierna. Med det menar jag att det här är aktier som jag vill hålla reda på hur det går för. Och jag vet att det inte blir av att jag går in och kollar det manuellt, till exempel samlar dem i en lista och sedan kollar av den då och då och ser hur det går för aktierna. För mig fungerar det betydligt bättre att köpa små bevakningspositioner. Då behöver jag bara titta in i den portföljen snabbt för att se hur det går. Smidigt.

Som du snart kommer att se så köpte jag många olika aktier, eftersom det fanns många jag ville bevaka inom det här området. Några av aktierna trodde jag kanske lite mer på och köpte för någon tusenlapp, men i andra har jag bara handlat för en hundralapp eller två. Jag bestämde mig också för att inte bry mig om courtaget skulle bli stort jämfört med hur lite aktier jag faktiskt köpte, och alltså äta upp en stor del av den eventuella vinsten. Det här kontot var till för bevakning, inte för att tjäna pengar.

Jag har inte tagit mig tid att själv göra någon analys av var och en av de här aktierna (jag ser att du som är investeringsproffs börjar se lite grön ut i ansiktet nu; andas lugnt bara). När någon av aktierna har gått särskilt bra, eller jag har hört bra saker om en aktie eller läst någon bra nyhet om den så har jag fyllt på mer av den, medan de som går dåligt har legat kvar som enbart en liten bevakningsposition. Ibland har jag också köpt en position i någon av aktierna på ett annat konto, som då alltså är utanför de 10 000 kronorna som jag har i min miljöportfölj. Det är en viktig funktion för den här bevakningsportföljen: att ha koll på vilka av aktierna som jag vill investera i på riktigt, inte bara ha en bevakningsposition.

Så här såg resultatet ut för min miljöportfölj under 2018:

Ett hyfsat resultat ändå :-)

+ 79,32 procent alltså. Om jag är nöjd med det? He he, hyfsat :-) Framför allt är jag nöjd med att det har gått så sjukt mycket bättre för de här aktierna än för de andra investeringarna som jag gjorde under året. Som jämförelse kan jag nämna att det sammanlagda resultatet på mina Avanzakonton var +1,93 procent och att OMXS30 – ett index som ofta brukar användas som jämförelse, i alla fall för den som handlar med svenska aktier – hade resultatet -10,67 procent. Det känns uppmuntrande att gröna aktier kan gå så bra, att jag inte behöver välja mellan planeten och pengarna liksom.

Så här såg innehållet ut i min miljöportfölj ut vid årsskiftet 2018/2019:

Den aktie som har gått bäst sedan jag köpte den hamnar längst upp i listan och den som har gått sämst längst ner. Minesto är ett kapitel för sig. Jag köpte mer i en nyemission och sedan gick den upp som bara den. Jag kan inte skryta med att jag tajmade toppen för att sälja av, men jag sålde i alla fall av i hyfsade lägen i två omgångar, och nu har jag en ganska liten position igen. Minesto har en stor del i att min miljöportfölj gick så bra under året.

Investeringar kan vara passiv inkomst – om man inte sitter och trejdar varje dag förstås, för då handlar det om att lägga ner mycket tid, och då blir det inte passiv inkomst längre. Hos mig har investeringar haft betydligt lägre fokus 2018 än jag skulle vilja, både i tid nedlagd tid och investerade pengar, och tyvärr ser det inte bättre ut inför 2019. Men jag kommer definitivt att fortsätta hålla ögonen på hållbara aktier. Vilket är ditt bästa tips för att göra investeringar som också är bra för planeten?

Mina passiva inkomster 2018

Du som följer mig vet att jag jobbar på att få passiva inkomster. För mig betyder passiva inkomster att jag inte direkt byter tid mot pengar, som jag annars gör som konsult.

Med passiva inkomster har jag istället en produkt, en investering eller något annat som ger pengar utan att jag gör något. Det där med att tjäna pengar utan att göra något är förstås en sanning med modifikation – för det mesta ligger det många timmars jobb bakom, och hittills är jag inte i närheten av att ha samma timersättning för mina passiva inkomster som när jag byter min tid mot pengar. Men en drivkraft för mig är att det finns en skalbarhet, att jag en dag ska hitta en eller flera källor till passiv inkomst som gör att jag får mer valuta för min nedlagda tid än vad jag får som konsult. Och ännu viktigare är att de passiva inkomsterna ger en grund att stå på, en trygghet som gör att de där månaderna – eller åren – när jag drar in mindre pengar än vad jag skulle vilja så har jag ändå en basinkomst.

Jag har sju procent passiv inkomst 2018

Här skrev jag om mina passiva inkomster 2017. Då fick jag ihop en passiv inkomst som var ungefär 10 procent av den inkomst som jag vill ha sammanlagt. Jag räknar de passiva inkomsterna i procent av den inkomst jag vill ha, och inte av den inkomst som jag faktiskt har, för annars innebär ett dåligt år i företaget att jag får en hög procent passiva inkomster, som då ser bra ut fast det egentligen är summan av inkomsterna som är dålig.

Jag var supernöjd med de där tio procenten och satte glatt upp som mål att dubbla den siffran under 2018. Men så blev det inte. I stället har jag något lägre passiva inkomster än jag hade förra året. Jag kan aldrig riktigt bestämma mig för om jag ska dra av den utgift som jag har för Simplero, verktyget som jag använder för mina onlinekurser. Jo, men det ska jag nog, för det är ju en utgift jag inte skulle ha om jag inte hade onlinekurserna. Om jag drar av den så har jag 7 procent i passiv inkomst 2018 (utan att dra av den så blir det 9 procent).

Hur fördelar sig mina passiva inkomster?

Så här fördelar sig mina passiva inkomster:

Mina passiva inkomster 2018 – cirkeldiagram som visar fördelningen

Onlinekursen Skriv tydliga texter befäster sin plats som min största passiva inkomst. Den har inte bara en större andel av de passiva inkomsterna än 2017, utan summan pengar jag drog in på den har även ökat. Bra jobbat!

Bokinkomsterna är klart mindre än året innan. Men det beror mest på tajming – jag kom ut med en ny bok 2017 som jag fick ett litet förskott för; det är det som är skillnaden mellan de två åren. Eftersom jag inte har något nytt boksläpp på gång snart så finns det inget som pekar på att den här siffran kommer att öka än på ett par år i alla fall.

Onlinekursen Lär dig skilja mellan de och dem på en timme är ny för 2018. Jag tog fram den i januari, så den har funnits i princip hela året men har knappt gett några pengar alls. Med facit i hand var det alltså inte rätt att lägga tid på att ta fram den. Det är en liten kurs, och jag la en eller möjligtvis två arbetsveckor på det. Det är inget jag ångrar, utan det var något jag behövde testa, och det visade sig vara fel. Det här är en anledning till att det går så långsamt (åtminstone för mig) att bygga upp passiva inkomster: jag behöver testa en himla massa saker, men det är bara några av dem som faktiskt fungerar.

Annonsintäkter webb. Det här är ett problem. Förra året drog jag in mycket mer pengar på Tradedoubler-annonser än vad jag gör nu. Och de två åren före det var det ändå mycket mer. Då har jag ändå fler och fler besökare på min webbplats iklartext.se för varje år. Det är något som inte stämmer här, något som är fel med mina annonser hos Tradedoubler som gör att de (nästan) inte drar in några pengar längre. Jag har tittat på det här typ tusen gånger, men jag hittar aldrig felet. Det känns som att jag har en potentiell intäktsström här som går mig förbi. Jag måste helt enkelt anlita någon som kan hjälpa mig med det här. Är det du? Mejla mig på jenny@iklartext.se.

Hittelön på uppdrag. Det här är uppdrag som jag inte tar själv utan förmedlar vidare och får en liten andel i hittelön. Det handlar om sådana typer av uppdrag som jag inte tar själv, så det här är inget jag ska satsa på utan det är okej att det är en låg siffra.

Jag har två andra passiva intäktsströmmar, som jag inte räknar med här: investeringar samt makens och mina gemensamma passiva inkomster. Investeringar har fått ohemult lite fokus i år
– det är annars något jag gärna vill ägna mig mer åt framöver. Men jag har i alla fall gått på plus om man tittar på ett snitt på mina konton på Avanza. Ett av kontona, där jag har fokus på hållbara aktier, har gått superbra. Procentuellt alltså. I pengar är det inte mycket att tala om. Låt mig återkomma med ett separat inlägg om det. Makens och mina gemensamma intäkter har jag inte koll på; det är inte jag som är ekonomiansvarig för dem ;-) Men det är inga stora pengar, och vi brukar mest lägga dem i en buffert att använda för att betala webbhotell och andra utgifter i framtiden. Och tyvärr har vi haft extremt lite fokus på våra gemensamma projekt under året.

Mitt dilemma: jag hinner inte

Ha ha, rubriken ovan sammanfattar mitt liv :-) Min frustration i det här fallet handlar om att jag har en massa saker som jag vill jobba med för att få mer passiva inkomster. Framför allt har jag en lååååång lista med saker som jag vill göra för att få bättre spridning av onlinekursen Skriv tydliga texter. Men jag hinner aldrig. Det enda tillfälle under året när jag verkligen har tagit mig tid till att jobba med passiva inkomster ordentligt var i januari, och då tog jag alltså fram en kurs som det visade sig inte finnas någon efterfrågan på.

Jag har oregelbundet med uppdrag, så man skulle kunna tänka sig att jag kunde ägna någon vecka här och där till att jobba med passiva inkomster, men på sistone har det verkligen inte fungerat. Inte ens i perioder med dåligt med uppdrag har jag lyckats få någon ro till det här. Det är en massa administration och småkrafs och sociala medier och fan och hans moster. Och så försöker jag ju skriva en bok(serie) också, även om jag framför allt gör det på fredagar. Och som det ser ut nu så är det bokskrivandet jag behöver lägga tid på om jag skulle få perioder med låg beläggning under våren. Det här får alltså ligga på vänt. Jag har också en annan onlinekurs som jag vill ta fram, men den får jag skjuta på framtiden.

Förhoppningsvis hinner jag få lite tid att jobba med Skriv tydliga texter i höst. Eller så lyckas jag klämma in någon vecka någonstans. Det där med annonserna på webben behöver jag i alla fall titta på snarast.

Hur jobbar du med passiva inkomster? Skriv gärna en kommentar och dela med dig av dina erfarenheter om du har lust!