Kategori: Downshift – växla ner

Lägger du dina pengar på det som är viktigt?

Lägger du dina pengar på det som är viktigt? Har du tänkt på det? Ett annat sätt att ställa frågan är: Matchar dina utgifter dina värderingar?

Jag gillar att växla ner och veta att jag kan klara mig på på mindre pengar. Däremot tycker jag inte att det känns så motiverande att dra ner på precis allt – eller kanske på allt som är kul. Det kan finnas perioder i livet när det är nödvändigt, och då får man anpassa sig efter det. Men om det finns utrymme för lite guldkant i livet, då tycker jag att det är bra att se över om det verkligen är det som ger guldkant som man lägger pengarna på.

Gör så här: Logga in på banken och titta på ett kontoutdrag för den senaste månaden. Vad har du lagt dina pengar på? Stämmer utgifterna med vad du tycker är viktigt i livet?

Här behöver du kanske ta en paus för reflektion. Vad är viktigt i ditt liv? Är det att umgås med vänner eller familjen? Är det att träna? Äta god mat? Uppleva kultur? Friluftsliv? Eller något helt annat?

Titta på kontoutdraget igen. Har du lagt pengar på det som är viktigt? Här lägger jag in en brasklapp: det är självklart fullt möjligt att leva efter dina värderingar och göra det som är viktigt utan att lägga särskilt mycket pengar på det. Det är ju ännu bättre om du hittar sätt att göra det du vill utan att det kostar något. Tycker du att det bästa som finns är att sitta i soffan försjunken i en god bok? Grattis – du kan låna hur många böcker du vill på biblioteket alldeles gratis!

Om du har hittat ett sätt att leva efter dina värderingar utan att göra av med särskilt mycket pengar på det har du kommit en bra bit på vägen med att växla ner. Men du har ändå nytta av att titta på dina utgifter i kontoutdraget. Fråga dig själv för varje utgift: Varför köpte jag det där? Exempel: Du köpte en kaffe på stan. Varför gjorde du det? Om svaret är ”Jag var kaffesugen” kanske lösningen är att ha med sig en termos med kaffe – eller vänta tills du kommer hem eller till jobbet och dricka kaffe där. Om svaret är ”Jag träffade en kompis och satt och pratade en stund över en kopp kaffe”, och om det är viktigt för dig att umgås med vänner så var det antagligen helt rätt prioritering.

Månadstemat i medlemsprogrammet nu under november är Växla ner och spara pengar i vinter, och senare den här veckan har vi en workshop där medlemmarna får jobba med sin egen budget och reflektera över sina utgifter. Det ska bli kul!

Vad tänker du när du läser det här inlägget? Har du tittat på ditt kontoutdrag? Får du några tankar om vilka utgifter du skulle vilja dra ner på för att de inte handlar om det som är viktigt för dig?

Tolv äpplen i olika storlekar som ligger på en terrass av trä.
Allra bäst är det om det som är viktigt dessutom är billigt eller gratis.

Växla ner – men var ska jag börja?

Har du funderat på att växla ner men vet inte var du ska börja? I dag tänkte jag dela med mig av en snabb steg-för-steg-lista:

  1. Ta reda på nuläget så att du kan utgå från det.
  2. Sätt ett mål – eller flera – och gör en budget.
  3. Stäm av hur det har gått och bestäm hur du vill gå vidare.

Kort och koncist, eller hur? Ja okej, jag erkänner, det kanske tar en stund att genomföra stegen. Men det är värt det, jag lovar!

Hur mycket pengar gör du av med varje månad?

Du behöver alltså börja med att ta reda på hur mycket du eller ditt hushåll gör av med varje månad, och på vad. Dela in dina utgifter i olika kategorier så att du får en överblick över vad pengarna går till.

Det finns förstås appar för det här. Eller så använder du Excel eller Google Sheets. Själv använder jag Excel, och kan därför inte rekommendera någon särskild app. Jag skriver in mina utgifter i Excelarket om jag gör engångsinköp under månaden. Efter varje månadsskifte går jag in på mitt bankkonto och skriver upp sådant som dragits automatiskt och sådant som jag har missat.

Om du använder en app kan du koppla den till ditt bankkonto så att du inte behöver göra det här manuellt. Har du en app som fungerar bra för det här? Berätta gärna vilken och hur den fungerar!

Eftersom utgifter kan variera under året tycker jag att det allra bästa är att ha siffror för ett helt år att utgå från, vilket talar för att använda en app som automatiserar det här så att du inte behöver gå igenom dina utgifter för ett helt år innan du kan gå vidare till steg 2.

Sätt mål och gör en budget

När du har fått koll på dina utgifter är det dags att bestämma hur du vill ha det framöver. Vilka utgifter vill du dra ner på? Vilka ger dig livskvalitet eller något annat som du inte vill göra avkall på? Det är bara du som vet hur du vill ha det.

Det går att sätta mål på många olika nivåer när du växlar ner. Här är några exempel som kanske kan ge inspiration:

  • Sätt en sammanlagd månadsbudget – eller årsbudget – som ligger på en viss nivå, och som är lägre än dina nuvarande utgifter.
  • Spara ett visst belopp varje månad. Automatisera så att det beloppet dras från ditt konto i början av månaden.
  • Minska matkostnaderna med hälften.
  • Dra ner på kostnader för att äta ute (restaurang, fika på stan, take away …) med 70 procent.
  • Dra ner på kostnader för prenumerationer med hälften, alltså tjänster för streaming, ljudbok, musik och så vidare, och även tidningar och liknande.
  • Köp aldrig kaffe eller dricka på stan.

Och så vidare. Kanske är det inget av det här som passar dig. Kanske vill du dra ner på något helt annat.

Stäm av hur det går och sätt nya mål och nivåer

Bestäm dig för när du vill stämma av din budget. Själv stämmer jag av varje månad – samtidigt som jag skriver in uppgifterna i Excel. Vid årsskiftet gör jag en större avstämning där jag ser över hur det har gått i de olika kategorierna och hur jag vill ha det framöver. Det är inget fel med att justera beloppen uppåt om det visar sig att det blev för tråkigt och snålt inom en viss kategori. Det är helheten som räknas. Kanske kan du dra ner på något annat i stället?

Lycka till med att växla ner! Hör gärna av dig och berätta hur det går!

Jenny står på händer på en sommargrön tomt

Vad behöver du – egentligen?

Vad behöver jag – egentligen? Jag tycker att det är en bra fråga för att växla ner och minska klimatavtryck och utgifter. Vi lever ju i ett konsumtionssamhälle, och när det uppstår ett problem eller ett behov är det inte konstigt om vi tror att konsumtion är lösningen. Då kan det vara en bra idé att tänka ett varv till. Kanske är det egentligen något helt annat jag behöver? Jag ska ge några exempel:

Förmodat behov: Vi måste renovera köket.
Egentligt behov: Vi har inte plats i skåpen för de saker vi använder till vardags.
Lösning: Vi städar och organiserar skåpen så att vi får plats med det som vi använder till vardags.

Förmodat behov: Vi behöver verkligen en resa till solen.
Egentligt behov: Vi behöver en paus och lite ledigt från vardagen.
Lösning: Vi tar ledigt en vecka, bokar av allt, tänder en brasa, lagar god mat, tittar på film och bara slappar.

Förmodat behov: Vi behöver en större bostad.
Egentligt behov: Vi behöver ha färre saker så att vi får plats i vår nuvarande bostad.
Lösning: Vi gör en rensning där vi skänker bort och säljer onödiga saker.

Förmodat behov: Jag behöver köpa en ny tröja.
Egentligt behov: En av mina tröjor har gått sönder och jag behöver något att ha på mig på jobbet.
Lösning: Gå igenom garderoben och se de plagg jag redan äger med nya ögon – kanske kombinera plaggen på ett annat sätt än jag brukar.
Alternativ lösning: Laga hålet i den trasiga tröjan.

Som det mesta i livet är det en process att frigöra sig från konsumtionssamhället. Ett steg att komma vidare i processen kan vara att komma ihåg att ställa frågan Vad behöver jag – egentligen? Vad tror du om det?

Jenny håller i en stor bukett med kålplantor som har gått i blom.

Min flygfritt-berättelse hos Vi håller oss på jorden

Nyligen delade jag med mig av min berättelse om att jag inte flyger hos Vi håller oss på jorden.

Vi håller oss på jorden står bakom kampanjen Flygfritt 2021, där du kan berätta att du inte kommer att flyga under 2021. Du kan också kryssa i att du väljer att inte nöjesflyga om du vet att du måste flyga under året av någon annan anledning.

Du kan även berätta på Facebook att du är med i kampanjen genom att ange att du kommer på eventet.

Ett sätt att kommunicera om klimatet är just att berätta för andra att vi är många som bryr oss, att vi är många som ställer om, att vi är många gör positiva saker för klimatet. Vi människor är flockdjur och vill göra som många andra. Så var gärna med i kampanjen, så visar du för din omgivning att vi är många som inte flyger.

Jag har haft köpstopp i ett halvår

Nu har jag haft köpstopp i ett halvår och därmed sätter jag punkt för det.

Jag var mycket medveten om min konsumtion redan innan, men köpstoppet fick mig att tänka till ytterligare, och det gillar jag verkligen. Det jag däremot inte alls gillar var att det gav mig dåligt samvete över de tre saker som jag faktiskt köpte under köpstoppet. Trots att det ingick i mina regler att jag fick köpa dem.

De tre saker som jag köpte och som kändes fel att köpa och samtidigt säga att jag hade köpstopp var:

  • en begagnad IBC-tank (En plasttank som är 1 kubikmeter. Vi köpte den på Blocket och ska ha den att samla regnvatten i till odlingarna.)
  • en matberedare när den gamla gick sönder
  • ett gäng nya trosor.

Det är bra att det blir så tydligt för mig vilka saker jag köpte som jag reagerade på. Om jag skulle vara hållbar och konsumtionsfri fullt ut skulle lösningarna vara något i stil med:

  • bygg en damm att samla regnvatten i
  • använd inte elektriska hushållsapparater (dela/finfördela maten med kniv, rivjärn, mandolin och så vidare och lev utan smoothies och liknande)
  • sy egna underkläder – alternativt anlita någon i min geografiska närhet för att hjälpa mig med det eftersom jag inte kan hantera en symaskin och det verkar omständligt att sy nya plagg för hand (?). Använd tyg i form av överblivna stuvbitar eller andra textilier som har gjort sitt.

Där är jag inte än. Men kanske kommer jag dit någon gång?

Min slutsats blir att jag inte ska kalla det för köpstopp, eftersom det tydligen ger mig dåligt samvete, men jag jag ska sträva efter att leva mycket nära köpstoppslivsstilen ändå.

Men alltså: ett halvårs köpstopp! Bra jobbat, Jenny!

Hur ska jag göra framöver?

Jag vill konsumera så lite som möjligt även framöver. Jag kommer att köpa det här:

  • mat (fast jag vill ju odla så mycket som möjligt själv)
  • förbrukningsvaror (dit räknar jag till exempel underkläder)
  • DIY-grejer (alltså sånt jag behöver för att laga saker)
  • fröer och annat utsäde, plantor, träd
  • saker som jag behöver för att sköta vardagen/odlingen/huset/jobbet (främst för att byta ut något som är trasigt, men tänk till först – kan jag laga eller klara mig utan?)
  • nöjen, upplevelser och kunskap (i en framtid utan pandemi inkluderar det att ibland fika på stan eller äta på restaurang)
  • en gång per år: böcker. Främst referenslitteratur om självhushållning, odling etc. – böcker som jag vill äga för att kunna återkomma till snarare än behöva låna på bibblan varje gång jag behöver dem. (Förhoppningen är att komma till ett läge där jag har det referensbibliotek jag behöver så att jag inte behöver köpa mer. Jag vet inte om det är en rimlig förhoppning.)
  • någon enstaka bok vid andra tillfällen på året för att stödja en författare, till exempel i samband med en releasefest.

Det här är en livsstil som jag hoppas kunna fortsätta med. Jag kommer inte att kalla det för köpstopp, även om det är nära de regler jag hade under mitt köpstopp – det är bara böckerna som skiljer.

Nyckeln till omställning till klimatsmart liv

I förra veckan berättade jag här på bloggen och i sociala medier att jag inte kommer att åka till La Gomera eftersom jag inte tycker att det är rimligt att jag flyger trots den rådande klimatkrisen. Jag fick massor av pepp men också lite mothugg från personer som ungefär tycker att det inte spelar någon roll vad den enskilda individen gör. Det håller jag verkligen inte med om. Men det är inte det som det här blogginlägget ska handla om.

Det som jag i stället reagerade på var det här, som är ett citat ur en kommentar som jag fick på Facebook:

”Att du vill späka dig själv och minska din egen lycka (?) under resten av ditt liv för att påverka klimatet på ett obefintligt sätt, är helt enkelt varken proportionerligt eller sunt.”

Taget ur sitt sammanhang låter det här citatet kanske rått, men det var en del av en argumentation som framfördes på ett trevligt sätt. Jag är glad att jag fick den här kommentaren, för påståendet om att min lycka kommer att minska (med ett frågetecken efteråt visserligen) fick mig att reagera och fundera.

Hur kan vi leva lika bra med mindre utsläpp?

Jag har inga som helst planer på att bli mindre lycklig för att jag inte flyger! Och det slog mig att det är det som är hela grejen. Jag tror att nyckeln till att kunna ställa om till ett liv med mindre eller inga fossila bränslen är att komma på hur vi kan leva lika bra och lyckliga liv efter omställningen som vi gjorde innan. Det här behöver vi göra på alla områden där vi orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Det är alltså inte alls så att vi ska leva sämre liv framöver; vi ska bara leva annorlunda. (Nej, jag är inte först med att tänka det här. Jag har läst och hört det förut, men det har inte gått in. Nu gick det in.)

Fem B för att orsaka mindre utsläpp

För att peka på vad vi som enskilda individer kan göra för att leva mer klimatsmart brukar man prata om de fem b:na

  • bilen (alla transporter alltså)
  • biffen
  • bostaden
  • butiken
  • börsen.

Frågor för att leva både lyckligt och klimatsmart

Utifrån de här b:na tänker jag att man som individ kan ställa frågor för att komma på hur man kan leva ett lyckligt klimatsmart liv. De här frågorna kan se olika ut från person till person, beroende på hur ens liv ser ut; en del har redan ställt om på vissa av områdena och behöver inte alls jobba med dem. Här är några exempel på frågor:

  • Hur kan jag sluta flyga (eller flyga betydligt mindre) och leva ett lika bra liv som innan?
  • Hur kan jag vara utan bil (eller köra betydligt mindre) och leva ett lika bra liv som innan?
  • Hur kan jag sluta äta kött och leva ett lika bra liv som innan? (Den mest relevanta frågan för mig som inte äter kött skulle snarare vara: Hur kan jag sluta äta ost och leva ett lika bra liv som innan?)
  • Hur kan jag ha en mindre bostad (eller en bostad som orsakar mindre utsläpp) och leva ett lika bra liv som innan?
  • Hur kan jag konsumera mindre – kanske bara det allra nödvändigaste – och leva ett lika bra liv som innan?
  • Hur kan jag låta bli att investera i fossila bränslen (eller kanske Hur kan jag placera mina pengar i hållbara investeringar) utan att förlora pengar?

Svaren på frågorna är också olika från person till person. För mig som har supersvårt för kylan och mörkret under den svenska vintern hjälper det liksom inte att få höra hur mysigt det är att semestra i Sverige med tåg. Ja visst, det är superfint – på sommaren! Då skulle jag heller aldrig få för mig att flyga någonstans. Men vad hjälper det mig i januari? Därför tror jag att det är viktigt att var och en hittar sina egna svar.

Jag delar gärna med mig av några av mina svar på de här frågorna, särskilt flygfrågan, eftersom det är den som är aktuell för mig just nu – jag behöver se till att ha ett lika bra liv den här vintern som om jag hade åkt till La Gomera. Låt mig få återkomma till det i ett annat inlägg.

Hur kan man få fler att känna – på riktigt – att det går att leva ett lika bra liv med mindre klimatavtryck? Hur kan man hjälpa var och en att hitta sitt eller sina sätt att göra det? Det skulle jag vilja veta nu.

Jag vill inte köpa kläder men är fast i konsumtionsnormen

Jag önskar att jag aldrig behövde köpa kläder mer i hela mitt liv. Att inget i min garderob någonsin blev utslitet eller urvuxet. Det är liksom min grundinställning till kläder. Det är inget jag vill belasta vare sig min eller planetens budget med.

Det här är åtminstone nästan hela sanningen. Ibland kan jag känna begär efter något plagg som jag verkligen gillar och vill ha, och vi människor har ju ett behov av variation, så några plagg per år – två eller tre kanske? – skulle jag nog vilja köpa även om jag hade en garderob som jag kunde behålla för alltid.

På det stora hela vill jag gärna leva ett liv där jag begränsar min konsumtion och på så sätt minskar mitt klimatavtryck. Eftersom kläder inte är viktigt för mig är det ett bra område för mig att konsumera så lite som möjligt. I min verklighet sliter jag dock ut mina kläder förr eller senare och behöver byta ut dem. Jag letar ofta second hand, men ibland lyckas jag inte hitta något; kanske inte orkar leta tillräckligt länge eller så är det saker som är svåra att hitta begagnade.

Så här får jag kläderna att hålla längre

Min klädstrategi går ut på att jag ska använda varje klädesplagg så länge som möjligt. Det innebär bland annat att jag gör så här:

  • Jag tvättar inte i onödan.
  • Jag torktumlar inte kläderna.
  • Jag använder inte sköljmedel.
  • Jag drar igen dragkedjan innan jag tvättar ett plagg.
  • Jag äger inga kläder som behöver strykas. (Det är egentligen inte för att det sliter på kläderna att stryka dem utan för att jag inte kan förstå varför någon skulle vilja lägga sin tid på att stryka kläder.)
  • Jag försöker laga om det går. (Med reservation för att jag inte kan hantera en symaskin utan syr för hand och även det är jag dålig på.) Jag tänker även att jag ska använda Repamera om det är något som jag inte kan laga själv, till exempel ett blixtlås, men det har jag inte gjort än.
  • Kläder som har börjat bli lite väl slitna får en andra chans som hemmakläder – eller odlingskläder om de är slitstarka. Eftersom jag tillbringar den största delen av mitt liv hemma – jag har ju jobbet hemma – går jag ofta i hemmakläder. Det gör att de snyggare kläderna håller längre. Dessutom blir det ändå hundhår på alla kläder som jag har på mig hemma, så oftast kan jag inte ha de kläderna ute bland folk.
  • Jag håller vikten. Det tänker man kanske inte på i klädsammanhang, men om jag skulle gå upp eller ner för mycket i vikt skulle jag behöva byta ut min garderob. Inte bra. Jag har en variation på några kilo upp eller ner ibland, men det spelar ingen roll; min garderob innehåller inga tajta fodral som måste passa exakt på millimetern. Så jag kan använda samma kläder som för femton år sedan. Praktiskt.
  • Jag använder skohorn när jag tar på mig ett par skor. Även gympadojor och liknande. Då slits skorna inte lika snabbt. Det här är en regel jag nyligen har infört för mig själv, och den är inte så dum.

Det här innebär att jag går i samma kläder år efter år. Och det är helt som det ska. Det är inte konstigare än att jag äta sin frukost vid samma matbord år efter år. Det finns ingen anledning att byta ut något som fungerar. När jag packade min resväska för att åka till La Gomera i vintras lade jag i kanske två plagg som jag inte hade med mig året innan; resten var precis samma.

Vilka är dina bästa tips för att få kläderna att hålla så länge som möjligt?

Jag är fast i konsumtionsnormen

Men. Jag noterar ofta att jag är fast i konsumtionsnormen när det gäller kläder. Jag tror att jag inte kan ha på mig samma kläder som jag hade i går om jag ska träffa samma människor. Eller att jag inte kan ha på mig samma kläder som förra gången jag träffade samma personer, även om det har gått en månad sedan sist.

Det här handlar ju bara om norm, inte om det faktiska behovet. Jag behöver inte nya kläder förrän de förra har slitits ut. Men normen säger variation, normen säger förnyelse, normen säger köp nytt, köp nytt, köp nytt. Jag säger nej. Men jag behöver säga det igen och igen för att påminna mig själv om att inte fastna i konsumtionsnormen.

Vad säger du? Ska vi försöka ändra på den här normen genom att ha på oss samma kläder flera gånger på raken i samma sammanhang? Är du med?

Jenny Forsberg i grön fleecetröja i ett växthus
Jag i second hand-fleecetröja.

Jag har gjort mig av med 500 saker

Äntligen är jag klar med mitt projekt att göra mig av med 500 saker! Jag måste säga att jag känner mig både lättare och friare :-) Förmodligen handlar det mest om att jag nu kan stryka den här punkten från att-göra-listan; det har varit en återkommande rutin att jag ofta har ägnat ett par timmar på söndagen åt att rensa, och det känns bra att få frigöra den tiden till annat. Och så känns det alltid bra att ha gått i mål med ett projekt; jag kom igång i början på oktober, så mitt rensningsprojekt har varat i åtta månader. Det känns som lång tid.

Det är också otroligt skönt att ha rensat! När jag öppnar en skrivbordslåda så väller det inte ut saker, utan allt ligger prydligt och det finns plats kvar i lådan.

Jag avslutade i söndags med att rensa i ett par bokhyllor på mitt kontor. Med tanke på att jag för bara ett par år sedan slängde kassar och åter kassar med papper och pärmar så trodde jag inte att jag hade så mycket överflödiga saker i just de där hyllorna, men det var fel. Jag fick ihop flera kassar igen. Det där med att räkna saker för att komma upp i 500 är förresten inte självklart, men när det gäller papper och sådant så tänker jag att en bunt papper, kanske alla som får plats i en pärm eller en mapp, är en sak, inte 100 saker om det är 100 papper.

När kontorsrensningen i söndags var klar så var jag uppe i 486 saker, och då hade jag rensat överallt där jag hade planerat att rensa. Så som avslutning tog jag en runda till bland mina böcker och samlade ihop 14 till för att komma upp i 500 saker. Där satt den! De sista böckerna har inte lämnat lägenheten än, utan det står en kasse här som jag förhoppningsvis kommer iväg till Röda korset-butiken med idag.

Jag har inte kombinerat rensningsprojektet med något köpstopp, utan jag har konsumerat ungefär som vanligt – vilket innebär att jag är avogt inställd till onödig konsumtion men att jag faller för en och annan frestelse. Det jag kan komma på just nu att jag har köpt på sistone är några second hand-klädesplagg, en bunt böcker – enligt min bokkonsumtionspolicy, åtminstone om man tolkar den generöst – samt en ukulele. Det sistnämnda inköpet är jag mycket nöjd med; nu ska jag bara få tid att lära mig att spela också.

Har du rensat något på sistone? Eller är du sugen på att göra det?

Jag har gett bort 140 böcker

Mitt projekt att göra mig av med 500 saker började med att jag i helgen rensade i bokhyllorna. Jag fick ihop 140 böcker som jag bedömde att jag utan problem kan leva utan och som därför fick flytta till Röda korsets butik i Näsbypark.

Kassar med 140 böcker på väg till second hand-butiken.

Min poäng med att sätta ett mätbart mål på 500 saker är att jag vill att det ska vara en utmaning. Att bara rensa utan mål gör att jag bara gör mig av med det där som jag verkligen inte känner någon koppling till. Om jag måste göra mig av med ett visst antal saker så behöver jag kanske tänka ett varv till på vad jag faktiskt inte behöver. Jag vet inte om 500 är lagom mycket för att uppnå det, men min plan är att om det är lätt som en plätt att göra mig av med 500 saker så var det ett för lågt antal. Då blir det ett nytt mål med ett antal nya saker.

Inom yogan pratar man om icke-girighet eller om att inte fästa sig för mycket vid sina ägodelar; det är bara saker. Det är det jag vill öva på med det här projektet. Min bedömning är att den här bokutrensningen egentligen var för lätt – jag har inte utmanat mig tillräckligt än så länge. Kanske betyder det att jag behöver gå igenom mina böcker igen så småningom och rensa lite till. Vi får se.

Det känns skönt att vara 140 saker lättare. Nu är det bara 360 kvar :-) Jag noterade ett habegär, eller kanske konsumtionsbegär, inom ett område där jag rensade, nämligen kokböcker. Jag gjorde mig av med 19 sådana. Det var böcker som jag inte har använt på många år – nästan alla var köpta på den tiden jag åt kött och nu kändes de på tok för köttinriktade för mig. Inga problem där alltså. MEN. Tanken som kom var: titta vad mycket plats det blev i kokbokshyllan! Borde jag inte få köpa ett par nya kokböcker nu när jag har varit så duktig och gjort mig av med de gamla? Jag noterar den känslan.

Jag ska göra mig av med 500 saker

Det finns en stor frihet i att inte äga. Att inte äga saker betyder att inte ha ansvar, att inte behöva lägga energi på att administrera, förvara, underhålla eller på något annat sätt hantera saker.

I den enda änden av ägandeskalan ser jag framför mig en person som är ett offer för konsumtionssamhället, som köper nya saker ofta, som dessutom har ett stort hem där det inte är ett problem att förvara alla dessa saker. Personen arbetar mycket för att kunna finansiera sin konsumtion, har låg miljömedvetenhet och tjänar så mycket pengar att hen aldrig behöver tänka två gånger inför ett inköp av en ny pryl.

I den andra änden av skalan ser jag framför mig en munk i en tradition där man i princip inte äger något utom sina egna kläder och en skål för allmosor.

Även om jag har mycket emot det konsumtionssamhälle jag lever i så befinner jag mig rimligtvis närmare prylgalningen än munken på skalan. Och det är okej. Men några steg närmare munken vill jag ändå ta. Mitt nästa steg formulerar jag så här:

Jag ska göra mig av med 500 saker från och med nu och fram till sommaren 2018.

Det är ett mål jag klurade på redan i våras, och som jag formulerade klart i somras. Det kom en höftoperation emellan, så jag har inte riktigt kommit igång än, men nu är det dags!

”Men du har väl inte så mycket saker”, sa en kompis som jag pratade med det här om. Kanske inte – i så fall blir det här en stor utmaning. Eller så är det lätt som en plätt. Om det skulle vara för enkelt så sätter jag ett nytt liknande mål när jag har gjort mig av med de 500 sakerna.

Något jag de facto har mycket av är böcker, så jag tänker börja i den änden. Jag räknar med att det inte blir några problem att göra mig av med 100 böcker. Det blir min första delutmaning. Vi kan kalla det uppvärmning.

Planen är att allt som kan återvinnas ska återvinnas. Böckerna kommer jag att gå till en Röda korset-butik med, till exempel.

Nu kör jag! Någon som hänger på?

Pin It on Pinterest