Historien om fiskaren – vad håller jag på med?

Har du hört historien om den fattiga fiskaren och affärsmannen? Jag kan den inte i detalj och jag vet inte heller varifrån den kommer – jag har hört den flera gånger och jag tror att den utspelar sig i olika delar av världen varje gång jag hör den. Men min minnesbild av den är ungefär så här:

En man försörjer sig och sin familj genom att fiska. Varje förmiddag sitter han vid vattnet och fiskar precis så mycket fisk som han och familjen behöver för att klara sig. Därefter tillbringar han resten av dagen med familjen, och på kvällen går han ut och träffar sina vänner.

En dag kommer en rik affärsman förbi när mannen sitter och fiskar.
“Varför fiskar du inte fler timmar per dag? Då skulle du tjäna mer pengar.”
“Vad ska jag göra med mer pengar?” frågar fiskaren.
“Då kan du köpa en båt, så att du kan dra upp mer fisk och tjäna mer pengar.”
“Vad ska jag göra med mer pengar?”
“Då kan du köpa en större båt, så att du kan dra upp mer fisk och tjäna mer pengar.”
“Vad ska jag göra med mer pengar?”
“Då kan du köpa fler båtar, och så kan du anställa andra som kan fiska åt dig, och så kan du tjäna mer pengar.”
“Vad ska jag göra med mer pengar?”
“Då kan du ta ledigt, och så kan du sitta här och fiska, och kanske tillbringa mer tid med din familj, och på kvällen kan du gå ut och träffa dina vänner”, säger affärsmannen.

Så varför berättar jag det här? Jo, i min långsiktiga plan, där jag försörjer mig på passiva inkomster i högre grad än nu, ser jag framför mig att jag jobbar fyradagarsvecka och har helg i tre dagar varje vecka. Det tycker jag verkar vara ett mycket bättre sätt att leva än den gängse femdagarsveckan. Det finns ju så mycket annat som är kul att göra förutom att jobba liksom.

I vintras tänkte jag extra mycket på det här. Jag ägnade en dag i veckan åt att jobba med något som jag inte tjänade pengar på – romanskrivandet alltså. Samtidigt som jag drömde om att jobba en dag mindre i veckan. “Vad håller jag på med egentligen?” var en fråga som dök upp, och som hjälpte mig att fatta beslutet att sluta skriva romaner.

Det beslutet känns fortfarande helt rätt. Samtidigt lägger jag även nu en dag i veckan på saker som jag ofta inte vet om jag kommer att tjäna några pengar på. Betyder det att jag är kvar i samma feltänk som den rika affärsmannen?

Så kan det förstås vara, men just nu känns det inte så. Romanskrivandet har jag tjänat exakt noll kronor på – faktum är att jag till och med ligger på minus än så länge; till följd av några beslut som med facit i hand var felaktiga om hur stor upplagorna skulle vara och så vidare så har jag ännu inte dragit in alla pengar jag har lagt ut på att ge ut mina två romaner.

De andra sakerna som jag gör för att få passiv inkomst har jag faktiskt börjat tjäna pengar på. Jag har skrivit i tidigare blogginlägg att jag hade tio procent passiv inkomst 2017 och sju procent passiv inkomst 2018. Sju procent är inte noll. Om jag jobbar vidare med befintliga och nya onlinekurser och annat känns det inte omöjligt att dubbla de där sju procenten. Och sedan dubbla dem igen.

Så trots att det kan verka helt knasigt så tänker jag fortsätta lägga en dag i veckan på att jobba obetalt samtidigt som jag drömmer om att jobba mindre och friare längre fram. För att jag tror på att det kommer att fungera.

Och det är väl det som är nyckeln. Jag jobbar för något som jag tror på. Tidigare trodde jag att jag på sikt skulle kunna få inkomster på romanskrivandet. Just nu tror jag inte på det. Men jag tror att jag kommer att kunna få mer andra passiva inkomster på sikt. Dessutom har de chanserna ökat nu när fredagarna inte längre är uppbokade på romanskrivandet.

Jenny Forsberg står på händer
Gör jag saker helt uppochner eller?

Gör egen kombucha – recept

Dags att göra egen kombucha? Här hittar du ett recept.

Undrar om jag är på väg att utvecklas till en riktig syrningsnörd? Jag har i alla fall fastnat rejält för att syra saker, och det står alltid burkar och bubblar i köket. Bilden ovan är från i helgen, när jag hade det här på gång: kimchi, yoghurt på kokosmjölk, kombucha och syrade rödbetor. Rödbetorna är mitt första försök, och jag har förstått att det kan vara lite knepigt. Håll tummarna för att det lyckas!

Men kombuchan blir bra, och jag gör ny varje vecka. Kombucha bryggs på te, som får stå i rumstemperatur tills det bildas en svamp som kallas scoby. Denna svamp använder man sedan för att brygga en ny sats kombucha, och sedan är det bara att fortsätta att göra en ny svamp och en ny omgång dryck varje vecka. Många börjar genom att köpa en scoby eller få av någon som man känner som redan gör egen kombucha. Jag började utan att ha någon svamp, och det gick också bra.

För att kombuchan ska jäsa behöver du använda socker. Det är sockret som gör att det jäser. I den färdigjästa drycken finns, om jag har förstått det hela korrekt, nästan inget socker kvar, så det blir en nyttig dryck som du kan dricka även om du inte vill få i dig så mycket socker. Dessutom innehåller den förstås en massa fina bakterier som magen och kroppen blir glad av.

Viktigt att tänka på när du gör kombucha är att du tvättar händerna noga och rengör alla redskap och burken du använder noga. Det hela ska ju stå och jäsa och om det kommer in bakterier som inte har där att göra så kommer de också att växa till sig och då möglar alltihop.

Gör egen kombucha – ingredienser

  • 1,5 l vatten
  • 1 dl socker
  • 4 påsar svart eller grönt te (eller brygg vanligt te utan påse förstås)
  • ca 2 dl färdig kombucha

Jag brukar inte ha något riktigt te hemma, utan dricker till vardags bara örtter, oftast yogitea. Så jag satte glatt igång att brygga kombucha på det. Och det funkade hjälpligt. Men nu några månader senare har jag förstått att man behöver använda grönt eller svart te för att scobyn ska växa till sig ordentligt. Och jag har märkt att det blir stor skillnad om jag använder grönt te jämfört med att göra kombuchan på bara örtte. Så numera använder jag två påsar Yogitea Green Tea Ginger Lemon och två påsar Yogi Tea Classic.

Första gången behöver du alltså köpa en flaska färdig kombucha som du kan använda. I de följande omgångarna använder du bara lite av din egen färdiga kombucha till att brygga en ny sats.

Så här gör jag:

Gör egen kombucha utan svamp (scoby)

  1. Koka upp vattnet och rör ut sockret i det.
  2. Lägg i tepåsarna och låt alltihop svalna. (Om du använder teet när det är för varmt kan det döda svampen, precis som du inte värmer vätskan till mer än 37 grader när du bakar med jäst, du vet.)
  3. Ta upp tepåsarna och häll i teet i en glasburk tillsammans med ett par deciliter färdig kombucha.
  4. Täck över glasburken med något som inte är tättslutande – jag brukar använda hushållspapper och en gummisnodd.
  5. Låt stå några veckor i rumstemperatur men inte framme i solen. Jag tror att jag lät min första omgång kombucha stå kanske 5–6 veckor. Men det kan säkert vara klart på 3 veckor också, beroende på hur varmt det är till exempel. Titta och provsmaka och se vad som händer. Den är klar när den smakar ganska surt och det har bildats en scoby, alltså en svamp. I början blev mina scobysvampar knappt ens en millimeter tjocka, men numera blir de kanske en halv centimeter.

När jag googlade inför mitt första försök så läste jag att den första omgången skulle bli helt odrickbar och bara smaka vinäger. Så blev det inte. Jag tyckte att den var helt okej att dricka – möjligtvis kan jag ha spätt ut den med lite vatten, jag minns inte – men den var inte lika god som den blir numera. Men jag gjorde ju mina första kombuchasatser på bara örtte, så det är möjligt att det blir annorlunda för dig som kommer att fatta redan från början att du behöver använda grönt eller svart te :-)

Gör egen kombucha med scoby (svamp)

När du väl har gjort en första scoby – eller om du får en av någon eller köper – så är det bara att börja om på en ny sats, bara med skillnaden att kombuchan blir godare än den första satsen.

Gör så här:

  1. Koka upp vattnet och rör ut sockret i det.
  2. Lägg i tepåsarna och låt alltihop svalna.
  3. Ta upp tepåsarna och häll i teet i en glasburk tillsammans med scobyn och ett par deciliter av den förra satsen färdig kombucha.
  4. Täck över glasburken med till exempel hushållspapper och en gummisnodd.
  5. Låt stå en vecka i rumstemperatur men inte framme i solen. Jag har sett olika tidsangivelser här, allt från några dagar till tre veckor. Du får prova dig fram till vad som fungerar bäst för dig. För mig fungerar det rent praktiskt bra att göra en ny omgång kombucha varje helg, så jag låter den stå en vecka.

När kombuchan har jäst i en vecka, eller så lång tid du kommer fram till passar dig, så har det bildats en ny scoby. För mig brukar det fungera så att den förra veckans scoby liksom har smält och gör vätskan grumlig längst ner i burken, medan den nya scobyn ligger längst upp som ett lock. Jag silar av kombuchan så att den nya svampen hamnar i en sil och är lätt att plocka upp och använda igen. Och så rör jag runt så att det grumliga blandas ut i resten av kombuchan.

Nu kan du använda kombuchan precis som den är om du vill. Det går även bra att blanda den med till exempel någon fruktjuice eller pressad ingefära. Du kan också välja att låta kombuchan jäsa några dagar till, eventuellt med någon smaksättning, för att låta den bli lätt kolsyrad. Det brukar kallas för andra bryggningen. Då gör du så här:

Gör egen kombucha – andra bryggningen

  1. Häll upp kombuchan på flaskor, eventuellt tillsammans med någon smaksättning. Jag har läst att man inte ska använda glasflaskor till kombucha eftersom de kan sprängas. Hittills har jag ändå använt glasflaskor, och jag antar att jag kommer att fortsätta att göra det tills det händer en olycka :-)
  2. Som smaksättning kan du använda bär, frukt, färska örter eller något annat som du gillar. Ingefära är min favorit. Jag skär dem i tillräckligt små bitar för att de ska gå ner i flaskan bara. En bra grej med ingefära är att den verkar bidra till att det faktiskt blir bubblor i drycken. Annars har jag märkt att de varierar lite – med några andra smaksättningar blir det knappt några bubblor alls. Om du har problem med att det inte bildas några bubblor är ett tips därför att lägga i ett par bitar ingefära tillsammans med andra smaksättningar också. Fler förslag på smaksättning kommer längre ner.
  3. Låt flaskorna stå framme i rumstemperatur i några dagar. Öppna och pys dem snabbt 1–2 gånger om dagen. Kombuchan är färdig när den bubblar och när smaksättningen eventuellt har börjat ge färg åt drycken (om du använder något som ger färg, till exempel svarta vinbär).
  4. Sila eventuellt kombuchan om du vill få bort det som du har smaksatt med. Det gäller särskilt om det är något som guckar sig och blir ofräscht förr eller senare. Annars brukar jag bara låta det vara kvar.
  5. Ställ in flaskorna i kylen. Fortsätt att pysa dem cirka en gång om dagen.
  6. Drick som måltidsdryck eller när du vill. Så gott!

Gör din egen kombucha – smaksättning

Några exempel på vad du kan använda som smaksättning i andra bryggningen. Jag petar bara ner saker direkt i flaskorna, efter att ha skurit dem i så små bitar att de får plats.

  • ingefära i bitar
  • svarta vinbär
  • blåbär
  • hallon
  • lingon
  • äppelbitar
  • juice, till exempel färskpressad äppeljuice eller blåbärsjuice som bara består av blåbär
  • thaibasilika
  • mynta
  • rosmarin
  • basilika
  • citronmeliss
  • lakrits (jag tog lakritspastiller, alltså ren lakrits utan socker eller något annat)
  • hallon- eller svartvinbärsblad
  • citron eller lime
  • kanel
  • mango.

Vad gör man med sin scoby när man reser bort?

När jag var bortrest i sju veckor i vintras så la jag scobyn i en plastburk tillsammans med ett par deciliter kombucha och såg till att det fanns gott om plats över i burken ifall den skulle jäsa. Sedan fick den stå i kylskåpet. När jag kom hem så gjorde jag en ny omgång på svampen plus den sparade kombuchan. Det gick utmärkt.

Lycka till med din kombucha!

Jag gillar verkligen kombucha, och det är himla lyxigt att få en ny sats varje vecka. Hoppas att du också kommer igång med din kombucha. Lycka till!

Jag saknar hittepåskrivandet men inte romanskrivandet

Hur det känns nu när det har gått ett tag sedan jag bestämde mig för att sluta skriva romaner? Jo, tackar som frågar. Det känns bra, måste jag säga. Jag saknar inte romanskrivandet det minsta än så länge – jag hade ju målat in mig i ett hörn där jag bara halkade mer och mer efter min tidsplan, och det var inte särskilt roligt.

Däremot saknar jag det kreativa, fria skrivandet. Hittepåskrivandet. Jag skriver ju fritt, till exempel här på bloggen. Men då skriver jag ändå saker som är sanna. Jag hittar inte på en historia. Och det saknar jag.

Jag har börjat fundera på att skriva kortare berättelser eller betraktelser. Eller poesi kanske. Några i mitt flöde skriver haiku, dikter eller verser, och det inspirerar mig! Jag har skrivit någon enstaka haiku ibland, och det är verkligen kul. I övrigt har jag nog inte skrivit poesi sedan jag gick i gymnasiet. Jag skriver ju låtar ibland också, och det skulle jag verkligen kunna tänka mig att göra oftare.

Samtidigt har jag svårt att prioritera något som jag inte har ett mål med. Det är mycket jag vill göra, och om skrivandet inte ska leda till något särskilt, så varför ska jag prioritera det? För mig finns det inget “jag gör det när jag får tid över”. Jag har aldrig tid över. Antingen prioriterar jag att göra något – och då måste jag avsätta tid till det – eller också blir det inte gjort. Orsaken till att jag har lyckats skriva två romaner och fyra fackböcker är att jag avsatte tid. Inte att jag skrev när jag hade tid, för det hade jag aldrig. Ska jag skriva poesi eller något annat kort så måste jag också avsätta tid. Kanske ska jag ägna en timme av mina passiv inkomst-fredagar åt fritt hittepåskrivande? Just nu känns det inte som min prioritering, men jag gör en notering om att fundera på det till längre fram.

Om jag vill skriva poesi så behöver jag väl läsa poesi? På samma sätt som jag behöver läsa romaner för att kunna skriva romaner. Jag har nog knappt läst någon poesi på hela den här tiden som jag inte har skrivit poesi. Vilket är närmare trettio år.

Förrän i dag. Jag plockade fram Nils Ferlin ur hyllan – en favorit från förr. Jag uppskattar hans dikter fortfarande, men jag borde kanske läsa någon modern poesi också. Vad ska jag läsa då?

Passiv inkomst: lägg inte alla ägg i samma korg

Något som jag rekommenderar för dig som vill ha passiva inkomster är att inte lägga alla ägg i samma korg. Om du handlar med värdepapper kallas det här för diversifiering eller riskspridning. Om du har en summa pengar att investera så köper du inte bara aktier i ett enda företag för alla pengarna. I stället sprider du riskerna. Du köper flera olika bolag av olika storlek, i olika delar av världen, i olika branscher. Och du köper inte bara aktier, utan kompletterar din portfölj med råvaror, räntebärande papper, kanske någon valuta eller något helt annat.

Olika typer av passiv inkomst ger mer trygghet

Men kan hon lägga ner sitt börsmumbojumbo och komma till saken? Okej, jag lovar. Poängen är förstås att du ska tänka likadant med passiva inkomster. Skaffa dig flera olika typer av passiv inkomst, och se gärna till att de är av helt olika slag. Säg att du får alla dina passiva inkomster från ett flertal onlinekurser, som alla ligger på en och samma webbplats där du har bra SEO, alltså som många hittar till via Google. Och så en dag ändrar Google sina regler för hur man söker på nätet så att ingen längre hittar till din webbplats. Då kan dina passiva inkomster gå ner till noll från en dag till en annan.

Det här var kanske inte ett klockrent exempel, för generellt är det säkrare att använda sin egen webbplats som utgångspunkt för sina produkter än att vara beroende av en kanal i sociala medier. De sociala kanalerna gör i allmänhet ändringar oftare och av mer omvälvande slag, vilket kan göra större skada för dig än om du har materialet på din egen webbplats.

Ett annat exempel på vad som skulle kunna hända är att du bygger upp en webbplats med annonser via ett affiliateprogram, och så slutar affiliateföretaget samarbeta med det företag som du annonserar för. Jag inser att det här är obegripligt om du inte redan vet vad jag pratar om. Jag lovar att återkomma vid tillfälle med ett separat inlägg (eller flera) om affiliateannonsering.

Ta höjd för att omvärlden förändras

Vår omvärld ändras och utvecklas hela tiden, och plötsligt kan något hända som gör din produkt överflödig. Ett exempel kommer från författarkollegan Kristina Svensson, som bland annat skriver guideböcker om Frankrike. Hon menar att nu när det är fritt att surfa på mobilen inom EU finns försvinner marknaden för guideböcker som bara innehåller samma information som alla kan googla fram på plats. En modern guidebok behöver erbjuda något mer än det som finns på nätet. Dags för guideböcker med vässat innehåll alltså.

Svårt att veta i förväg vad som kommer att fungera

Ytterligare en anledning till att lägga äggen i flera korgar är om du, liksom jag, upplever att det är svårt att veta i förväg vilka källor som faktiskt kommer att ge passiva inkomster. Jag har lagt hundratals och åter hundratals timmar på olika idéer, webbplatser, böcker, onlinekurs och annat som (nästan) inte gav några passiva inkomster (eller som i alla fall inte har kommit igång än – ibland tar saker lång tid). Jag har också lagt mycket tid på några idéer som faktiskt fungerar, där min onlinekurs Skriv tydliga texter är den som ger mig mest passiva inkomster idag.

Eller så tänker du tvärtom

För mig personligen så känns det rätt att sprida sina risker och lägga äggen i olika korgar. Men det är förstås möjligt att tänka helt tvärtom och satsa fullt ut på en enda grej. Ett bra exempel på det är författaren Mariette Lindstein. Hon sparade ihop ett kapital så att hon kunde klara sig utan inkomst i ett år. På den tiden skrev hon boken Sekten på dimön. Hon jobbade hårt med marknadsföring av boken – dessutom är det en grymt bra bok om du frågar mig – och sedan var bollen i rullning och hon kunde försörja sig som författare.

Avsätt tid i kalendern först när du fått besked

En variant av det här inlägget la jag upp i alla språkkonsulters slutna Facebookgrupp i somras eller så. Senare slog det mig att det kan komma till nytta för fler om jag lägger det här också.

Är du frilansare? Har du en massa förfrågningar och kostnadsförslag och potentiella kunder som hänger i luften och inte har bestämt sig för om de ska anlita dig eller inte?

Då har jag ett tips. Frågan som jag får från kunder brukar se ut typ så här: “Hej, kan du hjälpa oss med det här, vad kostar det och när kan du göra det?” Om det är ett uppdrag som jag har möjlighet att ta på mig så ger jag ett prisförslag och så säger jag “Som det ser ut just nu så har jag tid för det här om två veckor, det vill säga om jag får texten [datumet x, tidpunkt bla bla bla] så kan du få tillbaka den [datumet y, tidpunkt bla bla bla]. Säg till om du vill att jag avsätter tid för det här i min kalender.”

Tricket här är alltså att inte avsätta tid i kalendern, utan att bara tala om att jag kan avsätta tid för det här så fort jag får ett slutgiltigt besked. Så länge jag inte har fått beskedet så finns uppdraget inte. Jag går inte och väntar på något besked utan betraktar tiden som obokad. Om det dyker upp en ny förfrågan för samma tidpunkt och den personen är beredd att boka in jobbet, så bokar jag in det istället, och om den första kunden då hör av sig senare så får hen beskedet att den veckan nu har blivit fullbokad, men att det finns tid i veckan efter.

Min uppfattning är att folk är rätt usla på att lämna besked, och det här är ett sätt att hantera det. Det fungerar inte om du har en kund som vill att du lämnar en offert med en bindande tidsplan, men åtminstone hos mig så är de flesta förfrågningar betydligt mindre formella än så.

Det här kanske alla andra gör automatiskt redan från början, men jag höll på i många år och hade eventuella uppdrag i kalendern, där jag gick och väntade på besked och inte kunde planera min tid, och när det sedan dök upp något annat så fick jag problem för att jag inte hade fått besked. Gör inte så :-)

Raw food-bollar – tre recept

Jag gillar att förbereda en burk nötbollar att ha i kylen som mellanmål. De funkar både när jag jobbar hemma och att ha med när jag är på språng. Jag kombinerar gärna med ett par morötter eller frukter för att få ett mättande mellis.

Här kommer recept på inte mindre än tre sorters bollar. I mitt huvud heter de alltid nötbollar, oavsett om de faktiskt innehåller några nötter. Raw food-bollar kanske är en bättre benämning.

Pepparkaksbollar

20–25 st

Pepparkaksbollarna gör jag genom att köra följande ingredienser i matberedaren:

  • 4 dl sötmandel
  • 8 dadlar
  • 4 tsk kanel
  • 4 tsk kardemumma
  • en nypa mald nejlika
  • en rejäl bit färsk ingefära hackad i bitar
  • 2 msk honung
  • 2 msk kallpressad kokosolja
  • en nypa salt

Börja med mandeln och kör matberedaren tills den är ordentligt finfördelad. Blanda därefter i resten av ingredienserna. Kokosoljan får gärna vara mjuk på gränsen till flytande. Om den är kall och hård, så ställ den i närheten av en värmekälla innan du använder den – eller i solen om den råkar titta in i köket. Rulla till bollar.

Citron- och lakritsbollar

ca 25 st

  • 5 dl sötmandel
  • 0,5 tsk vaniljpulver
  • 8 dadlar
  • 2 msk honung
  • saften av en halv citron
  • lakritspulver

Kör mandeln i matberedaren tills den är ordentligt finfördelad. Fortsätt att köra matberedaren medan du häller i resten av ingredienserna utom lakritspulvret. Rulla till bollar. Rulla bollarna i lakritspulvret.

Lakritspulver är egentligen fusk – det är inte raw food. Om du vill göra lakritsbollar som är hundra procent raw kan du använda lakritsrotspulver, som är mald lakritsrot. Du kan också mala stjärnanis till ett pulver, till exempel med en mortel, och använda det för att få lakritssmak.

Choklad- och kokosbollar

ca 25 st

Det här receptet kommer ur Erica Palmcrantz Aziz bok Mitt nya raw food-kök. Hon kallar dem bjudbollar, eftersom de inte innehåller några nötter och därför går att bjuda på även i sammanhang där någon kan vara allergisk mot nötter.

  • 3 dl solroskärnor
  • 1 dl riven kokos
  • 1 dl rå kakao
  • 1 msk kokosolja
  • 2 msk honung
  • 1 dl russin
  • 0,5 dl kakaonibs
  • en nypa salt

Jag hade även i en skvätt pressad citron. Det står i receptet att russinen ska vara blötlagda, men jag är aldrig så välplanerad att jag har blötlagt saker i förväg. Men det gick bra ändå. Enligt receptet i boken ska man även ha i 15 droppar pepparmyntaolja, men det hoppar jag oftast över eftersom mintchoklad inte riktigt är min grej.

Innan jag gjorde de här bollarna hade jag av någon anledning fått för mig att det inte skulle vara lika gott med bollar på solroskärnor som med dem jag gör på mandel. Men det var fel!

Få passiva inkomster med peppmetoden

Peppmetoden passar dig som vill ha passiva inkomster och som har många olika idéer om hur du skulle kunna få det. Det är alltså en metod för att värdera och prioritera bland dina egna idéer, snarare än en metod som talar om hur du rent praktiskt får passiv inkomst. Fortfarande intresserad? Häng med!

Redan de gamla grekerna använde faktiskt peppmetoden, men den är vetenskapligt förankrad även inom den moderna vetenskapen. Nej, jag ljuger förstås nu – jag hittade på det här själv häromdagen :-) Men det finns säkert redan andra liknande metoder där ute.

Åter till ordningen. Ordet pepp är både den första faktorn i metoden och en förkortning för metodens tre delar, som är:

  • pepp
  • pengar
  • produktivitet.
Pepp!

Pepp, pengar och produktivitet

Här kommer en förklaring av de tre begreppen.

Pepp är hur peppad du är på att ta tag i den här idén. Är det här något du har lust att jobba med? Jag vill ha roligt på jobbet, så jag tycker att det här är en viktig faktor att ta med när jag bestämmer om jag ska prioritera en aktivitet eller inte.

Pengar är hur troligt det är att den här aktiviteten eller idén kommer att ge dig passiv inkomst. Ambitionsnivån för att komma fram till ett svar på den frågan kan variera från att dra till med en vild gissning till att lägga mängder av tid och resurser på att göra en marknadsundersökning. Oavsett ambitionsnivå så behöver du utgå från målgruppen:

  • Finns det ett behov?
  • Hur stor är målgruppen?
  • Är målgruppen villig att betala för din produkt?

(Tack Kristina Svensson, som bland annat ger en massa kloka författartips på dinbokdrom.se, och som påminde mig om de här tre frågorna i en diskussion vi hade nyligen.)

Produktivitet innebär att du behöver svara på följande fråga: Hur snabbt kan jag producera den här produkten?

Om jag utgår från mig själv så har jag en massa material som redan finns och som jag skulle kunna paketera om till en ny produkt. Det tydligaste exemplet på när jag har gjort det är min bok Tydliga texter, där jag utgick från materialet i boken för att ta fram onlinekursen Skriv tydliga texter. Jag har flera andra liknande saker jag skulle kunna göra: en bok som kan bli en onlinekurs, en mejlbaserad distanskurs som kräver återkoppling från mig som skulle kunna bli en onlinekurs utan återkoppling, som därmed blir passiv inkomst från mig. Och så vidare.

Om du redan har mycket material att utgå ifrån blir produktivitetssiffran hög; då kan du snabbt få fram en ny produkt. Om du däremot behöver börja från början med att samla material och göra research är produktivitetssiffran låg.

Gör din peppanalys

För varje idé eller aktivitet som du funderar på att börja jobba med så går du igenom de tre faktorerna och ger en poäng på en skala 1–10. Därefter räknar du ut ett snitt.

Låt oss ta ett exempel. Du funderar på om du ska skriva en bok med tips om hur man kan leva billigt som student. Du är superpeppad på ämnet. Studenter har inte så mycket pengar, vilket betyder att boken bör vara helt rätt för dem. Men det kan också vara så att de inte prioriterar att köpa några andra böcker än studentlitteratur. Du har tänkt ett tag på ämnet, men du har inte skrivit ner något, så du kommer nästan att börja från noll, och du räknar med att behöva göra en hel del research. Peppanalysen för boken ser ut så här:

  • pepp: 10
  • pengar: 3
  • produktivitet: 2

Summera ihop de tre: 10 + 3 + 2 = 15. Och räkna ut ett snitt: 15/3 = 5.

Peppsiffran för studentboken blir alltså 5, det vill säga i mitten på skalan. Ska du då satsa på boken eller inte? Om du har flera andra idéer till passiv inkomst så räknar du ut peppsiffran för dem på samma sätt. Sortera idéerna med högst siffra överst så har du en prioriteringsordning.

Om det här i stället är din enda idé till passiv inkomst just nu så har du en siffra som hjälper dig att fatta ditt beslut om din idé är värd att satsa på. Peppsiffran 5 är lite låg, men kanske kommer du fram till att du har så stor lust att skriva boken att det är värt jobbet även om den inte skulle dra in så mycket pengar. Eller så vill du fortsätta samla material ett tag och kanske klura på om du vill ha någon annan vinkel på boken. Om något år kan du ta fram idén igen och göra en ny peppanalys. Det tycker jag alltid att man kan göra: gå igenom din lista med idéer och se över peppsiffrorna med jämna mellanrum. Det kan ha hänt något som påverkar siffran.

Ange ett spann om du inte vet

Om det är svårt att komma fram till någon av de tre faktorerna – jag tycker själv att det är pengasiffran som är svårast – så kan du ange ett spann för den siffran. Låt oss säga att du inte har gjort någon marknadsundersökning och du tycker att det är svårt att gissa om studenterna kommer att köpa boken. Då anger du ett spann för pengasiffran, kanske så stort som 1–9. Då får du räkna ut en peppsiffra för den låga siffran och en för den höga, och så blir din peppsiffra ett snapp däremellan, i det här fallet 4,3–7.

Lika vikt för alla tre delarna

Jag har gett de tre faktorerna pepp, pengar och produktivitet samma vikt i uträkningen. Det går förstås också att tänka annorlunda. Kanske tycker du att det där med att ha kul inte är så viktigt. Du kan tänka dig att ha tråkigt en period om det leder till passiva inkomster på sikt. I så fall kanske du vill titta på siffrorna på ett annat sätt eller till och med hoppa över den första faktorn i din analys.

Peppmetoden – inte bara för passiva inkomster

Att få passiva inkomster är ett viktigt fokusområde för mig; det är därför jag använder peppmetoden inom just det området. Men jag kan tänka mig att den fungerar lika bra för att prioritera eller fatta beslut om andra aktiviteter, eventuellt med någon modifiering. Kanske kan den hjälpa till att svara på frågor som Ska jag ta på mig det här kunduppdraget? eller Ska jag söka det där jobbet?

Tycker du att det här inlägget var ren rappakalja, och tänker ”varför ska jag hålla på med en massa siffror och räkna ut snitt hit och dit?” så är det helt okej. Jag gillar att analysera, strukturera och hitta metoder på det här sättet. Om du inte är ihopsatt på samma sätt som jag så har du säkert något annat arbetssätt som fungerar för dig.

Alla har inte råd att skriva

I höstas lyssnade jag med ett halvt öra på ett seminarium som Författarförbundet ordnade på temat bokens värde. Jag var inte på plats utan lyssnade på en livesändning från seminariet, och tyvärr gav jag det inte den uppmärksamhet det förtjänade utan satt och jobbade med något annat samtidigt.

Men ett ämne fångade min uppmärksamhet och gjorde mig beklämd. Det handlade om att det kan vara en ekonomisk fråga om man har möjlighet att skriva. Jag har inte tänkt så mycket på det. Jag förstår naturligtvis att jag är privilegierad som har haft möjlighet att lägga en dag i veckan på bokskrivandet i många år. (Sedan har jag ju nu kommit fram till att jag inte får det att gå ihop i alla fall, åtminstone inte med att skriva skönlitteratur, och att jag därför behöver sluta skriva romaner.)

Men tänk hur det är att till exempel vara ensamstående förälder, lägga all sin tid och energi på att dels försörja sig och barnen, dels ta hand om och umgås med sagda barn. Eller för den delen en person utan barn men med heltidsjobb med låg inkomst som kanske behöver ta ett extrajobb för att kunna försörja sig. Vem skulle orka skriva något i den situationen?

Frågan som ställdes var på seminariet var: Ska det vara en ekonomisk fråga vem som får berätta sin historia?

Mitt självklara svar är att nej, det ska det inte. Av många skäl. Ett är att det innebär att vi bara får läsa böcker skrivna av tämligen välbärgade personer. Vad gör det med litteraturen?

Min följdfråga blir: Vad är alternativet? Hur skulle det kunna se ut i stället? Har du några idéer? Det här blev bara ett kort inlägg nu, men jag återkommer gärna till ämnet.

Bild tagen från marken upp på himmel och träd

Få passiv inkomst genom sökmotoroptimering, SEO

En bra grund för att få passiva inkomster är att jobba med sökmotoroptimering – eller SEO som det ofta kallas även på svenska, efter engelskans Search Engine Optimization.

Sökmotoroptimering innebär att du ser till att en webbplats blir hittad via Google. Det kan du använda för att få passiva inkomster på många sätt. Här kommer några exempel:

  • Ha en webbplats där du tjänar pengar på annonser, till exempel så kallade affiliateannonser.
  • Skriv en blogg där du får betalt genom sponsrade inlägg och annonser.
  • Skriv en bok inom ett specifikt ämne och sälj den via en webbplats som folk hittar till genom att googla på detta ämne.
  • Gör en onlinekurs inom ditt expertområde och sälj den via en webbplats.
  • Sälj dina egna produkter via en webbplats. (Det fungerar även med tjänster förstås, men om tjänsten består av att du byter din tid mot pengar så är det inte längre passiv inkomst.)

Sökmotoroptimera först – få passiva inkomster senare

Så hur börjar man? Min erfarenhet är att sökmotoroptimering kan ta en del tid. Kalendertid alltså, inte bara den tid du faktiskt lägger ner. Med det menar jag att om du i dag tar fram en webbplats som är sökmotoroptimerad inom ett visst område så kanske besökarna hittar dit om ett halvår. Eller om två år.

Därför är mitt bästa tips att börja jobba med din SEO i tid. Planerar du att ta fram en onlinekurs inom en nisch där du inte redan har en webbplats? Det snabbaste steget att få potentiella deltagare att hitta kursen när den väl finns är att ta fram webbplatsen först. Fyll den med relevant information för den som googlar på ämnet. Har du redan en webbplats om ämnet – du kanske redan har ett företag som säljer tjänster inom den här nischen? Desto bättre! Då börjar du med att sökmotoroptimera den så att den som googlar på ämnet hittar dit redan nu. Då har du redan besökare på webbplatsen när det sedan är dags att lägga upp kursen där.

Få passiv inkomst genom att sökmotoroptimera med expertkunskaper

Rent praktiskt innebär det här att du tar fram en webbplats – eller fyller på din befintliga webbplats – med information som svarar på läsarnas frågor. Dela med dig av din expertkunskap. Säg att du planerar en onlinekurs för den som vill bli en bättre naturfotograf. Då lägger du upp tipsartiklar på webbplatsen där du så småningom kommer att sälja onlinekursen. Artiklarna kan vara av typen Så fotograferar du i kvällsljus, 10 tips för att fotografera träd och Bästa tiden på dygnet för att fotografera naturen.

Google gillar mycket text – både på varje sida på webbplatsen och att hela webbplatsen innehåller gott om text som är relevant för ämnet. För att din sökmotoroptimering ska fungera är det alltså bra att lägga upp mycket information. Fortsätt gärna att fylla på med nya tips vartefter, även efter att du har lagt upp produkten som ska ge dig passiv inkomst.

Självklart behöver du hitta balansen mellan att ge praktiska tips som läsarna har nytta av och att inte ge bort hela kursens innehåll gratis. Observera dock att du måste använda dig av faktiskt expertinnehåll på webbplatsen. Med det menar jag att jag inte har sett något exempel där det fungerar att ha text av typen “Här kommer du så småningom att kunna köpa en onlinekurs om hur du blir en bättre naturfotograf”. Den information som finns på sajten nu är den som finns – prata inte om vad som kommer att hända senare.

Har du redan produkten som du ska sälja? Då kan du lägga upp den på en gång, men du kommer ändå att behöva bjuda på en del relevant gratismaterial för att din SEO ska fungera så att köparna hittar dit via Google.

Vad vill du veta om sökmotoroptimering och passiv inkomst?

I det här inlägget hann jag visst bara skrapa lite på ytan om det här med att sökmotoroptimera för att få passiv inkomst. Jag kommer garanterat att återkomma till ämnet. Vad vill du veta? Skriv gärna din fråga i en kommentar så ska jag se om det är något som jag kan svara på :-)

Klippa vid vattnet i skärgården
Här kan jag tänka mig att hänga samtidigt som mina passiva inkomster trillar in :-)

Att leva närmare naturen

Jag läste precis en superhärlig bok. Den heter Naturens hemlighet – återfinn din plats i det stora sammanhanget och är skriven av Eva Sanner. Den handlar om att vara i naturen, om att leva mer i samklang med naturen. Jag blev mycket inspirerad och känner att jag vill återkomma till den igen och igen och då upptäcka nya saker och förhoppningsvis kunna ta till mig mer av innehållet, eller andra delar av det, för att jag själv har utvecklats eller för att det är något annat som är mer aktuellt för mig då. Boken kom även in en del på odling, som ju är ett av mina intressen och något jag drömmer om att ägna mig mer åt framöver än vad jag gör idag. Jag rekommenderar verkligen den här boken!

Jag vill leva närmare naturen men inte på vintern

Jag vill gärna leva närmare naturen. Jag funderar mycket på hur jag kan göra det mer, och jag märker att jag går mer och mer åt det hållet. Jag är ute och plockar min egen mat, och jag gillade verkligen de delar av boken som handlade om att tillbringa längre stunder med att bara vara i naturen, kanske ha en plats som man återkommer till ofta, gärna varje dag under alla årstider. Och jag vill ju verkligen verkligen ta hand om planeten också. Odla och samla min egen mat i stället för att köpa mat som fraktats hit och dit och förpackats i plast.

Men det finns något som hindrar mig från att göra det här fullt ut. Du som känner mig vet att jag pratar om vintern. Jag älskar den svenska naturen. Alltså verkligen älskar. Men bara halva året. Den mörka och kalla halvan är det bara hemskt. Jag går helst inte ut alls, och jag skulle aldrig komma på tanken att åka skidor eller skridskor.

Man kan inte älska halva någon

Det här skaver så himla mycket i mig. Om man älskar någon får man ju älska alla delar av den liksom. Man kan inte säga “jo, jag älskar din högra kroppshalva men inte din vänstra; den tycker jag mest är jobbig”. Eller infoga valfria delar av någon som man kan ogilla, och då menar jag inte bara fysiska delar. Älskar man så älskar man liksom. Jag älskar den svenska naturen. Men bara på sommaren. Är det inte riktig kärlek då? Lurar jag mig själv?

Du som brukar läsa bloggen vet att jag har pratat en del om min flygskam tidigare. Att jag fortfarande förstör planeten genom att flyga beror bland annat på det här. Jag mår inte bra av att vara i Sverige på vintern, så därför flyger jag till en annan del av planeten där jag mår bra att vara på vintern. Det beror också på att jag har hittat mitt andra hem i Valle Gran Rey på La Gomera, en plats som jag också älskar, och som jag nu inte klarar av att avstå från.

Boken Naturens hemlighet handlar om att njuta av naturen som man har i sin närhet, och den tar också upp flygandet, och att man inte måste flyga för att få de fina upplevelserna. Och jag önskar så hårt att det kunde vara så för mig. Att jag kunde tycka att naturen i Sverige var fantastisk även på vintern. Men jag gör inte det. Det är kallt. Det blir mörkt klockan fucking jävla två på eftermiddagen! Det är inte människovärdigt.

Vad behöver jag för att hitta tillbaka till naturen?

Jag antar att det här handlar om att jag har kommit bort från naturen. Jag lever mitt liv med ett filter som säger att vi kan använda fossila bränslen för att leva på den plats på planeten som passar oss för tillfället. Jag är en bortskämd snorunge som inte kan acceptera naturens gång utan måste gå in och förstöra planeten. Undrar vad jag behöver för att hitta tillbaka till naturen och må bra i att leva på samma plats året runt. Eller alltså, svaret på den frågan är ju mindfulness, att kunna vara nöjd med nuet precis som det är. Det övar jag på varje dag. En dag är jag kanske där.

Jenny njuter av solen framför ett äppelträd i september