Vad kan vi göra som odlare om det blir torka i sommar? Det finns en hel del du kan göra, även om det inte går att komma ifrån att du behöver använda vatten när du odlar. Två bra knep tycker jag är att täckodla och att samla regnvatten.
Täckodla för att behålla fukten i odlingsbädden
Mitt första råd är att täckodla om du kan. Alltså att täcka odlingsbäddarna med ett lager organiskt material, till exempel gräsklipp, löv eller blast och växtdelar från växter som du har skördat. Om du har en gräsmatta på någon del av tomten kan du använda gräsklippet från den. Det är nästan ofattbar stor skillnad om jag sticker ner fingret i jorden i en täckodlad bädd (fuktigt!) och i en bädd med plantor och bar jord (torrt!).
Hur tjockt lager med organiskt material du ska täckodla med beror på vem du frågar. Om du täckodlar för att slippa rensa så mycket ogräs kan det vara bra med ett lager på minst en decimeter. Om du däremot täckodlar för att hålla fukten bättre kan det faktiskt ge bra resultat även med ett lager på bara ett par centimeter. Om du inte får ihop tillräckligt med täckmaterial till alla dina odlingsbäddar (själv får jag aldrig det) kan det alltså vara bättre att täcka många bäddar lite än att täcka få bäddar med ett tjockt lager. Åtminstone om du vill skapa en odling som är mer resilient mot torka.
Samla regnvatten
Mitt andra råd är att samla regnvatten. Kan du samla in vatten från stuprören på huset? Skaffa en regntunna och ställ bredvid stupröret. Sedan kan du till exempel montera en fällbar vattenutkastare på stupröret, så att vattnet rinner ner i tunnan. När tunnan är full fäller du in utkastaren så rinner vattnet ner genom stupröret på samma sätt som det gjorde innan du satte dit utkastaren. Du kan också kapa stupröret så pass långt upp att du kan ha vattentunnan under. Då behöver du hitta någon annan lösning när tunnan är full, så att du inte får så stora vattenmängder precis vid husknuten.
Det går också att koppla ihop flera vattentunnor med slangar. Om du vill samla mer regnvatten än så kan du skaffa en eller flera IBC-tankar – alltså de stora vita tankarna som är 1 x 1 meter och alltså rymmer 1000 liter vatten. Nästa steg är att koppla ihop flera IBC-tankar med varandra. Har du flera hus på din tomt kan du samla vatten från alla tak. Ja, du förstår. Det går som alltid att göra saker i större skala. Men börja med ett steg. Om du inte samlar något regnvatten alls idag så hoppas jag att du blir sugen på att skaffa en vattentunna.
En odlingsbädd som precis har blivit täckt med gräsklipp. (Och ogräsklipp.) I bädden växer kål och rotselleri.
Har du några lärare? Eller mentorer, guruer, förebilder eller vilket ord du nu vill använda.
Något jag önskar dig och alla andra är att ha lärare i livet. Det kan vara faktiska lärare, för att du går en kurs eller liknande som den personen leder. Det kan vara vänner eller släktingar. Det kan vara någon som du aldrig har träffat men som du följer i form av poddar, böcker, sociala medier och så vidare. Det kan rentav vara din egen inre visdom som talar till dig och tar formen av en lärare. (Fast åtminstone jag tror att man behöver input från yttre lärare också – de kompletterar varandra.)
Några lärare är tillfälliga. Några har du för resten av livet. Några kan du fysiskt fråga om råd. Några frågar du hypotetiskt inne i ditt eget huvud: ”Vad skulle NN ha gjort i den här situationen?”
För mig är det tydligt att det handlar om lärare i plural. Flera lärare alltså. En av mina lärare sa en gång så här: Om en lärare förbjuder dig att ha andra lärare än just den läraren – eller säger att du inte får följa någon annan skola än den som hen är en del av – så är det ett varningstecken. Det är min filosofi också. En bra lärare är inte rädd för att eleverna ska få information från fler håll och bilda egna uppfattningar. Dessutom passar olika lärare för olika delar av livet. Och ibland slutar någon att vara din lärare; då är det bra att ha flera.
Har du några lärare? Om inte, vad kan du göra idag för att få din första lärare? Det kan vara att anlita en mentor. Eller så är det ett enkelt steg, som att bli medveten om att den där kloka poddaren du lyssnar på faktiskt är en av dina lärare. Kanske vill du göra en lista över dina lärare (den behöver inte vara lång) för att påminna dig själv om vilka kloka personer du ska söka dig till när du behöver rådgivning.
Tänk om du kunde gå ut och skörda nu – eller snart, beroende på var i landet du bor – utan att så, plantera om, vattna, gödsla och så vidare. Tänk om det bara var att skörda.
Vet du vad? Det är det. Om du skördar vilda växter. Tre favoriter hos mig så här års är nässlor, maskros och kirskål. Alla tre har tittat upp här i Sörmland där jag bor. Så vad gör jag med dem? Tre saker jag ofta gör i min vardag är:
sallad
örtte
grön smoothie.
Något som kan vara bra att tänka på är att man brukar säga att man inte ska plocka och äta vilda växter som har växt mindre än 50 meter från en väg med mycket trafik.
Kommer jag inte att bränna mig på nässlorna?
Men nässlor bränns ju? Kan man verkligen äta dem utan att förvälla dem först? Ja visst! Har du dem i en smoothie så finhackas de och kommer inte att bränna dig när du dricker den. Om jag vill ha dem i en sallad så finhackar jag dem först. Jag brukar använda en stekpincett för att hantera bladen i köket innan de är hackade, till exempel flytta dem från skålen till skärbrädan där jag ska hacka dem.
Så här gör jag sallad, te och smoothie på gröna blad
Sallad: Om jag har odlade blad så blandar jag gärna de vilda bladen med dem i en sallad, eftersom odlade blad ofta är mildare. Nässlorna finhackar jag. Jag blandar alltihop med en vinägrett och hemgjort örtsalt.
Örtte: För att göra ett örtte plockar jag en rejäl näve blad, lägger i en stor kopp, häller på varmt vatten, väntar några minuter och dricker. Om jag tycker att det blir för ”grön” smak så blandar jag med vilda eller odlade örter som jag tycker är godare, till exempel mynta (undvik om du är gravid), röllika, citronmeliss eller kamomill.
Grön smoothie: Lägg en rejäl näve vilda blad i en mixer eller matberedare. Ha eventuellt i några mildare hemodlade blad också. Lägg i någon frukt i bitar. Jag tycker att banan är godast, men det är ju inte så självhushålligt – äpple och päron går bra också. Jag brukar även ha i havregryn och någon matsked nötter eller fröer (om din maskin klarar det). Och så vatten. Om du tycker att det bladen är goda även utan att blanda med något sött så kör utan frukt. Själv tycker jag inte att det är gott.
Om du vill dölja smaken av bladen helt kan du i stället göra en bärsmoothie på till exempel blåbär, banan, havregryn och vatten, och ha i en näve gröna blad i den.
Vad kan jag göra om jag tycker att bladen är för beska?
De här tre växterna, och även många andra vilda gröna växter, har en besk smak som våra smaklökar kanske inte är så vana vid idag. I många av de gröna blad vi odlar själva och köper i butiken har man avlat bort den bittra smaken, och därmed även en del av nyttigheterna.
Om du tillhör dem som tycker att de vilda bladen är för beska finns det några knep:
balansera den beska smaken med något sött, salt eller surt – eller alltihop
blanda med mildare gröna blad som du har odlat själv eller köpt i butiken
ät bladen i liten dos – kanske börja med de första minimala bladen som en sallad på vårkanten tillsammans med annan mat, så att den beska smaken inte tar över för mycket
blanda med något annat som du tycker om och som passar ihop med de gröna bladen.
Nu är jag galet peppad på att gå ut och plocka vilt grönt. 🌱☘️ Vilda växter är dessutom temat i medlemsprogrammet i maj. Jag har inget insläpp just nu, men det är ett ämne vi garanterat kommer att återvända till med jämna mellanrum, så läs gärna mer på länken och skriv upp dig på väntelistan om du är sugen på att vara med längre fram.
Hur gick det med min självförsörjning den senaste odlingssäsongen? Bra, tycker jag!😊 Vi var i princip självförsörjande på grönsaker från juli till den 8 mars, alltså två tredjedelar av året. Det är en förbättring jämfört med de två tidigare säsongerna, när vi har klarat oss till jul ungefär.
Mitt mål är att mitt hushåll på två personer ska vara i princip helt självförsörjande på grönsaker året runt. Odlingssäsongen 2022 var min tredje säsong med odling i den skalan. Jag odlar i zon 3 i Sörmland.
I en kris hade vi klarat oss på egenodlade grönsaker hela året
Det här året skulle vi dessutom ha klarat oss om det hade varit kris. Det finns fortfarande rotfrukter kvar nu i april, palsternacka och rotpersilja närmare bestämt. Och så fort snön har smält – vilket den precis har gjort här, även om det fortfarande kan komma bakslag – går det att hitta små, små gröna blad av olika sorter ute, både vilda växter och odlade perenner. Och det skulle ju vara möjligt att leva utan färskt grönt i en månad, särskilt när jag fortfarande har lite torkade nässlor och annat i skafferiet. Men jag valde alltså att börja köpa grönsaker för en månad sedan, den 8 mars, och det kommer jag att fortsätta med i 2-3 månader till. Det jag köper nu är kål, potatis och lök, alltså det som jag skulle äta nu om jag hade klarat mitt mål att ha grönsaker hela året. Dessutom köper jag lite frysta grönsaker, främst gröna bönor och hackad spenat – i frysen är det alltid säsong. 😀
Jag gjorde några undantag
Jag fick inte ihop tillräckligt med morötter – de är svåra att odla i lerjord, och jag är inte helt framme än. Så vi började köpa morötter i december. Det mest självhushållande alternativet skulle vara att inte äta morötter på ett halvår, utan i stället använda palsternackan och rotpersiljan. Men vi äter mycket råa morötter – alltså att man bara skalar en morot och äter den rakt av, som en del av ett mellanmål eller för att fylla ut en rätt. Och den funktionen fyller palsternackan och rotpersiljan inte – åtminstone i min mun är det inte gott att äta en rå palsternacka. Så jag väljer att köpa morötter under perioder av året när jag inte har egna.
Ett annat undantag är tomater, närmare bestämt krossade tomater, som vi hittills alltid har köpt hela vintern. Färska tomater är vi självhushållande på, dels för att jag odlar vintertomater som kan ätas under hela vintern, dels för att man som självhushållare helt enkelt bara äter färska tomater när det finns. När de sista vintertomaterna alldeles strax tar slut kommer vi inte att äta tomater igen förrän i sommar när jag skördar de årets första. Men hittills har jag inte lyckats odla tillräckligt med tomater för att kunna äta tomatsås hela vintern, så vi köper tomatkross. Min ambition är att så snart som möjligt bli självförsörjande även på tomatsås.
Jag är inte heller självförsörjande på baljväxter, utan vi köper torkade baljväxter hela vintern. På sikt hoppas jag bli det, men jag har ingen plan för hur. Jag skulle nog behöva utöka odlingsytan en del för att lyckas med det, och just nu har jag inte kapacitet för att odla större ytor än jag gör. Jag odlar en del bönor som vi äter färska under sommaren och hösten, och jag brukar även förvälla och frysa in några portioner att äta under vintern. Men det är långt kvar till att fylla hela vinterns behov av baljväxter.
Frukt och nötter köper vi året runt. Drömmen vore att vara självförsörjande även på det, och jag jobbar lågintensivt på det, men det är inte ett mål just nu.
Jag är nöjd med resultatet
Men alltså: Jag slog rekordet och blev självförsörjande på grönsaker till två tredjedelar. Hurra! 😊💪 Den här säsongen vill jag få ihop mer tomater, och det har jag faktiskt en plan för.
Äntligen är portarna öppna till medlemsprogrammet! Jag hoppas att du vill vara med.
Jag ser fram emot härligt häng med likasinnade samtidigt som vi förflyttar oss framåt på vägen mot ett fritt liv.
Just nu och till och med den 22 mars kan du gå med till det lägsta priset någonsin. Därefter stänger jag anmälan. Jag kommer att öppna igen framöver, men jag har inte bestämt när det blir, och då kommer det att kosta mer.
Nu är det äntligen dags att bjuda in till utmaningen Ta nästa steg mot ett fritt liv.
Det är en gratis minikurs där du under fyra dagar, 7–10 mars, får undersöka vad ett fritt liv innebär för just dig och vilket som är ditt nästa steg på vägen dit.
Hoppas att du vill vara med! Du är så välkommen. 😊
Bakom kulisserna jobbar jag just nu för fullt med en utmaning som jag snart kommer att bjuda in till.
Under några dagar kommer du, om du vill vara med, att få undersöka vad ett fritt liv innebär för just dig och vilket som är ditt nästa steg på vägen dit. Du får tips på hur du kan komma igång och odla och hur du kan börja tänka som en självhushållare. Och så får du verktyg för att ta makten över din ekonomi. Det blir som en gratis minikurs med smakprov på vad vi sedan kommer att göra i medlemsprogrammet.
Tanken med utmaningen är att du ska bli peppad att ta nästa steg, oavsett om du sedan väljer att hänga på till medlemsprogrammet eller inte. Mer information kommer snart. Hoppas att du vill vara med – det blir kul!
För varje år blir det mer och mer kallsådder hos mig. Alltså att jag förodlar grödor direkt i växthus redan så här års, snarare än att dra upp plantor inomhus först. Jag förodlar det mesta i tetraförpackningar men självklart går det bra med vilka tråg eller krukor som helst. Om det är kallt där du bor ligger fröerna snällt i jorden och väntar tills det är tillräckligt kallt för dem att gro.
Nyligen fick jag även ett tips som jag tänker testa nu: många härdiga grödor (till exempel kål) tål att man låter dem gro inomhus och sedan flyttar ut dem i växthuset direkt. Om det är rejält kallt är det bra att skydda dem med ett eller flera lager av till exempel fiberduk eller växthusplast eller ha dem i en extra låda eller ett litet växthus eller minidrivhus i växthuset. Skillnaden mot att kallså är att fröerna gror snabbare och säkrare inomhus och alltså kan ge en tidigare skörd än om de först ska vänta på varmare tider i växthuset. Jag tycker att det låter toppen att testa som komplement till mina andra sätt att förodla! Har du testat?
Det finns många fördelar med att odla så mycket som möjligt i växthus tidigt på säsongen:
💚 Det behövs ingen växtbelysning, vilket minskar energiåtgången – min strävan är att använda så lite växtbelysning som möjligt.
💚 De åtråvärda platserna i fönster inomhus sparas till värmekrävande växter som paprika och chili.
💚 Det blir mindre trängsel och förodlingskaos i odlingsboden – där jag även övervintrar en del fleråriga växter, typ medelhavsväxter.
Inget växthus? Då får du experimentera med lådor, fiberduk och så vidare på samma sätt som jag beskriver ovan att du kan göra i växthuset. Det är bra om du kan hitta en skyddad plats, kanske vid en husvägg, särskilt om du bor långt norrut i landet. Jag är säker på att det går att hitta sätt som fungerar hos dig också.
Har du kommit igång med årets odling? Om inte är det absolut ingen panik. Om du odlar i mindre skala går det bra att vänta i ett par månader till om vårens odlingspirr inte har kommit till dig än. Det enda som händer då är att du får avstå från några växter som har lång utvecklingstid.
Förutom att kallså i tråg eller krukor går det också bra att så i bäddar, här en bädd i glasväxhuset.
Här kommer en summering av mina passiva inkomster 2022. Så här ser fördelningen ut mellan mina olika typer av passiv inkomst:
Jenny Forsbergs passiva inkomster 2022
Hur stor passiv inkomst hade jag 2022?
Den mest spännande frågan är förstås: Hur mycket passiv inkomst har jag egentligen? Jag brukar säga att jag har en månadslön i passiv inkomst per år, och det är en sanning som håller även 2022. Det innebär alltså att mina passiva inkomster 2022 motsvarar en tolftedel av en årslön. Då tänker jag inte en chefslön, utan en ”vanlig” lön.
Summan för mina passiva inkomster 2022 är i stort sett samma som året innan. Med tanke på hur dåligt det har gått med mina passiva onlinekurser under året känner jag mig riktigt nöjd med att jag har lyckats hålla mig kvar på samma sammanlagda nivå som året innan.
Så här ser utvecklingen ut för mina passiva inkomster sedan jag började mäta:
Jenny Forsbergs passiva inkomster 2017–2022
Vilka olika typer av passiva inkomster har jag?
Passiva onlinekurser är kurser som inte kräver någon närvaro av mig. Det är självstudiekurser där deltagaren jobbar helt på egen hand. Även köpprocessen är automatiserad, så att det sker utan min inblandning.
Royalty sålda böcker är intäkter från böcker som jag har skrivit tidigare och som såldes under 2022.
Provision på uppdrag, eller hittelön som jag oftast kallar det, är när jag får in språkkonsultuppdrag som jag inte själv har möjlighet att ta på mig utan istället skickar vidare till en kollega. Det bygger på att jag har en deal med några kolleger om att jag skickar uppdrag till dem. Om det blir ett uppdrag via min kund betalar min kollega en procentandel i hittelön till mig för att min marknadsföring drog in uppdraget och för att jag förmedlade uppdraget vidare.
Investeringar är en fjärde typ av passiv inkomst som jag jobbar med, och som inte syns i cirkeldiagrammet. Jag brukar aldrig räkna med dem i min summering, eftersom jag inte säljer för att ta ut vinsten och få ett avslut. Jag köper och säljer när jag vill göra någon viss affär, men annars fortsätter jag att ha pengarna investerade, och då kan jag ju aldrig riktigt räkna med det i resultatet. Pengarna är fortfarande på börsen och kan gå ner hur mycket som helst när som helst.
Just i år är det tur att jag inte brukar räkna med investeringarna i min sammanfattning, för de hade dragit ner resultatet. Börsen gick som bekant inte så bra under 2022, och min portfölj har gått ner ungefär lika mycket som OMSX30 (ett index över de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen).
Jag har sålt färre onlinekurser än tidigare
Onlinekurser brukar vara mina största passiva inkomster, och då särskilt Skriv tydliga texter, som är en kurs för den som vill lära sig att skriva bättre i jobbet.
Du som har följt mig vet att jag har pratat tidigare om min SEO-krasch som skedde sommaren 2021. Den innebar att min SEO, alltså sökmotoroptimering, började fungera mycket sämre än tidigare. Jag tappade ungefär hälften av alla besökare på mitt företag Klartexts webbplats, vilket ledde till färre sålda onlinekurser och även färre förfrågningar om språkkonsultuppdrag.
Jag önskar att jag kunde säga att jag har lämnat det här bakom mig nu, men faktum är att jag fortfarande inte har hittat något sätt att komma tillbaka till min forna SEO. Trots att jag både har tagit extern hjälp och provat en massa åtgärder på egen hand.
För att skapa passiva inkomster från en onlinekurs räcker det inte att skapa en kurs, man behöver också sälja kursen. Mitt sätt att sälja den här kursen var SEO. När säljkanalen plötsligt fungerade mycket sämre så minskade förstås den passiva inkomsten rejält.
Det här påverkade mina passiva inkomster 2021 och ännu mer 2022.
Provisionsintäkter gick bättre under 2022
Som tur är hade jag i stället högre provisionsintäkter än vanligt under 2022. Som det ser ut är det dock en tillfällighet snarare än en långsiktig ökning. Det kan bli samma 2022, men om jag inte får ordning på min SEO så är det snarare troligt att den går ner till tidigare nivå igen.
Jag skulle behöva skriva en ny bok
Mina bokintäkter minskar för varje år eftersom jag inte skriver några nya böcker. Romaner har jag ju bestämt mig för att prioritera bort på obestämd tid (Det skrev jag om i blogginlägget Jag slutar skriva romaner 2019 om du är nyfiken.) Fackböcker vill jag däremot fortfarande skriva. Jag har råmaterial till en av dem, och det vore verkligen kul att ta tag i det. Jag får se om det är något jag kan prioritera nästa vinter, eller om det är något annat som jag bedömer är viktigare då.
Min plan för att öka mina passiva inkomster 2023
Jag har en plan! Ha ha, det har jag visst alltid. 🙃 Jag gjorde nämligen en sak i slutet av 2022 som gav bra resultat just då, och den planerar jag att utveckla.
I slutet av året började jag testa om jag kunde sälja Skriv tydliga texter med hjälp av annonsering. Jag skapade en annons i Google Ads och en i Facebook Ads Manager – fast jag visste att jag borde köra en i taget för att få svart på vitt på vilken som fungerar bäst, så kunde jag inte låta bli att köra igång båda. Och någon av dem funkade! Merparten av de sålda kurserna 2022 såldes i november, när jag körde min första annons för Skriv tydliga texter.
Tanken var att experimentera vidare, men min nästa annons krockade med först black week och sedan julhandeln, och vid den tiden på året är det tydligen kaos i annonsvärlden, och det kaoset fungerade inte på de här annonserna, så jag kommer inte att annonsera vid den tiden på året framöver. Bra att jag lärde mig det!
Efter årsskiftet har jag inte haft några större framgångar med det här, men min plan är att fortsätta experimentera med annonser under 2023 för att komma fram till hur jag kan skapa passiva inkomster genom att sälja kurser med hjälp av annonser.
Mina nästa steg för passiva inkomster
Som vanligt har jag svårt att få tiden att räcka till allt jag vill jobba med, och jag lägger tyvärr inte så stor del av min arbetstid just nu på att öka mina passiva inkomster. Under våren är min största plan att starta ett medlemsprogram. Planen är att det ska ge mig skalbara inkomster på sikt, och det är en typ av inkomst som jag också gillar. Men några passiva inkomster är det inte, utan jag kommer att vara i högsta grad aktiv och närvarande i medlemsprogrammet.
Det här är mina tre nästa steg:
Utvärdera mina pågående annonser och skapa nya. Det här ska jag göra redan nästa vecka.
Fortsätta experimentera med annonsering under våren – och hela året om det verkar gå åt rätt håll.
Avsätta tid för att jobba med SEO igen. Oklar tidplan för det, men det får bli när medlemsprogrammet är lanserat och igång.
Även om jag skulle önska att jag hade en tydligt uppåtgående kurva där mina passiva inkomster ökade varje år vill jag ändå avsluta med samma slutord som jag brukar säga till mig själv när jag sammanfattar mina passiva inkomster: En månadslön per år i passiv inkomst – bra jobbat, Jenny!
”Jag följer odlare i sociala medier som redan har dragit upp tomatplantor som står i köksfönstret nu, och nu känner jag mig lite stressad. Jag har inte ens köpt fröer än. Måste man verkligen börja redan? Det är ju bara januari!”
Lugn bara lugn! 💚 Du behöver inte börja än. Många av växterna är det ingen idé att börja så nu – de hinner växa ur sina krukor flera gånger om innan det går att odla dem utomhus.
Jag har två svar på frågan ”När ska man börja så?” Det ena är att det beror på vad du vill odla. När du vet det kan du läsa på fröpåsarna vad som gäller för det som du vill odla. Det andra svaret är att du kan bestämma dig för att börja senare på våren om du vill. Då får du helt enkelt välja bort grödor med lång utvecklingstid.
Tre anledningar att så tidigt – om du vill
Att så i januari och februari handlar egentligen om tre olika saker:
Några grödor har lång utvecklingstid och behöver sås tidigt för att hinna bli klara. Om du vill odla till exempel aubergine, paprika, rotselleri eller kronärtskocka behöver du börja tidigt.
Några grödor tål kyla bra och kan odlas tidigt så att du kan sprida ut arbetsbördan och inte behöver göra allt samtidigt på våren. Det här gäller till exempel många sorters kål. Det fungerar kanske särskilt bra om du har ett växthus eller odlar i de södrare delarna av landet. Men det kan fungera ändå om du kan ordna en skyddad plats att odla på.
Några grödor fungerar bättre att odla tidigt på säsongen, bland annat för att de inte vill ha för mycket ljus. Spenat och flera andra sorters gröna blad hör till de här växterna.
Det här kan du börja med nu
Oavsett om du vill så tidigt eller hellre väntar lite är det bra att börja planera odlingssäsongen tidigt på året. Nu, till exempel. 😀 Det här kan du göra nu:
Om du är ny som odlare: bestäm var du ska odla i år. Ska du odla i krukor, i pallkragar eller på friland (alltså i bäddar direkt på marken)? Behöver du anlägga odlingsyta? Var ska den ligga? Planera så att du kan börja anlägga direkt när det blir vår. (Om det varken är snö eller tjäle hos dig kan du börja nu om du vill.)
Bestäm vad du ska odla i år. Om du har svarat på fråga 1 så vet du hur stor odlingsyta du har och kan anpassa odlingen efter det. Om det är din första odlingssäsong och du tycker att allt känns stort och svårt så är mitt tips att börja litet och välja 5 eller 10 grödor att odla i år. Eller så kanske det pirrar i dig att komma igång i större skala. Du bestämmer.
Köp fröer till det du ska odla. Om du inte redan har fröer hemma förstås, egenodlade eller köpta tidigare. Jag tycker att det är lättast att köpa fröer till hela säsongen på en gång. Om du bara vill köpa de fröer som ska sås snart så behöver du läsa beskrivningarna för att veta vilka det är. Om du tänker börja med förodlingen nu i januari kan du välja och vraka bland alla grödor (nåja, det finns alltid undantag). Om du inte har lust att börja så förrän senare under våren är det bäst att välja bort de grödor som har lång utvecklingstid och som inte kommer att hinna bli klara om du sår dem i mars eller april. Läs på förpackningarna igen och välj bort det som måste sås tidigt.
Samla ihop krukor och tråg att förodla i. Jag förodlar mycket i tetraförpackningar. Kanske känner du någon som har gamla krukor som har blivit stående? Köp jord om du inte har.
När du får hem fröerna: läs beskrivningarna och sortera dem i den ordning som de ska sås. Om det är något som ska sås redan nu så kör igång!
Jag började min förodling i helgen med att så rotselleri och vinterpurjolök. Så nu är odlingssäsongen 2023 igång. Det känns kul!
Jenny med rotpersilja nyligen uppdragen ur jorden i januari
