Nu går det att gå med i medlemsprogrammet Ett fritt liv igen. Som det ser ut just nu så öppnar jag för nya medlemmar två gånger om året, en gång på våren och en på hösten. Så om du vill vara med i vinter är det nu som gäller. Dörrarna är öppna till och med på fredag kl. 18.00.
Vill du vara med i gänget? Här kan du läsa mer om medlemsprogrammet och anmäla dig.
PS Hör jättegärna av dig till mig, Jenny, om du undrar något! Jag svarar så gärna på alla dina frågor om det är något du behöver veta för att bestämma dig. Kom bara ihåg att du behöver anmäla dig senast på fredag.
Jag har en viktig fråga till dig. Här kommer den: Vad hindrar dig att leva ett fritt liv?
Du har kanske ett standardsvar som kommer automatiskt. Eller så har du aldrig ställt dig frågan. Men nu vill jag att du går in i frågan på riktigt. Blunda och ta ett djupt andetag och se om du kan hitta ett djupare svar än standardsvaret. Kanske har du en plats i kroppen där du får kontakt med det som är du på riktigt? Eller bara lyssna inåt. Ställ frågan: ”Vilket är mitt största hinder idag mot att leva ett fritt liv?” (Eller mot att leva ett ännu friare liv, om du har kommit en bit på vägen.)
Vad fick du för svar? Om du vill kan du återkomma till frågan flera gånger. Var inte rädd för att ställa de djupare frågorna till dig själv!
Jag misslyckas ofta i min odling. Jag ser det som att det ingår i jobbet och att det är något man får vara beredd på när man odlar. Jag gissar att runt 25–30 procent av allt jag odlar dör längs vägen. Det är plantor som blir angripna av sniglar, jordloppor och fjärilslarver. Plantor som jag inte hinner plantera om eller ut i tid. Plantor som går åt i olika väder: frost, slagregn, kraftig blåst, torka, kyla, översvämning, blöta perioder under vintern och så vidare. För att inte tala om allt det där som jag aldrig ens hinner så. Om man även ska räkna sådder som inte tar sig är det ännu större andel misslyckanden.
Och vet du vad? Det gör inget. För helheten alltså. Jag lyckas ändå odla en stor del av de grönsaker som vi äter. Jag lyckas nämligen med en massa saker också.
Här är några tips för att minska eller sprida riskerna i din odling:
Så och förodla fler plantor än du behöver. Om några plantor dör har du alltid reservplantor att använda.
Ha flera olika odlingsytor på tomten om du har möjlighet. Olika platser kan ha olika förutsättningar, eller så kan en av ytorna råka ut för ett skadedjursangrepp.
Odla samma grönsak på flera olika odlingsytor. Gärna olika typer av odlingsplatser om det passar den grödan, till exempel både i växthus och på friland, både i kruka och på friland.
Odla många olika typer av grönsaker. Det är ofta någon gröda som misslyckas helt en säsong. Då finns det annat att äta istället.
Dra lärdom av det som misslyckas. Dokumentera. Analysera. Vad vill du göra annorlunda nästa gång?
Ta hand om jorden på bästa sätt: täckodla och förbättra jordens kvalitet med organiskt material så går odlingen bättre både nu och på sikt.
Var uppmärksam på skadedjur: inspektera växterna regelbundet och ta itu med skadedjur tidigt för att förhindra att de sprider sig.
Sist men inte minst: Förbered dig mentalt på att odling innebär både framgångar och motgångar. Lär dig av dina misslyckanden och gör bättre nästa år. Eller kanske snarare: misslyckas med något annat nästa år. 😂 Om det blir en extra misslyckad odlingssäsong så får du en ny chans nästa år.
Är det i år du lär dig att fermentera?
Vill du lära dig att fermentera? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.
Workshoppen kostar 349 kronor. Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti! (Du som är med i medlemsprogrammet behöver inte anmäla dig; då är det bara att dyka upp.)
Vill du lära dig att fermentera – eller mjölksyra som det också heter? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.
Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti!
(Workshoppen ingår för dig som är betalande medlem i medlemsprogrammet Ett fritt liv, så om du är medlem behöver du inte anmäla dig utan det är bara att dyka upp.)
Det är bråda tider i min odling just nu. Är det samma sak för dig?
Eller har du inte kommit igång med odlingen på allvar? Kanske blev det inte så i år eller kanske har du inte tagit tag i att anlägga den där odlingsytan som du vill?
Här kommer ett förslag till dig som odlar för självhushållning eller vill komma igång. Det fungerar både för dig som odlar mycket, och kanske känner att det är slitsamt just nu, och för dig som behöver en knuff att komma igång: Hitta din drivkraft, ditt varför. Varför vill du odla? Vad är syftet med odlingen för just dig?
Det är intensivt i odlingen just nu
För mig börjar den mest arbetsintensiva tiden i självhushållningen någon gång i april och håller på i tre månader ungefär – det är alltså slutspurten kvar nu. Det är då allt som jag har förodlat under vårvintern ska ner i jorden, samtidigt som jag ska direktså en hel del grödor. Och för att kunna plantera och så allt behöver alla odlingsytor rensas först – det är det som är det stora jobbet.🙃
Jag odlar med målet att vara i princip självhushållande på grönsaker. Det kräver mycket tid och arbete. För att orka lägga ner allt det arbetet behöver jag vara i kontakt med mina drivkrafter. Det är jag oftast, men någon gång ibland kan jag behöva påminna mig.
Två av mina största drivkrafter
Det här är två av mina största drivkrafter:
omställning
beredskap.
Med omställning menar jag att vi behöver ställa om till ett samhälle som håller sig inom planetens gränser. En del av det handlar om lokal matproduktion. Med beredskap menar jag att vi behöver vara beredda på att ta hand om oss själva i en samhällskris. Och även om odling bara är en liten del av det så känns det meningsfullt för mig att jobba med den delen.
I dag vill jag påminna dig om något som du redan vet, men som du kanske ändå behöver bli påmind om. Jag skulle vilja påstå att det här är hemligheten bakom att uppnå allt du vill: Du behöver göra jobbet. Ta ett andetag och läs den meningen igen: Du behöver göra jobbet.
Det gäller oavsett vad du vill uppnå. Vill du komma igång med din första passiva inkomst? Vill du göra en budget och få koll på dina utgifter? Vill du komma igång att odla – eller skala upp din odling? Eller något helt annat? Oavsett vilket så är det en person som behöver göra jobbet. Och det är du. 🫵🏽
Jag tycker absolut att du ska ta in kunskap och inspiration från andra – gå en kurs, googla, gå med i ett medlemsprogram, läs en bok och så vidare. När du har gjort det, så kommer ett viktigt steg: Du behöver börja använda dina kunskaper i praktiken.
Det är lätt att tro att ”bara jag går den här kursen så kommer jag att vara igång”. Det kan stämma om du gör en liten tvist på det, så här: ”bara jag går den här kursen och gör det som kursen tar upp så kommer jag att vara igång”. Det räcker inte med att lära, du behöver också göra.
Så nu vänder jag mig till dig: Vad behöver du komma igång och göra? Kanske är det någon eller några av de här punkterna:
Sätt upp ett mål för det du vill uppnå.
Dela upp ett stort mål i delmål.
Definiera vad som är ditt nästa steg. (Hur kan du ta reda på vad det är om du inte vet?)
Avsätt tid i din kalender för att komma igång. (En gång om det är en liten uppgift. Återkommande, till exempel ett par timmar i veckan, om det är något du behöver jobba mycket på.)
Om allt ovan känns för svårt: definiera vad det är som hindrar dig från att sätta igång. Ta reda på hur du kan ta dig förbi hindret.
När kan du sätta igång att göra? Och vad ska du göra då? Berätta gärna i en kommentar!
Här kommer ett recept på kirskålspaj. Att plocka och äta vilda växter är en av mina absoluta favoritdelar av självhushållningen. Det är så otroligt lyxigt att de bara växer där ute, utan att jag behöver göra något annat än att skörda och tillaga dem. Det blir ännu mer klimatsmart mat än de egenodlade grönsakerna, eftersom jag inte behöver vattna eller göra något för att de ska växa. Många av växterna finns dessutom i överflöd som ogräs på tomten.
Jag gillar också beredskapen som det innebär att lära sig att äta vilda växter. Just det här receptet innehåller dock en hel del ingredienser jag inte är självhushållande på – och inte heller har ambitionen att bli självhushållande på. Men gott blir det!
Jag använder kirskål i det här receptet. Det går bra att göra en annan ogräspaj genom att byta ut kirskålen eller blanda med till exempel nässlor eller maskrosblad (kanske inte enbart de senare – de kan vara ganska beska). Och självklart går det lika bara att använda grönkål, spenat eller några andra odlade eller köpta gröna blad.
Den här pajen är glutenfri, och bottnen är gjord av kikärter, hasselnötsmjöl och fiberhusk. Den går bra att göra mjölkfri. Jag har inte provat att göra den utan ägg. Förslag för dig som är vegan, eller inte kan eller vill använda ägg, är prova att göra smeten med tofu eller aquafaba. Leta upp ett recept på vegansk paj för att få inspiration.
Kirskålspaj
Pajskal till kirskålspajen – ingredienser
Här är ingredienserna till kirskålspajens botten:
300 g kikärter, hemkokta eller färdigköpta
30 g smör (kokosolja eller mjölkfritt margarin om du inte vill ha mjölkprodukter)
45 g hasselnötsmjöl (Mixa hasselnötter själv om du har en bra mixer. Ska du köpa färdigt är mandelmjöl oftast lättare att hitta i butiken.)
1 krm salt
2 tsk fiberhusk
Fyllning till kirskålspajen – ingredienser
Här är ingredienserna till kirskålspajens fyllning:
300 g kirskål
2 gula lökar
3 klyftor vitlök
30 g smör
3 ägg
3 dl havregrädde (kogrädde går också bra, eller 2 dl creme fraiche och 1 dl valfri mjölk)
salt och peppar
200 g riven ost (det går bra med någon typ av veganost som kan värmas upp)
Kirskålspaj – gör så här
Mixa ingredienserna till pajskalet och låt degen vila i kylskåp i 30 minuter.
Tryck ut degen i en pajform (jag använder en springform) och förgrädda i 175 grader i 15 minuter.
Låt svalna lite.
Hacka kirskålen i mindre bitar. Finhacka lök och vitlök.
Stek kirskål, lök och vitlök i smör tills de har mjuknat. Salta och peppra.
Lägg den stekta kirskålen i pajskalet.
Vispa ihop ägg, grädde, salt och peppar.
Häll smeten över kirskålen.
Lägg den rivna osten på toppen.
Grädda 45 minuter på 175 grader.
Låt pajen vila i 20 minuter.
Ät med en grön sallad till – kanske med inslag av ännu fler vilda blad?
Vill du vara mer självhushållande än så här?
Jag är inte självförsörjande på baljväxter, så därför köper jag torkade kikärter. Självhushållningsalternativet skulle kunna vara gråärtor eller kokbönor, för dig som odlar det.
Jag har inte provat att göra egen fiberhusk, men en tanke är att det skulle kunna gå att göra genom att mala grobladsfrö, som jag har förstått är ganska likt psylliumfrö som man gör fiberhusk av.
Hasselnötter går ju att odla själv – jag jobbar på det men har inte kunnat skörda något än.
Ägg brukar jag oftast kunna köpa av en lokal äggproducent, och det är ju så vi behöver göra för att få en hållbar livsmedelsproduktion i längden. Det är inte en rimlig ambitionsnivå att en person eller ett hushåll ska kunna producera all sin egen mat, utan vi behöver hjälpas åt i lokalområdet.
Hör gärna av dig med en kommentar om du provar att laga den här pajen. Vad tyckte du?
Hur går det egentligen med mitt mål att bli självförsörjande på grönsaker? Jag formulerar målet som att mitt hushåll på två vuxna ska vara i princip självförsörjande på grönsaker året runt. Det där med i princip betyder dels att jag är beredd på att det är någon grönsak som misslyckas varje säsong – och beroende på vilken grönsak det är kanske jag då har lust att köpa den istället för att vänta på nästa chans att odla den. Dels betyder det att jag kan göra ett medvetet undantag (det brukar bli några tillfällen per år) och köpa en grönsak för att laga en viss rätt, kanske till en födelsedagsmiddag eller något liknande.
Som självhushållare har jag inte tillgång till alla grönsaker året runt, utan som jag ser det så ingår det i självhushållningen att jag till exempel bara äter gurka och paprika under sommaren och tidig höst – resten av året äter vi andra grönsaker.
Morötter går bra att skörda även på vintern.
Räckte förra säsongens grönsaker?
Frågan är: Hur långt räckte grönsakerna som jag odlade säsongen 2023? Finns det något kvar att äta nu eller har vi börjat köpa grönsaker?
Svaret är att jag började köpa några få saker i mars: potatis (kanske var det ännu tidigare?), så småningom lök, och där någonstans även några påsar med frysta haricots verts. Från och med runt 1 maj köpte vi morötter, för då var de slut, och då kompletterade jag även med att köpa lite mer frysta grönsaker och någon enstaka vitkål. Men i maj finns det gott om gröna blad här: vilda, odlade fleråriga, några övervintrande ettåriga och enstaka vintersådda bladgrönsaker. Och det går ju att laga massor av mat på det! Dessutom finns det sparris, även om jag inte har kunnat skörda några stora mängder än. Så jag sammanfattar det så här: vi skulle till nöds kunna klara oss året runt på de grönsaker som jag odlar, men eftersom det blir trist under ett par månader på våren så köper jag lite grönsaker då, fast målet är att inte göra det. De grönsaker som jag köper då är sådana som jag skulle ha haft tillgång till vid den årstiden om jag hade lyckats ända fram med självhushållningen. Observera att mitt mål bara handlar om grönsaker (och i ett långsiktigt drömscenario även frukt och nötter). Vi köper all annan mat: ägg, havregryn, pasta, matgryn och en massa annat som vi äter.
Den där grönsaken som misslyckades förra säsongen var lök. Fast helt åt skogen gick det faktiskt inte; en av mina bäddar med schalottenlök ruttnade för att det var så blött under sommaren, och om jag minns rätt var det även en del lök i någon annan bädd som blev förstörd. Därför räckte inte löken så länge som jag hade planerat.
Tre saker jag inte är självhushållande på
Det är tre saker som jag hittills inte har lyckats bli självhushållande på:
tomater, närmare bestämt tomatkross – vi har de färska vi behöver under sommar och tidig höst, och även en del vintertomater som går att äta färska under vintern, men vi köper tomatkross hela vintern
potatis – jag är i en negativ spiral som går ut på att jag inte har något sätt att förvara dem under vintern (har varken jordkällare eller kallskafferi) så därför odlar jag inte tillräckligt, så därför har jag aldrig så mycket potatis att jag tvingas lösa förvaringen så därför har jag inget sätt att förvara dem …
torkade baljväxter – jag har inte så stor odlingsyta att jag kan odla hela årsbehovet av baljväxter.
Tomaterna jobbar jag på men har inte lyckats lösa vad det är som gör att jag inte får ihop tillräckligt med skörd. I år planerar jag att läsa mig tryckkonservera tomater, och det är förstås ett steg i rätt riktning, men det hjälper inte om jag inte har tillräckligt med skörd. Potatisen har jag ingen lösning på just nu – kanske ska jag konservera potatis också om jag ska lära mig tryckkonservering? (Min gissning är att konserverad potatis inte är så gott att äta rakt av men att de fungerar bra att ha i mot slutet när man gör en gryta?). Baljväxterna löser jag inte, för jag planerar inte att utöka odlingsytan, eftersom jag redan har större yta än jag klarar av att hantera. 🙈 Så jag tänker fortsätta att köpa torkade baljväxter att använda under vintern.
Det här är ett resultat som jag känner mig nöjd med, även om jag hoppas jobba bort den där vårperioden med köpegrönsaker framöver. Hur går det för dig? Har du påbörjat din självhushållning? Har du något mål för den här odlingssäsongen?
Nu är anmälan öppen till medlemsprogrammet Ett fritt liv! Till och med på fredag kan du gå med den här gången. Läs mer och anmäl dig på länken ovan. Hör av dig om du undrar något. Hoppas att du vill vara med – välkommen in i gänget!
Brukar du ha flow? Du vet, det där tillståndet när tiden bara försvinner, och du är helt uppslukad av det du gör. Jag hade ett sådant otroligt flow förra tisdagen. Jag satt vid datorn och jobbade superkoncentrerat i tio timmar med bara ett par korta pauser för att ordna något att äta (som jag åt vid datorn medan jag fortsatte att jobba; det rekommenderar jag dock inte). Dagen efter var jag dagvill – jag trodde att det var tisdag igen! Jag hade varit så försjunken i det jag gjorde på tisdagen att den dagen liksom försvann ur mitt minne.
6 tips för att hitta flow
Att hitta in i flow är både magiskt och otroligt effektivt. Men hur gör man för att komma dit? Här är några tips för att ge dig själv rätt förutsättningar:
Rensa bort alla distraktioner. Stäng av ljudet på telefonen och lägg den där du inte kan se den – till exempel i en stängd skrivbordslåda. Säg till eventuella personer i din omgivning att du inte vill bli störd.
Avsätt en viss tid för att jobba fokuserat – och håll möjligheten öppen för att fortsätta långt efter det om du skulle hamna i flow. Jag brukar normalt tycka att 75 till 90 minuter är en bra tid för att fokusjobba. Den här gången hade jag tänkt jobba i två timmar, men jag fortsatte alltså i tio!
Ha tydliga mål för sessionen. Att veta exakt vad du vill uppnå hjälper dig att hålla fokus.
Försätt dig själv i rätt mentalt tillstånd. Skapa gärna en rutin för att signalera till hjärnan att det är dags att fokusera.
Tillåt dig själv att dyka djupt. Bestäm dig för att ignorera allt annat under perioden som du har avsatt och ge dig själv utrymme att verkligen gå in i det du gör.
Pausa smart. Ta korta, effektiva pauser för att kunna fortsätta jobba koncentrerat utan att bryta flowet. (Det här hade jag behövt göra under min flowdag; jag drog på mig onödigt mycket spänningar i kroppen under den här dagen.) Bra saker att göra i pausen: äta och dricka, röra på kroppen, få frisk luft. Kolla inte sociala medier eller något annat som får dig att tappa fokus.
Brukar du uppleva flow? Har du något särskilt knep för att hamna där?
Ny guide: 77 sätt att skapa passiv inkomst
Så vad jobbade jag med under min flowtisdag? Jo, jag gjorde klart en guide som heter 77 sätt att skapa passiv inkomst. Det är en lista med idéer som du kan använda för att skapa din nästa passiva inkomst. Du kan använda idéerna rakt av, kombinera flera av dem eller låta dig inspireras till nya inkomstkällor som passar dig. (OBS! Om du är med i medlemsprogrammet behöver du inte köpa den; du kommer att få tillgång till den ändå.) Guiden passar både dig som vill komma igång att skapa passiva inkomster och dig som redan har en eller några och vill skapa ännu fler.
Att hitta ditt flow kan vara nyckeln till inte bara ökad produktivitet utan också till en djupare tillfredsställelse med det du gör. Jag hoppas att du också får uppleva flow! Kanske är det rentav guiden 77 sätt att skapa passiv inkomst som hjälper dig att skapa din nästa flowdag?
