Växla ner – men var ska jag börja?

Har du funderat på att växla ner men vet inte var du ska börja? I dag tänkte jag dela med mig av en snabb steg-för-steg-lista:

  1. Ta reda på nuläget så att du kan utgå från det.
  2. Sätt ett mål – eller flera – och gör en budget.
  3. Stäm av hur det har gått och bestäm hur du vill gå vidare.

Kort och koncist, eller hur? Ja okej, jag erkänner, det kanske tar en stund att genomföra stegen. Men det är värt det, jag lovar!

Hur mycket pengar gör du av med varje månad?

Du behöver alltså börja med att ta reda på hur mycket du eller ditt hushåll gör av med varje månad, och på vad. Dela in dina utgifter i olika kategorier så att du får en överblick över vad pengarna går till.

Det finns förstås appar för det här. Eller så använder du Excel eller Google Sheets. Själv använder jag Excel, och kan därför inte rekommendera någon särskild app. Jag skriver in mina utgifter i Excelarket om jag gör engångsinköp under månaden. Efter varje månadsskifte går jag in på mitt bankkonto och skriver upp sådant som dragits automatiskt och sådant som jag har missat.

Om du använder en app kan du koppla den till ditt bankkonto så att du inte behöver göra det här manuellt. Har du en app som fungerar bra för det här? Berätta gärna vilken och hur den fungerar!

Eftersom utgifter kan variera under året tycker jag att det allra bästa är att ha siffror för ett helt år att utgå från, vilket talar för att använda en app som automatiserar det här så att du inte behöver gå igenom dina utgifter för ett helt år innan du kan gå vidare till steg 2.

Sätt mål och gör en budget

När du har fått koll på dina utgifter är det dags att bestämma hur du vill ha det framöver. Vilka utgifter vill du dra ner på? Vilka ger dig livskvalitet eller något annat som du inte vill göra avkall på? Det är bara du som vet hur du vill ha det.

Det går att sätta mål på många olika nivåer när du växlar ner. Här är några exempel som kanske kan ge inspiration:

  • Sätt en sammanlagd månadsbudget – eller årsbudget – som ligger på en viss nivå, och som är lägre än dina nuvarande utgifter.
  • Spara ett visst belopp varje månad. Automatisera så att det beloppet dras från ditt konto i början av månaden.
  • Minska matkostnaderna med hälften.
  • Dra ner på kostnader för att äta ute (restaurang, fika på stan, take away …) med 70 procent.
  • Dra ner på kostnader för prenumerationer med hälften, alltså tjänster för streaming, ljudbok, musik och så vidare, och även tidningar och liknande.
  • Köp aldrig kaffe eller dricka på stan.

Och så vidare. Kanske är det inget av det här som passar dig. Kanske vill du dra ner på något helt annat.

Stäm av hur det går och sätt nya mål och nivåer

Bestäm dig för när du vill stämma av din budget. Själv stämmer jag av varje månad – samtidigt som jag skriver in uppgifterna i Excel. Vid årsskiftet gör jag en större avstämning där jag ser över hur det har gått i de olika kategorierna och hur jag vill ha det framöver. Det är inget fel med att justera beloppen uppåt om det visar sig att det blev för tråkigt och snålt inom en viss kategori. Det är helheten som räknas. Kanske kan du dra ner på något annat i stället?

Lycka till med att växla ner! Hör gärna av dig och berätta hur det går!

Jenny står på händer på en sommargrön tomt

Vad är täckodling och hur gör man?

Vad är täckodling? Varför ska man täckodla? Och hur gör man när man täckodlar? Det här tänkte jag prata om idag. Häng med vettja!

Vad är täckodling?

Täckodling, eller mulching, som det heter på engelska, handlar om att täcka jorden med organiskt material. Många som har en villaträdgård har tillgång till gräsklipp, och det passar bra att täckodla med. På hösten finns det ofta löv som kan användas till att täcka odlingsbäddarna inför vintern. Du kan också täckodla med till exempel ensilage eller delar av växter som grönsaksblast och blad som du inte använder.

Varför ska man täckodla?

Vad är det då bra för? En bra fråga att ställa sig varje dag i sin odling är: Hur skulle naturen ha gjort? I naturen är jorden aldrig bar. Det växer alltid något där. Eller så har det trillat ner löv eller annat växtmaterial som täcker marken och som kommer att bli ny jord så småningom. Så kan du också göra i din odling. Klä alltid på jorden – den tycker inte om att vara naken.

Några stora fördelar med att täckodla:

  • Du behöver inte vattna så ofta – täckmaterialet hjälper till att hålla fukten. I och med klimatkrisen får vi allt mer extremt väder, och vi kommer antagligen att få se fler perioder med torka framöver. Täckodlingen gör din odling mer motståndskraftig mot torka.
  • Du gödslar jorden med täckmaterialet. Eller rättare sagt, maskarna drar ner materialet i jorden och omvandlar det till ny näringsrik jord.
  • Du får mindre ogräs i din odling. Det här är min svaga punkt i år. Jag har mer ogräs än vad jag klarar av. Jag behöver jobba mer på att aldrig lämna någon jord bar.
  • Du behöver inte gräva jorden. Enligt många är det bästa för jorden – och för oss odlare, i alla fall om vi odlar större ytor – att aldrig gräva runt jorden, utan i stället fylla på med nytt material ovanifrån vartefter. På så sätt blir jorden luftig och näringsrik helt utan grävning.

Hur gör man när man täckodlar?

Så här gör jag när jag täckodlar – under förutsättning att jag har tillgång till täckmaterial:

  • Jag täcker gångarna mellan bäddarna, särskilt på hösten. Vi har lerjord och det är oerhört blött på hösten. Gångarna förvandlas till lermassa som det är omöjligt att gå i om det inte ligger täckmaterial där.
  • När en bädd inte används täcker jag hela bädden.
  • När jag planterar gör jag ett hål i täckmaterialet där jag ska plantera plantan. Jag gräver ner plantan och sedan makar jag tillbaka täckmaterialet så att ingen jord syns under materialet. Om jag planterar riktigt små plantor kan jag ibland behöva flytta på allt täckmaterial och låta jorden vara bar några veckor medan plantorna växer till sig.
  • När jag sår direkt på friland flyttar jag täckmaterialet från bädden. Antingen får det ligga i gången så länge, och så kan jag använda det när plantorna har kommit upp och växt till sig. Eller också använder jag materialet någon annanstans, och så får jag täcka med nytt material när plantorna är tillräckligt stora.

Hur går det med min täckodling?

I min odling har jag aldrig tillräckligt med täckmaterial. Men i år har maken klippt gräs i betydligt större utsträckning än tidigare – perfekt, för själv hinner jag inte. Tidigare har hela tomten i princip fått växa vilt, men nu finns det ett par gräsmatteytor och en del gångar på tomten och utanför några av odlingsytorna. Det underlättar min odling, och framför allt ger det mig täckmaterial i form av gräsklipp. Och nej då, du behöver inte oroa dig; en stor del av tomten är fortfarande vildväxt, så det finns gott om blommor till pollinatörerna. 🐝😊

Drömmen är är att få till ett tjockt lager med täckmaterial överallt, helst 20–30 centimeter, för att verkligen hindra ogräset att komma upp. I praktiken har jag ofta haft ett betydligt tunnare lager. Det ger förstås bra näring till jorden ändå, men det hjälper inte lika mycket mot ogräset. Det är en av anledningarna till att jag har kämpat så mycket med ogräs i år. Framöver är planen att i stället för att täcka många bäddar med ett tunt lager så täcker jag färre bäddar med ett tjockt lager. Och så kompletterar jag med att så olika gröngödslingsväxter i de bäddar som materialet inte räcker till, framför allt under de delar av året när jag inte använder bäddarna.

Hur gör du? Täckodlar du? Eller är du sugen på att börja?

Täckodling: odlingsbädd som är täckt med grönt gräsklipp.
I den här nytäckta bädden syns det knappt att jag odlar rotselleri och rosettkål – men snart blir gräsklippet brunt och då ser man tydligt de gröna växterna.

Tar du semester på sommaren?

En av de saker jag verkligen inte gillade med att ha en anställning – om jag minns rätt; det var alltså 20 år sedan – var att jag bara hade fem veckors semester. Om året! Jag tog två veckor ledigt vid årsskiftet, och så återstod bara tre veckor på sommaren. För mig kändes det orimligt att ha så lite ledigt på sommaren. (Ja, jag vet att många arbetsgivare har kollektivavtal och alla möjliga bra villkor som ger mer semester, men på den tiden hade jag inte lärt mig att ställa den typen av krav.)

Att ha lång semester på sommaren var därför en viktig utgångspunkt för mig när jag startade eget. Det ingick in min planering att dra in tillräckligt med pengar resten av året för att kunna vara ledig på sommaren. Under många år hade jag runt sex eller sju veckors ledigt på sommaren. Ja, jag läste väl mejl lite nu och då – som soloföretagare kopplar man kanske inte ner helt, men oj, vad nervarvad jag var under sommaren. Jag såg det som en vaccinering mot stressigare perioder resten av året: att jag kopplade av ordentligt under lång tid gav mig större motståndskraft mot stress.

För tre år sedan flyttade jag till hus och började odla med målet att bli i princip självförsörjande på grönsaker. Det är mycket arbete, särskilt under våren och sommaren förstås, och sommaren är inte rätt tillfälle att ta långledigt. Förra året lyckades jag ändå få till lediga dagar här och där under sommaren – ibland flera på raken. Den här sommaren vete sjutton hur det ska gå – jag ligger efter med vårbruket och har fortfarande massor av plantor som inte är utplanterade, och många odlingsbäddar som är helt igenväxta av ogräs. Ärligt talat ligger jag efter med företagets jobb också, men där tänker jag mig ändå att jag kommer att ha en period där jag minimerar tiden som jag sitter vid datorn och jobbar.

På sätt och vis längtar jag tillbaka till mina långlediga somrar. Samtidigt är jag inte beredd att byta bort min självhushållning, så jag får nöja mig med några dagars semester här och där. Det betyder att jag behöver planera in semester på vintern i stället. I vintras gick det bättre än tidigare år. (Yay! Jag lär mig!) Den kommande vintern planerar jag att det ska gå ännu bättre.

Tar du semester på sommaren? Eller bara drar ner lite på tempot? Eller kör du på som vanligt? Och framför allt: mår du bra med det alternativ du har valt?

Jenny i rutig skjorta ligger och vilar på altanen.

Odla fleråriga grönsaker – skörda mat varje år utan slit

Odla fleråriga grönsaker är grejen! Jag gillar verkligen fleråriga ätliga växter över huvud taget – det är fantastiskt att ha bärbuskar och fruktträd som ger skörd varje år utan att jag behöver förodla, så, plantera och allt det där. Och precis så är det med fleråriga grönsaker också. Flera av dem ger dessutom skörd på våren, innan de ettåriga odlingarna har börjat producera mat.

Här är några fleråriga grönsaker som jag har i min trädgård just nu:

Gode Henriks målla

Gode Henriks målla, eller Lungrot som den också heter, är en klassiker i skogsträdgårdskretsar. I år är första året som jag skördar den på allvar. Både bladen och fröerna går bra att äta. Jag har mest skördat blad och frö på en gång, förvällt alltihop och sedan stekt dem med smör och vitlök som ett tillbehör eller låtit dem ingå i någon varm rätt där det passar bra med gröna blad (gryta, soppa, lasagne etc).

Det går också att använda fröerna för sig genom att koka dem och äta som quinoa.

Spansk körvel

Spansk körvel är kanske snarare en ört än en grönsak, men jag använder den ofta som en grönsak, som en del av de gröna bladen i en sallad. Det går också bra att ha den i en grön smoothie eller i örtte.

Under några veckor på sommaren kan man även använda de lakritssmakande fröerna – jag brukar äta dem som godis direkt från plantan. Mums!

Piplök och annan bladlök

Piplöken är den fleråriga lök som jag får mest skörd av, så den får just nu representera alla fleråriga lökar på min tomt. Gemensamt för de fleråriga lökarna är att man bara skördar blasten; om man gräver upp löken blir det inget kvar att skörda framöver.

Förutom piplök har jag kajp (även kallad skogslök), ramslök, gräslök och kanske någon sibirisk kantlök om inte ogräset har vunnit över den i år.

Sparris

Att odla sparris kräver tålamod. Inte min starkaste gren, men det är bara att kämpa på, för det tar några år från sådden tills man kan skörda sparrisen. Hos mig har de där åren inte passerat än, men jag har stora förväntningar på sparrisskörden framöver.

Ängssyra

Ängssyra har jag gott om. De syrliga bladen är perfekta i en sallad, eller som ensam bladgrönsak, särskilt till mat som är lite mastig eller gräddig. Då ger syran fin balans. Eventuellt vill du inte äta för mycket av den, eftersom den innehåller oxalsyra.

Malva

Malvornas blad går bra att äta. Jag har läkemalva och myskmalva. Jag brukar blanda dem i en sallad eller ha dem i te eller smoothie.

Fleråriga örter

Och så örterna, även om de kanske inte kan räknas som grönsaker. Här finns libbsticka, olika sorters mynta, citronmeliss, timjan, stenkyndel, salvia, oregano och säkert några till.

Vilda fleråriga grönsaker

Det finns också en del vilda fleråriga växter på tomten: nässlor och kirskål skördar jag en hel del av. De är perfekta på våren när det inte finns så mycket annat att skörda.

På gång att odla fler fleråriga grönsaker

Jag försöker ständigt så nya fleråriga grönsaker – och ibland köper jag någon planta också – så förhoppningsvis kommer jag att ha fler av dem om några år. Jag har nog fler redan nu, men det här är vad jag kommer på just nu.

Jenny med Gode Henriks målla - en fin växt för dig som vill odla fleråriga grönsaker
Jag har plockat ett gång med Gode Henriks målla

Vad behöver du – egentligen?

Vad behöver jag – egentligen? Jag tycker att det är en bra fråga för att växla ner och minska klimatavtryck och utgifter. Vi lever ju i ett konsumtionssamhälle, och när det uppstår ett problem eller ett behov är det inte konstigt om vi tror att konsumtion är lösningen. Då kan det vara en bra idé att tänka ett varv till. Kanske är det egentligen något helt annat jag behöver? Jag ska ge några exempel:

Förmodat behov: Vi måste renovera köket.
Egentligt behov: Vi har inte plats i skåpen för de saker vi använder till vardags.
Lösning: Vi städar och organiserar skåpen så att vi får plats med det som vi använder till vardags.

Förmodat behov: Vi behöver verkligen en resa till solen.
Egentligt behov: Vi behöver en paus och lite ledigt från vardagen.
Lösning: Vi tar ledigt en vecka, bokar av allt, tänder en brasa, lagar god mat, tittar på film och bara slappar.

Förmodat behov: Vi behöver en större bostad.
Egentligt behov: Vi behöver ha färre saker så att vi får plats i vår nuvarande bostad.
Lösning: Vi gör en rensning där vi skänker bort och säljer onödiga saker.

Förmodat behov: Jag behöver köpa en ny tröja.
Egentligt behov: En av mina tröjor har gått sönder och jag behöver något att ha på mig på jobbet.
Lösning: Gå igenom garderoben och se de plagg jag redan äger med nya ögon – kanske kombinera plaggen på ett annat sätt än jag brukar.
Alternativ lösning: Laga hålet i den trasiga tröjan.

Som det mesta i livet är det en process att frigöra sig från konsumtionssamhället. Ett steg att komma vidare i processen kan vara att komma ihåg att ställa frågan Vad behöver jag – egentligen? Vad tror du om det?

Jenny håller i en stor bukett med kålplantor som har gått i blom.

Vad kan jag göra med gräslök?

Vad ska man göra med all gräslök? Gräslöken är flerårig och det är lätt att få mycket skörd av den i trädgården. Här får du några tips på vad du kan göra om du är en av oss lyckligt lottade som har gott om den goda bladlöken.

En tuva med gräslök med lila blommor

Klipp ner gräslöken så växer den upp igen

Först ett tips som inte handlar om matlagning: Visste du att om man klipper ner gräslöken till marken så växer den upp igen? Det är ett sätt att få gräslök under en stor del av odlingssäsongen och inte bara på försommaren. Klipp ner, stoppa i frysen till vintern och vänta på att det växer upp en ny omgång.

Använd gräslök i stället för lök

Använd gräslöken i stället för gul eller röd lök i och till allt möjligt. Om du lagar en gryta som det ska vara lök i så hoppar du över momentet med att steka löken, och i stället använder du gräslök. Antingen blandar du i den precis innan rätten är klar eller så strör du den ovanpå när allt är klart.

Gör en pesto på gräslök

Jag brukar göra pesto på alla möjliga gröna grejer, som kirskål på våren eller morotsblast senare under sommaren. Gräslök fungerar också. Ta till exempel hälften basilika och hälften gräslök. Rostade hasselnötter är alltid gott i en pesto också.

Strö gräslök på smörgåsen

Strö gräslöken över smörgåsar, över en omelett, över precis allt som du äter när det är gräslökssäsong. 😀

Gör ett gräslökssalt

Gör ett gräslökssalt genom att köra gräslök och salt i mixer och torka i ugnen på låg värme under många timmar. Mixa igen efteråt. Om du har fler örter i trädgården samtidigt kan du förstås göra ett salt med många olika örter i.

Stek gräslöksblommorna

Om du inte klipper ner gräslöken utan i stället låter den gå upp i blom kan du använda blommorna. Jag brukar steka dem i smör eller olja med soja och chili och lite sesamolja. Mums!

Gör ett kryddsmör

Gräslök är toppen i ett kryddsmör. Blanda i gräslök i smöret tillsammans med citron, salt och peppar och eventuella andra örter som du har. Vitlök är också gott att ha i.

Gör en potatissallad

När färskpotatisen kommer är det ju hur gott som helst att göra en potatissallad, kanske Ernsts potatissallad?

Vad gör du med din gräslök?

Gör egen växtnäring av äggskal, kaffesump och bananskal

Jag har testat att göra växtnäring av äggskal, kaffesump och bananskal – så enkelt och definitivt något jag kommer att fortsätta med.

Som självhushållare utan matdjur är det en ständig kamp att få ihop tillräckligt med växtnäring och gödning till sina odlingar. Jag vill inte köpa in någon näring eller gödsel utan jobbar ständigt på att göra egen. Det här blir ett bra tillskott till växtnäringen i min trädgård.

Det var när jag såg Tareq Taylor göra det här i Trädgårdstider som jag blev nyfiken och var tvungen att testa.

De tre ingredienserna är något som brukar finnas här hemma. Även om det inte är det minsta självhushållaraktigt med bananer så kommer vi nog ändå att fortsätta köpa det. Kaffe är något som maken dricker dagligen – men så är det ju inte han som är självhushållare. 😉 Ägg brukar jag oftast kunna få tag i lokalt. Och när nu allt det här ändå finns hemma är det ju hur bra som helst att kunna använda det! Annars hade det hamnat i bokashikomposten och därmed blivit växtnäring ändå i slutänden.

Nu när jag googlar lite så verkar den här blandningen innehålla kväve, fosfor och kalium, alltså det som brukar kallas NPK i gödselsammanhang. Mumma för växterna!

Här berättar jag hur jag gör näringen.

PET-flaska med växtnäring med äggskal, bananskal och kaffesump. I bakgrunden en chiliplanta, en kruka med något gröns, en mortel och några träredskap i en burk.

Ingredienser till växtnäring av äggskal, kaffesump och bananskal

  • skal från 4 bananer
  • skal från 4 ägg
  • 3 dl kaffesump
  • eventuellt lite av själva kaffet också om det brukar bli lite kvar i botten för dig också när du tömmer ut sumpen
  • 5–10 dl vatten – eller så mycket så att det blir lagom mängd i din mixer

Det går bra att spara ingredienserna några dagar innan du gör växtnäringen, om du inte får ihop skal från ägg och bananer samtidigt.

OBS! Jag har inga belägg för att det är just de här proportionerna som ger bäst näring. Och ärligt talat följer jag inte det här receptet så noga heller. Jag höftar helt enkelt bara det jag har tillgängligt. Om du är en växtnäringsnörd på jakt efter det ultimata receptet får du googla vidare.

Gör växtnäringen så här

Kör alltihop i mixern. Häll upp på flaska. Plastflaska är säkrare än glas, eftersom det finns en liten risk att glasflaskor kan explodera av fermenteringen.

Låt stå och fermentera några dagar. Jag brukar låta den stå i en vecka. Pys flaskan varje dag, alltså öppna korken snabbt, låt det pysa och sätt sedan tillbaka korken igen.

Tvättmaskin som är nerstänkt av växtnäring.
Pys flaskan försiktigt så att det inte sprutar omkring i hela tvättstugan 😉
En bit av en tvättho, några slangar och en vägg som är prickig för att det har sprutat växtnäring på den.
De här två bilderna visar första gången jag gjorde växtnäringen. Efter det pyser jag den alltid utomhus. Och den har inte heller pyst så här kraftigt senare.

Spä ut näringen innan du ger den till växterna

Tareq spädde 1:7 när han vattnade sina växter, så det brukar jag också göra. Å andra sidan nämnde han, vad jag minns, inga proportioner för sin näring. Jag brukar inte mäta när jag ska spä ut växtnäring, men det är bra att inte vattna ut den outspädd, för det kan bli för starkt för växterna.

Mina 10 bästa grönsaker att odla för självhushållning

Vilka är de 10 bästa grönsakerna att odla för oss som odlar för självhushållning, alltså om du odlar för att bli mer självförsörjande på mat?

Svaret är att det varierar från person till person. Det gäller att hitta de grönsaker som passar bäst för just dig – och de som du eventuellt delar hushåll med. Vad gillar du att äta? Vad är enkelt för dig att odla? Vad fungerar bra att odla på platsen där du bor?

Mina 10 bästa grönsaker för självhushållning

Här kommer min lista på de grönsaker som är viktigast i min självhushållning. Jag märker att jag ofta vill lista en familj eller kategori, till exempel kål, snarare än att speca exakt vilken kål som är viktigast. Därför får du en lista med först den övergripande kategorin, till exempel kål, och sedan vilken typ av kål jag väljer om jag måste välja. Jag odlar i zon 3.

  1. Kål. Om jag måste välja en kålsort får det nog bli grönkål, för att den kan stå ute på vintern. Eller spetskål, som jag använder både till surkål och färskkonsumtion under sommaren. Men egentligen gillar jag mest att det finns så många sorters kål, och att så många av dem är goda både att äta på sommaren och att lagra till vintern. Kål är nog den viktigaste grödan i min självhushållning.
  2. Fruktträd. Jag älskar fleråriga, ätliga växter, och visst är det läckert med fruktträd! Jag väljer nog äpple i första hand, eftersom de går att lagra. Jag har bara varit tomtägare i tre år, så jag har inte kommit så långt med fruktträdsodlandet. Just nu skulle jag behöva en spark i baken för att orka köpa och gräva ner ett par nya träd under våren. (Nej, frukt är ingen grönsak, men det är viktigt i min odling, så träden får vara med i listan ändå.)
  3. Bärbuskar. Flerårigt är guld, som sagt! Mina favoritbär är blåbär men dem plockar jag i skogen så de får inte vara med på odlingslistan. Det har inte gått så bra med min hallonodling sedan jag flyttade, men jag väljer ändå hallon. Fråga mig igen om ett par år, så kanske jag har fått en ny bärfavorit då.
  4. Potatis. Framför allt sorter som går att lagra, så att man har mat för vintern. Om du köper sättpotatis så brukar det finnas en beskrivning som berättar om det är en potatis med bra lagringsegenskaper.
  5. Rotfrukter mättar bra och går att lagra under vintern. Jag väljer morötter, eftersom det är vad vi äter mest. (Å andra sidan gick min morotsodling riktigt dåligt förra säsongen, så kanske vore det bättre att välja ett säkrare kort; i så fall blir det betor, till exempel rödbeta.)
  6. Bönor eller ärter. Som självhushållare utan matdjur behöver jag odla mina egna proteiner. Men hur ska jag kunna välja en sort? Det får bli några lågväxande brytbönor, som haricots verts.
  7. Lök. Ur självhushållningsperspektiv tycker jag att schalottenlök och potatislök är överlägsna, eftersom man sätter en lök och kan skörda flera. Jag skördar både för att äta och till utsäde nästa år. Här har jag skrivit mer om att bli självförsörjande på lök.
  8. Gröna blad. Här vill jag egentligen argumentera för att de vilda växterna är bäst: nässlor, maskrosblad, svinmålla, kirskål och så vidare. Bara att skörda; enklare kan det inte bli. Men nu var ju det här en odlingslista, och under årstider när det inte växer något vilt är det suveränt att ha odlat lite själv. På vintern brukar vintersallad och vinterportlak fungera bäst hos mig.
  9. Tomater. Så goda att äta färska under sommaren! Och så blir det krossade tomater för hela vintern. Åtminstone drömmer jag om att få till det. Dessutom gillar jag verkligen vintertomater – även om de inte är lika goda som dem man äter under sommaren så är det lyxigt att kunna äta färska tomater även under vintern.
  10. Pumpa/vintersquash. Pumpa går att lagra i rumstemperatur, så det är den idealiska grödan för en självhushållare utan jordkällare. Dessutom är de snygga att ha som prydnad innan de blir uppätna. Min favorit att äta är uchiki kuri, men de håller inte så länge utan behöver ätas upp under hösten. En som håller längre är till exempel kroshka.

En av utmaningarna i min egen självhushållning är att jag inte har löst vinterförvaringen än. Vi behöver en jordkällare eller något annat sätt att förvara potatis, kål, rotfrukter och så vidare över vintern.

Vilka är dina bästa grödor för att odla mat?

Men nu är ju odlingssäsongen i full gång, och jag ligger redan efter med det mesta. Precis som det ska vara alltså! Nu kör vi!

Skottkärra med många pumpor i, som står på gräset. I bakgrunden ett bastuhus.
En skottkärra fullastad med pumpa

Bli självförsörjande på lök – så här gör jag

Hur blir man självförsörjande på lök? Själv har jag en bit kvar dit, men jag har en plan.

För det första måste jag säga att jag inte ser som en del i självförsörjning att odla lök från sättlök. För mig handlar självförsörjning om att skapa kretslopp. Till exempel genom att så ett frö och sedan skörda både mat och nya fröer från plantan, så att man nästa år kan så sina egna fröer och på så sätt bli självförsörjande på den grödan.

Det finns inget kretslopp i att köpa sättlök, sätta ner den i jorden, ta upp samma lök, äta upp den och nästa år köpa ny sättlök igen. Därmed inte sagt att det är något fel i att odla lök från sättlök. Du kan vara odlare utan att ha ambitionen att bli självförsörjande. Det är inget fel i det; det är bara inte det jag vill göra.

I min plan för att bli självförsörjande på lök ingår många olika typer av lökar. Några av dem känns enkla att bli självförsörjande på. Jag har alla kunskaper jag behöver; jag har bara inte nått ända fram än. För andra löktyper saknar jag kunskaperna jag behöver för att odla frö. Jag är inte där än, men jag planerar att lära mig på sikt.

Gul lök som precis dragits upp ur jorden. I bakgrunden syns odlingsbäddar med andra grönsaker
Nyskördad lök i augusti

Bli självförsörjande på olika typer av lök

Här kommer en genomgång av de olika typerna av lök som ingår i min plan, och hur jag planerar att bli självförsörjande på dem.

Sätt schalottenlök och potatislök

Det här är den enklaste och bästa delen av min plan för att bli självförsörjande på lök. Schalottenlök och potatislök är lökar där du sätter ner en lök i jorden, och så förökar de sig så att du några månader senare kan skörda flera lökar. Så genialiskt!

Potatislök är en sorts schalottenlök – åtminstone enligt vissa; enligt andra är det en separat sort. Men de beter sig likadant, alltså att det blir flera lökar av en. Potatislök hittar du inte i den vanliga handeln, utan du behöver få tag i utsäde från någon som odlar den. Men det går alltså lika bra med schalottenlök.

Jag har några olika sorter nu, som jag förökar så att de blir fler och fler för varje år tills jag har kommit upp till tillräckligt för att de ska räcka hela året. Jag skördar dem i augusti och sedan förvarar jag lökarna, både de som ska ätas och de som ska bli utsäde, i rumstemperatur. Och så petar jag ner dem i jorden igen till våren. Ett kretslopp som heter duga.

Skörda fleråriga bladlökar

Sa jag att det var enkelt med potatislök och schalottenlök? Då är det här ännu enklare: flerårig lök. Jag har sått (eller i vissa fall köpt plantor) en gång och sedan skördar jag varje år. Genialiskt det också? Nackdelen med de fleråriga lökarna är att man inte kan dra upp själva löken, för då blir det ju ingen skörd nästa år. Du skördar alltså bara bladen på löken. Extra lyxigt på våren när det inte finns så mycket annat att skörda.

De här fleråriga lökarna har jag hittills:

  • gräslök
  • piplök
  • kajp/skogslök
  • ramslök (Den har jag inte skördat än – hoppas att de har växt till sig lite i år så att jag vågar skörda.)
  • och säkert någon mer som jag inte kommer på just nu.

Så gul och röd lök från frö

Det här är min tredje säsong med att odla för självförsörjning, och jag håller fortfarande på och experimenterar mig fram till det bästa sättet att odla lök från frö. I år lärde jag mig dessutom den hårda vägen att lökfrö bara håller i ett eller två år. Nu gäller det bara att jag kommer i håg den kunskapen till nästa år också. Jag sådde alltså för gamla fröer, och nu har jag precis sått nya. Håll tummarna för att de hinner komma igång ändå. Jag brukar så löken i slutet av mars.

För att bli självförsörjande på lök från frö behöver jag lära mig att odla frö, och dit har jag inte kommit än. Lök är tvåårig, så det är först andra året det blir fröer. Jag behöver alltså skörda sättlökar som jag sedan sätter nästa år och låter gå upp i blom så att det blir frö. Kanske är det i år jag tar tag i det här?

Odla egen sättlök

Man kan också sätta det i system att odla löken i två år. Alltså att odla sättlök första året, skörda den och sedan sätta den nästa år. Jag tycker att det låter som ett riktigt bra sätt att odla, särskilt med tanke på att de lökar jag har odlat från frö inte har blivit så stora. Att göra en tvåårig odling med sättlök kan vara lösningen på det. Det här är jag sugen på att testa.

Så purjolök från frö

Hittills har jag lyckats bättre med purjolök än med lök, och jag tänker att purjolöken till viss del kan få ersätta vanlig lök. Innan jag började odla själv var purjolök något jag nästan aldrig åt. Nu äter jag det hela tiden, särskilt på vintern. Ugnsbakad purjolök är så otroligt gott och passar som tillbehör till det mesta. Men det går också att bara skiva eller hacka purjon och använda den i stället för vilken lök som helst. Som självhushållare får man inte vara så knusslig med att det ska vara exakt rätt variant av en grönsak. Behöver jag lök och det är purjolök som finns så använder jag det.

Det finns sommarpurjolök och vinterpurjolök, och det är framför allt vinterpurjolöken som jag ser som en viktig del i att vara självförsörjande på lök. Den kan stå kvar ute i landet även på vintern, och min plan var att äta det sista av min under vårvintern i år. Tyvärr hade rådjuren samma plan, och eftersom de tidigare har låtit purjolöken vara i fred så trodde jag att rådjur inte gillar purjo, så jag hade inte skyddat den. Jag trodde fel.

Precis som med den gula och röda löken saknar jag ett steg i mitt kretslopp för att bli självförsörjande på purjolök: jag har inte lärt mig att odla fröer än. Det står på attgöralistan, men det blir kanske inte i år.

Sätt vitlök på hösten

Vitlök kanske inte riktigt räknas till lök, men jag kan inte låta bli att nämna den. Den känns också ganska lätt att bli självförsörjande på. Det gäller bara att komma ihåg att spara så många klyftor som behövs för att bli självförsörjande på vitlök nästa år. En annan fördel med vitlök för oss självförsörjare är att man sätter den på hösten, så man behöver inte tänka på att förvara den över vintern.

Det här är alltså min plan för att bli självförsörjande på lök. Odlar du lök?

Dags att skörda purjolök. Bilden är från slutet av november.

Skapa passiva inkomster som tål ljuset

I många sammanhang där det diskuteras passiva inkomster hamnar man mycket snart i ett ”skicka dm om du är intresserad”. Det går alltså inte att diskutera verksamheten offentligt, utan den som har inkomsterna kan bara berätta mer i ett privat meddelande. Det får varningsklockorna att ringa hos mig.

Varför är en del passiva inkomster så hemliga?

Varför är då en del passiva inkomster så hemliga? Det korta svaret är: jag vet inte. Jag vill nämligen inte skicka det där privata meddelandet så att någon försöker sälja på mig att bli en del av den ljusskygga verksamheten. 😀

Men ofta handlar det om MLM, alltså Multi Level Marketing eller nätverksmarknadsföring. Det är en hierarki av försäljare där du säljer något och sedan rekryterar andra personer i ditt nätverk som försäljare. De nya försäljarna hamnar under dig i hierarkin, vilket gör att du tjänar pengar på det som de säljer också. Enligt vissa källor (vars trovärdighet jag inte kan bedöma) är det 99 procent av alla som går med i en MLM-verksamhet som förlorar pengar. Lägg till att det inte går att prata högt om verksamheten. Jag avstår.

Ibland handlar de ljusskygga passiva inkomsterna om investeringar. Ett enkelt tips är att googla verksamheten innan du ger dig in i något. Ibland finns de med på Finansinspektionens varningslista. Definitivt läge att avstå. (Observera alltså att jag inte generellt avråder från investeringar, utan från dem man inte kan prata högt om.)

Några andra varningstecken för mig är att det utlovas snabba pengar, att man förväntas gå in med ett kapital i en verksamhet utan att det riktigt framgår hur det fungerar eller om något bara verkar för bra för att vara sant. Om det verkligen fungerade skulle det vara allmänt känt och många fler skulle ägna sig åt det. Jag avstår.

Exempel på passiva inkomster som tål ljuset

Min grundinställning är att om det inte går att prata högt om en passiv inkomst så är den inte rätt för mig. De passiva inkomster som jag jobbar på att skapa (eller som jag har lust att jobba med framöver) är inte skumma! Det går utmärkt att berätta för vem som helst att jag har skrivit en bok eller tagit fram en onlinekurs.

För mig handlar det om att i ett första skede lägga tid eller pengar på att skapa något som som i ett senare skede kan generera pengar under lång tid framöver.

Det kan handla om att ta fram en onlinekurs eller skriva en bok – och sedan kunna ta betalt för den många gånger, kanske under många år.

Det kan handla om att få provision för något, till exempel genom att vara återförsäljare för någon annans produkter eller tjänster eller genom att jobba som en byrå där jag jag får in uppdrag i mitt företag som jag lämnar vidare till en konsult och tar provision på.

Det kan handla om att investera pengar i värdepapper för att få dem att växa. Och mycket mer.

Min poäng är alltså: skapa passiva inkomster som du kan prata om öppet. Det tror jag att du kommer att tjäna på i längden.

Körsbärsträd i blom tidigt på våren

Pin It on Pinterest

Share This