Blogg

Gör egen växtnäring av äggskal, kaffesump och bananskal

Jag gör flytande växtnäring av äggskal, kaffesump och bananskal – det är superenkelt!

Som självhushållare utan matdjur är det en ständig kamp att få ihop tillräckligt med växtnäring och gödning till sina odlingar. Jag vill inte köpa in någon näring eller gödsel, och använder därför inget djurgödsel alls i mina odlingar, utan jag gör all näring själv.

Vill du också göra egen näring? Här kan du läsa mer om min kurs Gör egen näring och jord till din odling.

Den här näringen är ett bra tillskott till plantorna i mina odlingar. De tre ingredienserna är något som brukar finnas här hemma. Bananer är ju inte det minsta självhushållaraktigt, men vi har inga planer just nu på att sluta köpa det. Kaffe är något som maken dricker dagligen – men så är det ju inte han som är självhushållare. 😉 Ägg brukar jag oftast kunna få tag i lokalt. Och när allt det här finns hemma är det ju hur bra som helst att kunna använda restprodukterna! Fast annars hade de hamnat i bokashikomposten och därmed blivit växtnäring ändå i slutänden.

Den här blandningen innehåller både kväve, fosfor och kalium. De tre brukar kallas NPK när man pratar om gödsel och näring, och de är några av de viktigaste näringsämnena som växterna behöver. Mums för dina växter alltså!

Här berättar jag hur jag gör näringen.

PET-flaska med växtnäring med äggskal, bananskal och kaffesump. I bakgrunden en chiliplanta, en kruka med något gröns, en mortel och några träredskap i en burk.

Ingredienser till växtnäring av äggskal, kaffesump och bananskal

  • skal från 4 bananer
  • skal från 4 ägg
  • 3 dl kaffesump
  • 5–10 dl vatten – eller så mycket så att det blir lagom mängd i din mixer

Det går bra att spara ingredienserna några dagar innan du gör växtnäringen, om du inte får ihop skal från ägg och bananer samtidigt.

Nu ska jag vara ärlig: jag bryr mig inte alls om proportionerna i det här receptet. Jag mäter aldrig när jag gör det här. Jag slänger bara i de ingredienser som jag har tillgängliga för tillfället i mixern och fyller på med vatten. Men eftersom jag vet att många vill ha förslag på mängder så skrev jag dit några mängder här, som du kan ha som utgångspunkt om det passar dig. 😊

Gör växtnäringen så här

Kör alltihop i mixern. Häll upp på flaska. Plastflaska är säkrare än glas, eftersom det finns en liten risk att glasflaskor kan explodera av fermenteringen. OBS! Fyll inte upp flaskan ända upp, utan lämna plats för luft. Det är bra om det finns plats för 2–3 dl luft i flaskan.

Låt stå och fermentera några dagar. Jag brukar låta den stå i en vecka ungefär. Jag pyser mina flaskor varje dag, alltså öppnar korken snabbt, låter det pysa och sätter sedan tillbaka korken igen. Det borde även fungera att inte göra det, eftersom flaskan är av plast. Om jag skulle använda glasflaskor (vilket jag alltså avråder från) så skulle jag definitivt pysa dem, så att de inte exploderar.

Spä ut näringen innan du ger den till växterna

Näringen behöver späs ut innan du vattnar ut den i dina odlingar. Jag brukar hälla en 1,5-litersflaska i en tioliters vattenkanna och sedan fylla upp med vatten innan jag vattnar ut näringen vid rötterna av mina plantor.

Jag brukar inte vara så noga med hur mycket jag spär ut mina växtnäringar, men jag brukar vara noga med att jag spär ut dem – så att det inte blir för starkt för växterna. Lycka till med din näring och odling!

Vill du lära dig fler sätt att göra egen näring till din odling? Och dessutom hur du kan göra egen jord till odlingen – både ny jord direkt i bäddarna och jord att använda för att odla i krukor. Läs mer och anmäl dig till kursen Gör egen näring och jord till din odling.

Hur mycket pengar spar man på att göra egen jord och näring?

Brukar du köpa jord på säck och flytande näringslösning på flaska? Så här mycket pengar kan du spara på en odlingssäsong om du istället gör all näring och jord själv:

Odlingens storlekJordFlytande näringSumma
6 pallkragar840 kr644 kr1484 kr
12 pallkragar1680 kr1289 kr2989 kr
25 m²3000 kr2585 kr5585 kr
50 m²6000 kr5370 kr11 370 kr
större odlingUtgå från 50 m²och räkna ut kostnaden för din odlingsyta.x kr

Man brukar räkna med att det finns näring i köpt jord i någon månad. Så om du fyller på med ny jord i början av säsongen slipper du använda flytande näring de första veckorna, så då blir kostnaden för flytande näring lite lägre i tabellen ovan.

Jord i tabellen: superbillig planteringsjord som kostar 28 kronor för 40 liter.
Näring i uträkningen: den flytande näringslösningen Blomstra, som kostar 179 kronor för 2 liter.

Att göra egen jord tar tid. Inte bara din egen tid utan också kalendertid, eftersom det organiska materialet ska förmultna. Jag skulle därför inte räkna med att få ihop all jord jag behövde redan första säsongen. Tabellen visar hur mycket pengar du kan spara på en säsong. Jag skulle räkna med att tabellen visar hur mycket pengar du tjänar från och med den andra säsongen som jordmakare.

Läs vidare nedan om du vill fördjupa dig i hur jag har räknat.

Eller läs mer om kursen Gör egen näring och jord till din odling.

Så mycket kostar jord

Jag räknade på en riktigt billig planteringsjord som kostar 28 kr för 40 liter. Jag skulle inte rekommendera någon att köpa så billig jord. Räkna med att ju lägre pris, desto sämre jord får du – det vill säga desto större andel torv innehåller den. Ett vanligare pris för en 40-literssäck är 50 kr, om man köper många säckar, eller 60 kr för en säck.

Torvfri planteringsjord kostar ofta runt 120–130 kr kr för 40 liter, men det går att hitta för 75 kr. (Innehållet i torvfri jord kan variera mycket. Ta reda på vad jorden innehåller om du köper.)

Till en pallkrage säger man att det går åt 200 liter jord. Det brukar vara 40 eller 50 liter jord i en säck, så då behöver du 4 eller 5 säckar. En bädd kan du ju göra så lång du vill, men säg att bädden är 3 x 1 meter, och 30 cm hög. Då går det åt 3 x 1 x 0,3 = 0,9 kubikmeter eller 900 liter jord.

Så här blir kostnaden med den billigaste planteringsjorden (siffrorna i tabellen):
En pallkrage på 200 liter: 5 x 40 liter = 5 x 28 = 140 kr
En bädd på 900 liter: 22,5 x 40 liter = 22,5 x 28 = 630 kr
 
Så här blir kostnaden med torvfri planteringsjord på säck:

En pallkrage på 200 liter: 5 x 40 liter = 5 x 75 = 375 kr
En bädd på 900 liter: 22,5 x 40 liter = 22,5 x 75 = 1688 kr

Om du ska använda mer jord är det rimligare att jämföra med jord köpt på flak eller liknande.
 
Jord på flak:
Där jag bor går det att köpa jord på flak via kommunen. Den består till största delen av kompostmull, men den innehåller även runt 20 procent torv. (Jord på säck kan annars innehålla uppåt 70-80 procent torv.)
Ett flak jord, som rymmer 10 kubikmeter = 10 000 liter, kostar 4600 + ca 1500 i frakt = ca 6100 kr.
Det räcker till cirka 50 kvadratmeter odlingsyta. (50 kvadratmeter odlingsyta = 10 x 5 meter = 7 bäddar x 5 meter långa om jag räknar bort yta för gångar mellan bäddarna = 35 kvadratmeter jord. Bäddarna är 30 cm höga. 35 x 0,3 = 10,5 kubikmeter.)

Om du behöver komma igång snabbt – eller om du ska skapa en odlingsyta på flera hundra kvadratmeter – kan du inte räkna med att tillverka all egen jord på en gång. Då kan du ändå behöva köpa jord. Du kan också köpa de olika beståndsdelarna för att själv kunna blanda ihop en jord utan torv. Till exempel djurgödsel, kompostmull, sand – och kanske kan du blanda ut med egna löv eller gräsklipp om du har. Ett annat alternativ för dig som ska bygga upp en större odling är att gräva upp odlingsytan och odla direkt i jorden, istället för att bygga upphöjda bäddar med tillfört material. Så har odlare gjort i alla tider, och det är självklart inget måste att köpa jord utifrån.

De här uträkningarna är vad det kostar att fylla dina odlingsytor med jord en gång. Jorden sjunker undan med tiden. Och jord med stor andel torv är rejält flyktig, så om du använder sådan behöver du köpa ny jord ofta, kanske rentav lika mycket jord varje år som det första året. Även om du bygger odlingsbäddar med egen jord kommer du att behöva fortsätta göra jord år efter år, för att fylla på ny jord i din odling.

Så mycket kostar flytande näring

Jag har hört mycket gott om Blomstra, så en gissning är att jag skulle använda den om jag skulle köpa flytande näring. Särskilt eftersom den inte är ekologisk, och just nu är det tyvärr säkrare att använda icke-ekologisk odling om man vill undvika att få in pyralider som förstör plantorna. Jag har därför utgått från Blomstra i min uträkning.

En flaska med 2 liter Blomstra kostar från 179 kronor, vilket ger ett literpris på 89,50.
Dosering: 2 ml per liter vatten. 2 liter räcker alltså till 1000 liter bevattningsvatten.

Du bör vattna 30 liter per kvadratmeter och vecka när du odlar ettåriga grönsaker. (Fleråriga växter klarar ofta torka bättre.) Det betyder att det går åt 60 ml Blomstra per kvadratmeter och vecka.
Om du ger växterna näring varje vecka från slutet av april till början av september så är det 20 veckor. Då går det åt 1200 ml Blomstra per kvadratmeter i din odling på en odlingssäsong.

Så här mycket flytande näring går det åt i din odling per år:

  • 6 pallkragar = 6 kvadratmeter: 6 x 1200 = 7200 ml = 7,2 liter Blomstra. Kostnad: 7,2 x 89,50 =644 kr
  • 12 pallkragar = 12 kvadratmeter: 12 x 1200 = 14400 ml = 14,4 liter Blomstra. Kostnad: 14,4 x 89,50 =1289 kr
  • 25 kvadratmeter odlingsyta: 50 x 1200 = 30 000 ml = 30 liter Blomstra. Kostnad: 30 x 89,50 = 2685 kr
  • 50 kvadratmeter odlingsyta: 50 x 1200 = 60 000 ml = 60 liter Blomstra. Kostnad: 60 x 89,50 =5370 kr

I den här uträkningen räknar jag med att du använder lika mycket näring i din odling även om det regnar och du inte vattnar så mycket – då spär du inte ut näringen lika mycket i din vattenkanna, men växterna behöver fortfarande lika mycket näringslösning.

Vill du också spara in de här pengarna? Välkommen till kursen Gör egen näring och jord till din odling.

För dig som är redo att skapa ett fritt liv

Nu är dörrarna äntligen öppna igen till medlemsprogrammet Ett fritt liv! Medlemsprogrammet är till för dig som är redo att sluta drömma om att leva som du vill och faktiskt börja jobba på det. För det är ett jobb, och det är bara du som kan göra det. Du kan göra det ensam eller du kan göra det med stöd, hjälp och pepp från mig och från andra likasinnade i vår digitala gemenskap.

Är du redo? Läs mer och anmäl dig här. Anmälan är öppen till och med på fredag den 4 april kl. 18. Varmt välkommen in i gemenskapen! 💚

Kallså för att slippa förodlingskaoset

Är det förodlingskaos hemma hos dig? Du vet, det där läget när plantorna invaderar varje kvadratcentimeter av din bostad och du måste äta alla måltider i soffan i flera månader eftersom köksbordet har förvandlats till odlingsyta. Det är lätt hänt så fort man börjar odla lite mer.

Här kommer mitt bästa tips för att undvika förodlingskaoset: kallså! Det betyder att du sår saker utomhus, antingen i ett ouppvärmt växthus eller direkt ute. Du kan till exempel odla i tråg eller krukor på en terrass, eller ställa tråg eller krukor i en genomskinlig låda, så att det blir som ett litet växthus. Om det är kallt hos dig kommer fröerna att ligga och vänta tills det blir varmare, och så gror varje frö när temperaturen är lagom för just det fröet.

Jag gör också något som jag kallar nästan-kallså, som innebär att jag sår inomhus och sedan flyttar ut sådderna till tunnelväxthuset omedelbart när de kommer upp ur jorden. Det gör att fröerna gror betydligt snabbare än när de står ute i kylan redan från början. Och förvånande nog klarar de små plantorna omställningen till kylan bättre än större plantor.

Är du sugen på att kallså? Hoppas att du får mindre kaos i förodlingen! Lycka till!

Jenny Forsberg, som skriver om att kallså i det här inlägget.

När ska man egentligen starta odlingssäsongen?

Har du börjat så något? Själv sådde jag årets första fröer i helgen: rotselleri, purjolök, spetskål och min hus-chili, som heter hot lemon. Jag sådde inomhus i tråg som egentligen är tetraförpackningar som det har varit havremjölk i.

När jag var ny som odlare var jag alltid så förvirrad vid den här tiden på året. När ska man börja så? En del odlare verkade börja redan före årsskiftet. Samtidigt hade jag hört att plantorna kan bli långa och gängliga om man börjar för tidigt och de ska stå inomhus länge.

När ska man börja så?

Ja, när ska man egentligen starta odlingssäsongen? Det finns flera svar på den frågan. Här är några av svaren:

  • Det finns några grödor som du behöver förodla tidigt om de ska hinna bli klara. Dit hör rotselleri, purjolök, kronärtskocka och aubergine – och kanske chili och paprika; det beror på vem du frågar och vilka sorter du odlar.
  • Det finns många grödor som det inte alls är någon idé att dra igång än på länge, för att de då har växt ur sina krukor och måste behöver planteras ut långt innan temperaturen tillåter det. Hit hör till exempel gurkväxter – gurka, squash och pumpa – som jag inte sår förrän i mitten av maj.
  • Det finns många grödor där det inte finns bara finns EN tidpunkt som de måste sås. Det kan vara grödor som är härdiga och kan planteras ut tidigt. Det kan vara grödor som klarar av att stå inne länge utan att ta skada. Grönkål är exempel på en gröda som jag gärna sår några av redan nu för att kunna skörda tidigt. Men jag sår den även vid flera tillfällen senare under våren – och även på sommaren.

Gör så här

Känns det förvirrande? Lugn bara lugn. Gör så här:

  1. Bestäm vilka grönsaker du vill odla i år. (Börja med 5–10 grödor om du känner dig överväldigad. Du kan alltid lägga till fler senare i vår om du vill, men då kan du inte längre välja dem som behöver förodlas redan nu.)
  2. Ta reda på om du behöver förodla dem tidigt eller om det inte är någon brådska.
  3. Köp fröer om du inte redan har – gör det här nu på en gång! Kan du avsätta en stund i helgen till att beställa frö?
  4. Sortera dina fröer i kronologisk ordning efter när de ska sås. (Texten på fröpåsen eller i beskrivningen i webbshoppen är en bra början om du är nybörjare. )
  5. Börja så det som behöver sås tidigt. Titta i högen med fröer några gånger i månaden och så det som ska sås då.
  6. Dokumentera gärna vad du gör och hur det går. Nästa år vet du hur det gick och kan justera när du sår.

Nu kör vi! Är du peppad på odlingssäsongen?

Jenny Forsberg i sitt tunnelväxthus

Gräv där du står

Vill du också skapa din nästa passiva inkomst? Dagens tips från mig blir: gräv där du står! Vad har du?

  • Har du kunskaper som du kan sälja i form av en onlinekurs, en bok eller en mindre digital produkt, till exempel en pdf-guide?
  • Har du lite pengar på banken som du inte behöver använda på några år? Se till att de får jobba genom att du köper fonder eller investerar med hjälp av en fondrobot.
  • Har du något som du kan hyra ut? Ett rum, en gästtstuga, en släpkärra, ett verktyg? Eller din bostad, om du bor någonstans där det är extra attraktivt att hyra din bostad en viss period, till exempel under ett stort evenemang? Det förutsätter förstås att du har en bostad som du har tillåtelse att hyra ut, och att du och eventuella andra familjemedlemmar kan bo hos släkt eller vänner under tiden – eller ge dig ut på tågsemester eftersom du kan fylla på semesterkontot med hyresintäkterna efteråt.


Väcker det här några tankar hos dig om vad som skulle kunna vara din nästa passiva inkomst? Vill du ha fler idéer? Du har väl inte missat min guide 77 sätt att skapa passiv inkomst? Den är för övrigt ett exempel på en sådan pdf-guide som jag nämnde.

En fot med en brun känga som trampar ner en spade i en gräsmatta med höstlöv.
Gräv där du står

Hur kan jag hjälpa dig?

Jag klurar just nu på vad jag skulle kunna erbjuda för tjänst för dig som vill ha min hjälp med att skapa passiva inkomster. Jag vill att det ska vara ett erbjudande för dig som är beredd att satsa lite mer och lägga ner tid och ansträngning för att få igång en första (eller nästa) passiva inkomst. Är du nyfiken redan nu? Mejla mig om du vill och berätta vad du behöver hjälp med och hur jag skulle kunna hjälpa dig – inga som helst krav på att du sedan ska köpa mitt erbjudande förstås; varken du eller jag vet ju hur det kommer att se ut. 😂 För dig som inte hör av dig den här gången så lovar jag att återkomma med mer information när jag har klurat lite till.

Nu ska jag gå ut och njuta av de sista skälvande höstlöven innan de släpper greppet och lägger sig som ett täcke på marken.

Vi hörs vidare!

Glada hälsningar
Jenny Forsberg 🌈🌻🥕

Nu kan du gå med i medlemsprogrammet Ett fritt liv

Nu går det att gå med i medlemsprogrammet Ett fritt liv igen. Som det ser ut just nu så öppnar jag för nya medlemmar två gånger om året, en gång på våren och en på hösten. Så om du vill vara med i vinter är det nu som gäller. Dörrarna är öppna till och med på fredag kl. 18.00.

Vill du vara med i gänget? Här kan du läsa mer om medlemsprogrammet och anmäla dig.

PS Hör jättegärna av dig till mig, Jenny, om du undrar något! Jag svarar så gärna på alla dina frågor om det är något du behöver veta för att bestämma dig. Kom bara ihåg att du behöver anmäla dig senast på fredag.

Vad hindrar dig att leva ett fritt liv?

Jag har en viktig fråga till dig. Här kommer den: Vad hindrar dig att leva ett fritt liv?

Du har kanske ett standardsvar som kommer automatiskt. Eller så har du aldrig ställt dig frågan. Men nu vill jag att du går in i frågan på riktigt. Blunda och ta ett djupt andetag och se om du kan hitta ett djupare svar än standardsvaret. Kanske har du en plats i kroppen där du får kontakt med det som är du på riktigt? Eller bara lyssna inåt. Ställ frågan: ”Vilket är mitt största hinder idag mot att leva ett fritt liv?” (Eller mot att leva ett ännu friare liv, om du har kommit en bit på vägen.)

Vad fick du för svar? Om du vill kan du återkomma till frågan flera gånger. Var inte rädd för att ställa de djupare frågorna till dig själv!

En person sitter i gräset och skriver i en anteckningsbok. Man ser personens ben, där anteckningsboken vilar, och handen som skriver i boken.

Var beredd på att misslyckas

Jag misslyckas ofta i min odling. Jag ser det som att det ingår i jobbet och att det är något man får vara beredd på när man odlar. Jag gissar att runt 25–30 procent av allt jag odlar dör längs vägen. Det är plantor som blir angripna av sniglar, jordloppor och fjärilslarver. Plantor som jag inte hinner plantera om eller ut i tid. Plantor som går åt i olika väder: frost, slagregn, kraftig blåst, torka, kyla, översvämning, blöta perioder under vintern och så vidare. För att inte tala om allt det där som jag aldrig ens hinner så. Om man även ska räkna sådder som inte tar sig är det ännu större andel misslyckanden.

Och vet du vad? Det gör inget. För helheten alltså. Jag lyckas ändå odla en stor del av de grönsaker som vi äter. Jag lyckas nämligen med en massa saker också.


Här är några tips för att minska eller sprida riskerna i din odling:

  • Så och förodla fler plantor än du behöver. Om några plantor dör har du alltid reservplantor att använda.
  • Ha flera olika odlingsytor på tomten om du har möjlighet. Olika platser kan ha olika förutsättningar, eller så kan en av ytorna råka ut för ett skadedjursangrepp.
  • Odla samma grönsak på flera olika odlingsytor. Gärna olika typer av odlingsplatser om det passar den grödan, till exempel både i växthus och på friland, både i kruka och på friland.
  • Odla många olika typer av grönsaker. Det är ofta någon gröda som misslyckas helt en säsong. Då finns det annat att äta istället.
  • Dra lärdom av det som misslyckas. Dokumentera. Analysera. Vad vill du göra annorlunda nästa gång?
  • Ta hand om jorden på bästa sätt: täckodla och förbättra jordens kvalitet med organiskt material så går odlingen bättre både nu och på sikt.
  • Var uppmärksam på skadedjur: inspektera växterna regelbundet och ta itu med skadedjur tidigt för att förhindra att de sprider sig.
  • Sist men inte minst: Förbered dig mentalt på att odling innebär både framgångar och motgångar. Lär dig av dina misslyckanden och gör bättre nästa år. Eller kanske snarare: misslyckas med något annat nästa år. 😂 Om det blir en extra misslyckad odlingssäsong så får du en ny chans nästa år.

Är det i år du lär dig att fermentera?

Vill du lära dig att fermentera? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.

Workshoppen kostar 349 kronor. Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti! (Du som är med i medlemsprogrammet behöver inte anmäla dig; då är det bara att dyka upp.)

Kom igång och fermentera – välkommen på workshop

Vill du lära dig att fermentera – eller mjölksyra som det också heter? Till exempel göra surkål eller fermentera squash eller morötter? Då är du välkommen på workshop onsdagen den 21 augusti kl. 18–20.30.

Vi träffas digitalt på Zoom. Du får alla kunskaper du behöver för att sätta igång, och sedan fermenterar vi tillsammans. Workshoppen är på nybörjarnivå, så du behöver inte ha några förkunskaper. Det finns gott om tid för att ställa alla dina frågor under kvällen. Mejla mig om du har frågor om workshoppen. Annars är du varmt välkommen med din anmälan senast den 20 augusti!

(Workshoppen ingår för dig som är betalande medlem i medlemsprogrammet Ett fritt liv, så om du är medlem behöver du inte anmäla dig utan det är bara att dyka upp.)  

Glada hälsningar
Jenny Forsberg 🌈🌼🥕

Pin It on Pinterest

Share This