Mina passiva inkomster 2022

Här kommer en summering av mina passiva inkomster 2022. Så här ser fördelningen ut mellan mina olika typer av passiv inkomst:

Cirkeldiagram över Jenny Forsbergs passiva inkomster 2022. Siffrorna i tårtbitarna visar:
Passiva onlinekurser: 38 %
Provision på konsultuppdrag 42 %
Royalty sålda böcker 20 %.
Jenny Forsbergs passiva inkomster 2022

Hur stor passiv inkomst hade jag 2022?

Den mest spännande frågan är förstås: Hur mycket passiv inkomst har jag egentligen? Jag brukar säga att jag har en månadslön i passiv inkomst per år, och det är en sanning som håller även 2022. Det innebär alltså att mina passiva inkomster 2022 motsvarar en tolftedel av en årslön. Då tänker jag inte en chefslön, utan en ”vanlig” lön.

Summan för mina passiva inkomster 2022 är i stort sett samma som året innan. Med tanke på hur dåligt det har gått med mina passiva onlinekurser under året känner jag mig riktigt nöjd med att jag har lyckats hålla mig kvar på samma sammanlagda nivå som året innan.

Så här ser utvecklingen ut för mina passiva inkomster sedan jag började mäta:

Stapeldiagram över Jenny Forsbergs passiva inkomster 2017 till 2022. Stapeln för 2017 är högst, 2018 lite lägre, 2019 är lägst. 2020 är i princip lika hög som 2017. 2021 och 2022 är högre än 2019 men lägre än de tre högsta.
Jenny Forsbergs passiva inkomster 2017–2022

Vilka olika typer av passiva inkomster har jag?

Passiva onlinekurser är kurser som inte kräver någon närvaro av mig. Det är självstudiekurser där deltagaren jobbar helt på egen hand. Även köpprocessen är automatiserad, så att det sker utan min inblandning.

Royalty sålda böcker är intäkter från böcker som jag har skrivit tidigare och som såldes under 2022.

Provision på uppdrag, eller hittelön som jag oftast kallar det, är när jag får in språkkonsultuppdrag som jag inte själv har möjlighet att ta på mig utan istället skickar vidare till en kollega. Det bygger på att jag har en deal med några kolleger om att jag skickar uppdrag till dem. Om det blir ett uppdrag via min kund betalar min kollega en procentandel i hittelön till mig för att min marknadsföring drog in uppdraget och för att jag förmedlade uppdraget vidare.

Investeringar är en fjärde typ av passiv inkomst som jag jobbar med, och som inte syns i cirkeldiagrammet. Jag brukar aldrig räkna med dem i min summering, eftersom jag inte säljer för att ta ut vinsten och få ett avslut. Jag köper och säljer när jag vill göra någon viss affär, men annars fortsätter jag att ha pengarna investerade, och då kan jag ju aldrig riktigt räkna med det i resultatet. Pengarna är fortfarande på börsen och kan gå ner hur mycket som helst när som helst.

Just i år är det tur att jag inte brukar räkna med investeringarna i min sammanfattning, för de hade dragit ner resultatet. Börsen gick som bekant inte så bra under 2022, och min portfölj har gått ner ungefär lika mycket som OMSX30 (ett index över de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen).

Jag har sålt färre onlinekurser än tidigare

Onlinekurser brukar vara mina största passiva inkomster, och då särskilt Skriv tydliga texter, som är en kurs för den som vill lära sig att skriva bättre i jobbet.

Du som har följt mig vet att jag har pratat tidigare om min SEO-krasch som skedde sommaren 2021. Den innebar att min SEO, alltså sökmotoroptimering, började fungera mycket sämre än tidigare. Jag tappade ungefär hälften av alla besökare på mitt företag Klartexts webbplats, vilket ledde till färre sålda onlinekurser och även färre förfrågningar om språkkonsultuppdrag.

Jag önskar att jag kunde säga att jag har lämnat det här bakom mig nu, men faktum är att jag fortfarande inte har hittat något sätt att komma tillbaka till min forna SEO. Trots att jag både har tagit extern hjälp och provat en massa åtgärder på egen hand.

För att skapa passiva inkomster från en onlinekurs räcker det inte att skapa en kurs, man behöver också sälja kursen. Mitt sätt att sälja den här kursen var SEO. När säljkanalen plötsligt fungerade mycket sämre så minskade förstås den passiva inkomsten rejält.

Det här påverkade mina passiva inkomster 2021 och ännu mer 2022.

Provisionsintäkter gick bättre under 2022

Som tur är hade jag i stället högre provisionsintäkter än vanligt under 2022. Som det ser ut är det dock en tillfällighet snarare än en långsiktig ökning. Det kan bli samma 2022, men om jag inte får ordning på min SEO så är det snarare troligt att den går ner till tidigare nivå igen.

Jag skulle behöva skriva en ny bok

Mina bokintäkter minskar för varje år eftersom jag inte skriver några nya böcker. Romaner har jag ju bestämt mig för att prioritera bort på obestämd tid (Det skrev jag om i blogginlägget Jag slutar skriva romaner 2019 om du är nyfiken.) Fackböcker vill jag däremot fortfarande skriva. Jag har råmaterial till en av dem, och det vore verkligen kul att ta tag i det. Jag får se om det är något jag kan prioritera nästa vinter, eller om det är något annat som jag bedömer är viktigare då.

Min plan för att öka mina passiva inkomster 2023

Jag har en plan! Ha ha, det har jag visst alltid. 🙃 Jag gjorde nämligen en sak i slutet av 2022 som gav bra resultat just då, och den planerar jag att utveckla.

I slutet av året började jag testa om jag kunde sälja Skriv tydliga texter med hjälp av annonsering. Jag skapade en annons i Google Ads och en i Facebook Ads Manager – fast jag visste att jag borde köra en i taget för att få svart på vitt på vilken som fungerar bäst, så kunde jag inte låta bli att köra igång båda. Och någon av dem funkade! Merparten av de sålda kurserna 2022 såldes i november, när jag körde min första annons för Skriv tydliga texter.

Tanken var att experimentera vidare, men min nästa annons krockade med först black week och sedan julhandeln, och vid den tiden på året är det tydligen kaos i annonsvärlden, och det kaoset fungerade inte på de här annonserna, så jag kommer inte att annonsera vid den tiden på året framöver. Bra att jag lärde mig det!

Efter årsskiftet har jag inte haft några större framgångar med det här, men min plan är att fortsätta experimentera med annonser under 2023 för att komma fram till hur jag kan skapa passiva inkomster genom att sälja kurser med hjälp av annonser.

Mina nästa steg för passiva inkomster

Som vanligt har jag svårt att få tiden att räcka till allt jag vill jobba med, och jag lägger tyvärr inte så stor del av min arbetstid just nu på att öka mina passiva inkomster. Under våren är min största plan att starta ett medlemsprogram. Planen är att det ska ge mig skalbara inkomster på sikt, och det är en typ av inkomst som jag också gillar. Men några passiva inkomster är det inte, utan jag kommer att vara i högsta grad aktiv och närvarande i medlemsprogrammet.

Det här är mina tre nästa steg:

  1. Utvärdera mina pågående annonser och skapa nya. Det här ska jag göra redan nästa vecka.
  2. Fortsätta experimentera med annonsering under våren – och hela året om det verkar gå åt rätt håll.
  3. Avsätta tid för att jobba med SEO igen. Oklar tidplan för det, men det får bli när medlemsprogrammet är lanserat och igång.

Även om jag skulle önska att jag hade en tydligt uppåtgående kurva där mina passiva inkomster ökade varje år vill jag ändå avsluta med samma slutord som jag brukar säga till mig själv när jag sammanfattar mina passiva inkomster: En månadslön per år i passiv inkomst – bra jobbat, Jenny!

Nu kör vi!

När är det dags att börja så?

”Jag följer odlare i sociala medier som redan har dragit upp tomatplantor som står i köksfönstret nu, och nu känner jag mig lite stressad. Jag har inte ens köpt fröer än. Måste man verkligen börja redan? Det är ju bara januari!”

Lugn bara lugn! 💚 Du behöver inte börja än. Många av växterna är det ingen idé att börja så nu – de hinner växa ur sina krukor flera gånger om innan det går att odla dem utomhus.

Jag har två svar på frågan ”När ska man börja så?” Det ena är att det beror på vad du vill odla. När du vet det kan du läsa på fröpåsarna vad som gäller för det som du vill odla. Det andra svaret är att du kan bestämma dig för att börja senare på våren om du vill. Då får du helt enkelt välja bort grödor med lång utvecklingstid.

Tre anledningar att så tidigt – om du vill

Att så i januari och februari handlar egentligen om tre olika saker:

  1. Några grödor har lång utvecklingstid och behöver sås tidigt för att hinna bli klara. Om du vill odla till exempel aubergine, paprika, rotselleri eller kronärtskocka behöver du börja tidigt.
  2. Några grödor tål kyla bra och kan odlas tidigt så att du kan sprida ut arbetsbördan och inte behöver göra allt samtidigt på våren. Det här gäller till exempel många sorters kål. Det fungerar kanske särskilt bra om du har ett växthus eller odlar i de södrare delarna av landet. Men det kan fungera ändå om du kan ordna en skyddad plats att odla på.  
  3. Några grödor fungerar bättre att odla tidigt på säsongen, bland annat för att de inte vill ha för mycket ljus. Spenat och flera andra sorters gröna blad hör till de här växterna.

Det här kan du börja med nu

Oavsett om du vill så tidigt eller hellre väntar lite är det bra att börja planera odlingssäsongen tidigt på året. Nu, till exempel. 😀 Det här kan du göra nu: 

  1. Om du är ny som odlare: bestäm var du ska odla i år. Ska du odla i krukor, i pallkragar eller på friland (alltså i bäddar direkt på marken)? Behöver du anlägga odlingsyta? Var ska den ligga? Planera så att du kan börja anlägga direkt när det blir vår. (Om det varken är snö eller tjäle hos dig kan du börja nu om du vill.)
  2. Bestäm vad du ska odla i år. Om du har svarat på fråga 1 så vet du hur stor odlingsyta du har och kan anpassa odlingen efter det. Om det är din första odlingssäsong och du tycker att allt känns stort och svårt så är mitt tips att börja litet och välja 5 eller 10 grödor att odla i år. Eller så kanske det pirrar i dig att komma igång i större skala. Du bestämmer. 
  3. Köp fröer till det du ska odla. Om du inte redan har fröer hemma förstås, egenodlade eller köpta tidigare. Jag tycker att det är lättast att köpa fröer till hela säsongen på en gång. Om du bara vill köpa de fröer som ska sås snart så behöver du läsa beskrivningarna för att veta vilka det är. Om du tänker börja med förodlingen nu i januari kan du välja och vraka bland anna grödor (nåja, det finns alltid undantag). Om du inte har lust att börja så förrän senare under våren är det bäst att välja bort de grödor som har lång utvecklingstid och som inte kommer att hinna bli klara om du sår dem i mars eller april. Läs på förpackningarna igen och välj bort det som måste sås tidigt. 
  4. Samla ihop krukor och tråg att förodla i. Jag förodlar mycket i tetraförpackningar. Kanske känner du någon som har gamla krukor som har blivit stående? Köp jord om du inte har.
  5. När du får hem fröerna: läs beskrivningarna och sortera dem i den ordning som de ska sås. Om det är något som ska sås redan nu så kör igång!  

Jag började min förodling i helgen med att så rotselleri och vinterpurjolök. Så nu är odlingssäsongen 2023 igång. Det känns kul!  

Jenny med rotpersilja nyligen uppdragen ur jorden i januari

Sammanfattning av 2022: odlingskaos

Dags att sammanfatta 2022. I det här inlägget fokuserar jag mest på odlingen och företaget. Så småningom ska jag även återkomma med ett inlägg om mina passiva inkomster under 2022.

Ansiktsbild på Jenny i rött linne i tunnelväxthuset. Det är sommar och gröna plantor syns i bakgrunden.
Hej från tunnelväxthuset

Min odlingssäsong blev kaos

Min odlingssäsong 2022 kännetecknades av kaos och frustration. Jag blev försenad från början, och sedan kom jag aldrig ikapp. Det här är några av orsakerna till kaoset:

  • Vintern kom tidigt, och jag hade nog en månad mindre på mig att jobba klart jämfört med andra år.
  • Våren kom sent, och jag blev nog en månad försenad där också – en kritisk månad i odlingen.
  • Jag prioriterade inte ogräsrensning tillräckligt högt under säsongen 2021.
  • Jag lämnade en del jord bar jord över vintern – och delar av den var inte rensad.

Förseningen gjorde att jag aldrig lyckades rensa ogräs och förbereda bäddarna i den takt jag behövde för att kunna plantera ut det jag hade förodlat. Jag fortsatte med vårbruket hela sommaren, eftersom jag inte blev klar. Och många plantor, till exempel en stor del av kålen, kom inte i jorden förrän det hade hunnit bli augusti. Det gjorde att kålen blev liten och uschlig och inte hade några större chanser att återhämta sig från angrepp av larver. Och då hade jag fortfarande inte rensat alla odlingsytor. Mer frustration.

Ogräset är avgörande

Min viktigaste lärdom från odlingssäsongen 2022 är hur viktigt det är att hålla efter ogräset. Genom att rensa och genom att täcka. Mitt problem är att jag inte hinner rensa allt och att jag aldrig får ihop tillräckligt med täckmaterial.

Planen jag gjorde i somras och som gäller även framöver är:

  1. Prioritera ogräsrensning mycket högre än jag har gjort tidigare.
  2. Inte lämna någon jord bar, särskilt inte över vintern.

Det här gör jag för att undvika bar jord:

  1. Täck med ordentligt med täckmaterial – minst 20 centimeter känns lagom.
  2. gröngödsling – framför allt när jag har slutskördat en bädd som jag inte kommer att använda igen under säsongen, men även tillsammans med det som är huvudgröda i bädden och kanske också i bäddar som jag kommer att använda så småningom.
  3. I sista hand: täck med markduk.

Jag har lagt ut en del markduk nu, och jag skulle behöva lägga ut mer. Det känns supertrist att lägga ut plast i trädgården. Men jag sätter min hälsa på spel genom att slita så mycket som jag gjorde i år, och under så stor stress och frustration, så det är en prioritering jag behöver göra.

Odla mindre i kruka

Att odla saker i kruka tar mer tid än att odla på friland, åtminstone för mig. Varje kruka ska hanteras många gånger under säsongen. Därför behöver jag minska på antalet krukor för att minska min arbetsbelastning. Nu pratar jag inte om plantor som behöver skolas om några gånger innan de kan planteras ut, utan om sådant som bor i krukor hela säsongen.

Aubergine prioriterade jag bort redan förra året. Nästa år blir det färre av sådant som ger för lite mat. Det innebär färre cocktailtomater (trots att det är mina godaste tomater) och färre chili. Jag har en plan för hur många chiliplantor jag ska ha, nämligen 15, men någonstans slant jag och det blev typ 23 eller så. Padronchilin är inte inräknad i det här; de är fler, och de får fortsätta vara fler, för jag gillar dem så mycket. Jag funderar på om jag ska prova att odla dem på friland eller i pallkrage i stället för i kruka. Men några paprikor som jag odlade i en pallkrage blev ganska ansatta av skadedjur, så jag ser en risk att det kan hända med padronchilin också; kanske är det ingen bra idé. Förresten kanske jag ska dra ner lite på paprika också.

Jag behöver en deadline för vårbruket

Jag behöver också sätta en deadline för vårbruket, så att det inte pågår hela sommaren. Första söndagen i juli ska alla bäddar vara rensade och alla plantor i jorden. (Ja, allt som ska ner under våren/försommaren alltså; det kan finnas plantor kvar där det ingår i planen att de ska i jorden senare.)

Om det finns bäddar kvar som inte är rensade vid deadline får jag täcka dem med markduk (de ska väl redan vara kvar under vinterns markduk förresten?) och rensa dem till hösten.

Om jag har plantor kvar som borde vara i jorden får jag prioritera hårt bland dem. Fokusera på sådant som ger mat under vintern. Grönkål, savoykål, vitkål, spetskål, rosettkål. Säkert något mer. Jag har otroligt svårt för att ge upp plantor som jag har dragit upp under flera månader. Men annars fortsätter jag att ligga efter under sensommaren och hösten också. I juli behöver jag en lite lugnare period, och sedan är det dags att ta hand om skörden.

Jag nådde längre med självförsörjningen

Trots allt detta nådde jag faktiskt lite längre med självförsörjningen den här gången än mina två tidigare säsonger. Mitt mål är ju att vara i princip självhushållande på grönsaker hela året. I princip för att det alltid är något som går åt skogen, och för att jag undantagsvis vill kunna köpa något som jag har prioriterat bort eller inte kan odla själv. På sikt vill jag även bli självhushållande på frukt, bär, baljväxter (känns sjukt svårt; jag behöver nog mer odlingsyta då) och i drömvärlden även nötter.

De två tidigare säsongerna har vi i princip klarat oss från att köpa grönsaker till jul. Nu är det början av januari och vi har börjat köpa morötter men inget annat. Med det undantaget ser det ut som att vi klarar oss ett litet tag till. Jag får återkomma med datumet för när vi börjar köpa grönsaker igen. Men jag har alltså gjort framsteg trots allt. Tjohoo!

Jag bygger upp en följarskara för Ett fritt liv

Det stora som hände i mitt företag under 2022 skedde helt bakom kulisserna och gav inte en krona i intäkt under året. Jag bygger upp en följarskara för att dra igång medlemsprogrammet Ett fritt liv under 2023.

Instagram har jag fokuserat helt på det här under året. Och framför allt har jag byggt upp en mejllista.

Planen är att starta ett medlemsprogram om ett par månader. Det blir en digital gemenskap för den som vill få hjälp att vända klimatskav till odlarglädje. Vi kommer att fokusera på att bygga upp ett fritt liv med de här fyra byggstenarna:

💚 odla och självhushålla

💙 skapa passiva inkomster

💜 växla ner och leva på mindre

🧡 driva företag.

I somras började jag annonsera på Facebook och Instagram för att få mejllistan att växa, och det har gett riktigt bra resultat. Jag är så glad att det är många som är nyfikna på att leva ett fritt liv, och på att göra det med hjälp av just de här byggstenarna. Jag ser verkligen fram emot att öppna medlemsprogrammet och få träffa alla som vill hänga med där!

Tanken är att värma upp med en gratis utmaning under februari, och jag vågar inte tänka på hur tajt med tid det är för att hinna klart allt till dess. Skynda, Jenny!

Hur gick det att vila?

Hur gick det med att vila då? Min ständiga svaga punkt. Nämen, det gick åt skogen faktiskt. 🙃 Eftersom jag låg efter med allt i odlingen i somras så uppstod aldrig den där pausen mellan vårbruket och skörden. Inte för att jag är ledig från odlingen då, men det brukar finnas lite andrum. Det gjorde det inte i år. Dessutom låg jag efter med jobbet också, så jag fortsatte att jobba både med företaget och med odlingen i princip hela sommaren.

Och under hösten hade jag ju insett hur viktigt det är att rensa ogräset inför vintern, så då var det bara att rensa vidare. Samtidigt behöver jag lägga mer tid vid datorn under vinterhalvåret, eftersom det är då jag har chans att jobba med produktutveckling och sådant som för mitt företag framåt, och inte bara beta av det dagliga. Så jag jobbade sju dagar i veckan hela hösten. (Då ska jag kanske förtydliga att när jag säger jobbar här så menar jag både jobb vid datorn och ute i trädgården; för många andra är ju trädgårdsarbete fritid, men för mig blir det tyvärr inte avkoppling, eftersom blir så många timmar och så stor del av min tid.)

Men sedan tog jag äntligen semester i december. Det var så skönt! Jag lyckades hitta en bra balans i en längre semesterperiod (tre och en halv vecka), där jag kunde bryta av med någon jobbdag då och då utan att dras in i det vanliga jobbtempot och därefter återgå till soffan och böckerna och det avkopplade läget. Det blir en repris på det nästa år!

Mål 2023

Några av mina mål för 2023:

Jag är ledig på söndagar. Observera att jag inte skriver alla söndagar; det är inte mitt mål – jag är till exempel helt okej med att jobba sjudagarsveckor den där mest intensiva odlingsperioden på våren och försommaren. Men standardläget under 2023 ska vara att jag är ledig på söndagar.

Jag fortsätter att leta efter mina sätt att odla utan att slita ut mig. Jag hoppas att mitt nya fokus på ogräsrensning och mina tre sätt att se till att jorden inte är bar kommer att vara till stor hjälp.

Jag drar igång medlemsprogrammet Ett fritt liv och jobbar vidare på att göra det till en del av mina intäkter också, inte bara min arbetstid. Jag skulle också vilja skapa andra erbjudanden inom Ett fritt liv förutom medlemsprogrammet, men just nu vet jag inte vad. Om du tycker att jag flummar nu så kan jag berätta att jag har tydliga och mätbara mål, som jag inte går in på här. 😊

Jag läser i snitt en bok i veckan. Ett roligt mål som har följt med i många år nu. I praktiken läser jag inte mycket alls under sommaren men massor på vintersemestern, och så får jag ändå ihop 52 böcker på ett år.

Jag mediterar tretimmarspass sex gånger under året. Också det ett mål som hänger med. En gång i månaden under vinterhalvåret är tanken, men i år blev de tre sista gångerna under semestern i december, ha ha. Det här målet har jag för att jag upplever att det ger mig mycket att ibland göra längre meditationer, förutom min dagliga på morgonen.

Jag jobbar mer fokuserat. Jag läste precis om boken Deepwork av Cal Newport, som jag läste i somras. Den här gången gjorde jag även en strategi för hur jag själv vill djupjobba, för att få bättre fokus på jobbet. Jag har provat nu i en vecka, och det kändes mycket bra. Det här vill jag fortsätta utforska.

Nu kör vi! 😀🌻

Bondbönor i sina skidor. De ligger utlagda i form av ett hjärta på ett trädäck i solsken.
Jenny hjärta bondbönor

Den romantiska bilden av självhushållning

Det finns en romantisk bild av självhushållning. Du har den säkert också: örter som hänger på tork i taket i det rustika lantköket, huckle, förkläde och blommiga träskor, ständig sommar, tomater i motljus, prunkande blommor som växer tillsammans med ett överflöd av mjälla grönsaker som är klara att skördas.

Jag älskar den bilden! Den är en stark drivkraft för mig fortfarande nu när jag går in i min fjärde odlingssäsong med självhushållningsambitioner. (Jag har odlat i mindre skala tidigare, men det var först när vi köpte hus som jag började odla för självhushållning.)

Nu vet jag att jag misslyckas med hundratals plantor varje år – och att det är helt okej; det är en del av odlingsjobbet. Jag vet att ogräsrensning är min viktigaste och mest tidskrävande uppgift, hur osexig den än är. Jag vet att jag tycker att det är dötrist att plantera om plantor till större krukor. Jag vet att jag behöver odla i alla väder och under nästan alla årstider för att hinna göra det jag ska. Jag vet att odlingen består rätt mycket av leriga byxor, mördarsniglar och plantor som jag inte hinner plantera i tid.

Ändå behåller jag gärna den där romantiska bilden på näthinnan. Och hjälper till att sprida den i förhoppningen att den ska inspirera någon mer att börja odla egen mat. Jag tänker att jag kan göra både och: visa upp både självhushållningsromantik och leriga gummistövlar. Irritationen över maskrosfrön som sprider sig till varje kvadratmeter av odlingen. Glädjen över fröer som gror. Snålblåst och rosaskimrande solnedgångar. Sorg och glädje. Elände och lycka. Det är ju så det är, i odlingen och i livet.

Blir 2023 din första odlingssäsong? Eller är det året när du skalar upp och börjar nosa på självhushållning? Eller är det kanske året när du satsar fullt ut och anlägger alla odlingsbäddar du behöver för att bli helt självförsörjande på grönsaker året runt?

Bondbönor i sina skidor utlagda i formen av ett hjärta på ett trädäck.
Jenny hjärta självhushållning. Åtminstone ibland.

4 tips för att skörda grönsaker i november

November var en bra skördemånad för mig. Vi köper fortfarande inga grönsaker utan klarar oss på det jag har odlat. Här i Sörmland har det hittills bara varit snö någon vecka i år, och det är ingen tjäle i marken, så det är enkelt att skörda.

Vad behöver du göra för att skörda grönsaker i november?

Vill du också kunna skörda grönsaker i november nästa år? Här är mina fyra tips för att få det att hända:

  1. Odla grönsaker som tål kyla.
  2. Täck grönsakerna på hösten – eller flytta in dem i växthus.
  3. Så mer bladgrönsaker i juli.
  4. Plantera bladgrönsakerna i växthus – eller på en skyddad plats.
Jenny Forsberg i leriga byxor, blå rutig skjorta och grön keps framför ett knippe nyskördade morötter som ligger på marken där det finns lite snö.
Jenny skördar morötter i november

1. Odla grönsaker som tål kyla

Odla grönsaker som är härdiga – alltså som tål kyla bra. Det här behöver du planera för redan under våren när du sår. Kål och rotfrukter är en bra utgångspunkt. Några grönsaker som jag har skördat under november är morot, palsternacka, rotpersilja, rödbetor, grönkål, purjolök, vitkål, spetskål och savoykål.

Det kan vara bra att välja vintersorterna av morot och purjolök om du vill skörda dem sent på säsongen, eftersom de tål kylan bättre. På fröpåsen står det om det är vinterpurjolök eller sommarpurjolök. Och om det är vintermorot/höstmorot (två olika ord för härdigare sorter som går bättre att lagra) eller sommarmorot.

Även vitkålen har olika härdighet beroende på sort. Jag har inte hittat de vitkålssorter som passar mig bäst, så jag prövar mig fram. Men ett generellt tips är att läsa på om sorten och välja en av de härdigare sorterna om du vill kunna skörda sent.

2. Täck grönsakerna på hösten – eller flytta in dem i växthus

Men om det är snö, eller om marken är frusen, blir det inte svårt att skörda då?

Jag täcker odlingsbäddarna med löv eller gräs innan snön och kylan kommer. På så sätt har jag skördat morötter, palsternacka och purjolök under snön. Löven eller gräset isolerar så att det inte blir tjäle i odlingsbädden, och då går det bra att gräva upp rotfrukterna med spade. Purjolöken klipper jag av med en sekatör i nivå med marken om det är tjäle, och så får jag nöja mig med att använda de gröna delarna. I november 2021, när det var 17 minusgrader hos mig till och från i flera veckor frös rotfrukterna fast ändå och jag fick hacka upp dem med spett. 🙃 Så om det är mycket kallt länge fungerar den här metoden sämre.

Om du har växthus kan ett annat sätt vara att flytta in grönsakerna i växthuset innan kylan kommer. Plantera om dem, helt enkelt. Just nu har jag purjolök och betor i pallkragar i tunnelväxthuset. Vinterpurjolöken skulle jag kunna skörda utomhus under vintern, men det blir enklare att slippa gräva upp dem i snön. Att flytta in grönsakerna kan också vara ett sätt att skydda dem från rådjur och andra som vill vara med och äta.

3. Så en ny omgång bladgrönsaker i juli

Kålen och rotfrukterna som jag vill äta i november och under vintern sår jag på våren innan, tillsammans med allt det andra som ska sås då. Purjolöken sår jag redan i februari. Men bladgrönsakerna som jag sår under våren äter vi upp under sommaren, så då gäller det att komma ihåg att så en ny omgång.

I juli, när allt grönskar som bäst, är det alltså dags att tänka på att vi vill ha något att äta i november också. Därför sår jag en ny omgång bladgrönsaker i juli. Då väljer jag härdiga sorter som pak choi, tatsoi, spenat, salladssenap/bladsarepta (härdig bladgrönsak med olika namn som även finns i olika varianter, mizunakål, komatsuna och persilja. Jag sår dem i tråg i väntan på att det ska bli plats att plantera ut dem i tunnelväxthuset under hösten. Dessutom brukar jag så vintersallad och vinterportlak i någon ledig bädd på friland.

4. Plantera bladgrönsakerna i växthus – eller på en skyddad plats utomhus

På hösten behövs växthuset inte längre för de värmekrävande växterna. Då passar det bra att plantera bladgrönsakerna där. Om du inte har växthus kan du i stället plantera växterna utomhus och skydda dem på andra sätt: i pallkrage med lock eller minidrivhus i plast, i en odlingsbädd med fiberduk över, i lådor isolerade med frigolit och så vidare. Var inte rädd för att experimentera för att hitta det sätt som fungerar för dig och på platsen där du odlar.

Lycka till!

Använda Black Friday i sitt företagande eller inte?

Det landade ett mejl i min inkorg med rubriken ”5 erbjudanden – black friday”. Jag kände inte igen avsändaren, som var ett företagsnamn, och jag började omedelbart leta efter länken för att sluta prenumerera.

Jag har svårt för konsumtionshets i allmänhet och särskilt svårt för dagar som bara finns till för att spä på det ytterligare. Tidigare har jag tänkt att det kan vara en bra idé att haka på Black Friday om man är en företagare som säljer saker som inte ökar den onödiga konsumtionen ytterligare. Vi är ju många som erbjuder till exempel tjänster eller hållbara konsumtionsvaror – eller har en affärsmodell som bygger på cirkulär ekonomi. Att marknadsföra sig med hjälp av Black Friday skulle kunna vara ett sätt att visa för våra kunder och andra att det finns hållbar konsumtion och att dagen inte behöver användas till onödig konsumtion. Så tycker jag fortfarande att man kan tänka som företagare. Men på mig personligen fungerade det uppenbarligen inte.

Mejlet jag fick kom från en soloföretagare som jag har gått kurs för, även om det var länge sedan. Det såg jag när jag klickade upp mejlet för att leta efter avprenumerera-länken. Jag klickade inte. För jag vill få hennes mejl även i fortsättningen. Men ämnesraden fick mig att slå bakut.

Så nu har jag tänkt om. Som konsument vill jag inte ha något med Black Friday att göra, och då finns det stor risk att min idealkund tänker likadant. Om jag tänker efter så vill jag inte heller som företagare bli ihopkopplad med Black Friday. (Hmm … nu blir jag ändå det genom att skriva det här; det är inte alltid lätt att göra rätt.) Så jag ska inte använda den dagen – eller liknande tillfällen – för att sprida mina egna erbjudanden. Så tänker jag just nu i alla fall.

Hur tänker du – som företagare eller som konsument? Använder du Black Friday för att sprida dina erbjudanden? Gillar du att få hållbara erbjudanden på Black Friday eller vill du helst ha en köpfri vecka den här veckan?

Jenny i profil tittar på en stor solros, som skulle titta tillbaka om den hade ögon.
Gillar du Black Friday, solrosen?
Publicerat den
Kategoriserat som Företagande

Odla flerårig rucola – eller ettårig

Det finns två sorters rucola: en flerårig – perenn med ett annat ord – och en ettårig. Jag gillar verkligen fleråriga grönsaker: att kunna gå ut och skörda blad på våren, utan att ha förodlat eller gjort något alls under vintern. De bara levererar ändå, år efter år.

Just nu har jag en planta av rucolan i tunnelväxthuset. Jag sådde den förra året, och nu är den mer som en buske. Där plockar jag fortfarande små, peppriga blad nu i november.

En buske av rucola som växer i en pallkrage i tunnelväxthus. Man ser också en vattenkanna, ett bord med krukor med växter i och delar av en annan pallkrage med växter.
En buske av rucola i en pallkrage i tunnelväxthuset

På friland har jag inte fått växten att övervintra än; jag tror det beror på att plantorna inte har fått växa till sig tillräckligt under säsongen för att ha motståndskraft att klara vintern.

Nu planterade jag ut ett gäng plantor i helgen. Ja, det blev sent igen, med stor risk att de inte klarar sig om det blir en kall vinter. Men jag har även en del plantor som kom i jorden redan i somras, så förhoppningsvis är det några som överlever.

Det är inget fel på den ettåriga rucolan heller; det är ju inte alltid man har lust att odla något som kommer att stå kvar på samma ställe i flera år. Den kan passa bra som en del av vinterodlingen av bladgrönsaker.

Hur hittar man frö till flerårig rucola?

Hur hittar man då frö till den fleråriga rucolan? Den brukar ha lite olika namn. Italiensk rucola tror jag är vanligast. Den kan också kallas vild rucola eller sandsenap. Till skillnad från den ettåriga rucolan, som också heter senapskål. För att komplicera det hela har jag sett att vissa av fröfirmorna ibland påstår att den fleråriga rucolan är ettårig.

På grund av namnförvirringen har jag lärt mig det latinska namnet på den fleråriga för att vara säker på att det är den jag köper. Diplotaxis tenuifolia heter den. Det är kanske den enda växt jag kan på latin. 😀 Jag förodlar den i tunnelväxthuset eller inomhus på våren, och sedan är tanken att jag ska plantera ut den tidigt på sommaren, men i år var det alltså ett gäng som blev kvar i sina krukor tills nu, första helgen i november. Nu är de i alla fall äntligen i jorden!

Flerårig rucola i kruka väntar på att få planteras ut.

Vinterodling – vad är det?

Vinterodling. Jag lägger snö över sådderna om det finns – som skydd, och så blir de vattnade när snön smälter

– Vinterodling – vad är det egentligen? Det går väl inte att odla på vintern?

– Jo då, det gör det. 😊

– Jaha, i ett uppvärmt växthus då?

– Nej, när jag pratar om att odla på vintern menar jag utomhus eller i ett kallväxthus, alltså ett växthus som inte värms upp på något sätt – utom av naturen själv förstås.

– Så då kan jag så nu i oktober och sedan skörda i vinter?

– Nej, riktigt så fungerar det inte. Förutsättningarna är annorlunda på vintern; det är kallare och det finns inte lika mycket ljus.

Förenklat skulle jag säga att vinterodling handlar om tre saker:

  1. Så på (vår)vintern (eller i några fall redan på hösten) så att du kan skörda tidigare på våren eller sommaren än vad du skulle ha gjort om du hade sått under våren. Det kallas vintersådd eller kallsådd.
  2. Så som vanligt under våren. Plantera växterna i ett skyddat läge och skörda dem under senhösten eller vintern.
  3. Så sent på sommaren så att du kan förlänga odlingssäsongen och skörda även under vintern – eller åtminstone sent på hösten, beroende på var i landet du bor.

Det är inte alla grödor som passar för vinterodling. Du behöver välja härdiga grödor, och i vissa fall härdiga sorter av grödorna.

Kan man vinterodla i norra Sverige?

– Men jag bor så långt norrut. Här kan vi inte odla på vintern.

– Har du provat? Självklart har vi olika förutsättningar beroende på var vi bor i landet, och för den som långt norrut handlar det antagligen om att förlänga odlingssäsongen i båda ändarna, snarare än om att kunna skörda hela vintern. Men tänk hur mycket mer mat du skulle kunna odla om odlingssäsongen började en månad tidigare och slutade en månad tidigare! Så mitt råd är att prova dig fram och hitta det som fungerar på just din odlingsplats.

Själv bor jag i Mälardalen och odlar i zon 3. Eller, på gränsen mellan 2 och 3 om man tittar på zonkartan, men jag räknar med zon 3, eftersom jag ser en tydlig skillnad jämfört med till exempel Stockholm, som är zon 2.

Höstsådd – så på friland på hösten

Vissa grödor kan man så på friland redan på hösten. Den stora fördelen är att det redan är gjort sedan på våren, när det är massor att göra. Här har jag själv inte så mycket erfarenhet, så jag kan bara uppmuntra dig att prova dig fram. Jag har bara försökt mig på höstsådder ett år, och det fungerade inte då. Det betyder inte att jag inte tror på det, men jag har inte prioriterat att experimentera mig fram till vad som fungerar hos mig. Förhoppningsvis kan jag ta mig tid till det längre fram. Men du kan förstås prova redan nu!

Några grödor som passar bra att så på hösten är:

  • morötter
  • palsternacka
  • dill
  • persilja
  • rotpersilja.

De här grönsakerna är det bra att så sent på hösten. Tanken är att de inte ska gro under hösten utan ligga och vänta under vintern, och sedan gro när det är tillräckligt varmt för att grönsakerna ska börja växa.

Vintersådd – så i växthus eller odlingslåda på vårvintern

– Måste jag ha ett växthus för att vinterodla?

– Det är en stor fördel att ha ett växthus för att vinterodla, men det fungerar också att odla i pallkrage eller odlingslåda med genomskinligt lock eller att börja förodla tidigt i plastlådor eller liknande. Några få grödor kan även odlas på friland på vintern.

Det här är några grödor som jag vintersådde i kallväxthus i år:

  • spenat
  • spetskål
  • vintersallad
  • vinterportlak
  • persilja
  • rädisor
  • sockerärter.

Många blommor går också att kallså i växthus tidigt. Jag lyckades till exempel bra med solrosor i år.

Det här var bara ett litet urval – det här får jag återkomma till, känner jag. Jag börjar kallså i tunnelväxthuset redan i februari och fortsätter sedan så under mars och april.

Sensommarsådd – så på sommaren eller tidigt på hösten

Mot slutet av sommaren brukar jag inte vara så inspirerad att så nytt, men det är bara att bita ihop, för jag vill ju ha något att äta i november också. Det här är några av grödorna jag sådde i slutet av juli i år:

  • tatsoi
  • pak choi
  • salladssenap (eller bladsarepta som det också heter; den finns i många varianter med olika smak)
  • mizunakål
  • persilja
  • dill
  • sibirisk bladraps
  • spenat
  • rucola.

Dessutom sår jag gärna vintersallad och vinterportlak fram till i början av september.

Grödor som kan stå ute under vintern

Det finns också grödor som du kan odla som vanligt under odlingssäsongen och sedan bara låta stå ute i landet och skörda sent. Många rotsaker kan du lämna kvar i jorden tills det blir tjäle – ett bra sätt att förvara dem om du, som jag, inte har någon jordkällare. En del av dem tål även en del kyla, och om du också bor på en plats där det inte är minusgrader och tjäle hela vintern i sträck, så kan de stå ute i landet, och så kan du passa på att skörda när det kommer en mildare period och marken inte är frusen.

Många kålsorter tål också många minusgrader. Grönkålen är nog den härdigaste. Den kan man skörda hela vintern här hos mig, och den går även att skörda under våren om det finns någon kvar då. Brysselkålen skördas traditionellt till jul. Och även en del sorter av till exempel savoykål, spetskål och vitkål tål kyla och kan skördas under vintern – men då har du alltså odlat den som vanligt under sommaren.

Vinterodlar du? Eller är du sugen på att börja? Berätta gärna i en kommentar hur långt du har kommit i din vinterodlingsresa och vad du funderar på just nu.

Du är inte ensam

Du är inte ensam. Det här har jag funderat på mycket på sistone. Att jag kan känna mig konstig för att jag inte lever enligt normen på vissa områden (samtidigt som jag definitivt följer normen inom annat). Och att det finns en ensamhet i det. En känsla av ”ingen förstår mig”.

Jag odlar med målet att bli i princip självförsörjande på grönsaker året runt. Jag har en bra bit kvar dit, men jag jobbar på det. När jag nyligen tittade närmare på det så såg jag att jag lägger motsvarande 30 procent av en heltidstjänst per år på att odla. Men eftersom odlingsjobbet inte fördelar sig jämnt under året lägger jag snarare en 60-procentstjänst under några månader, och klart mindre under andra månader.

Att lägga så här mycket tid på odling gör mig ofta konstig i andras ögon. Jag kan också ha svårt att motivera för andra varför jag gör det. Att det handlar om något djupare än att bara ha en hobby. Att det handlar om en vilja att leva mer i samklang med naturen och att tära mindre på planetens resurser. Att det på något plan handlar om överlevnad – och då kan jag inte bara strunta i att skörda löken och gå och ta en fika istället.

Jag strävar ju efter att leva ett fritt liv. Vad det betyder är förstås olika från person till person. Några saker som ingår i mitt fria liv är att jag inte har haft någon anställning på över 20 år, att jag är barnfri och att jag nästan aldrig behöver sätta något larm och kliva upp tidigt på morgonen. Du har säkert annat som är viktigt för att du ska leva ett fritt liv.

Vi kan få stöd av varandra

Så jag känner mig ofta konstig, och ibland får det mig att även känna mig ensam. Missförstå mig rätt här nu; jag trivs alldeles utmärkt i mitt eget sällskap, men vi människor är ju även sociala varelser, så vi behöver också ingå i en gemenskap. Den gemenskapen kan vi skapa tillsammans. Jag odlar oftast ensam, jag driver mitt företag ensam, men jag behöver inte känna mig ensam. Jag kan bolla idéer med andra. Vi kan bolla idéer med varandra. Vi kan ta hjälp och stöd av varandra.

Därför planerar jag att starta ett medlemsprogram. Där du och jag och ett gäng andra som också vill leva ett fritt liv kan träffas digitalt och få stöd av varandra. Jag ser framför mig digitala möten där vi kan fråga varandra om råd, frågestunder där ni kan fråga mig och olika typer av tips, minikurser och tillfällen att göra praktiska saker tillsammans – eller var och en för sig och sedan utbyta erfarenheter om hur det gick. Jag ser framför mig att du kan hänga med under lång tid om du vill, och få ut nya saker av medlemsprogrammet vartefter du och jag och programmet utvecklas.

Jag behöver göra en del jobb bakom kulisserna innan jag kan dra igång, bland annat ta reda på vad du och andra vill ha i ett medlemsprogram. Jag brukar ju prata om att jag bygger upp ett fritt liv med fyra byggstenar: odla och självhushålla, skapa passiva inkomster, växla ner och leva på mindre och driva företag. Det är inte skrivet i sten att medlemsprogrammet kommer att handla om alla de här byggstenarna, och du får mer än gärna komma med återkoppling. Vad vill du ha? Berätta i en kommentar om du vill!

Här kan du läsa mer om medlemsprogrammet.

Jenny ligger på en terass av trä med padronchili utspridda omkring sig

Äta solrosor hela – grilla eller ugnsbaka blommorna

I år var året när jag lyckades med solrosor. Tidigare har det bara blivit någon enstaka, men den här gången kallsådde jag i flera omgångar i små krukor och tråg i tunnelväxthuset under vårvintern och även senare på våren, och så fick jag ihop ett helt gäng. Jaha, tänker du kanske nu, solrosor är ju fina, men vad har det med självhushållning att göra?

Jenny tittar en solros djupt i ögonen

Använd solrosor för fett och protein i självhushållningen

När man är självhushållare utan matdjur så kan det vara knepigt att få ihop tillräckligt med fett och proteiner. Kanske särskilt fett när jag tänker efter. För att få protein finns det ju många olika baljväxter som går finfint att odla på våra breddgrader; det är bara att jag själv ännu inte har kommit upp i de kvantiteter som jag behöver för att vi ska ha proteiner året runt.

Fett är knepigare. Det behövs ju både för att tillaga mat och för att vi människor behöver få i oss fett. Olika nötter och fröer kan vara en del av lösningen. Till exempel solrosfrö. I Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas läser jag att de innehåller 56,1 procent fett och 20,6 procent protein. Inte dumt alls. Tidigare har jag bara dragit upp enstaka solrosor, och då har jag i princip ätit några fröer direkt från blomman och sparat några fröer från de största blommorna till utsäde och sedan inte gjort något mer.

Men i år fick jag en större skörd. Jag har ett antal solrosor på tork i odlingsboden – några ligger på plåtar, andra har jag hängt över en tvättlina i taket – men jag ser inte alls fram emot att peta bort de svarta skalen runt varje litet frö.

Därför blev jag glad när jag förstod att man kan grilla eller ugnsbaka solrosorna hela och på sätt få i sig mer mat på en gång. Smaken är ganska neutral, så jag har smaksatt med örtsalt, svartpeppar och olja och det har blivit bra. Just det, det var ju det där med olja – jag behöver alltså först pressa olja ur några andra solroskärnor. Det vet jag inte hur man gör än, men det är något jag vill utforska längre fram.

Det svåra är att skörda solrosorna vid rätt tillfälle. De ska ha börjat få fröer, men man vill inte att de svarta, hårda skalen runt fröerna ska ha bildats, för de är inte goda att äta.

Grilla eller ugnsbaka solros – gör så här

Jag har testat att grilla och ugnsbaka solrosor. Tydligen ska man kunna koka blommorna också, men det har jag inte provat än. Så här gjorde jag:

  1. Välj en lagom mogen solros, se ovan.
  2. Klipp av blomman med en sekatör. Klipp även bort så mycket av stjälken så att blomman blir en platt biff som går att grilla eller lägga i en ugnsform.
  3. Peta bort det gula som sitter ovanpå fröerna i blommans mitt (ja, inte vet jag vad det heter; jag är väl ingen biolog heller 😉). Ta även bort kronbladen. Det går också att ta bort lite av de gröna bladen om man inte vill att det ska lukta bränt eller så. Annars gör det inget att de blir lite brända – du ska ändå inte äta dem.
  4. Sätt ugnen på 225 grader eller tänd grillen.
  5. Lägg blomman på grillen eller i en ugnsform eller på en plåt. Krydda med salt och peppar och ringla eventuellt lite olivolja på. Om du inte har gjort egen solrosolja alltså. (Det borde gå att ha på oljan efteråt i stället om du inte vill hetta upp vegetabilisk olja och riskera att det bildas ämnen som inte är bra för dig.) Vi grillade blomman på båda sidorna. Jag läste någonstans att man ska grilla dem med frösidan ner. När jag har ugnsbakat har jag lagt dem med frösidan upp. Det är nog inte så viktigt hur man gör med det där.
  6. Ugnsbaka i 5-15 minuter, beroende på hur stor blomman är.
Två solrosblommor på grillen
De här solrosorna är egentligen övermogna – fröerna har bildat svarta skal. De fungerade helt okej att äta ändå, men det är ännu godare att skörda blommorna tidigare.

Äta solrosorna

Nu kommer det roliga: äta solrosen. Det är själva fröerna du ska äta. Hur det går till beror lite på hur mogen blomman var när du plockade den. Om fröerna är mer utvecklade går det att skrapa bort dem från bottnen med en gaffel och äta dem. Om det inte riktigt finns några fröer utan allt sitter ihop i en enda massa är det enklast att bara sätta framtänderna i hela bottnen, ungefär som om du åt en majskolv. Som du kanske gissar kommer du inte att vara ditt snyggaste jag när du äter solrosbotten, men det är det värt!

Hoppas att du blev sugen på att äta solrosor. Smaklig måltid! 🌻

Jenny bredvid en solros. Även majsplantor, fler solrosor och ett växthus.

Pin It on Pinterest

Share This