Tacksam för att jobba platsoberoende

Jag försöker ju vara så platsoberoende som möjligt i mitt företagande, och det går rätt bra. Jag sitter mest här ute i skogen och jobbar. Det passar mig. Just nu är jag extra tacksam för det. Jag tänker på alla, särskilt egenföretagare, som är beroende av att träffa människor för att få in inkomster och som inte kan göra det just nu. De som föreläser för stor publik. Eller som normalt jobbar ute hos en uppdragsgivare som bestämmer sig för att inte anlita några konsulter för tillfället.

Som egenföretagare har man ju inget skyddsnät på det sätt som en anställd har. Den som inte är sjuk kan förstås inte sjukanmäla sig hos försäkringskassan. Och det är inte alls säkert att det går att fylla tiden med annat som ger inkomster. Fy, vilken stress det måste vara! Det är tillräckligt otryggt ändå att vara företagare.

Bara för att vara tydlig så tycker jag inte att någon gör fel här: det är helt självklart att vi måste minska smittspridningen så gott det går, att vi inte ska träffas i stora folksamlingar och så vidare. Det gör mig bara så ont att se de som kommer i kläm.

Och hörrni: nu stoppar vi virusspridningen genom att stanna hemma vid förkylningssymptom, undvika folksamlingar och tvätta händerna noga hela tiden. Okej? Okej.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *