Etikettarkiv: katastroffilm

De 4 bästa filmerna på bio hösten 2017

Min bästa fritidsaktivitet under hösten var att jag gick på bio en gång i veckan. För mig fungerar det mycket bättre att verkligen bestämma mig för att jag går på bio (eller vad det nu är jag vill göra) varje vecka än att tänka att ”jag vill gå mer på bio, kanske ett par gånger i månaden”. Men så är jag ju en schemahäxa också. Så jag bestämde att jag skulle gå på bio i Täby centrum varje torsdag. Om det inte krockade med något annat; i så fall behövde jag avsätta en annan kväll under veckan för bio. De få gånger jag råkade ha vägarna in till Stockholms city så gick jag på bio där i stället.

Vilka var då de bästa filmerna? Jag tänkte göra en topp fem, men det var fyra som stack ut för mig, även om jag såg fler som också var bra, så det får bli en topp fyra:

  1. Geostorm. Kalla mig gärna banal och lättköpt, men låt bli att berätta för mig om alla de logiska luckorna i filmen. Jag förstår att det här inte är någon finkulturell film, och att den har sina brister, men jag kan inte rå för det: jag älskar katastroffilmer! Jag hade hjärtklappning hela filmen av spänning.
  2. Winnerbäck – ett slags liv. Med reservation för att jag är partisk, eftersom Lars Winnerbäck är min husgud sedan många år. Men å!
  3. Victoria & Abdul. Inte lika mycket feelgood som jag trodde utan en hel del allvar och elände. Men ack så fin! Och både Judi Dench och Ali Fazal är fantastiska.
  4. The Square. Tänkvärd film med djup. Jag vill återkomma till den.

Nu är det paus i min biovana. Här i Valle Gran Rey på La Gomera finns det ingen bio. Däremot visas det tysk film – eller film dubbad till tyska – en kväll i veckan i en yogastudio. Men jag är rädd att min tyska inte är tillräckligt bra, så jag tror att jag avstår. Eller vem vet. Vi får se. (Häng på till Gomerabloggen om du vill se vad jag har för mig.)

Norsk katastroffilm: Vågen

Jag gillar som bekant katastroffilmer och katastrofromaner och har för avsikt att skriva böcker på det temat framöver. Nyligen såg jag den norska filmen Vågen (Bølgen på norsk). Jag gillade den verkligen.

Trots att filmen var helt förutsägbar och följde formulär 1A för katastroffilmer så höll jag på att tugga sönder naglarna. Filmen  utspelar sig i fjorden Geiranger. Den fantastiska norska naturen som fond (jag kan för övrigt rekommendera ett besök där – det är fantastiskt vackert även IRL). Och så berget, som kan rasa när som helst, och när det gör det kommer det att utlösa en lavin som störtar ner i vattnet och skapar en tsunami som kommer att dränka hela samhället. Huvudpersonen är geolog och han upptäcker onaturliga rörelser i berget och anar den kommande katastrofen.

Det är intressant att jag kan tycka att en film är så bra när den inte direkt bjuder på några överraskningar. Uppenbarligen går jag igång på konceptet katastroffilm så mycket att det inte spelar någon roll att den är likadan som alla andra katastroffilmer. Att det dessutom handlar om en naturkatastrof – de är nog mina favoritkatastrofer ändå – gör inte saken sämre.

Undrar om jag ska försöka vara lite nyskapande eller få till en tvist av något slag i min(a) kommande katastrofroman(er) eller om jag ska nöja mig med att följa det här mönstret som uppenbarligen fungerar utmärkt, i alla fall på katastrofnördar som undertecknad. Jag ska klura på det. Jag tycker i alla fall att Vågen är en mycket bra film och jag rekommenderar den starkt!