Nerkopplad och avkopplad

Det gick ju bra det där. Inte bara att ha semester utan att också vara nerkopplad. Det var min första semester som smarttelefonägare och jag var lite orolig att jag skulle vara uppkopplad. Det är ju så lätt att ”bara kolla lite snabbt”. Facebook och Twitter. Kolla mejlen. Läsa några bloggar. Bara lite snabbt. Alltså, det är ju bra och smidigt att man kan använda tiden i kön eller på tunnelbanan till att göra det här. Till vardags. Men för mig finns det fortfarande en viktig poäng med att inte göra det på semestern.

Som jag säkert har skrivit tidigare så tenderar jag att vara antingen av eller på. Det gäller många sammanhang, både privat och i jobbet. Jag tycker att det är ett skönt sätt att leva livet på; när jag gör något så gör jag det ordentligt i stället för att halvhjärtade halvmesyrer. Men om jag ska orka vara på till vardags, orka vara kreativ,  jobba hårt, så måste jag också ta ta mig tid att vara av. Koppla av. Och det har jag verkligen gjort i sommar.

Jag hade en lång semester och de första veckorna kopplade jag inte ens upp mig en gång i veckan. Och den där knappa gången i veckan var det en hög tröskel att ta sig över. Jag hade det så skönt i min semesterbubbla och ville faktiskt inte veta vad som hände i resten av världen. Så jag kollade bara vad folk hade sagt direkt till mig och svarade på det, utan att lägga mig i några andra diskussioner eller dra igång några själv.

Nu vet jag att jag klarar av att låta bli att koppla upp mig, trots att tekniken ger mig alla möjligheter. Det känns bra. Och jag kan verkligen rekommendera att ta en paus från alltihop ibland. Eller vad tycker du? Vill du alltid vara uppkopplad? Och kan du vara uppkopplad och ändå avkopplad?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *