Innan jag satte igång på allvar med att skriva Den snälla företagaren hade jag precis börjat redigera romanen som jag kallar för B. (Jag har skrivit ett första utkast av den men har inte hunnit redigera den. Och nu har jag skjutit det på framtiden eftersom jag ska skriva Den snälla företagaren först.) En dag när jag satt och läste igenom manuset kom jag till en scen, en hångelscen faktiskt, som kändes märkligt bekant. Jag börjar ana oråd och letar fram filen med romanen A. En sökning på ett par nyckelord, och … häpp! Jag har använt nästan ordagrant samma formuleringar i ett par meningar i en hångelscen i den boken! Aargh! Har jag verkligen så usel fantasi?
Nja, förmodligen är det naturligt att min hjärna tar liknande vägar när jag skriver om liknande saker. Och om det går några år mellan böckerna så kommer inte jag ihåg detaljerna. Du som också skriver skönlitteratur, känner du igen dig? Eller kanske du som verkar inom någon helt annan disciplin? Har du några knep för att undvika att upprepa dig?