Det finns två sorters rucola: en flerårig – perenn med ett annat ord – och en ettårig. Jag gillar verkligen fleråriga grönsaker: att kunna gå ut och skörda blad på våren, utan att ha förodlat eller gjort något alls under vintern. De bara levererar ändå, år efter år.
Just nu har jag en planta av rucolan i tunnelväxthuset. Jag sådde den förra året, och nu är den mer som en buske. Där plockar jag fortfarande små, peppriga blad nu i november.
På friland har jag inte fått växten att övervintra än; jag tror det beror på att plantorna inte har fått växa till sig tillräckligt under säsongen för att ha motståndskraft att klara vintern.
Nu planterade jag ut ett gäng plantor i helgen. Ja, det blev sent igen, med stor risk att de inte klarar sig om det blir en kall vinter. Men jag har även en del plantor som kom i jorden redan i somras, så förhoppningsvis är det några som överlever.
Det är inget fel på den ettåriga rucolan heller; det är ju inte alltid man har lust att odla något som kommer att stå kvar på samma ställe i flera år. Den kan passa bra som en del av vinterodlingen av bladgrönsaker.
Hur hittar man frö till flerårig rucola?
Hur hittar man då frö till den fleråriga rucolan? Den brukar ha lite olika namn. Italiensk rucola tror jag är vanligast. Den kan också kallas vild rucola eller sandsenap. Till skillnad från den ettåriga rucolan, som också heter senapskål. För att komplicera det hela har jag sett att vissa av fröfirmorna ibland påstår att den fleråriga rucolan är ettårig.
På grund av namnförvirringen har jag lärt mig det latinska namnet på den fleråriga för att vara säker på att det är den jag köper. Diplotaxis tenuifolia heter den. Det är kanske den enda växt jag kan på latin. 😀 Jag förodlar den i tunnelväxthuset eller inomhus på våren, och sedan är tanken att jag ska plantera ut den tidigt på sommaren, men i år var det alltså ett gäng som blev kvar i sina krukor tills nu, första helgen i november. Nu är de i alla fall äntligen i jorden!
