Nu har jag läst Simona Ahrnstedts andra historiska romancebok Betvingade.
Huvudpersonen, Iliana Henriksdotter, ska gifta sig med Axel som hon har ett stillsamt kärleksfullt men helt opassionerat förhållande till. Men av ett missförstånd råkar riddaren Markus Järv kidnappa Iliana. För att inte Iliana ska få dåligt rykte tvingas hon och Markus gifta sig. De avskyr varandra men dras ändå fysiskt till varandra.
Jag hade höga förväntningar efter att ha sträckläst Simonas första bok Överenskommelser två gånger på raken. Jag upplevde ett något mindre bladvändarsug i Betvingade än i den första boken. Men det handlar nog mest om att jag hade så mycket högre förväntningar. Med Överenskommelser trodde jag att jag bara skulle tycka att det var larvigt och så rycktes jag med så totalt. Den här gången var jag beredd. Och visst sträckläste jag. Och det faktum att jag tyckte att den var bra trots förväntningarna talar för sig självt. Simona är en skicklig författare. Hon kan både bygga karaktärer och skapa spänning och behärskar dessutom den svåra konsten att göra minutiös research utan att skryta med det i boken, alltså utan att man som läsare känner att författaren vill tala om för mig hur det minsann var på 1300-talet. För jo, boken utspelar sig på 1300-talet – alltså 500 år före Överenskommelser.
Jag kan verkligen rekommendera Betvingade, och har du inte läst Överenskommelser så se för guds skull till att läsa den också.