Välfärd utan tillväxt – jo, jag kan ha läst i sängen :-)
För ett par veckor sedan läste jag ut den här boken. Välfärd utan tillväxt – så skapar vi ett hållbart samhälle av Tim Jackson. Sedan dess har jag velat säga något om det här, kanske skriva ett blogginlägg. Men jag hindrar mig själv för att det är svårt och för att jag inte tycker att jag förstår mig på sånt här. Så det blir bara en kort blänkare.
Jag tror i alla fall på att vi behöver ändra det nuvarande ekonomiska systemet. Att vi behöver komma bort från fokuset på tillväxt, konsumtion och en ständigt ökande BNP. Komma bort från normen att det är status att äga mycket och shoppa mycket. Jag tror på cirkulär ekonomi och delningsekonomi och på att sälja tjänster och produkter som bygger en hållbar planet.
Jag kan inte debattera och argumentera för det här, för jag begriper det knappt själv. Det är nog också en anledning till att jag tvekar om att ens prata om det.
Orsaken till att jag valde att läsa just den här boken, som är 10 år gammal, är att den finns på svenska. Det här är tillräckligt svårt på mitt eget språk. Du som är bättre på ekonomi än jag (eller bara bättre på engelska :-) ) kanske hellre ska läsa något nyare på engelska. Annars rekommenderar jag den här – jag tyckte att den kändes aktuell fortfarande.
Jag läste precis en superhärlig bok. Den heter Naturens hemlighet – återfinn din plats i det stora sammanhanget och är skriven av Eva Sanner. Den handlar om att vara i naturen, om att leva mer i samklang med naturen. Jag blev mycket inspirerad och känner att jag vill återkomma till den igen och igen och då upptäcka nya saker och förhoppningsvis kunna ta till mig mer av innehållet, eller andra delar av det, för att jag själv har utvecklats eller för att det är något annat som är mer aktuellt för mig då. Boken kom även in en del på odling, som ju är ett av mina intressen och något jag drömmer om att ägna mig mer åt framöver än vad jag gör idag. Jag rekommenderar verkligen den här boken!
Jag vill leva närmare naturen men inte på vintern
Jag vill gärna leva närmare naturen. Jag funderar mycket på hur jag kan göra det mer, och jag märker att jag går mer och mer åt det hållet. Jag är ute och plockar min egen mat, och jag gillade verkligen de delar av boken som handlade om att tillbringa längre stunder med att bara vara i naturen, kanske ha en plats som man återkommer till ofta, gärna varje dag under alla årstider. Och jag vill ju verkligen verkligen ta hand om planeten också. Odla och samla min egen mat i stället för att köpa mat som fraktats hit och dit och förpackats i plast.
Men det finns något som hindrar mig från att göra det här fullt ut. Du som känner mig vet att jag pratar om vintern. Jag älskar den svenska naturen. Alltså verkligen älskar. Men bara halva året. Den mörka och kalla halvan är det bara hemskt. Jag går helst inte ut alls, och jag skulle aldrig komma på tanken att åka skidor eller skridskor.
Man kan inte älska halva någon
Det här skaver så himla mycket i mig. Om man älskar någon får man ju älska alla delar av den liksom. Man kan inte säga ”jo, jag älskar din högra kroppshalva men inte din vänstra; den tycker jag mest är jobbig”. Eller infoga valfria delar av någon som man kan ogilla, och då menar jag inte bara fysiska delar. Älskar man så älskar man liksom. Jag älskar den svenska naturen. Men bara på sommaren. Är det inte riktig kärlek då? Lurar jag mig själv?
Du som brukar läsa bloggen vet att jag har pratat en del om min flygskam tidigare. Att jag fortfarande förstör planeten genom att flyga beror bland annat på det här. Jag mår inte bra av att vara i Sverige på vintern, så därför flyger jag till en annan del av planeten där jag mår bra att vara på vintern. Det beror också på att jag har hittat mitt andra hem i Valle Gran Rey på La Gomera, en plats som jag också älskar, och som jag nu inte klarar av att avstå från.
Boken Naturens hemlighet handlar om att njuta av naturen som man har i sin närhet, och den tar också upp flygandet, och att man inte måste flyga för att få de fina upplevelserna. Och jag önskar så hårt att det kunde vara så för mig. Att jag kunde tycka att naturen i Sverige var fantastisk även på vintern. Men jag gör inte det. Det är kallt. Det blir mörkt klockan fucking jävla två på eftermiddagen! Det är inte människovärdigt.
Vad behöver jag för att hitta tillbaka till naturen?
Jag antar att det här handlar om att jag har kommit bort från naturen. Jag lever mitt liv med ett filter som säger att vi kan använda fossila bränslen för att leva på den plats på planeten som passar oss för tillfället. Jag är en bortskämd snorunge som inte kan acceptera naturens gång utan måste gå in och förstöra planeten. Undrar vad jag behöver för att hitta tillbaka till naturen och må bra i att leva på samma plats året runt. Eller alltså, svaret på den frågan är ju mindfulness, att kunna vara nöjd med nuet precis som det är. Det övar jag på varje dag. En dag är jag kanske där.
Jag läste 18 böcker på min sommarsemester. Det var härligt att få komma ikapp lite med läsandet! Normalt har jag en lästakt på en bok i veckan, och den känner jag mig nöjd med. Alltså, det vore superkul att hinna läsa mer, men det är en massa annat i mitt liv som också är roligt och viktigt, och jag är glad och nöjd med att jag i alla fall tar mig tid att läsa en bok i veckan. Under de sista tre månaderna innan jag gick på semester så hamnade jag dock i en spiral där det var för mycket annat som hade högre prioritet, så läsandet hamnade på efterkälken. Men med den intensiva läsperioden under semestern så är jag ikapp och till och med förbi det där snittet på en bok i veckan.
Hur jag har koll på det? Jag använder Goodreads. Det är en sociala medier-kanal för just böcker. Själv använder jag den hittills inte alls särskilt mycket för det sociala – och på tok för lite för att marknadsföra mina böcker – utan mest för att hålla reda på vilka böcker jag har läst och när och vad jag tyckte om dem. Det är kul!
De bästa böckerna jag läste sommaren 2018
Men nu till det viktiga: Vilka var de bästa böckerna av dem som jag läste under semestern? Här kommer min lista med åtta personliga favoriter, utan inbördes ordning.
Hans Rosling: Factfulness – tio knep som hjälper dig förstå världen
Jag vet att jag sa att böckerna var utan inbördes ordning, men den här var nog bäst ändå :-) Jag rekommenderar den verkligen för alla. Den gör upp med bilden av fattiga och rika, bjuder på massor av fakta om hur världen ser ut och ger dessutom knep för hur man kan ta till sig fakta i stället för att låta sig luras av sina fördomar om världen.
Ylva, Johan och Siri Arvidsson: Permakultur – framtiden i din trädgård
Det är inte så länge sedan jag hörde talas om permakultur för första gången, och jag blev genast såld. Det här är vad jag har förstått den mest omfattande boken på svenska inom området. Permakultur handlar om att odla hållbart, till exempel genom att ta vara på allt och återanvända det i kretslopp. Så inspirerande och så mycket hopp för framtiden! Nu önskar jag mig lite mer mark att odla på än min odlingslott på 25 kvadrat.
Jenny Jägerfeld: Brorsan är kung!
En viktig, rolig och fin bok om att få vara den man är.
Mats Söderlund: Ättlingarna: Hotet
I och med att jag ger mig in i att skriva cli-fi, climate fiction alltså, så behöver jag även läsa in mig på området. Det här är en sådan bok som jag gillade mycket. Cli-fi, fantasy och katastrofroman i ett. Och med ett språk som höjer sig långt över standardmässig underhållningslitteratur. Det är första delen i en trilogi, och jag vill definitivt läsa även de andra delarna.
Sara Lövestam: Luften är fri.
Sara Lövestam är som alltid fantastisk. Det här är den tredje boken av fyra om detektiven Kouplan. Och det bästa av allt: den fjärde, Finns det hjärterum, har precis kommit i pocket!
Thordis Elva och Tom Stranger: På andra sidan förlåtelsen – en sann historia
När isländska Thordis Elva är 16 år träffar hon Tom Stranger, utbytesstudent från Australien. De blir ett par. Efter en fest där hon blir rejält berusad våldtar han henne. Snart därefter åker han tillbaka till Australien. Ett antal år senare börjar en mejlväxling mellan dem, som varar i åtta år innan de bestämmer sig för att träffas och prata öga mot öga om det som hände.
Det här är viktig bok om våldtäkt och förlåtelse. Det är en både fin och ful berättelse. Thordis Elva och Tom Stranger har även gjort ett TED talk tillsammans där de pratar om det här. Se det!
Marie och Gustav Mandelmann: Självhushållning på Djupadal
För att inte ha någon trädgård är jag rätt besatt av odling och självhushållning :-) Så himla fin bok! Massor av kunskap men även hög mysfaktor tyckte jag, i alla fall om jag hoppade över delarna som handlar om att slakta djur :-/
Patañjali och Swami Satchidananda: The Yoga Sutras of Patanjali
Äntligen kom jag mig för att läsa Patanjalis yogasutras. De är en viktig grundpelare inom yogan, och det handlar alltså om yogafilosofin och den yogiska livsstilen. Hur du ska utföra fysiska yogapositioner får du läsa någon annanstans. Jag kommer att återkomma till den här boken många många gånger.
Böcker med ett budskap är bäst
Intressant att notera är att bara tre av de åtta är skönlitterära böcker. Jag som mest läser skönlitteratur till vardags tog mig an några av fackböckerna som stod på min lista, och det var tydligen rätt!
Gemensamt för alla de här böckerna är att de har ett viktigt budskap som har potential att förändra världen. Det handlar om klimathotet, om att odla mat hållbart och därmed minska klimatavtrycket, om yogafilosofi och om att få vara sig själv. Jag läste dem inte bara som avkoppling i hängmattan, även om de allihop fyllde just den funktionen – också. Böcker som vill förändra världen är helt enkelt de bästa. Det bär jag med mig som en lärdom från sommaren – både till mitt framtida läsande och till mitt framtida skrivande.
Det finns så otroligt många bra böcker där ute. Och jag hade turen att få läsa ett gäng av dem under min sommarsemester. Här är de bästa böckerna jag läste i somras, utan inbördes ordning. Länkarna är annonslänkar och går till Adlibris.
Elizabeth är försvunnen, av Emma Healey. Huvudpersonen, den dementa 82-åringen Maud, är otroligt fint beskriven. Berättelsen har hennes perspektiv, och jag som läsare får ta del av hennes förvirrade tankar och alldeles egna logik. Parallellt med att Maud undrar var vännen Elizabeth är tänker hon även tillbaka på sin barndom, som döljer ett minst lika stort mysterium. Jag gillade boken från första sidan.
När hundarna kommer, av Jessica Schiefauer. Stark ungdomsbok med massor av känslor och genomarbetade perspektiv.
En ny jord – ditt inre syfte, av Eckhart Tolle. En faktabok, eller självhjälpsbok om man så vill, som blev sommarens verkliga ögonöppnare för mig. Förmodligen mest för att jag läste den vid exakt rätt tillfälle, när jag hade mediterat precis så mycket i mitt liv och läst exakt de andra böcker i det här ämnet som gjorde att jag kunde ta till mig budskapet.
Sekten på Dimön, av Mariette Lindstein. Läskig, hemsk och sjukt spännande bok som hade mig i ett järngrepp från första till sista sidan. Det är inte ofta jag läser 500 sidor på ett dygn.
Tiggaren, av Sofie Sarenbrant. Klassisk deckare, men riktigt, riktigt bra. Jag tycker faktiskt att Sarenbrant bara blir bättre för varje bok.
Disclaimer, av Renée Knight. Psykologisk thriller med många intressanta vändningar.
Störst av allt, av Malin Persson Giolito. Genialiskt upplägg, skickligt genomfört. Jag förstår att den har fått pris för årets bästa kriminalroman.
Jag läste boken 10 misstag författare gör av Kristina Svensson, Kim M Kimselius och Lennart Guldbrandsson. Jag var nyfiken på boken både för att det är ett intressant ämne och en bra vinkling och för att jag känner författarna. Nåja, ”känner” i varierande grad, men jag är i alla fall Facebookvän med dem alla tre ;-).
Det jag gillar mest med boken är att den är så konkret. Författarna delar med sig av lättfattliga exempel på sina egna och andras misstag. Det låter kanske inte så pedagogiskt att utgå från misstagen, alltså hur man inte ska göra, men oroa dig inte: boken är tvärtom mycket pedagogisk.
För min egen del kände jag ibland under läsningen att jag inte helt ingår i målgruppen. Med snart sex böcker ute har jag redan gjort en hel del av misstagen och förhoppningsvis lärt mig något av dem. Andra misstag har jag lyckats undvika genom att läsa författar- och egenutgivarhandböcker innan jag började eller längs vägen. Och det känns helt rimligt att en författarhandbok i första hand riktar sig till personer som är nya som författare, alltså inte riktigt till mig.
Men boken innehåller även massor av matnyttigheter som inte (bara) riktar sig till nybörjaren, så jag tar med mig ett gäng smarta tips och bra idéer från läsningen.
Vad lärde jag mig?
Här är några av de saker som jag plockade upp ur boken:
”Låtsas att du måste berätta allting utan ord. Rita en teckning eller välj en bild som säger samma sak. Verkar det omöjligt? Det är det inte. Du har bara inte vant dig vid att tänka på det sättet. Ge dig åtminstone en timme att lära dig hur du ska göra.” Det här är ett skrivtips från Lennart för att undvika att överösa romanläsaren med bakgrundsinformation. När man sedan har valt bild så kan man sätta in den i en scen. Det här låter intressant. Och svårt! Och som något jag skulle behöva.
Gör inte dig själv till romanens huvudperson, eftersom det då är lätt att man som författare vill skydda sig själv. Det smarta tipset är att i stället göra sig själv till hjältens rådgivare.
Stryk de första och de sista replikerna i varje dialog.
Motivera precis varenda handling som personerna i boken gör.
Rekommendera andras böcker till potentiella läsare, snarare än att till varje pris sälja in dina egna böcker. Det är bättre att du rekommenderar rätt bok till rätt person än att du rekommenderar din egen bok och läsaren inte blir nöjd.
Om du ska samarbeta med andra författare, se till att de har lika många läsare som du. Om du samarbetar med författare som har färre läsare än du så kommer de också att dra färre läsare än du till ert gemensamma projekt.
Fokusera på att nå dem som faktiskt gillar dig och dina böcker på riktigt än på att få så många fans/gillare/följare som möjligt.
Se till att få kritik tidigt i processen med en bok, eftersom det är lättare att rätta till saker då.
Oroa dig inte för att någon annan ska stjäla dina idéer. De flesta författare har betydligt fler idéer till böcker än de har tid att faktiskt skriva böckerna.
Krama ut allt ur din bokidé. Hur kan du dra historien till sin spets? Vilka inneboende ämnen finns det i idén som du också kan göra något av? Gör en lista med femtio idéer på hur du skulle kunna utveckla historien.
Förhandla med förlaget om avtalet. Och stirra dig inte blind på royaltyprocenten; det kan finnas annat att förhandla om. För den som är ute och säljer böcker mycket själv kan det till exempel vara guld värt att få fler friexemplar av boken att sälja.
Ha inte för bråttom med att anlita en agent. Tänk i stället igenom varför du behöver en. Kanske blir det billigare att anlita de tjänster du verkligen behöver separat, till exempel en jurist för att förhandla om förlagsavtal, en säljare för att sälja in boken till förlag och en mentor att prata författarkarriär med. Om du anlitar en agent så se till att de bara får procent på de affärer som de har sålt in, så att du inte till exempel behöver betala procent till agenten på föreläsningsgig du själv har sålt in.
Allt du behöver veta om Wikipedia
Lennart Guldbrandsson verkar för övrigt veta exakt allt som finns att veta om svenska Wikipedia. Han har varit presskontakt åt dem i flera år och skriver fortfarande artiklar där. Boken innehåller en lång och matnyttig artikel av honom som handlar om hur man som författare kan förhålla sig till Wikipedia, och vad som gäller om man är intresserad av att få en artikel om sig själv där. Rekommenderad läsning!
Nästa bok redan ute
10 misstag författare gör är författarnas första bok i den här samarbetskonstallationen. Boken kom ut förra året och faktum är att deras bok nummer två, med den för mig mycket lockande titeln 10 tips för att leva på din kreativitet, redan är ute. Den är självklart på min läslista.
(Uppdatering i sista stycket för att jag hade fått titeln på den nya boken fel. Och se: med rätt titel kunde jag till och med hitta den hos nätbokhandlarna och göra en (annons)länk ;-)
Med bokhög menar jag högen med böcker som jag har i mitt hem och som jag har ambitionen att läsa men inte har läst än.
Jag måste säga att högen är ovanligt liten och nätt. Det beror på att jag sedan jag kom hem från La Gomera i februari har följande ambition: innan jag läser något nytt ska jag beta av de där böckerna som har hamnat längst ner i högen och blivit kvar där i flera år. Det går bra måste jag säga, och just nu är det bara fyra böcker kvar i den kategorin. Det är de fyra böckerna som du ser överst på bilden nu – jag har gjort en rockad för att påminna mig själv om vad som gäller. Jag måste erkänna att jag har en hög tröskel för att ge mig på Karen Blixen. Har fått för mig att den är lite tungläst, och dessutom känner jag alltid motstånd mot att läsa på andra språk än svenska – till och med om det är på mitt favoritspråk danska. Så kanske är det inte den jag läser härnäst. Men Åke Edwarson känns lockande. Mattias Ribbing har alltid kloka saker att säga. Och Karin Fossum har jag inte läst på många år. Det kommer att bli kul det här! :-)
Det rimliga vore ju att ha köp- och låneförbud av andra böcker medan jag läser klart de här böckerna. Och det var väl tanken. Typ. Men inte så hårt förbud. Bara att jag inte får göra en beställning på Adlibris, eller gå in på biblioteket och låna en hög böcker. Men om man liksom bara snubblar över en bok så är det väl okej att den hamnar i högen? Som Vid varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, som jag hittade när jag var på Myrorna och provade kläder förra veckan. Och Stina Stoor, som jag köpte på bokrean när jag var inne i Näsbyparks bokhandel för att kolla om de hade sålt några Akrobaten. Och Uppdrag textgranskning, som jag köpte på bokbordet när jag var på språkkonsultkonferens. Och Cecilia Lindblads nya bok som jag köpte på releasen – när man går på boksläpp är det nästan lag på att köpa boken; jag är ju där för att stödja författaren. Och på sagda release var det dessutom goodiebags med böcker andra böcker från Hoi förlag, så då hamnade Lars Rambe och Sandra Gustafsson också i högen.
Min bokhög fungerar på samma sätt som min att göra-lista: den tar aldrig slut; det dyker alltid upp nya saker att fylla på den med. Och det är väl som det ska vara.
Ikväll har jag varit på boksläpp. Det var Cecilia Lindblad – kollega från både Täbyförfattarna och Stockholmsförfattarna – som släppte sin andra deckare Det havet gömde.
Det var en trevlig kväll, och som vanligt på boksläpp var det många bekanta ansikten i minglet. För övrigt var det riktigt länge sedan jag alls minglade, så det var roligt att komma ut ur den introverta bubblan en stund. Och nu är det skönt att vara tillbaka i den, ha ha :-)
I går var jag faktiskt också på boksläpp, men då ett virtuellt sådant. Lagom socialt för oss introverta. Det var Kristina Svensson som släppte sin senaste guidebok Mitt Provence. Normalt brukar jag inte gå på boksläpp där jag inte är målgrupp för boken, men den här gången gjorde jag ett undantag, eftersom jag kunde fira releasen hemma framför datorn.
Det där med virtuell releasefest är förresten inte dumt. Jag har varit på (minst) en tidigare. Båda har gått till så att man ”festar” direkt i evenemanget på Facebook, genom att prata om olika relaterade ämnen där. På Kristinas fest hölls jag mest till i trådarna som handlade om bokskrivandet och inte i Provence-trådarna eftersom jag inte har planerat någon resa dit. Undrar om jag inte ska också ska köra virtuella releasefester framöver, som ett komplement till IRL-festen. På så sätt kan man ha två fester, och inkludera alla som inte har vägarna förbi Stockholm – eller som bara är introverta. Det blir en introvert och en extrovert releasefest :-)
Kim M Kimselius är en framgångsrik egenutgivare som jag alltid imponeras av. Förra året gästbloggade hon här på min blogg och gav Kim M Kimselius 3 bästa tips för lyckad bokförsäljning. Men trots att jag länge varit nyfiken har jag faktiskt inte läst någon av hennes böcker. Förrän nu. Jag har läst Döden på Island.
Boken är inget mindre än den tjugoförsta i den här serien, med Theo och Ramona i huvudrollerna. Kim Kimselius är extremt produktiv och har sammanlagt skrivit ett fyrtiotal böcker. Det kan ju ta emot lite att börja läsa en bok så långt in i en serie, men det var inget problem alls. Tvärtom är Kim noga med att i början av boken serva sina läsare med den information som behövs för att bli insatt i situationen.
Theo och Ramona kan resa i tiden, och den här gången hamnar de på Island. De gör flera tidsresor under bokens gång, så de besöker landet under flera olika tidsepoker. Eftersom det är en äventyrsbok råkar de ut för massor, och boken är spännande hela vägen från början till slut. Något som bidrar till spänningen är att Kim Kimselius är en mästare på cliffhangers. Nästan varje kapitel avslutas med en, och det går inte att låta bli att läsa nästa kapitel.
Island är ett av mina absoluta favoritplatser, och trots att jag bara har varit där en gång, och då endast i några dagar, så längtar jag ofta tillbaka till naturen och landskapet. Jag vill definitivt tillbringa mer tid på Island. Och med de här böckerna får jag det. Det är också roligt med det historiska sammanhanget – att få vara med på den tiden när Thingvellir inte var en turistattraktion utan faktiskt användes som domstol.
Jag som är relationsinriktad i både mitt skrivande och mitt läsande uppskattade även hur relationerna mellan huvudpersonerna skildras. Boken var mycket sorgligare än vad jag hade räknat med, och jag vill ju gärna läsa böcker som får mig att känna saker. Det enda jag inte köpte fullt ut var faktiskt bokens slut, som jag tyckte var förutsägbart och lite för klyschigt. Men eftersom det är en bra bok i stort så är det förlåtet :-)
Eftersom jag har en viss allergi mot etiketter tilltalas jag av att Kim Kimselius inte kallar sina böcker för ungdomsböcker, utan bara pratar om dem som äventyrsböcker. Spänningen, miljön, relationerna och alla grymt välplacerade cliffhangers gör att jag definitivt rekommenderar den här boken.
I går var jag på boksläpp för Åsa Bonellis nya bok Vid ögonblickets slut. Jag köpte boken förstås – jag tycker att det ingår när man är på bokrelease att man köper boken för att stödja författaren. Dessutom är det en bok som jag verkligen ser fram emot att läsa. Åsas förra bok Stanna innan du går är en kärlekshistoria i skärgårdsmiljö som jag tyckte mycket om.
Något som är trevligt när jag går på boksläpp är att prata med alla de andra författare som jag träffar där – ha ha, ibland tänker jag att boksläppen bara är ett tillfälle för inbördes beundran oss författare emellan :-) Det här författarkollektivet är ett gäng som jag känner ganska ytligt men som är mycket sociala och trevliga, och det är alltid roligt att träffa dem. Och så har vi ju skrivandet gemensamt, så det är ett bra tillfälle att utbyta tankar och idéer med andra som också skriver. Få veta vad de skriver på just nu, hur det går med den senaste boken. Prata skrivande och redigeringsångest. Hur svårt det kan vara att hitta ett förlag. Helt enkelt känna att man inte är ensam. Och ibland hamnar jag i samtal som går lite djupare än det snabba och ytliga.
Så här års kan den partysugna gå på flera boksläpp varje vecka. Jag har dock prioriterat ganska hårt den här gången – jag behöver ju få lite annat gjort också. Men jag är glad att jag gick på Åsas boksläpp igår.
Jag läste elva böcker på min sommarsemester i år. Det blir visst färre och färre böcker varje sommar. Det kan finnas ett samband med att jag lägger mer tid på att vara ute och odla och plocka min egen mat. Däremot har jag faktiskt prioriterat upp läsningen på helgerna resten av året, så summa summarum läser jag minst lika mycket som tidigare.
Vilka var då de bästa böckerna som jag läste på årets semester?
Vart du än går är du där – medveten närvaro i vardagen av Jon Kabat-Zinn. Boken är en klassiker inom meditation. Jag har tänkt läsa den hur länge som helst, och nu blev det äntligen av. Jag lånade den på biblioteket men jag var genast tvungen att köpa ett eget ex. Det här är nämligen en bok jag tänker återkomma till. Igen och igen och igen. Lite som att meditera. Det är bara att göra. Igen och igen och igen.
Sanning med modifikation av Sara Lövestam. Ja, okej, jag fuskar här; jag läste den precis före semestern. Men eftersom Sara Lövestam är min absoluta favoritförfattare så får hon smita in på den här listan ändå. Det här är den första boken i serien om detektiven Kouplan. Den andra, Önska kostar ingenting, ligger redan i min hög och väntar. Å, vad jag längtar efter att läsa den!
Avdelning 73 av Sofie Sarenbrant. Jag gillar alla Sarenbrants deckare men den här var ändå snäppet vassare än de tidigare. Nu är jag riktigt sugen på att läsa den nyaste, som heter Tiggaren.
Store bror av Lionel Shriver, en annan favorit. Hennes böcker är rätt speciella, ofta med relationerna som tema och det gillar jag. Och så brukar de ha en oväntad tvist. Det här är inte hennes bästa bok enligt mig, men eftersom hon är grym så är den bra ändå.
Det är något som inte stämmer av Martina Haag. Jag gillar hennes tidigare böcker för humorn. Den här boken trodde jag skulle vara riktigt tung, eftersom det är en skilsmässohistoria. Men den humoristiska tonen finns där och skapar en fin balans. Det är en konst att skriva om det allvarliga utan att sjunka ner för djupt, och den konsten behärskar Martina Haag.
