Som ni kanske minns var jag på släppfest för Pernilla Alms debutroman Alltid du häromveckan. Nu har jag läst boken också.
Bilden snodde jag från Pernillas förlag Printz Publishing.
Alltid du är en relationsroman. Huvudpersonen Caroline är lyckligt gift med Mårten. Men så dyker ungdomskärleken Adam upp och allt vänds upp och ner. Det låter kanske som en bagatellartad historia, och ja, det är det också. Caroline blir inte kidnappad av utomjordingar, förvandlad till vampyr eller råkar ut för en tsunami, men just hennes värld vänds ändå upp och ner. Och jag gillar det. Jag gillar historier där relationerna och vardagen står i centrum.
Den spännande berättelsen som ändå finns där i vardagen – annars skulle det ju inte bli någon bok – liksom smyger sig på. I början av boken tänker jag ”Jag kan sluta läsa näääär som helst.” I slutet tänker jag inte alls; jag bara läser för att jag måste få reda på hur det går. Jag började läsa boken en torsdagskväll. Tanken var att jag bara skulle börja så smått och sedan ta mig lite mysig lästid i soffan under helgen. Men snart fastnade jag så hårt att jag inte kunde släppa boken. Jag sträckläste den redan under torsdagskvällen. Det blev inget helgmys med Alltid du, men det var det värt! Finns det något bättre än att sträckläsa en bok? Och jag gillade verkligen verkligen att slutet inte var så där hollywoodskt som det kan vara i relationsromaner.