Anitha Östlund: Pappersskärvor

Anitha Östlund har jag nämnt tidigare här på bloggen. Det är hon som skriver en novell om dagen. Ett gäng av novellerna har hon samlat i novellsamlingen Pappersskärvor och gett ut på eget förlag. Jag gillar baksidestexten:

Istället för att bli en av dem som stoiskt inväntar förlagens dom lägger jag ett antal slantar på bordet och trycker boken själv. I den här novellsamlingen hittar du kärlek, sorger, tankeväckande ord och några dikter. Bli berörd, betänksam eller bara njut.

Jag upplever ett bra driv i Pappersskärvor. När jag har läst en novell vill jag genast läsa nästa. Kanske ligger det i formatet; en novell går ju snabbt att läsa. De flesta av novellerna ryms inom teman som kärlek, familjeliv, barn och trasiga relationer. Många av novellerna är riktigt, riktigt bra. De är tänkvärda, känsloväckande eller spännande. Eller allt på en gång. De fångar vardagen på pricken och har i många fall hög igenkänningsfaktor.

Däremot tycker jag att novellsamlingen är för ojämn. Är man så produktiv så är det förstås naturligt att allt man skriver inte blir lika bra. Jag tycker att hon skulle ha sållat hårdare bland novellerna innan hon gav ut dem. Samlingen hade vunnit mycket på att ta hjälp av en redaktör eller kloka personer i omgivningen för att stryka kanske 30 eller 40 procent av novellerna och ha kvar de bästa.

Jag tycker ändå att du ska läsa Pappersskärvor. De noveller som är bra är verkligen bra. Och de är ganska många.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *