Hem ljuva hem

Sångkursen flyttade till San Sebastián för ett par dagar och jag med den. Vi bodde på Parador La Gomera – ett ganska speciellt hotell. Fint. Utsikt över vattnet, stor och mysig trädgård, massor av sällskapsrum med gamla snygga möbler, grymt bra frukost. Och sångkursen var förstås lika bra som tidigare.

Men ändå. Det var något jag saknade. Jag trivdes inte riktigt. När jag skulle sova på kvällen låg jag och försökte klura ut vad det var. Jag funderade på om jag längtade hem – jag har ju ändå varit hemifrån i över en månad. Efter ett tag kom jag på var det var. Det var inte längtan hem till Sverige; jag längtade tillbaka till Valle Gran Rey.

Jag tog båten tillbaka från San Sebastián i förmiddags, och när den la till i hamnen så kom känslan tillbaka. Den där sköna. Den om att det ju är här jag ska vara. Jag tror inte att jag har känt så för någon annan plats tidigare – förutom hemma förstås. Det är något med bergen, havet, människorna, ljuset, känslan. Och nu är jag här igen. Undrar om jag verkligen måste åka härifrån?

Uppdatering: Du vet väl att jag bloggar om La Gomera på Gomerabloggen numera? Välkommen dit om du vill läsa mer om La Gomera och Valle Gran Rey och vad jag har för mig när jag är där.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *