I fredags blev jag klar med redigeringen av tsunamiromanen. Så skönt att äntligen vara klar! Jag började några dagar in på 2015 och blev klar den 11 december. Tydligen är det standard för mig att det tar ett år att redigera en roman; det var likadant med Akrobaten.
Jag tänker ofta på hur bra det skulle vara om jag kunde jobba lite mer i sjok med bokskrivandet. Att jag skulle vilja avsätta några månader i sträck till att skriva en bok. Och så göra annat ett tag. Och så avsätta en period när jag bara ägnar mig åt redigering – kanske skulle jag kunna redigera en roman på en månad i stället för ett år? Men för mig fungerar det inte så jobbmässigt. Jag tycker aldrig att jag kan tacka nej till alla andra jobb i flera månader för att jobba med en bok. För det är trots allt inte mina böcker som betalar min hyra.
Men jag tror att det är något annat också som gör att jag aldrig har lyckats avsätta någon längre period att jobba på heltid med en bok. En rädsla, gissar jag. Är jag rädd för vad som skulle hända om jag var författare på heltid en period? Kanske skulle jag upptäcka att det inte alls är det jag vill göra? Eller tvärtom, kanske skulle jag bli olycklig vid tanken på att någonsin behöva göra något annat? Här finns det saker att upptäcka, märker jag nu. Intressant! :-)