Jag slutar skriva romaner

Jag slutar skriva romaner nu. Det är inget oåterkalleligt beslut, utan om jag om ett år eller tjugofem hittar ett sätt att få det att fungera, eller känner att det är något jag verkligen vill och behöver göra, så kan jag fatta ett nytt beslut.

Mitt beslut är fattat efter några månader av skrivvånda, och följande faktorer ligger bakom:

  1. Jag har förlorat skrivglädjen. Och själva grejen är ju att det ska vara kul.
  2. Jag kan inte få till en rimlig utgivningstakt. Det beror på en kombination av att jag skriver långsamt och att jag inte kan avsätta mer än en dag i veckan till skrivandet.
  3. Jag bedömer inte att romanerna kommer att ge vettiga inkomster inom en rimlig framtid, bland annat på grund av min långsamma skrivtakt. För mig är det ett jobb att skriva böcker. Om jag avsätter en dag i veckan behöver det ge en femtedels inkomst. Det finns inget som tyder på att det kommer att hända på många år.
  4. Jag skriver inte romaner som hobby; det är helt ointressant för mig. En hobby ska ge avkoppling och återhämtning – inte vara (minst) lika krävande som mitt jobb. Och helst inte innebära ännu fler timmar framför datorn.

Skriva romaner blir ett moment 22

Min bedömning är att jag behöver lägga mer än en dag i veckan på att skriva böcker för att kunna hålla en skrivtakt som gör det möjligt att tjäna pengar på böckerna. Samtidigt behöver jag redan ha inkomster från böckerna för att kunna lägga mer än en dag i veckan på att skriva dem, för annars får jag inte tillräckligt med sammanlagda inkomster. Ett moment 22 som jag inte får att gå ihop. Och just nu ser jag ingen lösning på det.

En dröm går i kras

Beslutet är en sorg för mig, och mitt ego skriker att det är ett misslyckande. Det är en dröm som går i kras – jag har velat bli skönlitterär författare sedan i tonåren. Att jag skriver romaner är en viktig del av min självbild och mitt personliga varumärke. Vem är jag om jag inte är romanförfattare liksom?

Däremot känner jag mig inte så deppig över att jag har lagt nästan ett år på att göra research, klura, skriva synopsis och skriva en femtedel av ett första utkast till en bok. Det var tydligen det jag behövde göra för att kunna fatta det här beslutet. Om jag inte hade gjort det jobbet hade jag fortfarande trott nu att det var skriva romaner jag skulle göra. Det var en del av processen, helt enkelt. Dessutom lärde jag mig att jobba i Scrivener, och det tror jag att jag kommer att använda framöver när jag skriver fackböcker.

Jag hade inte koll på hur långsamt jag skriver

När jag började skriva bokserien som jag har jobbat med sedan i våras så var jag inte medveten om hur långsamt jag faktiskt skriver. Det kanske låter märkligt med tanke på att jag har skrivit två romaner tidigare, men råmanusen till dem skrev jag tio år innan respektive bok kom ut, och jag har aldrig gjort hela jobbet med en bok från ax till limpa i ett enda svep tidigare.

Jag märkte att det blev omöjligt för mig att hålla den deadline jag hade satt upp för mig själv, och att det skulle ta uppåt fem år för mig att skriva den första boken i serien, snarare än drygt tre som jag hade räknat med (och som redan det är en på tok för långsam takt). Att försöka klämma in mer skrivtid fungerar helt enkelt inte för mig, i alla fall inte under en längre period än några veckor. Om jag ska må bra och hålla i längden behöver jag vara ledig på helgerna, och jag behöver ha tid för att varva ner på kvällarna. Dessutom vill jag inte jobba jämt. Det är inte så jag vill leva mitt liv. För mig är det inte värt det att ha det så för att få skriva romaner.

När jag pratar om långsam skrivtakt i det här inlägget har jag inte ens räknat med all tid som jag skulle behöva lägga på att sälja och marknadsföra böckerna. Tid som jag inte alls har. Hur sjutton gör alla andra som skriver? Jag känner ju människor som har både heltidsjobb och barn och som ändå lyckas skriva böcker betydligt snabbare än jag.

Och jag vill som sagt inte skriva som hobby. Visserligen är det sjukt kul när jag väl får till ett flow. Men för att få till ett par timmars flow kan jag behöva lägga massor av timmar av hårt arbete. Och det ingår inte i min definition av fritid.

Passiva inkomster kan vara lösningen

Att sluta skriva romaner innebär också massor av nya möjligheter, i och med att jag frigör tid till annat. Ett övergripande mål som jag har är som bekant att ha mer passiva inkomster. Att skriva böcker är en del av det. Men nu börjar jag i en annan ände. Genom att ta bort romanskrivandet från schemat kan jag ägna mer tid åt alla de där andra sakerna, som jag egentligen bedömer har större chans att ge mig passiva inkomster.

Mina författarfredagar får bli passiva inkomster-fredagar Jag har en lång att-göra-lista med saker jag behöver göra för att sälja mer av min onlinekurs Skriv tydliga texter. Jag har ett annat koncept som jag har lust att börja på – ett ganska långsiktigt projekt tror jag, som jag i slutänden misstänker kommer att mynna ut i både en onlinekurs och en bok. Och så har jag flera idéer till fackböcker – ett par av dem har jag redan en del material till. Kanske är det någon fackbok som jag skulle kunna få ut snabbt om jag bara sätter mig ner och jobbar lite med det materialet?

Förhoppningsvis kan jag på det sättet snabbare få mer passiva inkomster, vilket på sikt skulle kunna göra att jag har möjlighet att avsätta mer än en dag i veckan till romanskrivande. Om det är det jag vill göra då förstås.

Är jag ute ur krisen nu?

Det här är alltså vad jag har haft för mig på sistone. En författarrelaterad livskris, kan vi nog kalla det. Men nu är mitt beslut fattat. Jag hoppas att det betyder att jag har tagit mig igenom krisen och kan gå vidare.

En bild ur arkivet där jag får pepp av Enzo :-)

Fyra övningar för att skriva dialog

I tidningen Skrivas september/oktober-nummer fanns en utmärkt artikel om att skriva dialog. Jag har tänkt sedan dess att jag ska blogga något om den. Så nu gör jag det :-) Och nu när jag läser artikeln igen så ser jag att den är skriven av Anders Fager, som jag verkligen gillade att lyssna på när jag var på konferensen Skriv2016 häromveckan.

I artikeln ger Anders Fager fyra övningar för att skriva dialog:

Inga känslor här

I övningen som Anders Fager kallar ”inga känslor här” ska man ”skildra en flirt” utan scenanvisningar och förklaringar av vad folk tänker och känner. Det är förbjudet att ”beskriva tonfall, ansiktsuttryck eller vart någon tittar”. Å, vad svårt! Det här är en övning jag verkligen behöver :-)

Strunta i vem

I den andra övningen ska man skildra ”ett sammanträde, ett möte i kommunen eller på Magikerkollegiet”, där det sitter ”halvdussinet människor” runt ett sammanträdesbord. ”Folk pratar lite i munnen på varandra. Det är lite irriterat, men en av de närvarande har en ny idé som alla motvilligt accepterar.” Övningen är att skriva ett par sidors intressant diskussion utan att någonsin nämna vem som säger vad. Spännande!

Fatta genom att lyssna

Den tredje övningen går ut på att skriva en diskussion mellan två eller tre specialister. De pratar om de typiska saker som man pratar om inom det här ämnet, men det ska också vara intressant för läsaren. Det gäller att akta sig för att låta specialisterna förklara vad de pratar om. De behöver inte det, eftersom alla närvarande vet det, och om de förklarar blir det inte trovärdigt. Samtidigt vet inte dina läsare vad ”vi provar en tiogrammare i låda åtta” betyder. Vilken utmaning!

Prata om en sak men berätta om en annan

Här gäller det att väva ihop pratet om det som för handlingen framåt med allmänt vardagsprat. Anders Fager menar att det här passar extra bra i deckare, och han ger exemplet att obducenten och poliserna berättar något för varandra, men för att det inte ska likna en trist föreläsning så sker samtalet per telefon medan en av dem är på dejt och berättar om personen hen dejtar. Övningen är: ”Låt folk prata som de gör i ett fikarum och låt samtalet dels behandla något på arbetsplatsen och dels ett socialt fenomen.”

Vilket skrivsug jag får när jag läser om de här övningarna! Vilka är dina bästa knep för att skriva bra dialog? Vilken författare tycker du skriver bra dialoger?

wp-1478616941894.jpg

Förresten, vet du om att jag har en onlinekurs för dig som vill skriva en roman med hjälp av ett genomarbetat synopsis? Här hittar du kursen Skriv en roman på sex månader.

Tio tips för dig som vill skriva skönlitteratur

Inspirerad av en artikel där ett gäng författare ger sina bästa tips för att skriva skönlitteratur funderade jag på hur min egen lista skulle se ut. Länken går till en lång text på engelska men den är väl värd att läsa – skriv ut den och läs den i hängmattan på semestern kanske?  Här kommer i alla fall min lista:

  1. Placera fingrarna på tangentbordet. Det spelar ingen roll hur stor talang du har – om du inte skriver så blir det ändå ingen bok.
  2. Skapa rutiner för skrivandet i vardagen. Få av oss har förmånen att skriva på heltid. När passar det dig att skriva? En timme varje morgon före frukost? På kvällen när barnen har gått och lagt sig? Varje lördagseftemiddag?
  3. Redigera så att texten blir så bra du kan göra den. Ta sedan hjälp av en lektör eller författarcoach och gör texten ännu bättre.
  4. Skrivhandböcker och skrivarkurser är bra för att få extra skjuts  på skrivandet, men det är tiden du faktiskt skriver, inte tiden du läser om att skriva, som avgör om du blir författare.
  5. Sätt upp mål och belöna dig själv. Små mål ger små belöningar. Stora mål ger stora. Ett färdigt kapitel kanske belönas med en promenad i solen medan en färdig roman är värd en långhelg på spa. Hur ser dina belöningar ut?
  6. Inspiration är för amatörer. Vi andra vet att det är hårt arbete som gäller. Skriv även de dagar du inte har något att skriva. Förr eller senare lossnar det igen.
  7. Brinn! Om du skriver för att bli rik och berömd så finns det enklare sätt att bli det. Skriv för att du brinner för det. Om du inte brinner – gör något annat än att skriva.
  8. Vila. Du kan inte jobba fem dagar i veckan och skriva två. I alla fall inte året runt. Hur roligt det än är att skriva så är det lika anstängande för hjärnan och kroppen som ditt andra jobb. Du kan förstås ha perioder när du skriver mycket, men planera in tid för återhämtning däremellan. Om du bränner ut dig blir det inga böcker skrivna.
  9. Säkerhetskopiera din text. Varje dag. Att föra över en kopia till ett USB-minne (eller vad du nu har för rutiner) tar några minuter. Den dagen din dator kraschar kommer du att tycka att det var de bäst investerade minuterna av ditt liv.
  10. Ge inte upp. Stephen King hängde upp sina refuseringsbrev på en spik på väggen. Så småningom trillade spiken ner eftersom det blev för tungt. Även de framgångsrika har blivit refuserade. På’t igen bara!

Håller du med om mina tips eller skulle du hellre tipsa om något annat?

Förresten, vet du om att jag har en onlinekurs för dig som vill skriva en roman med hjälp av ett genomarbetat synopsis? Kolla in kursen här: Skriv en roman på sex månader.

Pin It on Pinterest