Jag flyger en gång om året

Den här vintern har jag plågats ohemult av flygskam. Ja, jag visste inte förrän jag läste ordet i DN (artikeln är bakom betalvägg) att det var så det hette, men nu vet jag.

Det kan inte ha undgått någon att flyget är en av de största klimatbovarna. Några få procent av världens befolkning väljer att flyga och förstör därför planeten för alla som bor på den. Jag är en av dem. Jag väljer att flyga en gång om året.

Jag har hittat lösningen på mitt vinterproblem

Den som känner mig vet att jag bor i ett land som jag gillar mycket under sommarhalvåret, men där jag inte alls trivs på vintern. Jag mår dåligt av mörkret och kylan och jag är så tacksam för att jag har hittat mitt sätt att hantera det. Delar av vintern tillbringar jag på kanarieön La Gomera. Jag brukar bli borta i knappt två månader. Jag skulle gärna förlänga den vistelsen ytterligare någon månad eller två, men det är några pusselbitar som saknas, bland annat att det är dyrt att hyra boende i Valle Gran Rey där jag håller till, så mina boendekostnader flerdubblas under perioden jag är där.

Jag har alltså ett problem: att vintern i Sverige får mig att vantrivas. Och jag har efter många år hittat lösningen: en plats där jag kan tillbringa delar av vintern och därmed må bra och trivas med livet även på vintern. Att avstå från det – och därmed få sämre livskvalitet, sämre energi och kanske sämre arbetskapacitet och hälsa, känns som ett otroligt dåligt alternativ.

Lätt att avstå från det man inte saknar

Jag är avundsjuk på den som bor i ett land där hen trivs hela året, som inte känner något behov av att åka därifrån. Eller på den som gillar att resa och tycker att det låter som ett roligt äventyr att ta tåget till södra Spanien och sedan båten till Teneriffa.

För jo, det skulle vara möjligt att ta sig till La Gomera utan att flyga. Jag som avskyr att resa tycker att det låter fruktansvärt jobbigt. Och jag undrar hur sjösjuk jag skulle bli på båten? Om jag inte stannade och sov någonstans på vägen (jag kan aldrig sova på resa) skulle jag kanske kunna ta mig till La Gomera utan flyg på bara några dagar. Mer rimligt är att planera in åtminstone ett par hotellnätter och räkna med minst en vecka (med reservation för att jag inte har tittat i detalj på hur resrutten skulle se ut). Om jag skulle ta hand om mig själv och faktiskt må bra också skulle jag nog få lägga 10 eller 14 dagar på resan, och då se mig omkring på några ställen i Europa på vägen. Men då pratar vi många hotellnätter, många tusenlappar. Och sedan samma tur hem igen. Flera veckor på resa. Och min vintervistelse skulle gissningsvis kosta mig någonstans mellan två och tre gånger så mycket som i dag, vilket jag inte har budget till.

Jag räddar inte planeten genom att avstå en flygresa

Samtidigt som jag befann mig på den här långa, dyra och för mig jobbiga resan genom Europa och ut över Atlanten skulle flygplanet mellan Stockholm och Teneriffa gå fram och tillbaka över huvudet på mig. Planet är oftast inte fullbokat och jag skulle kunna följa med det för runt en tusenlapp.

För mig som individ känns det inte rimligt att välja bort den flygresan. Och vad skulle planeten vinna på det? Inget på kort sikt antagligen. Det positiva skulle vara att jag blir av med min flygskam och att jag genom att själv skippa flyget kan bidra till att motivera andra att göra likadant.

Men vi behöver ju hitta en annan lösning än att flyga i den omfattning som vi gör nu. Jag vet inte om det är att sluta flyga helt eller om det räcker att dra ner på flygandet rejält – om vi inte kan hitta ett miljövänligare sätt att flyga alltså. Och å, vad jag beundrar alla som har tagit steget och slutat flyga, även om det är en uppoffring. Jag uppmuntrar verkligen fler att ta efter. En stor kram till dig om du hör till dem!

Bara den som försöker göra rätt blir kallad hycklare

Det där med trovärdighet är förresten intressant. Jag har på sistone läst några åsikter om att man inte måste leva som man lär, till exempel den här artikeln i Politism (länk borttagen pga trasig), som jag citerar här:

”Man måste tillåtas leva i samhället så som det är, trots att man har åsikter om hur det borde förändras.

Alternativet är att de som helt saknar moraliska principer ständigt vinner – de kan ju aldrig vara hycklare.

Är man exempelvis miljöengagerad finns det tusen sätt att trampa i klaveret. Den som inte bryr sig kan å andra sidan inte göra fel.

Därför är kravet på att man ska leva som man lär alltid en fälla för människor med stark moraluppfattning. Det blir ett incitament att inte bry sig – om klimatet (varför flyger du och varför käkar du kött?), om skatterna (varför gör du avdrag om du gillar höga skatter?) eller om människor på flykt (varför har du inte en flykting boende hemma hos dig, om du nu bryr dig så mycket?).

Kravet på att man ska leva som man lär är en ständig belöning till alla som inte bryr sig. ”

Jag önskar verkligen att vi får en bättre klimatpolitik, inklusive restriktioner för flygandet, men under tiden väljer jag att fortsätta flyga mellan Stockholm och Kanarieöarna en gång om året. I det valet är jag en planetförstörare. Men min årliga flygresa behöver inte – kan inte, får inte – hindra mig från att vara en planetskötare i andra sammanhang. Jag tänker fortsätta handla second hand, konsumera begränsat och medvetet, sopsortera, odla grönsaker, plocka mat i naturen, äta huvudsakligen växtbaserad mat och så vidare. Jag tänker inte heller låta flygskammen hindra mig från att uppmuntra andra att göra det hållbara och bästa för planeten.

Jag hoppas att ni är med mig här. Jag hoppas att vi kan rädda planeten tillsammans, men vi gör det inte genom att kalla varandra för hycklare. Att säga ”men du då, du flyger ju” till någon som sprider förslag på hur vi kan leva hållbart – det hjälper inte planeten det minsta.

Från stämpelklocka till självhushållning – min frihetsskala för att försörja sig

Jag strävar efter frihet i alla delar av livet, till exempel i jobbet. Det är en av de främsta anledningarna till att jag kör eget. Det finns ju många olika sätt att försörja sig, och som jag ser det så finns det en skala för hur stor frihet de olika sätten innebär.

Som symbol för det minst fria sättet att försörja sig på ser jag stämpelklockan framför mig. Och även om det inte är så många arbetsplatser i dag som har en sådan så räknar jag det till samma del av skalan att ha en anställning där man måste jobba på vissa exakta tider, till exempel för att du följer ett schema och måste finnas på plats tills någon kommer och löser av dig eller tills klockslaget talar om att arbetsdagen är slut.

I andra änden av min frihetsskala finns ekonomiskt oberoende på olika sätt. För att förtydliga hur jag menar så kommer här en lista med olika sätt att försörja sig, från det minst fria till det mest fria sättet. Jag har utgått från det som känns rimligt och är lagligt i det samhälle som jag befinner mig i dag. Vad missar jag?

  1. anställning med stämpelklocka (fasta tider som någon övervakar eller där du måste följa ett exakt schema), där arbetet ska utföras på en viss plats
  2. anställning med fasta arbetstider under eget ansvar där arbetet ska utföras på en viss plats
  3. anställning med flexibla arbetstider men du förväntas jobba ett visst antal timmar i veckan/om dagen på en viss plats
  4. anställning med fasta arbetstider under eget ansvar där arbetet ska utföras på en viss plats
  5. anställning med fasta arbetstider under eget ansvar på valfri plats
  6. anställning med flexibla arbetstider men du förväntas jobba ett visst antal timmar i veckan/om dagen på valfri plats
  7. frilans men uppbunden att jobba ett visst antal timmar per dag/vecka och på plats hos en kund
  8. frilans men uppbunden att jobba ett visst antal timmar per dag/vecka på valfri plats
  9. anställning med friare arbetstider, där du själv avgör hur många timmar du jobbar
  10. frilans med frihet att själv bestämma arbetstid och plats
  11. frilans med någon typ av skalbart jobb, till exempel hålla populära föreläsningar för en stor publik och ta mycket betalt för det, snarare än att byta varje timme mot en viss summa pengar
  12. frilans men utan att vara beroende av kunder – exempel: dagshandla på börsen, då kan du visserligen vara beroende av att behöva vara på plats vissa tider på dagen men det är ingen som förväntar sig att du ska leverera något utan du jobbar helt åt dig själv
  13. ha passiva inkomster, det vill säga få inkomster på något annat sätt än att byta tid mot pengar, till exempel genom att sälja en produkt eller en tjänst som inte kräver en insats i form av timmar
  14. ekonomiskt oberoende i form av pension eller att ha tillräckligt med kapital för att kunna leva på avkastningen
  15. ekonomiskt oberoende i form av tillräckligt med pengar för att de ska räcka resten av livet även utan avkastning
  16. någon form av ekonomiskt oberoende som även är oberoende av det nuvarande ekonomiska systemet och övriga samhällssystem – till exempel självhushållning (odla, plocka mat i naturen, fiska, ha djur för kött och mjölk etc.) i kombination med prepping.

Jag befinner mig i allmänhet på punkt 10, frilans med frihet att själv bestämma arbetstid och plats. Ibland är jag på punkt 7, frilans men uppbunden att jobba ett visst antal timmar per dag/vecka på plats, i ett specifikt uppdrag på delar av min arbetstid.

Jag strävar efter 13, alltså passiva inkomster, med inslag av 16, självhushållning i form av att odla och plocka mat i naturen.

Det här är alltså ett sätt att se på frihet i förhållande till försörjning; det finns förstås hur många andra sätt som helst. Håller du med om min skala? Är du där du skulle vilja vara på frihetsskalan?

Hur mediterar man? Meditationsskola del 3

Det här är den tredje och sista delen i min meditationsskola. Första delen handlar om vad meditation och mindfulness är. Andra delen handlar om varför man kan meditera. Och i den här tredje delen får du reda på hur du kan komma igång och meditera.

Meditera – hur gör man?

Det här är ett av de enklaste sätten att meditera. Börja med att avsätta en stund för dig själv och sätt dig någonstans där du inte kommer att bli störd. Stäng av signaler och aviseringar i alla manicker som brukar påkalla din uppmärksamhet. Sedan gör du så här:

  1. Sitt still. På en stol eller på golvet. Om du sitter på golvet behöver du kanske en kudde eller något att sitta på. Se till att du sitter bra; din meditationsstund ska inte bli en kamp mot en obekväm ställning.
  2. Blunda eller låt blicken vila mjukt på en punkt en bit framför dig på golvet.
  3. Fokusera på dina andetag. Räkna andetaget varje gång du andas ut.
  4. När du kommer till tio börjar du om på ett igen.
  5. Om du kommer av dig så börjar du bara om på ett igen.

Meditationen handlar inte om att stänga av och få tankar och känslor att försvinna. Snarare handlar det om att vara öppen inför det som kommer till dig, att observera det men inte fästa så stor vikt vid det. Låt tankarna och känslorna bara passera. En metafor som brukar användas i det här sammanhanget är att tankarna som kommer är lätta moln på en i övrigt blå himmel. Observera dem och låt dem flyga vidare.

Fem minuter tycker jag kan vara bra att börja med. Men om det känns för mycket så börja med en minut. Det viktiga är att du kommer igång och – om du vill fortsätta – att du gör meditationen till en vana. Hur kan du få in meditation i ditt liv varje dag? Eller någon annan regelbunden vana: Varje lördag och söndag? Varje dag som du inte har barnen? Varje dag som du inte tränar fysiskt? Bestäm dig för hur mycket du vill meditera och följ det.

Meditation – så enkelt och så svårt

Precis så här enkelt är det att meditera: att sitta still och andas. Och precis så svårt är det. För det är inte alltid det går att hålla fokus på andetaget. Du kanske upptäcker att det är helt omöjligt för dig att räkna till fler än två andetag på raken. Och det gör inget. En del av meditationen är acceptans. Acceptera det som kommer till dig. Allt i livet är kanske inte exakt som du skulle vilja att det var just nu, och det är okej. Följ med flödet och se vart det leder dig. Inom meditationen finns inget dömande. Du behöver inte vara bra på att meditera; du behöver bara göra det. Ett sätt att se på meditationen är att det är när du tappar fokus och sedan flyttar tillbaka det igen som du får som mest övning. Du behöver bara fortsätta öva. Kanske kan du en dag hålla fokus i tio andetag, kanske inte. Det är bara att sitta ner och fortsätta att andas och räkna andetagen. Och det är så svårt att vi behöver öva hela livet :-)

Så småningom kommer du kanske att vilja gå vidare i din meditation på olika sätt, till exempel genom att sätta en klocka som ringer efter 10, 15 eller 30 minuter – för att utmana dig att sitta  längre än vad du gör spontant – eller genom att fokusera på andra saker än just andningen. Men om du är nybörjare så är det inget du behöver tänka på än på många månader – eller kanske år. Se till att få in vanan först.

Läs mer om meditation

Har du inte läst första och andra delen av min meditationsskola så gör gärna det.

Uppdatering 15 april 2018: Sedan jag skrev det här har jag varit iväg på, och bloggat om, en tiodagars Vipassanameditation.

Om du vill fördjupa dig i mindfulness och få massor av användbara övningar så rekommenderar jag boken Vart du än går är du där av Joh Kabat-Zinn.

En bok som verkligen har varit en ögonöppnare för mig är En ny jord av Eckhart Tolle. Den tror jag dock inte att jag skulle ha haft lika stor nytta av om jag hade läst den när jag precis hade börjat upptäcka meditation.

Testar lite bara

Om du undrar vad jag håller på med så sitter jag bara och testar om jag kan få inlägg från Instagram att fastna även här på bloggen. Det första, med hela insta-inlägget i rubriken, blev ju inte så bra. Men det andra får nog duga – även om det är galet trist med ett datum, dessutom på engelska, i rubriken.

Det här är inget jag kommer att göra dagligdags, men ibland skriver jag betraktelser på Instagram som jag gott tycker kan få hamna här också ifall det mot förmodan skulle vara någon som följer mig den här vägen :-)

Nu är det färdigtestat för stunden. Jag är förkyld. Igen. Jag har redan ägnat flera veckor av det här året åt att nästan hosta ihjäl mig; jag känner mig faktiskt helt klar med det. Men nähä, tydligen inte :-/

Visst är det kul med boktitelpoesi förresten! :-)

Nästa vecka ska jag börja (tänka) på min nästa roman

Du har kanske noterat att den här bloggen handlar väldigt lite om mina böcker och bokskrivande för närvarande – i alla fall med tanke på att det är en författarblogg. Och i så fall har du noterat helt korrekt. Det beror på två saker:

  1. Jag skriver inte på någon bok just nu.
  2. Jag har styrt om fokus på bloggen lite så att det blir mindre bokprat och mer prat om sådant som jag går och funderar på för närvarande.

Min tanke var att jag skulle komma igång med en ny roman under januari, men så blev det inte. Anledningen till det skrev jag om i det här inlägget: Skriva en bok eller göra en onlinekurs? Jag konstaterade att om man ska vara krass och titta på inkomsterna så tjänar jag inga pengar på att skriva romaner, men min onlinekurs Skriv tydliga texter var min största källa till passiva inkomster under förra året. Så jag prioriterade att förbättra några saker som behövde förbättras i den, och sedan lade jag två veckors jobb på att ta fram en kort onlinekurs som heter Lär dig skilja mellan de och dem på en timme. Detta för att mitt språkbrev om hur man skiljer mellan de och dem är den sida på Klartexts webbplats som får mest besökare år efter år, och jag ville göra ett försök med att se om det även fanns intresse för en onlinekurs om det. Facit hittills är att det inte gör det, så jag behöver klura på om jag behöver prissätta annorlunda eller göra något annat för att den ska sälja.

Och så har jag prioriterat andra mindre arbetsinsatser i olika egna projekt, och i mina och makens gemensamma projekt, som jag hoppas ska leda till passiva inkomster så småningom. Men nu har jag snart gjort det som hade högst prioritet, och från och med nästa vecka är planen att införa författarfredag igen. Yay!

Min tröskel inför att börja romanjobbet är fortfarande hög. Några hinder som jag behöver ta mig över:

  1. Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva om. Det ska bli en katastrofroman. Jag har en huvudperson och en hel del bakgrundsinfo om hen. Jag hade bestämt mig för vilken katastrof jag skulle skriva om och var tokpepp på det, men nu har jag börjat fundera på om jag inte måste skriva om klimatförändringarna i stället – det känns skrämmande aktuellt och jag ägnar ändå en hel del tid att fundera på det, så det vore inte dumt att faktiskt ha en anledning att göra rejäl research om det.
  2. Jag är sugen på att skriva en serie med tre eller flera böcker och har massor av funderingar kring det: Ska jag skriva synopisis till flera böcker på en gång? Behöver jag kanske faktiskt skriva två eller tre böcker innan jag försöker hitta förlag (eller ger ut dem själv) eftersom läsare vill läsa fortsättningen och jag inte kan leverera snabbare än var tredje år eller så?Hur fungerar det med en serie med katastrofromaner om den stundande katastrofen är att jorden går under men läsaren vet att det kommer en bok till i serien?
  3. Jag behöver lära mig ett nytt verktyg, Scrivener. Många författare skriver i det, och om jag har förstått mitt nätverk rätt så är det till stor hjälp om man som jag har ett synopsis- och strukturdrivet arbetssätt. Alltså det här är inget problem alls; ett nytt verktyg är ju bara att lära sig – men det bidrar ändå lite till motståndet att veta att jag behöver sätta mig in i nya saker innan jag kan komma igång.

Mina första författarfredagar (eller kanske de första månadernas författarfredagar?) kommer alltså att bli mer tankearbete än skrivarbete. Och nu när jag skriver det här inlägget så känner jag att jag blir peppad. Att börja på en ny roman är ju det roligaste som finns!

Så här någonting tänker jag mig mina arbetsdagar med min kommande roman. *ignorerar att det var fjorton minusgrader i morse*

Varför meditera? Meditationsskola del 2

Det här är den andra delen av tre i min meditationsskola. Här hittar du den första delen, som handlar om vad meditation är.

Varför ska man då meditera? När du mediterar övar du på att fokusera, och det har du nytta av i andra delar av ditt liv, till exempel i ditt jobb.

Ibland hör jag någon säga något i stil med ”Jag kan inte meditera för jag har så svårt att sitta still och koncentrera mig.” Ett extremt tydligt tecken på att den som säger det skulle ha nytta av att meditera förstås. Jag har även hört varianten ”Jag kan inte göra yoga för jag är så stel.” Lite som att säga ”Jag kan inte träna för jag har så dålig kondis/så lite muskler.” Det heter träna för att du ska träna på det, inte för att du ska vara bra på det redan innan. På samma sätt är det med meditationen. Du behöver inte vara bra på det; du behöver bara göra det.

Meditationens positiva effekter

Många börjar meditera för att bli lugnare och mer avslappnade och få lättare att hantera stress. Det är en bra anledning, men jag vill varna lite för att förvänta sig att det ska ske något särskilt i meditationen, till exempel att du ska känna dig lugnare efteråt. En viktig del i meditationen är att öva på att släppa alla förväntningar och bara fokusera på det som är. Om du känner dig avslappnad efteråt så gör du.

Men om du lovar att inte förvänta dig att något av det här kommer att hända om du börjar meditera ;-) så kommer här en lista med positiva effekter som meditation kan ge. Det finns en hel del forskning på det här, men jag har just nu inte koll på vilka av de här effekterna som är vetenskapligt bevisade, och inte bara i någon enstaka pluttstudie, så låt oss för tillfället bara säga att meditation sägs ge följande positiva effekter:

  • lindra depression, ångest och oro
  • hjälpa mot smärta
  • minska stress
  • öka känslor av välbefinnande
  • göra det lättare att fokusera och koncentrera sig
  • göra det lättare att prioritera
  • göra det lättare att slappna av
  • förbättra sömnen
  • göra det lättare att njuta av naturen och det som är bra i vardagen.
  • ge lägre blodtryck
  • förbättra blodcirkulationen
  • göra andningen och pulsen långsammare
  • minska syreförbrukningen
  • ändra hjärnans tankemönster åt det positiva hållet.

Varför mediterar jag?

Jag började meditera av något slags nyfikenhet – vad kan det här ge mig? I dag sitter jag ner och mediterar i en halvtimme varje dag. Nu när jag har mediterat hyfsat regelbundet i något decennium, och oregelbundet långt innan, så ser jag tydligt hur mindfulness har fått mig att utvecklas . Som jag skrev om i första delen av meditationsskolan så gör jag många saker där jag övar på mindfulness (yoga, sjunga, dansa etc.), och jag kan inte peka ut en enskild av dessa aktiviteter, till exempel den sittande meditationen, som en katalysator, utan allt det här tillsammans har format mig. Några saker som jag tydligt märker att mindfulness har gett mig i min vardag:

  • Jag njuter mycket mer nu. Jag kan uppskatta det vackra i små saker: regndroppar mot fönsterrutan, hur vinden känns mot min kind.
  • Jag har lättare att få syn på, och därmed njuta av, det som är fint och bra i en situation som jag tidigare upplevde som negativ.
  • Jag har lättare att se det goda i andra människor och att utgå från att människor som gör negativa saker inte gör det för att de är onda, utan för att de är trötta, stressade, hungriga eller typ hade lite otur när de tänkte.
  • Jag blir inte lika lätt arg. Och när jag blir arg går det ofta över fortare. (Observera att jag inte säger att jag aldrig blir arg.)
  • Jag har lättare att känna tacksamhet.
  • Jag är mer öppen för andra människors sätt att vara och leva.

Precis som alla andra har jag ett liv som ibland är stressat, där jag förlorar fokus och disciplin och blir uppslukad av meningslösa klipp som avlägset bekanta lägger upp på Facebook. Då känns det bra att veta att jag åtminstone har en halvtimme varje dag där jag övar på att fokusera.

Min ambition är att meditera varje dag i resten av livet, men det är klart att det även framöver kommer att finnas dagar när livet kommer emellan. För att vilja och orka ha den ambitionen så är jag noga med att släppa förväntningarna. Jag sätter mig inte och mediterar i tron att när min halvtimme har gått så kommer jag att vara piggare, mindre stressad eller mer fokuserad. Det ska helt enkelt inte hända något särskilt; jag ska bara sitta ner i en halvtimme. Däremot vet jag att om jag praktiserar varje dag så kommer jag att må bättre, njuta mer och vara en bättre människa än om jag inte mediterar. Så det är bara att fortsätta.

Läs mer om meditation och mindfulness

Om du vill fördjupa dig i mindfulness och få tips på övningar så rekommenderar jag boken Vart du än går är du där av Jon Kabat-Zinn.

Du missade väl inte den första delen i meditationsskolan? Den tredje och sista delen kommer om en vecka, och där får du äntligen reda på hur du kan göra för att meditera.

Vad är meditation? Meditationsskola del 1

Många som inte mediterar är nyfikna på meditation. Så jag tänkte köra en kort och introducerande meditationsskola här på bloggen. Min meditationsskola har tre delar:

  1. Vad är meditation (det här blogginlägget).
  2. Varför meditera?
  3. Hur mediterar man?

Jag är inte meditationslärare, och det finns många som kan mer om det här än jag. Det här är tänkt som en första introduktion för dig som är nyfiken och kanske sugen på att komma igång. Sedan är det bara att googla vidare när du vill veta mer.

Min meditation

Först lite om min egen meditationserfarenhet och hur jag mediterar i dag – så att du vet var jag befinner mig i det här.

När jag var kanske 18 år eller så, läste jag en bok om meditation och blev nyfiken. Jag provade att meditera. Och även om jag inte kände några omedelbara effekter så gillade jag det. Det skulle ta många år innan jag började meditera regelbundet, men från den där första kontakten så återvände jag till meditationen lite då och då under åren.

Åren gick och jag byggde på min verktygslåda med kampsport, sång, fridans, yoga, mental träning och andra aktiviteter där mindfulness är en viktig del – uttalat eller outtalat. (Mer om mindfulness längre ner i inlägget). Jag har haft stor hjälp av ett antal fantastiska lärare inom de här olika disciplinerna, och ibland har jag även mediterat i grupp med en lärare – även om jag som introvert tenderar återkomma till att praktisera på egen hand. Runt 2008 började jag meditera mer regelbundet. Under ett antal år så formulerade jag det som att ”jag mediterar varje morgon som jag inte ska iväg någonstans”, vilket innebar att jag mediterade någonstans mellan fyra och sju morgnar i veckan, beroende på jobbuppdrag och vanor. Jag satte ingen klocka utan mediterade tills jag kände mig färdig, vilket oftast blev 10 till 15 minuter.

I somras tog jag nästa steg upp i min meditationstrappa och nu mediterar jag i en halvtimme varje dag. Oftast gör jag det på morgonen, men om jag har en dag när det inte fungerar så behöver jag göra plats för meditationen senare under dagen eller kvällen. Jag kliver aldrig upp tidigare för att meditera. Det har hänt kanske tre till fem gånger under det här halvåret att jag har missat min dagliga meditation för att jag har varit upptagen på morgonen och under dagen och sedan varit för trött på kvällen.

Mindfulness och meditation – är det samma sak?

Vad är då meditation? Och vad är mindfulness? Är det samma sak? Ja, på sätt och vis, skulle jag säga.

Man kan definiera både mindfulness och meditation på många olika sätt. En definition av meditation är att det handlar om att öva sig på att vara medveten om tankar, känslor och sinnesintryck, men att inte agera på dem. Om du till exempel blir ledsen eller arg behöver du inte göra något särskilt utifrån det. Du behöver inte reagera utan kan nöja dig med att observera känslan och vara i den tills den har passerat.

Ett sätt att definiera mindfulness – eller medveten närvaro som det brukar kallas på svenska – är att det handlar om att vara här och nu. Du övar dig i att uppleva allt fullt ut, utan att tänka på något annat. Du fokuserar på en enda sak.

Begreppen används ofta på lite olika sätt. Typiskt skulle jag säga att meditation oftare används för att sitta stilla och fokusera på något specifikt, till exempel din andning – även om det finns gående meditation också – medan mindfulness snarare används som ett verktyg som du plockar fram under till exempel en skogspromenad, och som du då använder för att fokusera helt och hållet på skogspromenaden.

I praktiken, och möjligtvis lite förenklat, skulle jag säga att meditation och mindfulness ofta är samma sak. Du kan meditera genom att ta en skogspromenad, och det är en mindfulnessövning när du sitter ner och fokuserar på dina egna andetag.

Meditation är en övning för relationer – och för livet

Viktigt tycker jag är att komma ihåg att meditation eller mindfulness inte handlar om att avskärma sig från omvärlden och bli en världsfrånvänd eremit, även om det kan se ut så på ytan eller utifrån. Tvärtom är det ett utmärkt verktyg för att öva sig på att interagera med andra människor. I meditationen lär du dig att ha ett öppet förhållningssätt och att inte döma, varken dig själv eller andra. När du lär dig att vara medvetet närvarande kan du använda det i dina relationer till och möten med andra människor, och det har du nytta av i alla delar av livet.

En mindfulnessövning för dig som vill

En mindfulnessövning, för dig som vill, är att välja en aktivitet som du ska göra i dag, och göra den fullständigt fokuserat. Det kan vara att äta en måltid, att diska, att ta en promenad. Välj en icke-intellektuell aktivitet som du gör ensam eller som du kan göra tillsammans med någon som också vill göra en mindfulnessövning.

Öva på att vara hundra procent fokuserad på aktiviteten du gör. Om du väljer att äta så fokusera på att uppleva maten med alla dina sinnen. Hur ser den ut? Hur smakar och luktar den? Hur känns den i munnen? Hur känns det i din kropp när du tuggar, sväljer etc? Om du märker att du börjar tänka på något annat så notera bara lugnt att du gjorde det, och för sedan ditt fokus tillbaka till upplevelsen av att äta.

Gör gärna den här övningen varje dag den närmaste veckan.

Läs mer om meditation och mindfulness

Om du vill fördjupa dig i mindfulness och få massor av användbara övningar så rekommenderar jag boken Vart du än går är du där av Jon Kabat-Zinn.

Den andra delen i meditationsskolan, som kommer om en vecka, handlar om varför det kan vara bra att meditera. Och i den tredje och sista delen får du sedan reda på hur du kan göra för att meditera.

Hur låta bli att påverkas av negativitet?

Du känner garanterat människor som klagar mest hela tiden. Kanske är det till och med din granne, jobbarkompis eller partner. För en del människor är klagandet ett sätt att kallprata. De bygger konversationer på ett vi-mot-dom-tänk, där klagandet handlar om att ha något att prata om och hålla ihop om. Det behöver inte alltid vara personer de klagar på, utan det kan ändå vara vi-mot-vädret eller vad som helst.

Det här är något som jag jobbar med i mitt liv. Jag vill inte vara en del av ett slentrianmässigt neggande. Jag försöker att inte hålla med när någon neggar. Ibland lyckas jag inte – då handlar det ibland om situationer där jag verkligen håller med den negativa: ”Ja, Trump är verkligen helt galen”. Ibland har jag också ett behov av att klaga, och dessutom känns det okej att hålla med när det som den negativa pratar om verkligen är de mörka krafterna.

Men oftast är det inte vad det handlar om; det är bara ett klagande för klagandets skull. Och det vill jag inte bidra till. Ibland hänger jag ändå på av gammal vana eller socialt tryck. Ibland lyckas jag hålla mig neutral, åtminstone utåt sett. Då klarar jag av att säga typ ”jaså minsann” och därmed varken hålla med eller själv skapa konflikt. Men: inom mig tar det energi att hamna i den här negativiteten, att en samtalspartner förväntar sig att jag är en del av och håller med om hens klagande, och att jag behöver stå emot det.

Har du något tips för att inte låta dig påverkas av någon annans negativitet?

Ett närbesläktat inlägg är för övrigt det här där jag ber om tips för att förhålla sig till människor som inte kan ta när jag bryter mot normer. Uppenbarligen har jag oerhört svårt för att låta saker som andra människor säger bara rinna av mig.

Pin It on Pinterest

Share This