Semesterns bästa böcker

En klippa på Finnhamn där jag läste i somras

Jag läste 18 böcker på min sommarsemester. Det var härligt att få komma ikapp lite med läsandet! Normalt har jag en lästakt på en bok i veckan, och den känner jag mig nöjd med. Alltså, det vore superkul att hinna läsa mer, men det är en massa annat i mitt liv som också är roligt och viktigt, och jag är glad och nöjd med att jag i alla fall tar mig tid att läsa en bok i veckan. Under de sista tre månaderna innan jag gick på semester så hamnade jag dock i en spiral där det var för mycket annat som hade högre prioritet, så läsandet hamnade på efterkälken. Men med den intensiva läsperioden under semestern så är jag ikapp och till och med förbi det där snittet på en bok i veckan.

Hur jag har koll på det? Jag använder Goodreads. Det är en sociala medier-kanal för just böcker. Själv använder jag den hittills inte alls särskilt mycket för det sociala – och på tok för lite för att marknadsföra mina böcker – utan mest för att hålla reda på vilka böcker jag har läst och när och vad jag tyckte om dem. Det är kul!

De bästa böckerna jag läste sommaren 2018

Men nu till det viktiga: Vilka var de bästa böckerna av dem som jag läste under semestern? Här kommer min lista med åtta personliga favoriter, utan inbördes ordning.

Hans Rosling: Factfulness – tio knep som hjälper dig förstå världen

Factfulness

Jag vet att jag sa att böckerna var utan inbördes ordning, men den här var nog bäst ändå :-) Jag rekommenderar den verkligen för alla. Den gör upp med bilden av fattiga och rika, bjuder på massor av fakta om hur världen ser ut och ger dessutom knep för hur man kan ta till sig fakta i stället för att låta sig luras av sina fördomar om världen.

Ylva, Johan och Siri Arvidsson: Permakultur – framtiden i din trädgård

Det är inte så länge sedan jag hörde talas om permakultur för första gången, och jag blev genast såld. Det här är vad jag har förstått den mest omfattande boken på svenska inom området. Permakultur handlar om att odla hållbart, till exempel genom att ta vara på allt och återanvända det i kretslopp. Så inspirerande och så mycket hopp för framtiden! Nu önskar jag mig lite mer mark att odla på än min odlingslott på 25 kvadrat.

Jenny Jägerfeld: Brorsan är kung!

Brorsanärkung

En viktig, rolig och fin bok om att få vara den man är.

Mats Söderlund: Ättlingarna: Hotet

Hotet

I och med att jag ger mig in i att skriva cli-fi, climate fiction alltså, så behöver jag även läsa in mig på området. Det här är en sådan bok som jag gillade mycket. Cli-fi, fantasy och katastrofroman i ett. Och med ett språk som höjer sig långt över standardmässig underhållningslitteratur. Det är första delen i en trilogi, och jag vill definitivt läsa även de andra delarna.

Sara Lövestam: Luften är fri.

Luftenärfri

Sara Lövestam är som alltid fantastisk. Det här är den tredje boken av fyra om detektiven Kouplan. Och det bästa av allt: den fjärde, Finns det hjärterum, har precis kommit i pocket!

Thordis Elva och Tom Stranger: På andra sidan förlåtelsen – en sann historia

Påandrasidanförlåtelsen

När isländska Thordis Elva är 16 år träffar hon Tom Stranger, utbytesstudent från Australien. De blir ett par. Efter en fest där hon blir rejält berusad våldtar han henne. Snart därefter åker han tillbaka till Australien. Ett antal år senare börjar en mejlväxling mellan dem, som varar i åtta år innan de bestämmer sig för att träffas och prata öga mot öga om det som hände.

Det här är viktig bok om våldtäkt och förlåtelse. Det är en både fin och ful berättelse. Thordis Elva och Tom Stranger har även gjort ett TED talk tillsammans där de pratar om det här. Se det!

Marie och Gustav Mandelmann: Självhushållning på Djupadal

Självhushållning på Djupadal

För att inte ha någon trädgård är jag rätt besatt av odling och självhushållning :-) Så himla fin bok! Massor av kunskap men även hög mysfaktor tyckte jag, i alla fall om jag hoppade över delarna som handlar om att slakta djur :-/

Patañjali och Swami Satchidananda: The Yoga Sutras of Patanjali

Patanjali

Äntligen kom jag mig för att läsa Patanjalis yogasutras. De är en viktig grundpelare inom yogan, och det handlar alltså om yogafilosofin och den yogiska livsstilen. Hur du ska utföra fysiska yogapositioner får du läsa någon annanstans. Jag kommer att återkomma till den här boken många många gånger.

Böcker med ett budskap är bäst

Intressant att notera är att bara tre av de åtta är skönlitterära böcker. Jag som mest läser skönlitteratur till vardags tog mig an några av fackböckerna som stod på min lista, och det var tydligen rätt!

Gemensamt för alla de här böckerna är att de har ett viktigt budskap som har potential att förändra världen. Det handlar om klimathotet, om att odla mat hållbart och därmed minska klimatavtrycket, om yogafilosofi och om att få vara sig själv. Jag läste dem inte bara som avkoppling i hängmattan, även om de allihop fyllde just den funktionen – också. Böcker som vill förändra världen är helt enkelt de bästa. Det bär jag med mig som en lärdom från sommaren – både till mitt framtida läsande och till mitt framtida skrivande.

En strand på Öland där jag också läste i somras.

De bästa böckerna jag läste under sommaren

Det finns så otroligt många bra böcker där ute. Och jag hade turen att få läsa ett gäng av dem under min sommarsemester. Här är de bästa böckerna jag läste i somras, utan inbördes ordning. Länkarna är annonslänkar och går till Adlibris.

  • Elizabeth är försvunnen, av Emma Healey. Huvudpersonen, den dementa 82-åringen Maud, är otroligt fint beskriven. Berättelsen har hennes perspektiv, och jag som läsare får ta del av hennes förvirrade tankar och alldeles egna logik. Parallellt med att Maud undrar var vännen Elizabeth är tänker hon även tillbaka på sin barndom, som döljer ett minst lika stort mysterium. Jag gillade boken från första sidan.
  • När hundarna kommer, av Jessica Schiefauer. Stark ungdomsbok med massor av känslor och genomarbetade perspektiv.
  • Maresi – krönikor från Röda klostret, Av Maria Turtschaninoff. En spännande ungdomsbok med ett djup som gör att den kan läsas på flera nivåer.
  • En ny jord – ditt inre syfte, av Eckhart Tolle. En faktabok, eller självhjälpsbok om man så vill, som blev sommarens verkliga ögonöppnare för mig. Förmodligen mest för att jag läste den vid exakt rätt tillfälle, när jag hade mediterat precis så mycket i mitt liv och läst exakt de andra böcker i det här ämnet som gjorde att jag kunde ta till mig budskapet.
  • Sekten på Dimön, av Mariette Lindstein. Läskig, hemsk och sjukt spännande bok som hade mig i ett järngrepp från första till sista sidan. Det är inte ofta jag läser 500 sidor på ett dygn.
  • Tiggaren, av Sofie Sarenbrant. Klassisk deckare, men riktigt, riktigt bra. Jag tycker faktiskt att Sarenbrant bara blir bättre för varje bok.
  • Disclaimer, av Renée Knight. Psykologisk thriller med många intressanta vändningar.
  • Störst av allt, av Malin Persson Giolito. Genialiskt upplägg, skickligt genomfört. Jag förstår att den har fått pris för årets bästa kriminalroman.

Sommarens bästa böcker

En av mina favoritsaker med att ha semester är att jag hinner läsa så mycket mer böcker än jag gör annars. Det gäller även den här sommarens semester. Här är några av mina favoriter från i sommar:

  • Lex bok av Sara Kadefors – briljant ungdomsbok om tonåringen Lex
  • Tiger av Mian Lodalen (en fortsättning på nästan lika bra Dårens dotter)
  • Vecka 36 av Sofie Sarenbrant – Jag har tänkt läsa hennes deckare hur länge som helst och nu har jag äntligen läst den första. Den gav mersmak!
  • Grejen med verb av Sara Lövestam – en grammatikbok som fick mig att skratta högt flera gånger. Det är inte varje dag det händer.
  • Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson. Så fin! Så hemsk. Och språket, språket! En bok att återkomma till.
  • Den magiska gnistan – vägen till ett kreativt liv av Kajsa Ingemarsson. Jag har läst och gillat alla Kajsa Ingemarssons romaner och nu när hon har gått över till självhjälpsböcker med andlig touch så läser och gillar jag också.

Vilka är de bästa böckerna du har läst på sistone?

Skriva skriva skriva

Om ni tycker att jag bloggar alldeles för sällan för närvarande så har ni helt rätt. Det tycker jag också. I princip hela  långhelgen och hela måndagen satt jag inlåst med manuset till min kommande fackbok. Och oj, jag hade nästan glömt hur fokuserat jag kan jobba när jag verkligen behöver. Nu har jag ett utkast till hela manuset. Jag ska läsa igenom det på fredag, några kloka människor i min omgivning ska också läsa och så ska jag peta lite till och sedan ska jag skicka det till min förläggare.

Men vad är det för bok då? Nu håller ni förstås på att spricka av nyfikenhet, och tyvärr kan jag fortfarande inte berätta så mycket. Jag kan i alla fall avslöja att det är en språkbok, att den kommer att komma ut på Norstedts, precis som min förra språkbok Tydliga texter, att den kommer i höst (i oktober förmodligen) och att den bara kommer att ges ut som e-bok. Alldeles snart får jag berätta mer. Håll ut så länge!

Mysteriet med den flygande grunkan

I den lilla staden hade det hänt mystiska saker den sista tiden. För det hade flugit omkring en gul sak över den lila staden varje dag. Ingen visste vad det var för en sak men alla undrar vad det är. Vad konstigt säger folket.

image

Den gula saken flyger mest omkring på kvällarna men ibland kommer den på dagen. En dag var det en pojke som träffade en annan pojke som hade en sak i handen vad är det där frågade pojken det är den som styr min radio styrda banan. Nu tyckte inte folket det var konstigt längre för dom förstod att det var den radio styrda bananen pojken var väldigt glad för han hade ju löst mysteriet med den flygande grunkan och folket var glada för dom behövde inte undra vad det var som flög omkring.

SLUT

Jenny Forsberg, 2c

Inte så illa skrivet av en typ nioåring väl? Jag vågar dock påstå att jag har utvecklat mitt skrivande en aning sedan dess. Min förmåga att illustrera är dock kvar på exakt samma nivå som då :-)

Jag har alltså hittat några av mina gamla ”berättelseböcker” från låg- och mellanstadiet. De påhittade berättelserna, som den här, känns inte så pjåkiga alls. Jag hade väl slukat en miljard böcker eller så och verkar ha hunnit greppa huvuddragen i hur man bygger upp en historia. De historier där jag ska berätta vad som  hände i verkligheten, som ”Mitt sommarlov” och ”Vad jag gjorde i helgen” är däremot ohemult gäspframkallande. Jag ska inte plåga er med dem här. Är det svårare – även för vuxna – att skriva självbiografiskt så att det blir intressant? För att det är lättare att fastna i fällan att man måste berätta saker så som det faktiskt var i stället för att lägga krut på att bygga upp en bra historia?

Skriva ensam eller ihop?

Jag känner en massa smarta och bra människor. En del av dem kan dessutom skriva. Därför funderar jag ibland på om jag inte borde föreslå för någon av dem att vi ska skriva en bok ihop. Då handlar det ofta om att den person jag tänker på har stora kunskaper inom ett område eller att vi har bra diskussioner och tillsammans skulle kunna spåna fram något som kan bli bättre än det jag kan spåna fram på egen hand. Någon gång har jag också fått förslaget från en tredje person. (”Ni två borde skriva en bok ihop.”)

Men det är något som tar emot. Jag är en ensamvarg med utpräglat kontrollbehov som helst vill bestämma allt själv. Skulle jag verkligen gilla att skriva ihop med någon annan? Skulle jag kunna släppa kontrollen? Hur gör man? Har du skrivit en bok ihop med någon? Hur gjorde ni, rent konkret? Skrev ni allt tillsammans eller skrev ni olika delar av boken? Eller har du koll på hur andra författare som skriver tillsammans jobbar? Skulle du vilja skriva en bok ihop med någon annan eller skriver du helst ensam?

Lär dig snickra din egen likkista

Med hänvisning till en artikel i Huffington Post (länk borttagen pga trasig) skriver DN i dag om knasiga självhjälpsböcker (länk borttagen pga trasig). Du kan till exempel lära dig att snickra din egen likkista, sticka med hundhår, bajsa i skogen, göra dina egna sexleksaker eller dricka obegränsat utan att det påverkar hälsan :-) Jag kan tänka mig att journalisten på Huffington Post som gjorde sammanställningen av de här böckerna hade en ganska rolig dag på jobbet.

Som författare blir jag förstås lite extra nyfiken på boken ”How To Write A How To Write Book”.

Men jag undrar lite: varför kallar DN böckerna för guideböcker? En guidebok är väl en reshandbok?

Har du läst några knasiga självhjälpsböcker?

Bloggbokcirkel

I torsdags kväll var jag på bloggbokcirkel. Prosa & marmelad heter den. De bjuder in ett gäng bokbloggare som får läsa och diskutera en bok under trevliga former. Jag har inte lyckats lista ut hur jag hamnade på sändlistan – jag har ju inte ens någon bokblogg – men jag tyckte att det lät trevligt, så jag anmälde mig. Just den här kvällen höll bokcirkeln till hos barn- och ungdomsbokförlaget Bonnier Carlsen, och det var verkligen trevligt. Jag gillar det här sättet att jobba med marknadsföring. Som inbjuden känner man sig lite VIP. Jag fick:

  • en trevlig kväll med mingel och nätverkande
  • boken vi diskuterade: Resten får du ta reda på själv av Lauren Oliver – en ungdomsbok som jag gillade skarpt
  • ljuvligt surdegsbröd, ost och fikonmarmelad, från kocken Sebastien Boudet
  • höra ett Skype-samtal mellan Lauren Oliver och hennes svenska förläggare
  • höra författaren Lina Fors bli intervjuad av sin förläggare om sina böcker
  • en goodiebag med en massa smått och gott, bland annat flera böcker förstås – och manuset till den svenska översättningen av Lauren Olivers nästa bok Delirium, som kommer på svenska senare i vår.

Och så går alla bloggare förstås hem och bloggar och det här, berättar hur trevligt det var och gör reklam för böckerna och Bonnier Carlsen. Är inte det här en riktigt bra marknadsföringsgrej? Borde inte småförlagen haka på det här och göra bloggbokcirklar de med? Det borde gå att hitta samarbeten liknande det här – har man ett förlag specialiserat på handarbetsböcker kan man slå sig ihop med en butik som säljer garn och som vill bjuda på gratis varuprover för att dra kunder till sin butiken. Bara för att ta ett exempel. Det kanske redan finns massor av sådant här, bara att jag inte har hört talas om det tidigare. Har du varit på liknande aktiviteter? Eller gav det här blogginlägget dig några idéer till marknadsföringsaktiviteter?

Kom igång-knep för att börja på en roman

Ian McEwan berättar i senaste Babel om det knep han använder för att komma på vad nästa roman ska handla om. Han skriver helt enkelt ett stycke som är en del av en roman, utan att känna sig tvingad att faktiskt skriva romanen. Det behöver inte vara första stycket eller så, utan bara ett stycke vilket som helst.

Och sedan skriver han ett annat stycke, ur en annan roman som han inte heller behöver skriva. Förr eller senare dyker det upp ett stycke som han blir nyfiken på, och då skriver han några stycken till. Och så en dag märker han att han har börjat skriva på nästa roman. Visst låter det enkelt och genialiskt!

Jag tror på det där med att lura sig själv, så att man liksom glider över tröskeln utan att man själv märker det. Det påminner om ett kom igång-knep som jag ger i min bok Tydliga texter:

”Ett annat knep för att lura sig själv att komma igång är att öppna ett separat fönster i datorn, ett ’kladdfönster’. Där skriver du ner dina idéer huller om buller. Om du vill kan du utveckla en idé till ett stycke text. När du får ihop ett stycke som blir bra kan du välja att klippa ut det och klistra in det i det dokument som du egentligen skrier. Och vips har du fått ihop en första version av en text.”

Föredrar du realism eller eskapism?

Programledaren Daniel Sjölin inledde säsongens första Babel med orden ”Böcker är bäst på teve”. Och som vanligt var böckerna verkligen bra i Babel. Jag gillade särskilt att Daniel Sjölin försökte skriva in sig själv i någon av Louise Boije af Gennäs kommande böcker. Och att hon verkade köpa förslaget :-)

För jo, Louise Boije af Gennäs är tillbaka med en ny bok (efter runt tio års tystnad). Den nya heter ”Högre än alla himlar” och är den första boken i en trilogi. Är du lika nyfiken som jag?

Dessutom var det ett inslag med två av mina favoritserietecknare, Jan och Maria Berglin, de som ritar ”stornästa figurer i klänningar”, vars vardag man kan följa i Svenska Dagbladet.  Och just vardag verkar det vara väldigt gott om hemma hos Berglins. De beskrev det själva som att vardagslivet är en outtömlig källa till inspiration:

  • Man måste laga mat varenda dag.
  • Disken tar aldrig slut.
  • Tvätten är aldrig upphängd, den är alltid kvarglömt i tvättmaskinen.
  • Släpvagnen är alltid full med saker som ska till återvinningen.
  • Människan blir aldrig fri.

Jag tycker att det är beundrandvärt att ha den här inställningen till vardagen och ändå omvandla den till inspiration.

Man kan ana två huduvspår här: Antingen tar man tjuren vid hornen och skriver/läser realistiska böcker. Eller också söker man sig så långt bort från det som möjligt och ägnar sig åt eskapistiska böcker (eller för den delen film eller musik eller vilken konstform man nu gillar). Själv läser jag båda sorterna, men när jag skriver hamnar jag i det realistiska facket. Vad föredrar du? Realism eller eskapism?

Pin It on Pinterest