Kategori: Företagande

Bloggturnén hos Glimrande glimtar

I dag besöker jag bloggen Glimrande glimtar på bloggturnén. Glimrande glimtar drivs av min vän Anna Hass, som är språkkonsult och företagare. När jag skulle starta min firma Klartext ringde jag Anna, som då redan hade drivit företag i ett par år, och fick massor av kloka råd och pepp. Och fortfarande i dag, nio år senare, är Anna är en förebild för mig i mitt företagande och en person som jag alltid kan be om råd.

Hos Anna svarar jag på frågor om hur man kan mäta snällhet, om det inte är lite mesigt att vara snäll och vad man kan göra om man tycker att man är för snäll. Kom ihåg att du får köpa boken 20 procent billigare under bloggturnén om du beställer den hos TUK och anger rabattkoden BLOGG.

Bloggturnén besöker Jonas Grenfeldt

Bloggturnén fortsätter och i dag besöker jag Jonas Grenfeldt. Jonas är entreprenör och har stenkoll på det här med webb. Dessutom är han en snäll företagare och delar mitt intresse för snällhet och snällt företagande. Följ med mig till Jonas, som bland annat frågar mig om det verkligen lönar sig att vara en snäll företagare – finns det inte tillfällen när det är bättre för affärerna att vara elak? En mycket bra fråga tycker jag! Vad tycker du? Vinner snällheten i längden eller kan det löna sig att vara elak?

Glöm inte att du får 20 procents rabatt på boken under bloggturnén (7–23 mars) om du beställer den hos TUK Förlag och uppger rabattkoden BLOGG.

Turnépremiär på bloggturnén

Det är inte utan att jag har premiärnerver. I dag är det nämligen turnépremiär för bloggturnén! Den första bloggaren jag besöker är Anna Synnerö och hennes blogg Hon den där. Anna är fotograf och bloggar intressant om foto, sitt jobb och annat smått och gott. 

Häng på mig till Hon den där så får du bland annat veta hur jag ser på sambandet mellan snällt företagande och personlig utveckling och hur man kan använda upprepning i sin marknadsföring utan att bli tjatig.

Få rabatt på boken under bloggturnén

Under bloggturnén (till och med den 23 mars) kan du köpa Den snälla företagaren med 20 procents rabatt hos TUK förlag. Ange rabattkoden BLOGG för att få din rabatt.

Den snälla företagaren på bloggturné 7–23 mars

På måndag ger jag mig ut på bloggturné med Den snälla företagaren. Och du må tro att jag har hittat snälla och smarta bloggare att besöka! Bloggturnén går till så att varje vardag under turnéperioden besöker jag en blogg och svarar på frågor om boken, om snällt företagande och om bokskrivande. Du som inte har läst boken än får svar på allt du undrar om boken. Och du som redan har läst boken kan passa på att kika in bakom kulisserna.

Så här ser turnéplanen ut:

7 mars: Hon den där http://palindromet.blogspot.com/

8 mars: Grenfeldt http://grenfeldt.com/

9 mars: Glimrande glimtar http://glimrandeglimtar.blogspot.com/

10 mars: Bokplantan http://bokplantan.wordpress.com/

11 mars: Säljledning och kvalificerad försäljning http://sophie-bromster.blogspot.com/

14 mars: Multimanus: http://enbokblirtill.blogspot.com/

15 mars: Ann Ljungberg www.annljungberg.se

16 mars: Mediababe http://mediababeblogg.blogspot.com/ (länk borttagen pga trasig) 

17 mars: Ord och inga visor http://www.ordochingavisor.se/ (länk borttagen pga trasig)

18 mars: Feminize.biz http://www.facebook.com/Feminize.biz  (borttagen länk pga inaktuell)

21 mars: Smartma (borttagen länk pga inaktuell)

22 mars: Ordinerat http://ordinerat.se (länk borttagen pga trasig)

23 mars: Malin the writer http://malinthewriter.wordpress.com/

Här på bloggen kommer jag varje dag att berätta vilken som är bloggen för dagen och lite information om den. Men gå gärna in och tjuvkika på bloggarna redan nu! På Twitter kan du följa bloggturnén under fyrkantstaggen #snällaturnén. Välkommen att följa med på turné!

Är du en påbörjare eller en avslutare?

Avslutar du det du påbörjar? De senaste dagarna har jag i flera olika sammanhang stött på den frågan – i nyhetsbrev jag prenumererar på eller liknande – och medföljande tips på hur man kan göra för att avsluta saker. Jag har förstått att det här är ett problem för många. Jag tänker särskilt på en kompis som ständigt har nya projekt på gång och som bland annat är en oerhört talangfull romanförfattare. Men jag tvivlar på att han någonsin kommer att skriva en hel roman. Han tröttnar nämligen någonstans halvvägs, eftersom han kommer på att han i stället ska starta ett nytt företag, börja odla blåbär eller flytta till Italien och plugga italienska.

Själv har jag inte det minsta nytta av de här tipsen på hur man ska avsluta sådant man påbörjar. Jag har nämligen det diametralt motsatta problemet: jag kan inte släppa något när jag väl har påbörjat det. Det är ofta en bra egenskap. Mina böcker blir alltid färdigskrivna och jag får massor av saker gjorda. Men i bland är det inte alls bra. När jag väl påbörjar något är det som om den kritiska delen i hjärnan stängs av, och så fortsätter jag med det jag håller på med även om saker och ting förändras och det inte längre är någon bra anledning att slutföra det. Det gör att jag ibland ägnar timmar av min arbetstid – eller min fritid – åt något som inte längre är relevant. Först när jag är färdig och har prickat av den punkten på att göra-listan så inser jag att det inte alls var rätt sak att ägna tid åt. Och då är det så dags.

Vilken typ är du – en påbörjare eller en avslutare? Och har du något tips till mig om hur jag kan höja blicken när jag är mitt i en arbetsuppgift, så att jag kan stämma av om det fortfarande är rätt sak att lägga tid på?

4 timmars arbetsvecka

En av de böcker som jag läste på semester var 4 timmars arbetsvecka av Timothy Ferriss. Jo, jag vet att du antagligen är hopplöst trött på självhjälpsböcker av den här typen, men jag tycker att den här var klart läsvärd.

Förenklat kan man säga att boken består av tre typer av råd:

1. Hur man kan effektivisera sitt eget arbete.

2. Hur man kan skaffa assistenter från ett land där arbetskraften är billig som gör det mesta av ens arbete.

3. Hur man kan skaffa passiva inkomster genom att till exempel sälja produkter i en webbshop så att man inte är beroende av att sälja sin egen tid för att få in pengar.

Den första delen av boken, som handlar om hur man kan effektivisera sitt arbete, ska jag definitivt återkomma till. Ferriss kommer med en hel del smarta råd, till exempel att man ska koncentrera sig på det som man av naturen är bra på och se till att bli ännu bättre på det, i stället för att lägga tid på att försöka bli halvbra på det som man är dålig på. Han tipsar också om att öva sig på konsten att inte avsluta. För visst har du också läst en bok ända till slutet trots att du inte gillade den, bara för att efteråt undra varför du slösade bort din tid på den? Numera gör jag sällan det faktiskt. Det finns så många andra bra böcker som väntar på att bli lästa.

De delar av boken som handlade om att låta assistenter i Indien jobba åt en medan man själv är och tränar eller softar i skuggan under en palm var roliga att läsa men känns orealistiska att applicera på mitt jobb eller liv (för enligt Ferriss kan man gärna låta assistenterna sköta stora delar av ens privatliv också). Och ärligt talat tror jag inte att det är ett sådant liv jag vill ha.

Delarna som handlar om att skaffa sig passiva inkomster känns på ett sätt lockande. Det är ju på sätt och vis det som jag försöker göra med mina böcker. Fast skriva böcker har den stora nackdelen att om man inte lyckas få till en Stieg Larsson-succé så tar det oftast myyyycket mer tid att skriva boken än vad det ger pengar i slutänden. Men tanken på att ha några fler produkter som tickar in lite slantar regelbundet … ja, det låter inte helt fel. Frågan är om det är värt att lägga den mängd tid och energi som krävs innan man är i det där läget när pengarna tickar in. Jag har tänkt tanken förut och nu har jag anledning att fundera på det igen. För med den här boken har jag en hel del verktyg att använda i så fall.

Har du några passiva inkomster? Skulle du vilja ha det? Hur skulle du göra i så fall?

Vinter i värmen: häng med!

Det här med svensk vinter är inte alls min grej. Jag har riktigt svårt för mörkret och kylan. Jag vill helt enkelt vara på en varmare plats än Sverige så här års. För några år sedan gjorde jag ett mindre försök; jag var borta i en månad. Två veckor var semester och två veckor jobbade jag. Nästa vinter vill jag ge mig på en längre jobbperiod i värmen.

Men även om jag har tillgång till mitt nätverk via nätet så kan det nog bli socialt tråkigt att åka iväg ensam. Därför funderar jag på det här upplägget:  Jag hyr en lägenhet eller ett hus (beroende på hur många som vill vara med) under ett par månader och du som också vill tillbringa delar av vintern i värmen hänger helt enkelt på, antingen hela perioden eller en kortare tid. Kanske är du författare eller soloföretagare som kan jobba var som helst. Kanske har du ett heltidsjobb i vanliga fall men är sugen på att ta ledigt någon månad och skriva på en roman. Kanske jobbar du med något helt annat och nöjer dig med att komma ner och semestra någon vecka.

– När åker vi?

Preliminärt tänkte jag mig ungefär 1 december 2011 till 1 februari 2012. Jag vill helst vara borta när det är som allra mörkast och kallast i Sverige, och jag vill definitivt slippa julen.

– Vart åker vi?

För närvarande är jag rätt sugen på Thailand, och då särskilt Koh Lanta. I Thailand är det varmt och skönt, det är billigt att leva och människorna är snälla och hjälpsamma. Men jag är öppen för andra idéer. Kanarieöarna har dykt upp från flera håll när jag har pratat med folk om det här, och ja, varför inte? Man slipper jetlag och långa flygresor. Vart vill du åka? 

– Men jag har inte råd att vara borta i flera månader.

Min förhoppning är att boendet inte ska behöva bli så dyrt om vi delar på det. Dessutom är det förmodligen billigare att leva än i Sverige. Om du är borta en längre period kan du kanske hyra ut din bostad hemma? Och resan är ju lika dyr oavsett hur länge du är borta, så man kan i princip säga att du tjänar på att vara borta länge :-)

– Men jag känner ju inte dig, inte kan vi väl åka iväg tillsammans?

Så klart att vi kan! Hör av dig så lär vi känna varandra innan! Bor du i Stockholm som jag så ser vi till att träffas. Annars får vi väl hänga i sociala medier och lära känna varandra. Jag har ju tänkt jobba under vistelsen, så jag vill gärna ha hyfsat med lugn och ro i huset både på dagarna och nätterna (även om det förstås finns utrymme för trevliga samkväm om kvällarna). Om det här inte passar dig, till exempel om du är en festprisse som tänker hålla igång hela nätterna eller om du tänker ha småbarnen med dig så föreslår jag att vi i stället försöker hitta varsin bostad i närheten av varandra och umgås i lagom dos :-)

Så vad säger du, ska du med? Kommentera här eller hör av dig på jenny snabel-a iklartext punkt se.

Ibland tar livet oväntade krumsprång

Tänk om någon hade sagt till mig när jag gick i gymnasiet att ”om 16 år kommer du att skriva en företagarhandbok”. Jag skulle ha skrattat ihjäl mig åt den feta lögnen. Fast ordet fet fanns nog inte i den betydelsen då.

Jag läste ekonomi på gymnasiet och hatade det med all den kraft som finns i en finnig författaraspirerande tonårings själ. Min ekonomilärare var säkert en fena på ekonomi, men han måste ha skolkat från lärarutbildningens pedagogikdel. Det fanns inte på hans karta att förklara för elever som inte förstod eller att kanske till och med försöka få oss elever att dela hans passion för ekonomi.

Av alla ekonomilektioner som jag gäspade mig igenom under de tre gymnasieåren var de allra värsta de när vi förväntades delta i något som hette UF. Ung Företagsamhet, tror jag att det stod för. Som grupparbete skulle vi starta ett företag med allt vad det innebar med bokföring, marknadsföring och fan och hans moster.  Men det fanns en bakväg. De som verkligen inte i hela helvetet kunde tänka sig att leka företag fick sitta kvar i klassrummet och fylla i tråkiga svar på lika tråkiga frågor om något annat ekonomiskt som jag sedan länge har glömt. Jag kunde inte för mitt liv tänka mig att jag någonsin skulle få nytta av att veta hur man startade företag. Så jag valde fylleriövningarna och tillsammans med ett par lika finniga klasskamrater satt jag kvar i klassrummet och surade medan de mer företagsamma klasskamraterna sprang ut och startade företag så att det sjöng om det.

Åtta år senare startade jag min språkkonsultfirma Klartext. Ytterligare åtta år senare skrev jag företagarhandboken Den snälla företagaren. Ibland tar livet oväntade krumsprång.

Hur länge vill du jobba?

Jag läser i DN att fler och fler väljer att fortsätta jobba efter 65 (länk borttagen pga trasig). Det låter bra, tycker jag. Bra att vi fortfarande är så pigga att vi orkar jobba. De som jag känner som är i 65-årsåldern ligger inte på latsidan, oavsett om de jobbar eller inte. Och så är det förstås bra för Sveriges ekonomi att vi jobbar längre. Själv har jag 30 år kvar till 65, och det blir garanterat jobb åtminstone ett par år till efter det, för jag tror att pensionsåldern i Sverige kommer att vara högre då.

Men sedan då? Kommer jag att fortsätta jobba även när jag inte behöver? Det beror förstås lite på vad jag gör då. Jag lär ju inte sluta skriva bara för att jag uppnår en viss ålder.  Snarare är det då om inte förr som jag har ordentligt med tid för att skriva – när jag inte längre behöver jobba ihop till hyran. Det vill säga om har lyckats tjäna ihop till någon pension till dess, vi får väl se. Men firmans uppdrag då, skulle jag sluta med dem? Nej, jag gissar att jag snarare kommer att välja kräset bland dem. De roliga uppdragen vill jag så klart fortsätta med. Men de tråkiga lämnar jag över till någon annan.

Alltså: jag skriver mest och tar något uppdrag då och då. Och så vill jag vara mer ledig än nu. Åtminstone tre dagars helg varje vecka. Vid det laget kommer jag ju också att få in pengar regelbundet från alla böcker som jag har skrivit (förstå hur många böcker jag hinner skriva på 30 år!) Tillsammans med de roliga uppdragen och (den förmodligen usla) pensionen så borde jag väl få ihop det jag behöver. Visst låter det som en härligt bortskämd tillvaro?

Hur länge vill du jobba?

Alla behöver semester

En del människor i min omgivning tar aldrig semester. Ofta handlar det om egna företagare. De har inte råd att vara lediga eller vågar kanske inte säga nej till kunderna. Andra är författare men har en anställning inom något annat till vardags. På semestern tar de chansen att skriva på heltid, så någon egentlig ledighet blir det inte.

Själv är jag noga med att ta semester, särskilt på sommaren. Jag behöver tid, rejält med tid, till återhämtning och reflektion för att orka vara en kreativ och produktiv företagare och författare resten av året. Det handlar inte om att jag är lat utan om ren självbevarelsedrift. Att låta bli att ta ledigt och i stället hålla igång mitt soloföretag även under sommaren skulle ge mer pengar för stunden. Om jag skrev även under sommaren skulle jag kunna skriva klart mina böcker snabbare. Men jag är övertygad om att det skulle ge mindre pengar och färre böcker på sikt; utan semester skulle jag jobba sämre resten av tiden och kanske bränna ut mig, med sjukskrivning och uteblivna inkomster som resultat.

Alla är vi olika, och tidigare har jag tänkt att det kanske fungerar för vissa att aldrig ta semester. Att det finns människor som klarar att jobba år efter år utan uppehåll. Som laddar batterierna samtidigt som de arbetar. Som faktiskt inte vill ha semester. Men just nu tvivlar jag på det. Jag läser Facebookstatusar från dem som har jobbat hela sommaren och som tänker fortsätta med det under hösten. Och de verkar inte det minsta nöjda. Snarare verkar de trötta, håglösa och lite avundsjuka på oss som har haft ledigt. Jag känner nog ingen som kan jobba året runt utan semester och som mår bra av det och trivs med det. Gör du?

Jag har så klart också ett behov av att dra in pengar och att behålla mina kunder. Men som företagare behöver man ibland göra investeringar. Jag vill, som ni vet, vara en snäll företagare och jag tror på att vara snäll mot sig själv genom att investera i sin egen semester.  För jag tror att alla behöver semester. Vad tror du?

Pin It on Pinterest