Det har väl inte undgått någon att det är bokrea. Akrobaten som e-bok finns till värsta fyndpriset just nu: 33 kronor på Bokus, 35 kronor på Adlibris. Om du inte har läst den än så hoppas jag att du passar på det här tillfället.
Akrobaten som e-bok på Adlibris
Har du varit på bokrean än? I så fall, vilket är ditt bästa fynd?
I morgon står jag i Söderhallarna och säljer böcker igen. Sista dagen med julklappspriset 100 kr för Akrobaten. Jag kommer även att ha med mig Tydliga texter – snabba skrivtips och språkråd och Den snälla företagaren – praktiska affärstips för småföretagare.
Jag är på plats klockan 12 och stannar så länge jag orkar och det är människor i omlopp som är intresserade av böcker. När jag stod där på fredagen för två veckor sedan så hände det inget från kanske 17.30 eller så, så det finns risk att jag packar ihop runt den tiden.
Kom förbi och säg hej och kramas!
I dag har jag signerat böcker i Näsbyparks bokhandel i Täby. Det är min hemmabokhandel och om du råkar vara i närheten så tycker jag verkligen att du ska titta in där. Det är ungefär världens minsta bokhandel och ändå har de liksom allt i sortimentet. Jag förstår inte hur de bär sig åt. Och så kunnig och hjälpsam personal på det. Jag skulle kunna tänka mig att stå där alla lördagar i december – varje år :-)
En strid ström av boksugna människor kom in i bokhandeln den här lördagen, och trots att jag bara stod där i en timme så hann jag sälja en del böcker. På bilden syns jag med supertrevliga bokhandelschefen Elisabeth.
När min timme var slut lämnade jag över stafettpinnen till Lars Kepler. Vi hann bara prata några ord men de var mycket trevliga.
En bra lördag, helt enkelt :-)
I morgon signerar jag Akrobaten i Näsbyparks bokhandel 12–13. Och precis efter det, klockan 13 alltså, kommer självaste Lars Kepler och signerar. Jag är förband åt dem, kan man säga ;-) Du som har vägarna förbi Täby i morgon kan alltså få träffa både mig och Lars Kepler om du slinker in i Näsbyparks bokhandel strax före 13. Gört! :-)
Det här är min hemmabokhandel. Den är supermysig, så det blir kul att signera där igen. Så här såg det ut under förra årets signering:
Å vilken fin recension av Akrobaten hos Lingonhjärta!
Det här är faktiskt den typ av recension som gör mig allra gladast: när det framgår att boken har framkallat ordentligt med känslor hos läsaren. Det är ju det man vill som författare: få läsarna att känna något. Precis som jag själv som läsare vill känna något när jag läser böcker. Jag måste bara få skryt-dela med mig av några citat ur recensionen:
I den här boken blir jag helt vansinnigt upprörd över beteendet hos vissa karaktärer. Ibland känner jag det som att jag ville slänga boken i golvet för att de var så otroligt irriterande. Fast ändå fortsatte jag att vända blad. Och fort gick det att läsa. Och jag läste och jag läste och jag läste och jag kunde inte sluta läsa.
Leila, Toms fru är vansinnigt naiv och det är henne som min frustration mestadels riktar sig in på. Jag skulle helst av allt bara vilja ge henne en örfil så hon vaknar upp till verkligheten.
Boken är också väldigt lättläst och språket är enkelt något som jag uppfattar kan vara svårt att få till bra men Forsberg lyckas alldeles utmärkt med detta. Jag gillar också att jag blir väldigt upprörd och irriterad av karaktärerna för när känslor skapas som är så starka över karaktärer så vet man att författaren har gjort ett bra jobb av att bygga upp dem. Jag gillar också att de på sina sätt är enkla för ofta i böcker är det lätt att kräva komplicerade karaktärer men ibland är livet mycket enklare än så.
Den här recensionen gav mig en riktig kick, och det kan verkligen behövas. Innan dagen är slut ska jag nämligen skicka tsunamimanuset till redaktören. Och jag är INTE klar än. Det blir en lång dag.
Jag har fått en så fin Facebookrecension av Johannes Vivers, som köpte Akrobaten av mig när vi träffades på Författarkliniken för någon månad sedan. Hurra! :-)
Jag har just läst ut Akrobaten, skriven av Jenny Forsberg.
Vi kommer rakt in i värmen (och kylan) hos en på ytan vanlig kärnfamilj i Täby. Mamman flyr sin kärlekslösa verklighet med hjälp av smäktande erotiska böcker, och pappan flyr från både samhällets regler och moral genom att fiffla med allt som fifflas kan och genom att ha flera förhållanden parallellt. Dottern flyr sig själv in i drogernas och festens värld, och sonen vill mest springa ifrån hela tonårstiden, bortsett från gymnastiken som han älskar, vilket manifesteras i hans personliga skyddsföremål – en liten akrobat.
Eftersom Jenny är språkkonsult förväntade jag mig ett bra och tajt språk, och de förväntningarna infriades med besked. Meningarna är korta och effektiva. Gestaltningen är genomtänkt enligt formeln ”rätt detaljer i stället för många”.
Den enda negativa kritik jag har är att jag skulle vilja få en hint om upplösningen av sonens stora dilemma i slutet av boken. Där kände jag mig lite frustrerad.
Överlag är Akrobaten en mycket fin debutroman. Den passar för såväl ungdomar som vuxna, och det ska bli spännande att se vad Jenny Forsberg kommer med härnäst.
Akrobaten har fått en recension hos Zellys bokblogg, som gör mig glad. Något av det allra roligaste med att vara författare tycker jag är när mina böcker framkallar känslor hos läsarna. Jag vill att de ska bli glada, arga, ledsna eller upprörda. Så här skriver Zelly om en av bokens huvudpersoner Tom:
Den här karln fick mig så oerhört frustrerad, jag ville bara ta honom och skaka om honom eller ge honom en riktigt ordentlig käftsmäll.
Zelly skriver att Akrobaten är en bok som passar både tonåringar och vuxna. Det värmer i författarhjärtat – min känsla är annars att den inte har nått ut till så många tonåringar som jag skulle vilja.
Tack Zelly för ett fint blogginlägg! :-)
Morsan satt vid köksbordet och läste en av sina tradiga kärleksromaner. Anna satte sig bredvid. Morsan log och fortsatte att läsa.
”Ska inte du äta frukost?” frågade Anna.
”Nej, jag får bara dricka en kopp kaffe med en sockerbit. Jag går på danska rikshospitalets diet.”
Anna höll tyst. Det här var inte rätt tillfälle att prata om puckade dieter.
”Mamma”, sa Anna när hon suttit tyst en stund och bara andats.
”Mmm …” Hon var fortfarande koncentrerad på boken.
”Jag vill snacka om en grej.”
Det här är ett utdrag ur min roman Akrobaten, som du till exempel hittar här:
Solen vräkte ner över villaområdet. Det hade kunnat vara högsommar och inte bara slutet av maj. Inte en vindpust krökte grässtråna på de välansade gräsmattorna i Näsbypark. Tulpanerna blommade. Syrendoften spreds från de gröna häckarna i området och blandade sig med lukten av bräckt vatten. Några skator skränade i en trädgård.
Svetten droppade ner i Susannas ögon. Hon strök med handen över ansiktet för att stoppa den svidande rännilen. Det blev ett missprydande svart oljestreck tvärsöver pannan. Hon blinkade för att se bättre och torkade sedan ögonen med en trasa som hängde ut från bakfickan på det smutsstrimmiga blåstället. Susanna sög åt sig det gassande solskenet och tänkte på att det var långt till vintern.
På en stenmur bredvid hördes Våren av Vivaldi. Susanna köpte en ny mobiltelefon varje årstid. Ringsignalen var alltid en av Vivaldis De fyra årstiderna.
”Jag måste köpa en sommartelefon”, sa hon högt och försökte låta bli att olja ner telefonen när hon svarade.
Det här är ett utdrag ur min roman Akrobaten, som du till exempel hittar här:
En taxi närmade sig på vägen. Räddningen. Leila viftade med handen och bilen stannade vid vägkanten. Hon öppnade dörren till baksätet och klev in.
”Vart ska du?” undrade chauffören.
Leila gav honom adressen hem till villan på Fridhemsvägen.
”Du kan gå dit, det går fortare, jag måste åka runt med bilen.”
Det skulle väl inte han bry sig om! Fick hon inte själv bestämma hur hon skulle göra?
”Jag har skoskav. Jag kan inte gå en meter till.”
Det här är ett utdrag ur min roman Akrobaten, som du till exempel hittar här:
