Ta referenser på ditt kommande förlag

Häromdagen skrev jag ett mejl till en person som behövde råd om att skriva kontrakt med ett förlag. Och då slog det mig: man borde naturligtvis se till att ta referenser på ett förlag som man är på väg att gå in i ett samarbete med! På förlagens webbplats hittar man ju information om de författare som redan är utgivna där, eller åtminstone om böckerna som förlaget ger ut och med den informationen går det ju bra att leta reda på författarna.

Mitt tips till dig som har ett förlag på kroken är alltså: Ta kontakt med en eller flera av författarna som redan är utgivna på förlaget. Fråga vad de tycker om samarbetet med förlaget. Är de nöjda? Känner de sig sedda av förlaget? Är de nöjda med hur förlaget jobbar med marknadsföring? Har de fått gehör för sina egna marknadsföringsidéer? Har boken sålt bra? Och andra frågor som är viktiga för dig. Själv har jag inte gjort det här tidigare och jag förstår faktiskt inte varför jag inte kom på det förrän nu.

Har du tagit referenser på ditt förlag? Skulle du kunna tänka dig att göra det?

Bloggbokcirkel

I torsdags kväll var jag på bloggbokcirkel. Prosa & marmelad heter den. De bjuder in ett gäng bokbloggare som får läsa och diskutera en bok under trevliga former. Jag har inte lyckats lista ut hur jag hamnade på sändlistan – jag har ju inte ens någon bokblogg – men jag tyckte att det lät trevligt, så jag anmälde mig. Just den här kvällen höll bokcirkeln till hos barn- och ungdomsbokförlaget Bonnier Carlsen, och det var verkligen trevligt. Jag gillar det här sättet att jobba med marknadsföring. Som inbjuden känner man sig lite VIP. Jag fick:

  • en trevlig kväll med mingel och nätverkande
  • boken vi diskuterade: Resten får du ta reda på själv av Lauren Oliver – en ungdomsbok som jag gillade skarpt
  • ljuvligt surdegsbröd, ost och fikonmarmelad, från kocken Sebastien Boudet
  • höra ett Skype-samtal mellan Lauren Oliver och hennes svenska förläggare
  • höra författaren Lina Fors bli intervjuad av sin förläggare om sina böcker
  • en goodiebag med en massa smått och gott, bland annat flera böcker förstås – och manuset till den svenska översättningen av Lauren Olivers nästa bok Delirium, som kommer på svenska senare i vår.

Och så går alla bloggare förstås hem och bloggar och det här, berättar hur trevligt det var och gör reklam för böckerna och Bonnier Carlsen. Är inte det här en riktigt bra marknadsföringsgrej? Borde inte småförlagen haka på det här och göra bloggbokcirklar de med? Det borde gå att hitta samarbeten liknande det här – har man ett förlag specialiserat på handarbetsböcker kan man slå sig ihop med en butik som säljer garn och som vill bjuda på gratis varuprover för att dra kunder till sin butiken. Bara för att ta ett exempel. Det kanske redan finns massor av sådant här, bara att jag inte har hört talas om det tidigare. Har du varit på liknande aktiviteter? Eller gav det här blogginlägget dig några idéer till marknadsföringsaktiviteter?

Ska förlagen ta över ansvaret för böckers innehåll?

Enligt DN pågår det en statlig utredning om att flytta ansvaret för en boks innehåll från författaren till förläggaren (länk borttagen pga trasig). I artikeln yttrar sig några författare och förläggare, som verkar tämligen eniga om att det här är en dålig idé. Om det är förläggaren som har ansvaret så innebär det att förlaget måste gå in och styra hårdare vad som står i texten. Författaren kan alltså inte få sista ordet, och den fria konsten (om det nu finns någon sådan och om man nu ska vara lite pretto) är hotad.  Bokförläggaren Kristoffer Lind säger till exempel att ”vi kommer att få en mer förlagsstyrd och försiktigare litteratur”.

Men det som inte framgår i artikeln och som jag undrar är: Vad är bakgrunden till det här förslaget? Vilka är argumenten för att flytta över ansvaret till förlaget? Är det någon som är insatt och kan berätta mer?

Vilket är mitt blivande romanförlag?

Som ni har förstått letar jag efter ett förlag som vill publicera mina romaner. Förlaget bör vara intresserat av ett långsiktigt samarbete och uppskatta att jag som författare arbetar hårt med att marknadsföra mina böcker. Jag har skrivit manus till en spännande psykologisk thriller som jag gärna vill ge ut. Här är några anledningar till att den kommer att sälja mer än böcker av andra romandebutanter:

  • Jag är en envis marknadsförare. Mitt arbete med en bok slutar inte när boken finns i tryck. Då börjar jag bearbeta målgruppen, pressen, bokhandeln och mitt eget nätverk.
  • Jag har redan en fackbok ute på marknaden. Tydliga texter. Snabba skrivtips och språkråd har sålt nästan 3 000 ex sedan den kom ut i augusti 2008.
  • Jag fick ett antal tidningar att skriva om Tydliga texter i samband med att den kom ut och jag kommer att arbeta med PR på samma sätt för min kommande roman.
  • Jag syns i sociala medier och kommer att marknadsföra romanen bland annat på Twitter och Facebook.
  • Jag har en författarblogg, där jag självklart kommer att skriva om boken både innan den kommer ut och när den väl är ute.
  • I slutet av det här året kommer jag att ha en fackbok till ute, Den snälla företagaren.
  • Jag är en produktiv författare. Ett första utkast till nästa roman finns redan. Och självklart har jag idéer inför kommande böcker. När nästa roman är färdig kommer jag att skriva en till. Och en till. Jag kommer även att skriva fler fackböcker.

Som jag har skrivit om tidigare så har jag en känsla av att många förlag inte bryr sig så mycket om det här utan bara tittar på själva manuset. Har du tips på ett förlag som tänker i samma banor som jag?

Hur hitta förlaget som ser mer än bara mitt manus?

Nu tänker jag skriva om ett av mina favoritämnen. Det är förstås konstigt att kalla något som gör mig irriterad för favoritämne, men det är i alla fall ett ämne som jag gärna diskuterar.

Jag försöker hitta ett förlag till romanen A, som är en psykologisk thriller. Att få en roman utgiven av ett förlag om man inte har fått det tidigare är inte det lättaste. Det figurerar lite olika siffror i sammanhanget, men en vanlig siffra som jag hör är att 2 promille av alla manus som kommer in till ett förlag blir utgivna. I år är det tydligen värre än vanligt dessutom; många förlag skär ner på utgivningen som en följd av de skakiga tiderna.

Jag har skickat romanen A till ett antal förlag och flera av dem har refuserat den. Refuseringarna består av förlagens standardbrev som brukar vara formulerade ungefär så här om det är ett av de större förlagen: ”Tack för att vi fick läsa A. Tyvärr måste vi tacka nej till att ge ut manuset. Varje år får vi in sisådär en fyra miljarder manus och av dem ger vi endast ut ett fåtal. På grund av den stora mängden manus har vi sällan möjlighet att ge personliga omdömen.” Om det är ett mindre förlag är motiveringen istället att ”Vi ett litet förlag som bara ger ut ett fåtal titlar per år.”

Men nu till det som irriterar mig: När jag skickar ett romanmanus till ett förlag så skickar jag med ett följebrev med information om vem jag är, vad jag har skrivit tidigare och så vidare.  I mitt följebrev berättar jag om hur jag jobbar med marknadsföring av mina böcker och jag nämner några av de medier som skrev om min förra bok, Tydliga texter.

Jag är säker på att jag kan sälja fler romaner än de flesta författare med ett lika bra – eller bättre – manus eftersom jag kommer att jobba hårdare med marknadsföringen. Men inget, jag upprepar: inget förlag har ens kommenterat vem jag är och varför de inte vill samarbeta med mig. Jag får bara standardsvaret att de tyvärr inte kan satsa på mitt manus. Men mig då? Mig kan de väl satsa på? Jag kanske kunde utfärda någon garanti, typ ångerrätt om vi inte säljer si och så många böcker?

Räkna med att jag återkommer till det här, det är som sagt ett av mina favoritämnen. Har du några erfarenheter eller åsikter i frågan? Kommentera gärna.

Pin It on Pinterest