Jag är insnöad

Jag är alltid antingen av eller på – jag har oerhört svårt att göra saker halvhjärtat. På gott och ont förstås. Gott för att jag får saker gjorda. Ont för att om jag väl har tagit på mig att göra något – eller om jag bara snöar in på att göra något – så gör jag det ända in i kaklet. Det innebär att om jag satsar på att göra fel sak så märker jag ofta inte det förrän jag har gjort klart – eller förrän jag har hållit på med just det under väldigt lång tid, kanske flera år.

Just nu har jag snöat in på att ta fram en webbkurs om hur man skriver tydliga texter. Brukstexter alltså, sådana som man skriver i jobbet: mejl, rapporter, webbtext, olika typer av informationsmaterial och så vidare. Materialet bygger på min bok Tydliga texter. Jag har tidigare haft det här som en distanskurs som jag har kört via mejl, men jag fick aldrig någon riktig lönsamhet i det. Jag la mer tid på att ge återkoppling till varje kursdeltagare än vad jag tyckte att jag kunde ta betalt för om kursen skulle ha ett konkurrenskraftigt pris. Och dessutom var det en del administration. Nu bygger jag webbkursen så att den ska bli helt automatiserad i stället. Tanken är alltså att den inte ska kräva någon handpåläggning alls från min sida utan sköta sig helt själv. Att skaffa mig passiva inkomster är en återkommande drivkraft i mitt arbetsliv. Jag hoppas att det här med webbkurser är rätt grej att snöa in på då.

Man skulle kunna tänka sig att det var snabbt gjort att ta fram den här kursen när jag redan har skrivit boken som den bygger på och dessutom har gjort en distanskurs av materialet tidigare. Men nej. Det tar tid. Så jag jobbar på, när jag har tid vid sidan av andra åtaganden. Och är ständigt frustrerad över att den inte blir klar och att jag inte har tillräckligt med tid att lägga på att ta fram kursen.

Och det här känner jag ju igen från allt jag gör, till exempel skriva böcker: jag är otålig och frustrerad över att saker tar lång tid. Samtidigt tycker jag mig aldrig ha möjlighet att bara släppa allt och jobba helt och hållet med en sak i taget: att skriva klart en bok eller göra klart en webbkurs och tacka nej till allt annat under tiden. För då har jag inga inkomster under den perioden, vilket kräver dels att jag har jobbat ihop en buffert sedan tidigare dels att jag känner mig säker på att det här faktiskt kommer att dra in pengar sedan. En buffert brukar jag oftast ha – om jag inte har kört den i botten förstås. Jag skulle inte våga leva det frilansliv jag lever utan att ha en buffert; det kommer alltid att finnas månader när jag inte drar in några pengar. Men att vara säker på att en bok eller som i det här fallet en webbkurs kommer att dra in pengar sedan, nej, där har jag hittills aldrig varit. Och det är verkligen inte alla böcker som har dragit in några pengar att tala om.

Så jag fortsätter att göra flera saker parallellt, att snöa in på något och att vara frustrerad över att inte kunna lägga tillräckligt med tid på det, och över att alla projekt tar betydligt längre tid än jag skulle vilja. Förr eller senare brukar de ju i alla fall bli klara.

Snöar du in på saker? Blir du frustrerad på att saker tar lång tid eller har du ett bättre system än jag för att få saker klara – eller för att inte bli frustrerad över att de inte blir klara?

20161001_154439.jpg

Premiär för familjen Introvert i dag

I dag är det premiär för familjen Introvert – en tecknad serie som jag gör ihop med maken. Vi kommer att släppa en seriestripp varje vecka som handlar om familjen Introverts vardag. Familjen bygger förstås löst på oss själva – de har till och med våra namn. Men det mesta som händer är påhittat, och det som har en kärna av verklighet har vi oftast skruvat till en smula.

Jag skulle säga att vi har två eller möjligtvis tre syften med den här serien:

  1. Den ska vara rolig – och då förmodligen inte så skratta-högt-rolig utan mer le-igenkännande-rolig.
  2. Den ska ge introverta en upplevelse av att ”aha, jag är inte ensam – det är fler som känner så här”. Att få introverta att känna att det är okej att vara introvert.
  3. Det tredje syftet är kanske lite mer tveksamt, men det vore roligt om serien även fick den som inte själv är introvert men som har introverta i sin omgivning att förstå att ”min partner/kollega/kompis är kanske inte knäpp utan bara introvert”.

Så här ser den första seriestrippen ut. Följ serien varje vecka på @familjenintrovert på Instagram eller familjenintrovert.se.

familjen-introvert-presentation

Boksläpp: Från ljugarbänken i Täby

Den 20 oktober är det äntligen dags för boksläpp för Från ljugarbänken i Täby. Det är en presentbok med snygga bilder från Täby, och femton fantastiska berättelser som utspelar sig på olika platser i kommunen. Boken är ett samarbete mellan ett antal personer ur nätverket Täbyförfattarna. Jag bidrar med en novell i boken – novellen är ett utdrag ur min roman Akrobaten. Dessutom är jag bokens redaktör.

Vill du komma och fira? Då är du varmt välkommen att komma och dricka bubbel och höra oss berätta om boken. De enda två kraven är att du 1) anmäler dig i Facebookeventet 2) orkar åka till Täby, ha ha :-) Vi håller till på Café Mumma i Roslags Näsby centrum den 20 oktober kl 17–21. I sagda Facebookevent hittar du även mer information om releasefesten och om boken.

Hurra, vad kul det känns att Från ljugarbänken i Täby snart är ute!!

foretagsutskick_omslag

Bokmässa eller inte bokmässa

Jag valde att inte åka till bokmässan i år. Heller. Det är väl tre år sedan jag var där nu, tror jag. Det är alltid ett knepigt beslut. Så här ungefär såg för och mot-listan ut för mig i år:

För att åka till bokmässan

  • Det är vansinnigt roligt.
  • Det är kul att få en paus i vardagen, komma iväg och göra något annat, få nya intryck.
  • Alla är där – årets bästa tillfälle att nätverka i bokbranschen.
  • Det är ett tillfälle att utbilda sig – om man som jag inte har något förlag att stå i montern hos så finns det tillfälle att gå på seminarier och lära sig nya saker, om böcker och om ungefär allt annat.

Mot att åka till bokmässan

  • Det tar otroligt mycket energi, framför allt för att det händer så mycket och jag är så social. Jag brukar vara helt dränerad på energi efteråt, skulle egentligen behöva flera dagars semester efteråt och ofta har jag knappt orkat vara social alls den närmaste månaden efter mässan. Så kan det gå om man är introvert och går för långt utanför introvertbubblan.
  • Det är dyrt. Inte att gå in på mässan, men att bo på hotell de dagar som ett hotellrum i Göteborg är dyrast på hela året. Dessutom blir det merkostnader i form av till exempel restaurangmåltider i flera dagar och seminariekort om man ska gå på seminarier (Det kostar 500 kronor om man är med i Författarförbundet, och det känns prisvärt. Annars kostar det ungefär hur mycket som helst. Fast på söndagen är seminarierna gratis, så om du inte är med i Författarförbundet är det på söndagen du ska vara där.)

Motlistan vinner i år

Motlistan väger över. I och med att jag inte har något förlag att stå i montern hos så har jag inget särskilt ärende till mässan. (Mina två senaste böcker har jag ju gett ut själv och de tidigare är gamla och dessutom uppköpta av andra förlag än de som gav ut dem från början.) Att själv ha en monter känns absolut inte som ett alternativ för mig. Dels för att det är tokdyrt – någonstans i krokarna av 25000 kronor för den minsta montern om jag minns rätt – dels för att jag inte har någon metod som säljer särskilt mycket böcker på en mässa.

Bokmässan är inte den säljkanal som fungerar bäst för mig

De gånger jag har stått i ett förlags monter på bokmässan har jag bara sålt några enstaka böcker. Jag, en okänd författare som inte är någon utpräglad säljare, och mina böcker, som inte sticker ut på något särskilt sätt, säljer helt enkelt inte på bokmässan utan att vara i något större sammanhang. Låter det som att jag är bitter nu förresten? Det är jag inte. Det är bara inte ett försäljningssätt som passar mig och mitt författarskap så därför väljer jag bort det just nu. Vid tillfällen när jag kan stå i ett förlags monter är läget ett annat.

Skulle jag åka till bokmässan skulle det vara för att roa mig. Inget fel i det, men just nu prioriterar jag att lägga energi och pengar på annat. Förresten undrar jag varje år hur alla kan ha råd att bo på Gothia. Ja, om man inte har ett förlag som betalar alltså, men jag tycker mig se att även en helt del egenutgivare bor där. Det är ju svindyrt! Och en del bor där typ onsdag till måndag. Och njuter i deras spa. Nu pratar vi en budget som närmar sig mina sju veckor på La Gomera. Uppenbarligen har vi olika prioriteringar, och det här är mycket långt från den budget jag kan lägga på en bokmässa. Men vilket år som helt nu kommer jag att vara rik. Då ska jag också bo på Gothia i fem nätter och gå på spa. Då kanske jag inte är så sliten efter mässan. Ser fram emot det :-)

Nu när jag ser uppdateringarna från mässan i mina sociala medier-flöden så är jag som vanligt kluven. Den starkaste känslan är faktiskt: ”Vad skönt att jag inte är där i vimlet; jag får huvudvärk bara att tänka på det.” Och så den andra känslan: ”Det är ju så roligt att vara där. Nästa år ska jag dit!”

20160923_135637.jpg
Saker jag gör i stället för att vara på bokmässan: gå på mysiga höstpromenader.

Täbyförfattarna på Täby Kyrkby bibliotek

På Täby Kyrkby bibliotek träffar du mig och flera av mina kolleger från Täbyförfattarna torsdagen den 6 oktober. Kom gärna och hör oss prata om vår kommande bok Från ljugarbänken i Täby. Och om våra andra böcker förstås. Anmäl dig till biblioteket i förväg – läs mer om det i Facebookeventet (uppdatering: länk borttaget pga passerat event). Välkommen!

omslagsfoton-9181

Från ljugarbänken i Täby – hur går det?

Jag har inte pratat om Täbyboken ”Från ljugarbänken i Täby” på länge.  Du vet, den som jag gör med mina kolleger i Täbyförfattarna. Den med de snygga bilderna från Täby.  Och fina, roliga och spännande noveller som jag är redaktör för. Där jag har bidragit med en novell som är ett utdrag ur Akrobaten. Ja, just den. Hur går det egentligen? undrar du nu förstås.

Jo, tackar som frågar, det går framåt! Vi har beställt tryckning och just nu planerar vi som bäst för releasefest i Täby om en månad. Senast i går hade vi ett konstruktivt möte och nu går vi in i slutspurten inför boksläppet. Så fort vi har spikat datum och lokal för festen så lovar jag att berätta mer.

Fast du kanske har fullt upp med att planera bokmässan just nu? Själv åker jag inte dit i år, och det känns rätt skönt. Det är superkul att vara där, men för mig kostar det också mycket energi, så det känns skönt att få spara den till annat. Slutspurten för Från ljugarbänken i Täby, till exempel. Det kan behövas, för det är fortfarande en del jobb kvar.

Gå på boksläpp och träffa andra författare

I går var jag på boksläpp för Åsa Bonellis nya bok Vid ögonblickets slut. Jag köpte boken förstås – jag tycker att det ingår när man är på bokrelease att man köper boken för att stödja författaren. Dessutom är det en bok som jag verkligen ser fram emot att läsa. Åsas förra bok Stanna innan du går är en kärlekshistoria i skärgårdsmiljö som jag tyckte mycket om.

Något som är trevligt när jag går på boksläpp är att prata med alla de andra författare som jag träffar där – ha ha, ibland tänker jag att boksläppen bara är ett tillfälle för inbördes beundran oss författare emellan :-) Det här författarkollektivet är ett gäng som jag känner ganska ytligt men som är mycket sociala och trevliga, och det är alltid roligt att träffa dem. Och så har vi ju skrivandet gemensamt, så det är ett bra tillfälle att utbyta tankar och idéer med andra som också skriver. Få veta vad de skriver på just nu, hur det går med den senaste boken. Prata skrivande och redigeringsångest. Hur svårt det kan vara att hitta ett förlag. Helt enkelt känna att man inte är ensam. Och ibland hamnar jag i samtal som går lite djupare än det snabba och ytliga.

Så här års kan den partysugna gå på flera boksläpp varje vecka. Jag har dock prioriterat ganska hårt den här gången – jag behöver ju få lite annat gjort också. Men jag är glad att jag gick på Åsas boksläpp igår.

20160915_181208.jpg

Göra många saker tar längre tid

I dag funderar jag på det här: att göra många olika saker ökar den totala tidsåtgången jämfört med att göra få saker. Det är i alla fall min teori. Det skulle i så fall bero på dels att det blir ställtid mellan varje aktivitet, dels att varje aktivitet tycks ha sin egen administration som måste skötas. Enligt den här teorin skulle det alltså gå åt mer tid att ha två halvtidsjobb än att ha ett heltidsjobb. Det blir ställtid för att koppla om mellan de olika aktiviteterna. Och kanske finns det en fysisk transportsträcka mellan de olika jobben; du kanske måste byta om mellan jobben och så vidare.

Jag tror att det är det här som gör att jag ibland kan ägna dagar åt administration, till exempel i dag, och hålla på och fippla med smågrejer som måste göras utan att någonsin få de där stora och viktiga sakerna gjorda. I dag är det som om varje bok jag har skrivit kräver att jag följer upp något och att varje webbplats jag har (och om man räknar dem som jag har tillsammans med maken är det en bunt) kräver att jag gör en uppdatering, och varje projekt jag jobbar i kräver att jag stämmer av något med någon.

Jag har alltid många olika saker för mig. Det är mycket som känns viktigt, det är mycket som jag egentligen vill göra men som just nu inte drar in pengar till hyran, det är mycket som är roligt.

Förmodligen förlorar jag i längden på att hålla på med för många saker. Jag skulle behöva välja. Eller snarare välja bort. Men eftersom jag inte har hittat en och endast en sak som jag både brinner så mycket för att jag vill göra det varje arbetsdag de närmaste decennierna och som jag dessutom tjänar tillräckligt med pengar på för att ha det drägligt ekonomiskt så fortsätter jag att göra för mycket. Vilket år som helst nu kommer jag att hitta det som funkar bäst så att jag kan välja bort några av de där andra sakerna som tar för mycket tid och gör mig splittrad :-)

Vad tror du om min teori? Gör du många saker eller få?

Publicerat den
Kategoriserat som balans

Fackböcker på gång

Bakom den här dörren sitter förlaget som kommer att ge ut min nästa fackbok om allt går som det ska. Det finns till och med en liten chans att det är två böcker som kommer ut där. Det är två språkböcker jag pratar om. Jag har ju tidigare gett ut två språkböcker: Tydliga texter – snabba skrivtips och språkråd och Blogga, tvittra och fejsbucka – kommunicera effektivt i sociala medier. Men det händer mycket i förlagsbranschen och sedan de böckerna kom ut är de sålda till ett annat förlag och jag har inget självklart förlag att gå till för den här typen av böcker.

20160908_170312.jpg

I går hade jag i alla fall ett mycket bra möte med den potentiella förläggaren – en klok person som jag känner och gillar sedan tidigare. Hen är definitivt intresserad av att ge ut den ena boken. Den andra ska vi prata vidare om. Så nu är det dags att ta tag i den första av böckerna. Grundmaterialet är redan skrivet; nu ska vi ”bara” komma på hur vi ska paketera och strukturera det. Jag ska ta mig en ordentlig fundering på det precis just nu. Håll tummarna för att jag kommer på smarta saker.

Ha en skön helg!

Jobba hemifrån – hur är det egentligen?

Att jobba hemifrån är mångas dröm och andras mardröm. Jag tror att det har mycket att göra med var man befinner sig på skalan introvert–extrovert. Själv är jag långt åt det introverta hållet och trivs galet bra med att jobba hemma.

Faktum är att jag har haft mitt hemmakontor som bas i fjorton år, och än har jag inte tröttnat. När jag har perioder när jag inte är hemma lika mycket som vanligt, till exempel för att jag tillbringar delar av min arbetstid med att sitta hos en kund och jobba, eller för att jag har en period med mer extroverta jobbaktiviteter, så blir jag tröttare än vanligt och skyr sociala aktiviteter som pesten på fritiden. Jag vill bara vara ifred.

Jobba hemifrån som författare

Att vara författare kan vara ett sätt att få jobba hemma – men de flesta av oss behöver ju ha ett annat jobb också för att få ekonomin att gå ihop. Fast jag sköter både mitt författarjobb och mitt språkkonsultjobb hemifrån. Dessutom tänker man kanske inte på att författarskapet även innehåller en hel del extroverta arbetsuppgifter. Det räcker inte med att skriva böckerna; du behöver vara ute och sälja dem också.

Jobba hemifrån – hur disciplinerad måste man vara?

”Vilken disciplin du har”, säger många som får reda på att jag jobbar hemifrån. Men jag kan meddela att det går precis lika bra att fejsbucka bort sin tid på ett hemmakontor som på en anställning. Kanske bättre faktiskt, eftersom jag inte behöver ha dåligt samvete inför en arbetsgivare för att jag hänger i sociala medier på arbetstid. Jag gör ju vad jag vill med min tid. Men om jag inte gör något som jag tjänar pengar på så behöver jag förr eller senare jobba ikapp med det där som faktiskt ger pengar. Så jag vet inte om man måste vara så otroligt disciplinerad just för att jobba hemifrån. Självklart måste du leverera det du ska i tid, men vilken anställd behöver inte det?

Jobba hemifrån – för- och nackdelar

Så vilka för- och nackdelar finns det med att ha kontoret hemma? Jag får ju erkänna att jag är partisk här; att räkna upp fördelar känns lätt som en plätt:

  • Jag behöver inte använda någon väckarklocka, utan kliver upp när jag vaknar. Det här är för mig det allra bästa med att vara egen. Ett liv utan väckarklocka är frihet för mig. (Och nej, det betyder inte att jag sover bort hela dagen.)
  • Jag har tio meter till jobbet och behöver inte lägga tid på att pendla.
  • Jag kan jobba någon helt annanstans än hemifrån om jag vill, till exempel på en balkong i Valle Gran Rey på La Gomera i januari.
  • Jag styr min tid själv, utom när jag har möten och andra åtaganden förstås. Det betyder till exempel att jag aldrig skulle få för mig att sitta framför datorn klockan åtta på morgonen. Då är jag upptagen med att göra yoga och meditera och sånt. Å andra sidan skulle jag aldrig sluta klockan fem heller om jag inte har någon särskild tid att passa på kvällen. Jag kan ta en promenad på eftermiddagen om det är fint väder. Men ärligt talat är jag inte så bra på att utnyttja det här som jag skulle kunna vara. Av någon anledning känns det bra att vara ledig när andra är lediga, framför allt på helgerna, så det blir aldrig av att jag tar ledigt en veckodag bara för att solen skiner och i stället jobbar på helgen. Men i teorin kan jag ju det :-)
  • Att jag styr min arbetstid själv gör det enklare att kombinera mitt jobb som språkkonsult, som ju är det som betalar min hyra, med jobbet som författare. Om jag skulle ha en anställning skulle jag antingen behöva skriva på kvällar och helger eller ha en arbetsgivare som gick med på att jag jobbade mindre än heltid så att jag fortfarande kunde vara författare på fredagar.
  • Jag behöver inte bli avbruten eller distraherad av andra i ett kontorslandskap.
  • Jag har ingen chef som bestämmer vad jag ska göra och var jag ska göra det – jag bestämmer allt själv. Om jag har en ofokuserad dag så behöver jag inte ha dåligt samvete inför en arbetsgivare för att jag inte gör skäl för lönen.
  • Jag behöver inte välja mellan att förbereda matlåda eller gå ut och äta dyr lunchmat utan kan lätt fixa något snabbt i köket.
  • Jag kan göra enklare hushållsarbete av typen köra en tvättmaskin medan jag jobbar och behöver inte ägna helgen åt det.

Nackdelar då, finns det verkligen några sådana? Jo, okej då:

  • Jag har inga kolleger att ta en fika och vara social med. Det här är inget jag saknar i min vardag, men nyligen när jag satt hos en kund och jobbade ett par dagar i veckan under en längre period – och hade lyckan att få jobba med oerhört trevliga människor – så blev jag påmind om vilken bra grej det är att ha kolleger.
  • Jobbet och fritiden sker oftast på samma plats, vilket kan göra det svårare att vara ledig. Jag har i alla fall kontoret i ett separat rum så att jag inte behöver se min arbetsplats hela tiden när jag är ledig.
  • Om jag har en ofokuserad dag när jag inte får något gjort så får jag inte heller någon lön.

Jobba hemifrån passar inte alla

Sammanfattningsvis finns det många för- och nackdelar med att jobba hemifrån och det passar inte alla. För mig är det utmärkt, men den som är mer extrovert och har ett större socialt behov vill antagligen ha människor omkring sig mer. Det finns förstås många olika medelvägar mellan att å ena sidan vara anställd och sitta i kontorslandskap hela dagarna och å andra sidan sitta hemma varje dag. Du kan vara anställd men ha möjlighet att jobba hemifrån delar av arbetstiden. Du kan köra eget men ha ett kontor att gå till, och själv välja hur ofta du vill gå till kontoret och hur ofta du vill jobba hemifrån. Du kan köra eget och sitta och jobba på ett café. Och så vidare.

Var och hur jobbar du bäst? Skulle du vilja ha det på något annat sätt än idag?

Mitt hemmakontor i bloggande stund: balkongen.
Mitt hemmakontor i dag: balkongen.

Pin It on Pinterest

Share This