marknadsföring och PR | Ett fritt liv

Bokmässa eller inte bokmässa

Jag valde att inte åka till bokmässan i år. Heller. Det är väl tre år sedan jag var där nu, tror jag. Det är alltid ett knepigt beslut. Så här ungefär såg för och mot-listan ut för mig i år:

För att åka till bokmässan

Det är vansinnigt roligt.
Det är kul att få en paus i vardagen, komma iväg och göra något annat, få nya intryck.
Alla är där – årets bästa tillfälle att nätverka i bokbranschen.
Det är ett tillfälle att utbilda sig – om man som jag inte har något förlag att stå i montern hos så finns det tillfälle att gå på seminarier och lära sig nya saker, om böcker och om ungefär allt annat.

Mot att åka till bokmässan

Det tar otroligt mycket energi, framför allt för att det händer så mycket och jag är så social. Jag brukar vara helt dränerad på energi efteråt, skulle egentligen behöva flera dagars semester efteråt och ofta har jag knappt orkat vara social alls den närmaste månaden efter mässan. Så kan det gå om man är introvert och går för långt utanför introvertbubblan.
Det är dyrt. Inte att gå in på mässan, men att bo på hotell de dagar som ett hotellrum i Göteborg är dyrast på hela året. Dessutom blir det merkostnader i form av till exempel restaurangmåltider i flera dagar och seminariekort om man ska gå på seminarier (Det kostar 500 kronor om man är med i Författarförbundet, och det känns prisvärt. Annars kostar det ungefär hur mycket som helst. Fast på söndagen är seminarierna gratis, så om du inte är med i Författarförbundet är det på söndagen du ska vara där.)

Motlistan vinner i år

Motlistan väger över. I och med att jag inte har något förlag att stå i montern hos så har jag inget särskilt ärende till mässan. (Mina två senaste böcker har jag ju gett ut själv och de tidigare är gamla och dessutom uppköpta av andra förlag än de som gav ut dem från början.) Att själv ha en monter känns absolut inte som ett alternativ för mig. Dels för att det är tokdyrt – någonstans i krokarna av 25000 kronor för den minsta montern om jag minns rätt – dels för att jag inte har någon metod som säljer särskilt mycket böcker på en mässa.

Bokmässan är inte den säljkanal som fungerar bäst för mig

De gånger jag har stått i ett förlags monter på bokmässan har jag bara sålt några enstaka böcker. Jag, en okänd författare som inte är någon utpräglad säljare, och mina böcker, som inte sticker ut på något särskilt sätt, säljer helt enkelt inte på bokmässan utan att vara i något större sammanhang. Låter det som att jag är bitter nu förresten? Det är jag inte. Det är bara inte ett försäljningssätt som passar mig och mitt författarskap så därför väljer jag bort det just nu. Vid tillfällen när jag kan stå i ett förlags monter är läget ett annat.

Skulle jag åka till bokmässan skulle det vara för att roa mig. Inget fel i det, men just nu prioriterar jag att lägga energi och pengar på annat. Förresten undrar jag varje år hur alla kan ha råd att bo på Gothia. Ja, om man inte har ett förlag som betalar alltså, men jag tycker mig se att även en helt del egenutgivare bor där. Det är ju svindyrt! Och en del bor där typ onsdag till måndag. Och njuter i deras spa. Nu pratar vi en budget som närmar sig mina sju veckor på La Gomera. Uppenbarligen har vi olika prioriteringar, och det här är mycket långt från den budget jag kan lägga på en bokmässa. Men vilket år som helt nu kommer jag att vara rik. Då ska jag också bo på Gothia i fem nätter och gå på spa. Då kanske jag inte är så sliten efter mässan. Ser fram emot det :-)

Nu när jag ser uppdateringarna från mässan i mina sociala medier-flöden så är jag som vanligt kluven. Den starkaste känslan är faktiskt: ”Vad skönt att jag inte är där i vimlet; jag får huvudvärk bara att tänka på det.” Och så den andra känslan: ”Det är ju så roligt att vara där. Nästa år ska jag dit!”

Saker jag gör i stället för att vara på bokmässan: gå på mysiga höstpromenader.

”Har du fått några recensioner?”

En vanlig fråga jag får när jag är ute och träffar (potentiella) läsare är om min senaste bok har fått några recensioner. Många läsare, och även personer som skriver eller vill skriva böcker men inte är utgivna än, verkar ha uppfattningen alla böcker som släpps i Sverige recenseras i de rikstäckande tidningarnas kulturdel.

Men så fungerar det förstås inte för en okänd författare som jag. Hur omskriven min bok blir beror på mitt eget PR-arbete: hur många journalister och bloggare hinner jag kontakta och hur många av dem nappar på att skriva något om boken? Det handlar om en kombination av tajming, tur, förmåga att fånga skribentens intresse och hur mycket tid jag har möjlighet att lägga ner på PR.

Om vi pratar om Tsunamin så är svaret på frågan att ja, många av de bokbloggare som jag har frågat om de vill läsa och skriva något om boken har läst och skrivit något om boken :-) Och de recensioner de har skrivit är superfina; jag är så glad för det. Dessutom har den lokala pressen, alla de tre Täbytidningarna som jag känner till just nu, skrivit om mig eller boken. Där handlar det snarare om reportage, och i något fall en notis, än recensioner.

Så jag har all anledning att vara nöjd över den uppmärksamhet Tsunamin har fått av bloggare och journalister.

Jag ger skrivtips i Täby Nyheter idag

I dag är jag med i en fin artikel i Täby Nyheter där jag ger skrivtips för den som vill komma igång och skriva en bok under sommaren. Det här är ett ämne som jag kan prata hur mycket som helst om, och det gjorde jag också när jag träffade journalisten Lotten Engbom häromdagen. Jag var faktiskt lite orolig för om hon verkligen skulle kunna sy ihop en artikel av mitt svammel, men det gjorde hon, och det med bravur! Jag har inte hittat artikeln på nätet än, men jag hoppas att den kommer upp så småningom. I så fall ska jag uppdatera det här inlägget med en länk.

Efter idag går jag på en lång och välförtjänt semester. Man skulle kunna tänka sig att jag hade förinställt ett gäng blogginlägg här, men det har jag inte. Det blir nog ordentlig stiltje på bloggen, särskilt under juli. Möjligtvis tittar jag in vid något enstaka tillfälle och berättar om någon extra bra sommarpratare som jag har lyssnat på eller någon extra bra bok som jag har läst.

Ha en skön sommar!

Tsunamin omskriven både här och där

I går fick Tsunamin en alldeles fantastisk recension på bloggen Boktokig. Boktokig-Eva skriver bland annat

Jenny skriver med ett flyt som gör att berättelsen böljar in i mig. Hon skapar karaktärer och skapar ett band mellan dom och mig som läsare som gör att historien kommer närmare. Hon bygger helt enkelt upp stämningen på ett utmärkt sätt. Jag gillar hur hon har flera historier på gång samtidigt och att de är så skilda från varandra men ändå knyts ihop.

Fast det här är kanske ändå mitt favoritcitat:

Jag älskar att hon låter en grupp elefanter komma till tals i några kapitel. Jenny skildrar elefanterna på ett strålande sätt och på ett sånt insiktsfullt sätt att det känns som hon varit en elefant i ett tidigare liv. Detta ger ytterligare en dimension till boken och ger en fantastisk helhet.

Jag blev så glad över den här recensionen att jag dansade runt på mitt kontor :-)

Dessutom har Tsunamin blivit omskriven av Täbytidningarna. Här hittar du ett fint reportage om mig och Tsunamin i webbupplagan av Mitt i Täby (länk borttagen pga trasig).

Så här såg reportaget ut i papperstidningen:

och jag fick till och med en puff på framsidan:

Tsunamin fick även en notis i Täby Danderyd Magasin den här veckan:

På det hela taget en bra vecka PR-mässigt :-D

Träffa mig i Rålis på måndag!

På måndag deltar jag i nationaldagsfirandet i Rålambshovsparken i Stockholm. Mellan 12 och 18 kommer jag att stå där tillsammans med några kolleger ur nätverket Stockholmsförfattarna. Och med mina böcker förstås. Både Tsunamin och Akrobaten. Och kanske med någon av fackböckerna; jag ska se vad jag har hemma och vad jag får med mig.

Jag blir jätteglad om du kommer förbi och säger hej! Och mina författarkolleger bits inte heller så kom gärna och hälsa på dem också och passa på att ta en titt på deras böcker, som är i olika genrer. Om du är i krokarna och är sugen på att läsa Tsunamin är det dessutom ett bra tillfälle att lägga beslag på ditt eget signerade ex och slippa betala fraktavgift. Ses vi där?

Dagens boksignering i Näsbypark

I dag signerade jag böcker i Näsbyparks bokhandel. Det var en lugn seneftermiddag i bokhandeln. Utanför vräkte regnet ner, och jag misstänker att folk helt enkelt stannade hemma i soffan i stället för att gå ut och göra ärenden. Jag har ju signerat i den här mysiga bokhandeln tidigare och oftast sålt bra men i dag var det trögt med försäljningen. Det kom helt enkelt inte in tillräckligt mycket människor i butiken medan jag var där.

Däremot var det lika trevligt som vanligt att vara i bokhandeln. Eftersom det inte kom så mycket folk fanns det gott om tid att prata böcker med bokhandlare Elisabeth, och jag gick därifrån med flera nya boktips.

Nu är det äntligen fredag! Det känns som om den här arbetsveckan har pågått i minst en månad, och jag kan inte förstå att det faktiskt var nu i måndags som jag hade boksläpp. Jag är med andra ord helt slut. Jag planerar att tillbringa helgen i soffan med en bok. Ha en skön helg!

Jag och min dramaten (ja, man ser i alla fall handtaget) på väg till signeringen.

Böcker, böcker, böcker. Klart att jag trivs i en sådan miljö.

Tävla med #tsunamiromanen

I dag är det release. Tjohoo!!

För att fira det, ja förutom att det är fest ikväll förstås, så kör jag här en tävling. Den som lägger upp den roligaste bilden från ikväll i sociala medier och taggar den med #tsunamiromanen vinner två biobiljetter. Nu kör vi! Här kommer tävlingsreglerna i detalj:

För att din bild ska vara med i tävlingen behöver du lägga upp den på Facebook, Instagram, Twitter eller LinkedIn i dag den 23 maj 2016 före midnatt och tagga den med #tsunamiromanen. Filmsnuttar får också mer än gärna vara med i tävlingen.
Bildens tema är Tsunamins release. Bilder från kvällens festligheter är kanske de mest uppenbara tävlingsbidragen, men låt dig inte begränsas av det. Det går utmärkt att vara med och tävla även om du inte är på plats på festen. Tänk till exempel bilder av typen ”här står jag och gör den här knäppa grejen i stället för att vara med på boksläppet för #tsunamiromanen”.
Du får bidra med hur många bilder du vill i tävlingen.
Jag är jury, och bedömningskriteriet är naturligtvis alldeles opartiskt: den som får mig att skratta mest vinner :-D
Vinnaren utses förmodligen under morgondagen men senast på fredag den 27 maj. Jag kommer att meddela vinnaren personligen och även berätta resultatet här. Genom att vara med i tävlingen godkänner du också att jag lägger upp din bild här på bloggen och på andra sociala medier när jag meddelar tävlingsresultatet.
Priset är ett presentkort på 250 kronor från SF Bio. Orsaken till att tävlingsvinsten inte är ett ex av Tsunamin är att jag räknar med att de flesta som är med i tävlingen också är på releasefesten och därför redan har köpt boken. Om du vinner och inte har hunnit köpa boken och hellre vill ha den är det bara att du säger till så får du en bok i stället :-)

Nu ser jag fram emot att tävlingsbidragen snart börjar trilla in. Vi ses ikväll! IRL eller i sociala medier.

Söderhallarna igen i morgon

I morgon står jag i Söderhallarna och säljer böcker igen. Sista dagen med julklappspriset 100 kr för Akrobaten. Jag kommer även att ha med mig Tydliga texter – snabba skrivtips och språkråd och Den snälla företagaren – praktiska affärstips för småföretagare.

Jag är på plats klockan 12 och stannar så länge jag orkar och det är människor i omlopp som är intresserade av böcker. När jag stod där på fredagen för två veckor sedan så hände det inget från kanske 17.30 eller så, så det finns risk att jag packar ihop runt den tiden.

Kom förbi och säg hej och kramas!

Dagens signering i Näsbyparks bokhandel

I dag har jag signerat böcker i Näsbyparks bokhandel i Täby. Det är min hemmabokhandel och om du råkar vara i närheten så tycker jag verkligen att du ska titta in där. Det är ungefär världens minsta bokhandel och ändå har de liksom allt i sortimentet. Jag förstår inte hur de bär sig åt. Och så kunnig och hjälpsam personal på det. Jag skulle kunna tänka mig att stå där alla lördagar i december – varje år :-)

En strid ström av boksugna människor kom in i bokhandeln den här lördagen, och trots att jag bara stod där i en timme så hann jag sälja en del böcker. På bilden syns jag med supertrevliga bokhandelschefen Elisabeth.

När min timme var slut lämnade jag över stafettpinnen till Lars Kepler. Vi hann bara prata några ord men de var mycket trevliga.

En bra lördag, helt enkelt :-)

Westander: Så bygger ni en lönsam snällhetskultur

Tidigare under hösten ordnade PR-byrån Westander ett frukostseminarium med titeln Så bygger ni en lönsam snällhetskultur.

Jag var tyvärr inte på plats men seminariet spelades in så jag tittade på det i efterhand. De som medverkade på seminariet var:

Cissi Elwin, chefredaktör och vd på tidningen Chef
Mattias Hansson, medieentreprenör och tidigare vd på Abbamuseet
Patrik Westander, vd på Westander

Moderator var Maria André, pr-konsult på Westander och tidigare reporter på tidningen Chef.

Det kom fram massor av smarta och snälla saker under seminariet. Här är några av dem:

Det är effektivt och lönsamt att vara snäll. Brist på snällhet i en organisation kan leda till att den blir långsam och ineffektiv.
Var inte rädd för att andra är bättre än du själv. (Här tänker jag själv att genom att lyfta andra människor blir organisationen bättre och då kan även du själv utvecklas och bli bättre.)
Snällhetskultur är ett aktivt förhållningssätt till omvärlden, där man vill andra väl. Det gäller att sända de signalerna till omvärlden och hoppas att man får den tillbaka. Det räcker alltså inte att vara passiv och kalla sig snäll för att man inte är elak.
Prata internt om att vara snäll – mot till exempel kunderna.
Anställ personer som man är överens med om att det är snällhet som gäller. Personer som inte håller med kanske man inte ska jobba ihop med.
Skapa ett klimat där medarbetarna är trygga och känner att de duger och inte måste vara rädda och oroa sig för att inte prestera tillräckligt.
En snällhetskultur är en tillitskultur. När kolleger litar på varandra är det lättare att vara snäll. Skapa ett klimat där de anställda inte behöver vara rädda för att en kollega ska markera revir eller liknande – det är okej att göra misstag.
Det är snällt att vara tydlig med varför man säger nej.
Ge snabba och tydliga besked i en rekryteringsprocess.
Det är aldrig snällt att vara otydlig.
Vi behöver få upp snällhet på listan över vad som kännetecknar en bra organisation, på samma sätt som effektivitet, lönsamhet och så vidare.
Var generös med beröm. Ge beröm på tre sätt: beröm någon öga mot öga, beröm någon inför en grupp och beröm någon när du pratar med en annan person. Då kan den personen lita på att du också berömmer hen när du pratar om någon annan. (Min reflektion här är att det här är motsatsen till att den som pratar skit om andra inför dig pratar också skit om dig inför andra).
Snällhet smittar. Börja i det lilla. I din egen arbetsgrupp och din närmaste omgivning.
Börja alltid med dig själv. Försök sedan att sätta dig in i dina medarbetares behov och därefter i dina kunders behov.

Charlotta Munter, som är PR-konsult på Westander, skriver om snällhet här: När snällheten kom till arbetsplatsen (länk borttagen pga trasig).

Jag är så glad att snällhet lyfts fram. Det ligger i tiden, och kanske var jag till och med före min tid när jag skrev Den snälla företagaren 2011. Det är en handbok för småföretagare som handlar om hur man kan göra affärer genom att vara snäll, och den känns fortfarande högaktuell.

Kategori: marknadsföring och PR