Jag skriver en bok bakochfram

Jag jobbar med redigeringen av min kommande språkbok. Jag har fipplat med den hit och dit på fredagarna under hösten, men det har inte känts som om jag är igång ordentligt. Mest för att jag och förläggaren (ja, nu kallar jag hen för min förläggare trots att vi inte har skrivit kontrakt än) inte hade bestämt vilken som skulle vara bokens inriktning. Det kanske låter konstigt att jag kan ha material till en hel bok utan att veta vad som är själva grejen, men det beror på att jag liksom gjorde jobbet bakochfram. Jag skrev inte text till en bok utan diverse kortare texter som jag använde i andra sammanhang, och då behöver de förstås fogas ihop i en bra ordning och få en tydlig struktur. Vi provade flera olika idéer och det tog tid att bestämma vilken vi skulle satsa på.

Men nu har vi förhoppningsvis en inriktning att jobba med, och det känns som om det är först nu som jag börjar jobba med boken på riktigt. Eller så är det bara att jag som har varit för splittrad för att jag håller på med tusen andra projekt parallellt och inte har haft fokus på det här. Jag har i alla fall fått en första omgång återkoppling från förläggaren på en mer detaljerad nivå, och nu håller jag på att omarbeta texten utifrån det. Och det känns bra! Jag är peppad. Det är vad jag har jobbat med idag.

För övrigt undrar jag hur det blev så här:

wp-1478900980620.jpg

Det var ju bara ett par veckor sedan det var så här:

wp-1478900980623.jpg

Jag borde vara på La Gomera redan nu, helt enkelt.

Jag har kommit över krönet

Å, vilken bra redigeringsdag jag har haft idag! Jag har varit så trött på att redigera den här texten, men nu har jag kommit över krönet och ser bara nerförsbacken ner. Jag kom av mig rejält med redigeringen under semestern. Nästa gång ska jag se om det går att göra en tidsplan där sommaren passar in som en naturlig paus i stället för att hamna mitt i en redigeringsperiod. Jag borde helt enkelt ha gått igenom manuset med redaktören efter semestern i stället för någon månad före semestern och sedan avbryta arbetet.

Några (fre)dagars redigering till och sedan ska jag skicka manuset till redaktören igen. Min förhoppning är att hon bara ska hitta småsaker den här gången, som jag fixar till på några dagar. Och sedan är det ”bara” själva bokproduktionen kvar. Min ambition är att få ut boken under våren.

Eller så berodde dagens redigeringsflyt bara på att Lars Winnerbäck har släppt en ny singel. Jag har haft den på repeat hela dagen. Jag som normalt inte alls kan jobba och lyssna på musik samtidigt. Det finns tydligen undantag till allt :-)

Lyssnar du på musik när du skriver – eller jobbar med annat?

Jag inför en ny torsdagsvana

Jag har en känsla av att hela världen är på bokmässan, så risken för att ingen läser detta inlägg är överhängande. Själv sitter jag och redigerar manus. Den här veckan hade jag avsatt extra tid för det. Min plan var att få ihop några timmar under torsdagseftermiddagen/kvällen, det vanliga redigeringspasset i dag fredag och så ett par timmar i morgon lördag. Detta för att få till en kontinuitet och komma in i arbetet ordentligt i stället för att ha en lång startsträcka på fredagen.

Med torsdagspasset gick det så där. Jag fipplade med annat och började inte förrän på kvällen. Och då var jag trött. Både generellt och på att redigera mitt manus. Det blev inte mycket gjort. När jag vaknade i morse kände jag mig usel för att jag inte hade använt min författartid på bästa sätt.

Men så började jag dagens redigering, och då hade jag plötsligt nytta av det där redigeringspasset igår när det kändes som att jag inte fick något gjort. Jag hade en kortare startsträcka än jag normalt har på fredagar, och jag har haft en bra redigeringsdag hittills. Det här påminner mig återigen om att jag behöver bättre kontinuitet. Min omedelbara åtgärd blir att planera för redigering varje torsdagskväll de närmaste veckorna. Det behöver inte handla om någon lång stund. Har jag inte tid kan jag tänka mig att bara titta på redigerings-att-göra-listan och kasta en blick på den scen som jag ska börja jobba med på fredagen. Om jag kommer in i manuset och redigeringstänket på torsdagskvällen så kommer jag att kunna använda författarfredagen mer effektivt. Hoppas jag. Så nu sätter jag ett återkommande larm varje torsdag som säger ”redigera manus”.

Och så fortsätter jag att göra just det. Ha en skön helg!

FFPJ3S8U5Y

Tätt mellan boksläppen i september

Vad jag gör? Springer på boksläpp mest, känns det som :-) September är en helt galen månad i bokbranschen eftersom alla vill släppa sina böcker före bokmässan. Det är roligt förstås. Och för en introvert person som jag själv så tar det även en hel del energi. En kompis frågade när vi ska träffas, och jag var tvungen att säga att min sociala kvot är fullbokad för närvarande. Och då har jag ändå tackat nej till flera releaser som jag har varit inbjuden till.

Och så redigerar jag tsunamimanuset förstås. Jag beklagade mig lite för en författarkollega som jag träffade nyligen om att jag är så långsam på att redigera. Hen berättade att hen numera bara tar emot ändringar som görs med Words Spåra ändringar-funktion. Och att hen i princip accepterar alla ändringsförslag från redaktören rakt av utan att titta på dem. Jag misstänker att hen överdriver en smula, men det ligger säkert ett stort mått sanning i det hen säger. Snacka om avsaknad av kontrollbehov!

Hen berättade att det hade hänt att hen öppnat den färdiga boken, sett en formulering och tänkt att ”Så där skulle aldrig jag skriva”. Alltså, jag tycker att det här är så roligt :-) Kanske mest att det kan vara så olika. För mig är det superviktigt att jag kan stå för texten i mina böcker.

Med det sagt överger jag bloggen för att fortsätta redigeringen. Ha en skön helg!

Redigeringspepp och författarkonferens

I dag är jag betydligt mer peppad och igång med manusredigeringen. Puh! När jag tittar på att-göra-listan för redigeringen så ser det inte ut att vara så förtvivlat mycket jobb. Men så jobbar jag bara med det en dag i veckan, och så tar det ändå evigheters evigheter … Jag är lite sugen på att ta en manusredigeringshelg någon gång under hösten. Tänk att redigera manuset fredag, lördag och söndag – tre dagar på raken alltså. Å, vad mycket jag borde få gjort då! Ska klura på det.

I helgen är det Författarkliniken. En författarkonferens i Stockholm hela helgen, anordnad av eminenta författarcoachen och skrivkursledaren Ann Ljungberg. Jag räknar med att det blir superkul och superinspirerande. Ses vi där?

En seg kom-igång-dag

Min första författarfredag efter semestern. Jag är ju skönt utvilad och borde fullkomligt sprudla av energi och kreativitet. Jag redigerar i ett hetsigt tempo och betar frenetiskt av punkt efter punkt på att göra-listan. Eller?

Nej, inte riktigt. Snarare den fullständiga motsatsen faktiskt. Tröskeln för att börja redigera tsunamimanuset igen var hög som Långe Jan, och det tog timmar av prokrastinering innan jag ens lyckades öppna dokumentet. Larvigt. Tycker jag nu efteråt alltså. Undrar om jag brukar ha så här svårt att komma igång efter en paus. Förra sommarsemestern hade jag precis fått klart Akrobaten, alltså producerat själva boken, och så fick den ligga och vänta på att jag släppte boken precis efter semestern. Så det fanns inget pågående manusarbete som behövde pausas och sedan återupptas.

En bra bit in på dagen började jag läsa delar av manuset – för att komma in i det och lura mig själv att jag jobbade. Och det fungerade rätt bra; jag kunde förstås inte låta bli att peta lite med orden, och så var jag igång. Men jag har inte fått särskilt mycket gjort idag. Tydligen behövde jag en kom-igång-dag. Nu har jag haft den. Nästa vecka blir det en bättre författarfredag.

Manusmangling med redaktören

Tsunamiromanens kloka redaktör, Ingalill Andreasson, har 30 års erfarenhet som skrivarkurslärare, så hon vet vad som fungerar. Något som hon till exempel vet fungerar är att om författaren och redaktören träffas under redigeringsprocessen och har tillfälle att prata om manuset vid flera tillfällen under några dagar eller en vecka så dyker det upp nya idéer och synpunkter under tiden.

Så jag åkte iväg till Kiddön, en ö i den bohuslänska skärgården där Ingalill tillbringar en stor del av sin tid, en ö som hon dessutom har skrivit en bok om tillsammans med sin man som är född på ön: Kiddön – skutor och öliv under två sekel.

Till Kiddön får man åka egen båt från närliggande Hamburgsund.

wpid-20150604_213613.jpg

Jag kom ut till ön i torsdags kväll och installerades i skrivarstugan med den här utsikten:

wpid-20150605_083015.jpg

På lördagen satt Ingalill och jag på bryggan under en stor del av dagen och jobbade med manuset.

wpid-20150606_172511.jpg

Hon hade skrivit ut manuset på papper och gjort massor av anteckningar. Vi gick igenom i princip alla kommentarer, och dessutom kom vi in på en del övergripande saker om struktur och så vidare. Hon föreslog en hel del omflyttningar i manuset, bland annat i manusets första del, som innehåller en del tidshopp. Det här är något som jag tycker är knepigt. Jag hamnar ofta i lägen där jag tycker att jag behöver tidshopp för att förklara bakgrundsinformation, och så kommer läsaren ut ur historien och har kanske svårt att hitta tillbaka.

Dessutom tycker hon att slutet är för hattigt, så vi diskuterade olika alternativ. Ska de här två kapitlen slås ihop? Behöver den här personen få ett eget kapitel i slutet för att knytas ihop. Och ska verkligen den här tråden, som inte alls är viktigast i boken, få så mycket utrymme i epilogen? (Nej, det ska den så klart inte – ur tänkte jag där egentligen?)

Det kan vara svårt att få överblick över ett manus med många personer och flera parallella historier. Jag har inte provat att skriva i till exempel Scrivener, som jag misstänker att man har nytt av i sådana lägen. Ingalill använde trasmattemetoden för att få ordning på strukturen. Ja, det är väl inget vedertaget namn direkt, men det var så det såg ut när hon hade ritat upp hela strukturen med olika färger för de olika personerna:

wpid-20150605_105812.jpg

En mycket stor fördel med att gå igenom kommentarerna IRL med redaktören är att jag då kan ställa alla mina frågor direkt och komma med invändningar. De allra flesta av kommentarerna köpte jag rakt av, men ibland behöver jag en motivering till varför en formulering inte håller. En bra redaktör är bättre lämpad än jag att bedöma min text – själv är jag ju så hemmablind. Men jag vill inte ändra något bara för att redaktören tycker det. I slutänden är det jag som författare som måste kunna stå för texten, och för att ta ställning till en ändring så behöver jag veta varför jag i så fall ska göra den. På bryggan kunde jag ställa mina frågor och få svar direkt.

Under lunchpausen gjorde jag yoga på bryggan och tog säsongens första dopp i havet. Det var tolv grader i vattnet, men vad gör man inte för att få den rätta sommarkänslan :-)

wpid-20150605_1407200.jpg

På fredagskvällen var jag så trött att jag såg i kors, och det kändes som om jag hade varit hemifrån i en vecka, fast jag bara varit på Kiddön i ett dygn.

På lördagen var det sämre väder, och vi började dagen inomhus. Vi gick igenom fler övergripande frågor och tittade närmare på trasmattan. Hur ser balansen ut mellan de olika historierna? Är det någon som får för mycket uppmärksamhet under en viss del av boken? Går det att bryta av det genom att klippa in delar av en annan av historierna mitt i, så att det långa avsnittet blir två kortare? Jag har ett nytt strukturförslag med mig hem som jag ska prova. Det blir en del klippa och klistra, skriva lite nytt, stryka ett och annat kapitel och se till att den information som behöver vara med därifrån kommer med i något annat avsnitt. Och så klurade vi på baksidestexten.

Parallellt med att Ingalill har läst manuset har jag två testläsare – författare båda två – som har varit snälla och läst och kommit med smarta synpunkter. Jag passade på att stämma av deras kommentarer med Ingalill. På några punkter var alla tre läsarna rörande överens, och det känns så bra. Det är liksom inget snack då; det här funkar inte – det är bara att skriva om. På andra punkter tyckte inte alla lika.

Vi tog en lång siesta, när jag omvandlade helgens diskussioner till en att göra-lista. Och yogade på bryggan och badade förstås :-)

På eftermiddagen var det bryggväder igen. Vi plockade upp några lösa trådar och jag ställde de frågor som dykt upp under dagen. Jag avslutade arbetsdagen med en timmes ensamarbete på bryggan där jag flyttade runt lite textavsnitt i manuset.

Nu är jag på väg hem. Med mig har jag en rejäl men inte oöverstiglig att göra-lista. Jag bedömer att den här redigeringsomgången går betydligt snabbare än den jag har gjort på egen hand under våren. Skönt! Men i kalendertid kommer det som vanligt att ta lång tid. Jag är ju bara författare på fredagar, och dessutom tänker jag ha sedvanligt lång semester under sommaren. Om inget oväntat händer ger jag ut tsunamiromanen på egen hand, och en gissning just nu är att den kommer ut på vårvintern 2016. Håll tummarna för att den tidsplanen håller. Och att jag kommer på en titel på boken före dess :-)

Redigerar tsunamiromanen

I dag redigerar jag tsunamiromanen. Det är roligt jobb – och jag har inte kommit till det där stadiet där jag bara är trött på texten. Tur det, för det är många vändor kvar. Dessutom blir jag fortfarande berörd av en massa saker i texten, trots att jag nu har läst den ganska många gånger. Ett bra tecken, tror jag.

Så här ser min plan ut just nu för tsunamiromanen:

  1. Redigera texten ordentligt på egen hand. Jag har inte vågat räkna efter på ett tag hur lång tid till jag tror att det kommer att ta. Det går otroligt långsamt nu. Inte för att själva redigeringen går så himla långsamt, utan för att jag lägger alldeles för lite tid på det. En dag i veckan, ni vet. Om jag har tio dagars redigeringsjobb kvar betyder det alltså tio veckor i kalendertid. Suck. Jag hade planer på att försöka få loss lite mer tid än bara fredagar. Men det är så mycket annat jag vill göra också. Nå ja. Jag ska inte deppa över det. Jag är tacksam över att jag har möjlighet att lägga en hel dag i veckan på att redigera den här romanen. Och det är ingen tvekan om att det kommer att bli en bok av det här också. Frågan är bara hur lång tid det kommer att ta.
  2. Komma på en titel.
  3. Låta en redaktör gå igenom texten. Jag tänker mig att det ska vara en person som inte har läst mina texter tidigare. Alla redaktörer och lektörer som jag har jobbat med tidigare har lärt mig otroligt mycket. Jag tänker att varje redaktör har sin approach och att genom att ta hjälp av en ny redaktör den här gången kommer jag att se nya saker som jag behöver jobba med.
  4. Parallellt med att en redaktör läser texten hoppas jag hitta cirka tre personer som vill läsa texten lite mer som en vanlig läsare. Några testläsare, helt enkelt.
  5. Sedan blir det en ny redigeringsomgång. Jag skulle vilja hinna med den före sommaren, men jag inser att risken är stor att det snarare blir i höst.
  6. Jag har inte bestämt om jag ska ge ut tsunamiromanen på egen hand eller om jag ska försöka hitta ett förlag. Det lutar åt att jag ger ut den på egen hand. Vi får se. Det finns många för- och nackdelar med båda sätten. En av de största nackdelarna som jag ser det just nu är att om den blir refuserad av alla förlag så förlorar jag de där månaderna som jag måste vänta på svar från förlagen – i stället för att bara ge ut den själv på en gång.

Tillbaka i ett vintrigt Sverige

Nu är jag tillbaka i Sverige. Det är snö i Stockholm; det gillar jag inte.

Två dagar tog det att komma hem från La Gomera. Dessutom har jag ägnat två dagar den här veckan åt att typ sortera papper och få ordning på allt som hade blivit liggande medan jag var borta. Och så har jag suttit hos en kund och jobbat en dag. En ganska hektisk vecka alltså. Men nu är det alldeles snart helg. Skönt!

En av resdagarna fick jag i alla fall till en hel del redigeringstid. Jag har gjort det mesta av researchjobbet och är äntligen igång med redigeringen ordentligt. Det blev en riktigt fokuserad redigeringsdag på flyget. I alla fall tills batterierna tog slut i datorn. Då fick jag å andra sidan lyxen att läsa skönlitteratur i ett par timmar. Inte fel det heller.

Under min vistelse på La Gomera har jag läst mer än jag normalt gör. Och det känns kul! Jag har äntligen skaffat ett konto på Goodreads också, och lagt upp mina böcker där. Det ser så fånigt ut när ingen har betygssatt – jag har ju nyligen lagt upp dem. Finns du på Goodreads? Har du läst Akrobaten – eller någon annan av mina böcker? Om du har lust att ta några minuter och sätta ett betyg på boken där så skulle jag bli glad :-)

Jag ska få till bättre rutiner för att blogga här igen. Jag får erkänna att jag prioriterade ner den här bloggen under januari för att i stället blogga mer på Gomerabloggen och rawfoodsidan (länk borttagen pga lagt ner den bloggen). Men nu är det dags att bli mer regelbunden igen. Ungefär två inlägg i veckan är ambitionen.

Klar med researchen – i stora drag

Nu är jag vid den punkten i redigeringen där jag tänkte att jag skulle vara när jag började i början på januari. Eller i alla fall efter att jag hade lagt ett par dagar på att läsa igenom hela manuset. Nu har jag gjort den där researchen som fattades. Jag kommer fortfarande att behöva googla detaljer, men jag tror att jag har de stora dragen klara för mig. Nu kan jag börja redigera ordentligt.

Min plan var att hinna igenom nästan hela den första redigeringsomgången under januari. När jag pratar om en första redigeringsomgång menar jag den redigering som jag gör på egen hand utan att blanda in någon annan som läser och hjälper mig att se vad jag behöver göra. Men där är jag alltså inte. Om jag håller min vanliga arbetstakt och bara jobbar med det här på fredagar så kommer jag snarare att behöva hålla på fram till påsk med den första redigeringen. Det känns inte helt bra. Jag ska se om jag kan planera om på något sätt och få in mer romanredigering i schemat framöver.

Skulle dock behöva jobba lite med Akrobatensälj också. Jag jobbade ju med det på fredagar under hösten, men nu har jag släppt det helt sedan jul. Delvis för att jag inte har varit i Sverige under den här perioden, vilket försvårar säljarbetet.

Nästa vecka åker jag hem till vintern. Jag känner mig inte helt positiv till det. Nåja, snart är det vår :-)

Pin It on Pinterest