Utdrag ur Akrobaten: en kopp kaffe med en sockerbit

Morsan satt vid köksbordet och läste en av sina tradiga kärleksromaner. Anna satte sig bredvid. Morsan log och fortsatte att läsa.

”Ska inte du äta frukost?” frågade Anna.

”Nej, jag får bara dricka en kopp kaffe med en sockerbit. Jag går på danska rikshospitalets diet.”

Anna höll tyst. Det här var inte rätt tillfälle att prata om puckade dieter.

”Mamma”, sa Anna när hon suttit tyst en stund och bara andats.

”Mmm …” Hon var fortfarande koncentrerad på boken.

”Jag vill snacka om en grej.”

20140818_151807

Det här är ett utdrag ur min roman Akrobaten, som du till exempel hittar här:

Författarkliniken – hög kvalitet på författarkonferens

Jag har haft en fantastisk helg på Författarkliniken! Mitt främsta intryck är: vilken otroligt hög kvalitet det var på alla föreläsningar. Min erfarenhet från konferenser med många olika föreläsare är annars att kvaliteten brukar kunna variera. Några föreläsare tycker man om, några känns inte helt relevanta och kanske är det någon som man inte tycker är så intressant alls. Så var det inte här. ALLT var bra från morgon till kväll i två dagar.

Veronica Grönte förklarade den dramaturgiska tidslinjen så pedagogiskt att jag aldrig kommer att glömma det:

wpid-20150829_111538.jpg

Lars Wilderäng berättade om sin väg till att försörja sig som författare och bloggare. Han är framgångsrik författare och driver en av Sveriges största bloggar, Cornucopia?. Titt som tätt funderar jag på hur det skulle vara att satsa på en blogg på riktigt, och jag blir alltid så inspirerad av att höra framgångshistorier från dem som gör det.

wpid-20150829_150026.jpg

För övrigt läste jag Lars Wilderängs Stjärnklart på semestern och den var precis hur bra som helst. Jag ska berätta mer om den vid tillfälle.

Sara Lövestam var lika rolig och klok som vanligt:

wpid-20150829_161306.jpg

Hon bjöd bland annat på fem budord för en författare:

  1. Ta skrivandet på allvar.
  2. Skriv vad du vill.
  3. Du bor i din kropp – träna!
  4. Älska din historia – kom ihåg varför du blev kär i den.
  5. Fira.

Roliga PeKå Englund, här tillsammans med en bild på sin morfar, berättade om varför han aldrig någonsin skulle bli författare. Vilket för övrigt berodde på sagda morfar.

wpid-20150830_105034.jpg

Och så Björn Ranelid. Jag har svårt för när någon uttryckligen kritiserar namngivna personer. I det här fallet en författare som kritiserar andra specifika författare inför en publik bestående av författare. I min värld ger man negativ kritik enskilt ansikte mot ansikte men kan ge positiv kritik när andra hör på. (Och nu bryter jag mot det genom att kritisera Björn Ranelid offentligt.)

wpid-20150830_132624.jpg

Författarcoachen Lennart Guldbrandsson har sammanfattat dag 1 av Författarkliniken här (länk borttagen pga trasig). Och han har har lovat att även lägga upp en sammanfattning av den andra dagen.

Uppdatering: Här är Lennarts sammanfattning av dag 2 (länk borttagen pga trasig).

Författarkliniken anordnas av Ann Ljungberg, som inte bara är en fena på att handplocka de bästa föreläsarna. Hon är även författarcoach, lektör och skrivkursledare. Ann har lektörsläst manus åt mig vid ett par tillfällen, och hon är den som har lärt mig mest om att skriva romaner.

Jag kommer nog att återkomma med fler reflektioner från helgen vid senare tillfälle. Men just nu är jag helt slut. Over and out.

Redigeringspepp och författarkonferens

I dag är jag betydligt mer peppad och igång med manusredigeringen. Puh! När jag tittar på att-göra-listan för redigeringen så ser det inte ut att vara så förtvivlat mycket jobb. Men så jobbar jag bara med det en dag i veckan, och så tar det ändå evigheters evigheter … Jag är lite sugen på att ta en manusredigeringshelg någon gång under hösten. Tänk att redigera manuset fredag, lördag och söndag – tre dagar på raken alltså. Å, vad mycket jag borde få gjort då! Ska klura på det.

I helgen är det Författarkliniken. En författarkonferens i Stockholm hela helgen, anordnad av eminenta författarcoachen och skrivkursledaren Ann Ljungberg. Jag räknar med att det blir superkul och superinspirerande. Ses vi där?

Konsten att skriva en bästsäljare

Jag har läst boken Konsten att skriva en bästsäljare av Lina Wennersten och Katarina Lagerwall. Wennersten och Lagerwall är journalister och de har intervjuat ett gäng bästsäljande författare och sammanställt deras tips i den här boken. De intervjuade författarna är bland annat Henning Mankell, Karin Alvtegen, Mari Jungstedt, Jan Guillou och Håkan Nesser.

Jag gillade boken. Den är lättsam och underhållande. För den som redan är författare är inte all information ny, men en hel del nya tricks var det ändå. Några idéér ur boken:

  • Mixa genrer för att nå en ny målgrupp. Som exempel tar författarna upp att Stieg Larssons millennietrilogi innehåller lite av deckare, psykologisk thriller, hämndhistoria, action och släktkrönika. Ett tips är att muta in en helt egen genre, till exempel Jens Lapidus, som kallar sin genre Stockholm noir.
  • För att nå läsare av alla kön och åldrar är det bra att använda referensramar som många kan känna igen sig i. En bok som handlar om lumpen är ett exempel på motsatsen, alltså ganska snäva referensramar.
  • Läsare gillar referenser till andra böcker och filmer. Ett till Stieg Larsson-exempel är att Mikael Blomkvist kallas för Kalle Blomkvist.
  • Skriv korta kapitel och använd cliffhangers – även i andra genrer än ren spänningslitteratur.

Boken innehåller även en uppsättning knep inom två områden som jag gärna vill bli bättre på: att göra research och att skriva roligt.

Om det inte redan har framgått så rekommenderar jag den här boken för dig som skriver underhållningslitteratur. Jag tror också att man kan gilla boken även om man inte skriver själv men läser mycket och vill ha bakom kulisserna-information från några av de största svenska författarna. Boken finns i pocket.

Här kan du köpa Konsten att skriva en bästsäljare hos Bokus.

Här kan du köpa Konsten att skriva en bästsäljare hos Adlibris.

Förresten, har du sett att jag har en lista med skrivhandböcker här på bloggen? En bit ner i högerspalten. Kolla gärna in den!

En seg kom-igång-dag

Min första författarfredag efter semestern. Jag är ju skönt utvilad och borde fullkomligt sprudla av energi och kreativitet. Jag redigerar i ett hetsigt tempo och betar frenetiskt av punkt efter punkt på att göra-listan. Eller?

Nej, inte riktigt. Snarare den fullständiga motsatsen faktiskt. Tröskeln för att börja redigera tsunamimanuset igen var hög som Långe Jan, och det tog timmar av prokrastinering innan jag ens lyckades öppna dokumentet. Larvigt. Tycker jag nu efteråt alltså. Undrar om jag brukar ha så här svårt att komma igång efter en paus. Förra sommarsemestern hade jag precis fått klart Akrobaten, alltså producerat själva boken, och så fick den ligga och vänta på att jag släppte boken precis efter semestern. Så det fanns inget pågående manusarbete som behövde pausas och sedan återupptas.

En bra bit in på dagen började jag läsa delar av manuset – för att komma in i det och lura mig själv att jag jobbade. Och det fungerade rätt bra; jag kunde förstås inte låta bli att peta lite med orden, och så var jag igång. Men jag har inte fått särskilt mycket gjort idag. Tydligen behövde jag en kom-igång-dag. Nu har jag haft den. Nästa vecka blir det en bättre författarfredag.

Tillbaka efter semestern

Jag är tillbaka! Bloggen har gått på sparlåga hela semestern, liksom jag själv. Och oj, vad skönt det har varit! Det är så otroligt värt att en gång om året få gå ner i varv riktigt ordentligt. Jag var så avkopplad att tröskeln för att öppna datorn och kolla mejlen ibland var oöverstiglig.  Så jag lät bli. När jag är där nere på botten av nedvarvningen är jag seg och ganska dum i huvudet, och det kan förstås vara lite störande. Men det är bara att acceptera, för ack så välbehövligt det är.

Så vad har jag haft för mig i sommar?

  • Läst böcker förstås. Närmare bestämt 13 stycken. Det är nog färre böcker än jag brukar läsa på en semester – jag tror att det beror på vädret. Jag läser nämligen mest när solen skiner, och det har den inte alltid gjort den här sommaren.
  • Varit på yogafestival på fantastiska Ängsbacka. Förmodligen årets bästa vecka för mig.
  • Plockat 16 liter blåbär. Oftast iklädd sydväst.
  • Varit ute i Stockholms skärgård några turer – en tredagarstur till Finnhamn, en dag på Grinda och en på Fjärdlång. Och haft fint väder hela tiden. Det är i skärgården man ska vara om man gillar sol.
  • Varit på Öland en vecka. Jag hade inte varit där på trettio år, så jag kom inte ihåg hur fint det var. Det ska definitivt bli en tripp dit igen. Kanske redan nästa sommar?
  • Lärt mig känna igen fler ätliga växter så att jag kan gå ut i naturen och plocka blad till en grön smoothie.
  • Lyssnat på Sommar i P1. Jag har några få program kvar, men så snart jag har lyssnat på alla ska jag återkomma med en lista på vilka jag tyckte var bäst. Men om du inte har lyssnat på Johan Rockströms sommarprogram än så gör det nu!
  • Odlat grönsaker på min odlingslott. Det är skördetid nu, och jag känner mig aldrig så rik som när jag står på min lott omgiven av all denna fantastiska mat.

wpid-20150818_132736.jpg

Har du haft en fin sommar?

Publicerat den
Kategoriserat som balans Märkt

Utdrag ur Akrobaten: sommartelefon

Solen vräkte ner över villaområdet. Det hade kunnat vara högsommar och inte bara slutet av maj. Inte en vindpust krökte grässtråna på de välansade gräsmattorna i Näsbypark. Tulpanerna blommade. Syrendoften spreds från de gröna häckarna i området och blandade sig med lukten av bräckt vatten. Några skator skränade i en trädgård.

Svetten droppade ner i Susannas ögon. Hon strök med handen över ansiktet för att stoppa den svidande rännilen. Det blev ett missprydande svart oljestreck tvärsöver pannan. Hon blinkade för att se bättre och torkade sedan ögonen med en trasa som hängde ut från bakfickan på det smutsstrimmiga blåstället. Susanna sög åt sig det gassande solskenet och tänkte på att det var långt till vintern.

På en stenmur bredvid hördes Våren av Vivaldi. Susanna köpte en ny mobiltelefon varje årstid. Ringsignalen var alltid en av Vivaldis De fyra årstiderna.

”Jag måste köpa en sommartelefon”, sa hon högt och försökte låta bli att olja ner telefonen när hon svarade.

20140803_183624

Det här är ett utdrag ur min roman Akrobaten, som du till exempel hittar här:

Skriva ner bra saker ur skönlitterära böcker

När jag läser en skönlitterär bok så sätter jag alltid märklappar i boken när jag hittar en bra formulering. När jag har läst ut boken så går jag igenom lapparna och antecknar alla de bra formuleringarna – insorterade i olika kategorier.

Nä, okej, nu ljög jag faktiskt lite. Jag gjorde så här tidigare, men jag kom av mig i samband med att jag inte skrev något skönlitterärt på flera år. När jag prioriterade de tre fackböckerna som jag har skrivit. Men så plötsligt händer det. Under läsningen av Hela havet stormar av Arne Dahl, en av mina favoritförfattare, gjorde jag det här igen. När jag satt och skrev in anteckningarna så noterade jag för övrigt att förra gången jag sparade dokumentet med mina anteckningar var 2009 – jag har uppenbarligen inte gjort det här på ett tag :-)

Min tanke med det här dokumentet är att när jag sitter och skriver och saknar en bra formulering så kan jag öppna dokumentet, och om jag till exempel behöver beskriva vädret så går jag till kategorin Väder och ser vad jag hittar där. Jag tar förstås inte en redan befintlig formulering; det handlar snarare om att låta mig inspireras av det jag har läst och gillat till att själv skriva något bra.

I teorin låter det bra, eller hur? I praktiken fungerar det inte alls. När jag sitter och skriver vill jag inte fundera för mycket på enstaka formuleringar. Om jag inte kommer på något bra så skriver jag något dåligt och går vidare – och tänker att jag får återkomma till det när jag redigerar. Och när jag redigerar så brukar jag bara utgå från texten jag har och slipa på det – inte titta på något annat material. Det som händer är alltså att jag inte alls använder det här dokumentet när jag väl har samlat ihop materialet. Betyder det att jag samlar material helt i onödan, eller lär jag mig något ändå?

Hur skulle du använda det här dokumentet med formuleringar om du var jag? Gör du kanske själv något liknande?

Utdrag ur Akrobaten: åka taxi

En taxi närmade sig på vägen. Räddningen. Leila viftade med handen och bilen stannade vid vägkanten. Hon öppnade dörren till baksätet och klev in.

”Vart ska du?” undrade chauffören.

Leila gav honom adressen hem till villan på Fridhemsvägen.

”Du kan gå dit, det går fortare, jag måste åka runt med bilen.”

Det skulle väl inte han bry sig om! Fick hon inte själv bestämma hur hon skulle göra?

”Jag har skoskav. Jag kan inte gå en meter till.”

20140731_125344

Det här är ett utdrag ur min roman Akrobaten, som du till exempel hittar här:

Utdrag ur Akrobaten: kunna tågtidtabellen utantill

”Varför tar du inte tåget?” Göran tittade på klockan. ”Det går om fjorton minuter.”
”Hur vet du det? Det är inte samma linje som du åker.”
”Jag vet det bara.”
”Kan du hela Roslagsbanans tidtabell utantill?”
Göran reste sig, hummade och började plocka med något på snickarbänken.
”Det tror jag inte på”, sa Victor. Inte för att han var ett dugg förvånad, men han ville retas med Göran.
Göran nappade. Han tog upp en papperstidtabell ur lådan och gav till Victor. ”Fråga mig nåt då, vad som helst.”
”När går tåget från Roslags Näsby till stan en lördagsmorgon?”
Göran visste förstås. Victor lät honom äga med några frågor till. Sedan drack de kaffet under tystnad.

20140803_190338

Det här är ett utdrag ur min roman Akrobaten, som du till exempel hittar här:

Pin It on Pinterest

Share This