Blogg

Utdrag ut Akrobaten: stavgång

”Ska vi gå den långa rundan i dag?” frågade Leila när de började promenera med kraftfulla tag med gångstavarna. Ju större armtag, desto fler förbrukade kalorier.
”Måste vi det?”
”Ja, vi behöver bränna fler kalorier. Dessutom hinner vi prata mer då.”
”Men hur är det?” frågade Gittan efter några meter.
”Det är Tom.”
”Jag trodde att allt var bra mellan er efter semestern. Har det hänt nåt?”
Leila suckade och berättade om bluffakturorna.
”Den där karln har inte ett uns hederlighet i kroppen!” sa Gittan så högt att Leila hyschade och såg sig oroligt omkring. Ingen annan var i närheten.
”Det har jag alltid sagt.” fortsatte Gittan. ”Ju förr du gör dig av med honom desto bättre.”
Göra sig av med? Var det vad hon måste göra? Det var ju så bra i Goa. Men Gittan hade rätt: hederlighet var inte Toms starka sida. Och Leila ville inte leva ihop med en ohederlig man.

20140822_164638

 

Det här är ett utdrag ur min roman Akrobaten, som du till exempel hittar här:

Kim M Kimselius 3 bästa tips för lyckad bokförsäljning

I dag gästbloggar Kim M Kimselius här på bloggen. Kim är en framgångsrik och produktiv egenutgivare och har skrivit ett trettiotal böcker, mest historiska ungdomsböcker. Jag frågade henne vilka som är hennes bästa knep för att sälja böcker. Det här inlägget är hennes svar:

Nuförtiden är det lätt att ge ut en bok. Många som länge har drömt om att få sätta sin egenskrivna bok i bokhyllan, kan nu förverkliga drömmen. De flesta drömmer också om att se sin bok hos bokhandlarna, eller på topplistorna.

Hur gör man då för att lyckas sälja boken?

1. Skriv en bra bok

Innehåll:
Att skriva en bra bok är säkert självklart för dig. Men har du tänkt på att det inte bara är själva berättelsen som är viktig, det är också hur du bygger upp den?

För att fånga läsaren bör berättelsen börja på ett sätt som gör att läsaren inte kan slita sig, utan helt enkelt måste fortsätta läsa. Det gör du antingen genom att kasta in läsaren i handlingen, något spännande händer direkt, eller så gör du det med ett så fängslande språk att läsaren vill suga i sig orden och fortsätta läsa.

Är du egenutgivare är det viktigt att du tar reda på vad som gäller för en bok, innan du börjar göra den. Hur stor ska den vara, marginalerna, sidnumreringen, styckebrytningar, avstavningar, horungar, inlaga? Har du ingen aning om vad som gäller är det bra att läsa någon av alla de böcker som finns om egenutgivning. I min bok, Att skriva med glädje, tar jag upp en del av de här sakerna. Det finns många fler böcker som fördjupar sig i detta.

Omslag:
Omslaget är oerhört viktigt. Det gäller att det fångar blicken på personerna som passerar boken, att de liksom dras dit. Lägg ner tid och pengar på omslaget, för vid första anblicken är det omslaget som säljer boken.

Baksidestext:
Har du väl fått personen att stanna till, lyfta upp boken och vända på den, gäller det att ha en bra baksidestext. Där ska du skriva så pass mycket att du gör läsaren nyfiken på din bok, inte mer, inte mindre. Inga långa texter som förklarar alltför mycket, inga avslöjanden om vad som kommer att hända. Gör läsaren intresserad genom att inte berätta för mycket.

Du kan också ha ett kort citat på baksidan, skrivet av en person som har läst din berättelse och lämnat sitt omdöme.

2. Marknadsföring

Nu har du gjort allt du kan, boken är klar och ligger i din hand. Nu gäller det att du gör folk medvetna om att din bok finns.

Viktigt att tänka på:
En av de viktigaste sakerna i marknadsföringen är att du inte skriker KÖP MIN BOK, vid alla möjliga tillfällen. Då tröttnar folk på dig och din bok. Berätta istället något om boken, något som väcker nyfikenhet, utan att du för den skull säljer boken. Du kan till exempel berätta hur du har gjort när du skrev boken, om researchen inför boken, om du har fått fina recensioner av den etc.

Ge bort recensionsexemplar, och kräv motprestation, till exempel recension på en blogg, på Goodreads, Boktipset, Adlibris, Bokus etc.

Använd dig av nätet:
När jag debuterade 1997 fanns inte nätet på det sätt som vi använder det idag. Då var det annonser i tidningar som gällde. Nu har du stora möjligheter att göra folk uppmärksamma på din bok genom nätet.

  • Ge boken en egen Facebooksida.
  • Lägg upp en sida om boken på Pinterest.
  • Ge boken en hashtagg som du använder i alla sammanhang. #AttSkrivaMedGlädje använder jag till min skrivbok.
  • Blogga om boken.
  • Dela ut boken till bokcirklar på nätet.
  • Ha en snygg broschyr, folder, ett bokmärke, något du kan sätta i händerna på folk som berättar lite mer om boken.
  • Gör en film om boken och lägg på Youtube.
  • Gör dig synlig på sociala medier, Facebook, Twitter, Instagram, Pinterest, Google+, LinkedIn, Goodreads, Boktipset osv.
  • Gå med i Wattpad och lägg ut en bit av boken där.

Tänk utanför ramarna när du marknadsför din bok

Vad handlar din bok om? Passar den att sälja på en Läromedelsmässa, museum, båtmässa, matmässa… På bokmässan i Göteborg finns det stora möjligheter att marknadsföra din bok, men det kostar också. Leta upp mindre bokmässor, ta ett bord på marknader… Ja, det är bara din fantasi som sätter gränser för var din bok går att sälja.

Jag har t.ex. suttit på en plantskola, mitt bland alla växterna, utklädd till sagotant och berättat om mina böcker. Där sålde jag en hel del böcker. Folk besöker inte en plantskola för att köpa en historisk äventyrsbok, men när den finns där och har ett snyggt omslag som fångar, då väcker det intresse hos människorna.

Varför inte kontakta den lokala mataffären och sitta där några timmar när det är som mest folk. Det har jag gjort, även om det inte var min lokala mataffär, utan ICA i Vilhelmina. En bra bit hemifrån, men eftersom det inte finns någon bokhandel i staden blev det ICA-affären som blev mitt signeringsställe, när jag var i staden och föreläste.

3. Lyft luren

Våga lyfta luren och ringa bokhandlarna för att berätta om din bok och boka signeringstid. De behöver inte köpa in din bok i förväg, gör upp med dem att du tar med böckerna och de betalar för de böcker du säljer. Även vid signering gäller det att du inte skriker KÖP MIN BOK, då skrämmer du iväg kunderna. Berätta istället vad du har skrivit, upplys dem om boken, släpp iväg dem om de inte är intresserade. Ibland händer det att de kommer tillbaka efter att ha funderat ett tag, speciellt om du har satt en folder, bokmärke eller liknande i handen på dem, något som gör att de kan läsa på om boken i lugn och ro.

Ring och hör om du kan få komma till föreningar, skolor, arbetsplatser etc, för att berätta om din bok, arbetet runt boken, hur man gör en bok, hur man skriver en bok och så vidare.
Ring dina vänner och hör om de kan hjälpa dig. Kanske någon är med i Rotary eller någon annan förening och kan ordna så du kan komma dit och berätta om boken.

Till sist

Om tanken är att du ska tjäna pengar på boken ska du inte ge bort den till alla dina vänner, låt dem köpa böckerna av dig, kanske till rabatterat pris. Däremot ska du inte vara rädd för att ge bort recensionsexemplar.

Tänk på att ha roligt hela vägen, från idé och hela vägen genom allt arbete det innebär att ge ut en bok själv. Njut och var stolt över din bok, för det är det allt handlar om.

Lycka till!

Kramisar Kim M. Kimselius

Stort tack Kim, för att du ville bidra med dina tips här på Jennys författarblogg. Hoppas att du fortsätter att sälja massor av böcker!

Utdrag ur Akrobaten: Harlequin

Leila satt i köket och läste en Harlequinbok. Hon hade högvis, kartongvis av dem. Det var en högtidsstund varje månad när hon kom hem från jobbet och hittade ett paket i brevlådan med fem nya böcker i serien Harlequin Romantik.

De senaste böckerna fyllde en hel bokhylla i sovrummet. De redan lästa böckerna var nerpackade i kartonger på vinden. Harlequin var den perfekta avslappningen. Böckerna krävde inget av henne. Hon kunde låta sig svepas med och drömma sig bort till ett lyckligt slut.

Hon hade en stund för sig själv. En tyst stund. Hela dagarna var hon i högljudd miljö; på jobbet var det bara tyst under sovstunden. Leila älskade att vara omgiven av barn, men hon hade svårt för ljudnivån. Behovet av stillhet var stort när hon kom hem. Hon fann den i böckernas värld.

20140809_112051

Det här är ett utdrag ur min roman Akrobaten, som du till exempel hittar här:

Intervju med Anna Cole – en av huvudpersonerna i Akrobaten

Jag har intervjuat Anna Cole, en av huvudpersonerna i Akrobaten.

Vem är du?
Jag heter Anna och är 17 år. Jag fattar inte varför du ska intervjua mig. Jag bor i Täby och går i Tibble gymnasium.

Berätta om din familj
Alltså min farsa, han bara ljuger hela tiden. Det är skitjobbigt. Morsan är rätt sjyst, fast hon fattar inte alls vad jag håller på med. Och så har jag en brorsa; han är okej.

Varför är du med i Akrobaten?
Det undrade jag också. Först verkar det mest handla om att jag hatar att gå i skolan. Och att jag dricker för mycket. Men sen händer det lite grejer också, typ att … nä, vänta det får jag inte berätta förresten. Men det blir faktiskt intressant sen, så jag förstår varför du har skrivit om mig.

Var fikar du helst?
På Viggbyholms stationscafé i Täby. Fast ofta blir det i Täby centrum med min kompis Tina, eftersom det ligger i närheten av skolan. Fast jag är i och för sig inte i skolan så mycket, så då blir det stationsfiket ändå. Men jag har aldrig några pengar att fika för, så Tina får betala. Hon har pengar, för hon jobbar på McDonalds. Jag är skyldig henne fett med pengar.

Vad gör du på fritiden?
Festar med mina kompisar. Om det är någon som har fest. Det är det nästan alltid. Och om vi har fixat sprit, men det brukar ordna sig.

Redigerar tsunamiromanen

I dag redigerar jag tsunamiromanen. Det är roligt jobb – och jag har inte kommit till det där stadiet där jag bara är trött på texten. Tur det, för det är många vändor kvar. Dessutom blir jag fortfarande berörd av en massa saker i texten, trots att jag nu har läst den ganska många gånger. Ett bra tecken, tror jag.

Så här ser min plan ut just nu för tsunamiromanen:

  1. Redigera texten ordentligt på egen hand. Jag har inte vågat räkna efter på ett tag hur lång tid till jag tror att det kommer att ta. Det går otroligt långsamt nu. Inte för att själva redigeringen går så himla långsamt, utan för att jag lägger alldeles för lite tid på det. En dag i veckan, ni vet. Om jag har tio dagars redigeringsjobb kvar betyder det alltså tio veckor i kalendertid. Suck. Jag hade planer på att försöka få loss lite mer tid än bara fredagar. Men det är så mycket annat jag vill göra också. Nå ja. Jag ska inte deppa över det. Jag är tacksam över att jag har möjlighet att lägga en hel dag i veckan på att redigera den här romanen. Och det är ingen tvekan om att det kommer att bli en bok av det här också. Frågan är bara hur lång tid det kommer att ta.
  2. Komma på en titel.
  3. Låta en redaktör gå igenom texten. Jag tänker mig att det ska vara en person som inte har läst mina texter tidigare. Alla redaktörer och lektörer som jag har jobbat med tidigare har lärt mig otroligt mycket. Jag tänker att varje redaktör har sin approach och att genom att ta hjälp av en ny redaktör den här gången kommer jag att se nya saker som jag behöver jobba med.
  4. Parallellt med att en redaktör läser texten hoppas jag hitta cirka tre personer som vill läsa texten lite mer som en vanlig läsare. Några testläsare, helt enkelt.
  5. Sedan blir det en ny redigeringsomgång. Jag skulle vilja hinna med den före sommaren, men jag inser att risken är stor att det snarare blir i höst.
  6. Jag har inte bestämt om jag ska ge ut tsunamiromanen på egen hand eller om jag ska försöka hitta ett förlag. Det lutar åt att jag ger ut den på egen hand. Vi får se. Det finns många för- och nackdelar med båda sätten. En av de största nackdelarna som jag ser det just nu är att om den blir refuserad av alla förlag så förlorar jag de där månaderna som jag måste vänta på svar från förlagen – i stället för att bara ge ut den själv på en gång.

Du kan träna ditt minne

Förra veckan var jag på en föreläsning med Mattias Ribbing: Tankeväckaren – en annorlunda inspirationsföreläsning. Mattias Ribbing tävlar i minne, och han har det 71 bästa minnet i världen.

Föreläsningen var på Kistamässan, där jag tillbringade en dag på de två mässorna Personal och chef samt Möten och events. Det var späckat med bra föreläsare och föreläsningar som var helt relevanta för mig. Jag fick massor av ny inspiration och lärde mig saker om trender, sociala medier, minnet, kommunikation och lycka. Dessutom var det gratis – kan det bli bättre för en författare och soloföretagare med minimal utbildningsbudget?

Vi som var på Mattias Ribbings föreläsning fick lära oss flera minnestekniker. Gemensamt för dem var tricket att använda synen för att lära sig något. Hjärnan kan nämligen inte lagra sådant som siffror, ord, text, ljud eller bilder. I stället lagrar hjärnan kopplingar mellan olika typer av information. Dessa kopplingar kan hjärnan bara skapa på fem olika sätt, nämligen med våra fem sinnen. Och det snabbaste sättet för hjärnan att göra de här kopplingarna är via synen. Därför ska man göra om allt som man vill minnas till bilder. Mattias Ribbing berättade att alla människor tänker i bilder – även om vi inte tror att vi gör det. Om vi medvetet gör kopplingarna med hjälp av bilder blir minnet mer effektivt.

Lär dig att komma ihåg namn

Så här blir du bättre på att lära dig namn enligt Mattias Ribbing:

  1. Så fort du hör ett namn: gör om namnet till en bild. Vi fick en massa exempel: Maria blir bilden av en krubba, Anna blir en ananasring, Stefan en stekpanna, Katrin ett katrinplommon, Jan en banan och Marie ett Mariekex.
  2. Förstora bilden. Låt Mariekexet bli en meter i diameter.
  3. Gör bilden i 3D. Låt det ta plats i rummet framför dig. Mariekexet tar kanske upp halva ditt arbetsrum nu. Ser du det?

Det kan vara dumt att börja träna på det här på en fest eller i ett viktigt sammanhang, så vi fick tipset att börja träna hemma framför teven, eller när vi läser något. Varje gång det står ett namn i tidningen – gör om det till en bild. När du har gjort det här ett tag så kommer det att ske automatiskt.

Kom ihåg vad du läser

Mattias Ribbing lärde även ut ett sätt att bättre komma ihåg saker som man läser. Även här behöver du göra om innehållet till bilder. Spela upp det du läser som en film i huvudet. Använd många detaljer. Vi fick ett exempel med en rånare som hade grön jacka, blå keps, gula byxor och rosa skor. Jag kommer fortfarande ihåg vilken färg rånaren hade på de olika klädesplaggen.

Placera bilderna i en miljö du känner till

För att lära in en mängd information kan du placera informationen i en miljö du känner till. En stad, ditt hem, vägen till ditt jobb och så vidare. Mattias Ribbing berättade om när han lärde sig alla svenska kungar i historien och alla USA:s presidenter. I det senare fallet placerade han presidenterna på ett torg i Eskilstuna, där han kommer från. Namnet Lincoln gjorde han om till ett lingon, och sedan placerade han det enorma lingonet på markisen till en affär på torget. Och överallt i närheten fanns de andra presidenterna – eller åtminstone bilderna som representerar presidenterna.

Bilderna som du spelar upp i huvudet fungerar som magneter som drar till sig kunskap, och där du kan fästa annan kunskap som hör ihop med dem. När Mattias Ribbing nu hör talas om en historisk händelse som har med USA:s historia att göra så kan han placera in den också i bilden av Eskilstuna och på så sätt få in den i sammanhanget.

Jag blev mycket inspirerad av den här föreläsningen och funderar nu på vad jag ska lära in för att träna på de nya minnesteknikerna.

Vill du också bli inspirerad? Mattias Ribbing har skrivit två böcker i ämnet:

  • Vägen till mästarminne – förändra ditt liv med kraftfull minnesträning
  • Vägen till maxade betyg – mer fritid och kunskap för livet med effektiv minnesträning

Brukar du drabbas av skrivkramp?

Skrivkramp är ett känt begrepp i författarvärlden. Det innebär en mental blockering som innebär att författaren inte kan skriva. Skrivkrampen är oftast övergående och varar under en kortare eller längre period. Åtminstone i min omgivning så används ordet skrivkramp främst på det här bildliga sättet, men den ursprungliga betydelsen är förstås att rent fysiskt få ont i handen av att skriva (med penna).

(På Wikipedia står det just nu bara om den rent fysiska skrivkrampen, och där står att ”Uttrycket används ofta felaktigt om den mentala blockering skribenter kan drabbas av, kallad skrivblockering.” Hej Wikipediaskribent! Du kanske inte visste det men det är inte du utan språkbrukarna som bestämmer över språket. Och eftersom många använder ordet skrivkramp i betydelsen mental skrivblockering så betyder det numera det. Också.)

Jag har aldrig haft skrivkramp, och jag har svårt att tänka mig in i situationen att jag inte skulle kunna skriva alls. När jag skriver skönlitteratur jobbar jag med ett detaljerat synopsis. När jag kommer till själva skrivfasen av skrivprocessen så vet jag ungefär vad som ska hända i boken; jag behöver ”bara” skriva ner det ;-)

Avsnitt 19 av Deckarpodden – en utmärkt podd med Sofie Sarenbrant och Emelie Schepp – handlar om just skrivkramp. När jag lyssnade på det tyckte jag mig förstå att det är större risk att drabbas av skrivkramp för den som är författare på heltid och försörjer sig på det. Jag som oftast bara jobbar som författare en dag i veckan har ingen press – annat än från mig själv – att skriva. Jag har hittills aldrig haft några deadlines för att skriva skönlitteratur, och det behöver inte märkas särskilt mycket om jag knappt får något skrivet under några veckor. Det är ingen utom jag själv som skulle notera om det tog fjorton månader i stället för tretton för mig att få fram ett första utkast.

Visst har jag haft skrivardagar när jag inte fick något skrivet. Men jag har aldrig sett det som skrivkramp, utan som att jag är trött eller ofokuserad eller har en dålig dag. Jag inbillar mig att för att räknar som skrivkramp behöver det pågå under en längre period. Eller?

Brukar du drabbas av skrivkramp? I vilka situationer? Vad gör du för att kunna skriva igen?

Träna upp din kreativitet

”Det är lätt att göra kreativiteten till något magiskt, upphöjt, som några få människor begåvats med. Men så är det inte. Kreativiteten är som alla andra färdigheter, ju mer du håller på, desto bättre blir du. Beroende på hur mycket eller lite utrymme du har gett åt din kreativitet i livet, så har du mer eller mindre tillgång till den.”

Citatet kommer ur boken Lathund för låtskrivare, som jag läste i somras.  Eller nej, förresten det var nog sommaren innan dess; hjälp, vad tiden går fort! Det är i alla fall en superbra bok som jag rekommenderar för dig som skriver, även om du inte är låtskrivare.

Jag gillar det här citatet. Det påminner mig om de där åren när jag trodde att den där romanidén skulle komma till mig automatiskt. Det gjorde den inte; jag var själv tvungen att sätta mig ner och skapa en idé och sedan skriva en roman utifrån det.

Nu däremot kan det komma romanidéer till mig automatiskt. Det beror delvis på att jag har tränat min kreativitet massor det senaste dryga decenniet. Men det beror också på att min kreativitet är inställd på just att skriva romaner. Jag kommer också på idéer kring några andra områden som jag är inställd på: blogginlägg, faktaböcker och webbplatser, till exempel. Däremot kommer jag aldrig på idéer till skulpturer, långfilmer eller byggnader. Det är inte kanaler eller konstformer som jag jobbar med eller har satt mig in i.

Sammanfattningsvis kommer här två tips för dig som vill öka din kreativitet, och kanske skriva eller skapa inom ett visst område:

  1. Träna din kreativitet. Skapa nya saker. Hitta på nya idéer.
  2. Ställ in kreativiteten på just det som du vill skapa. Vill du skriva en roman, så spåna på idéer till romaner, och börja skriva en roman – eller ett synopsis till en roman.

På väg in: Jenny Forsberg – Akrobaten

Den eminenta tidningen Skriva har en avdelning som de kallar för På väg in, där de presenterar debutförfattare. I höstas när jag jobbade med PR för Akrobaten så skickade jag en På väg in-text om Akrobaten till dem, med tidningens På väg in-sida som mall. De har alltså inte bett folk att skicka in sådana texter på egen hand, men jag gjorde det ändå, vad hade jag att förlora liksom? Jag fick aldrig något svar på mitt mejl, men nu kom jag på att jag ville dela med mig av den texten här på bloggen:

På väg in

Jenny Forsberg, 39

Akrobaten (roman, Klartext, augusti)

Akrobaten handlar om en mytoman och familjefar som gärna skryter om sitt lyckliga familjeliv. Men egentligen vill hans fru skiljas, och tonårsbarnen är struliga och passar inte alls in i bilden av den lyckliga familjen som deras far målar upp.

Bakgrund: Jag skrev synopsis till Akrobaten för tio år sedan, när jag gick en kurs på Skrivarakademin. Sedan skickade jag runt till förlag. Men jag har hört att bara två promille av alla som skickar in ett skönlitterärt manus blir antagna, och Akrobaten passerade inte det nålsögat. Till slut bestämde jag mig för att ge ut boken på egen hand.

Tidsram: Jag skrev manuset på tre månader våren 2005. Sedan har jag redigerat den i omgångar under tio år. Men då har jag skrivit tre fackböcker däremellan.

Vad jag gjorde rätt: Jag gav inte upp när jag blev refuserad, utan bestämde mig för att ge ut boken på egen hand. Jag tog hjälp av redaktör, formgivare och korrekturläsare så att boken blev professionellt gjord.

Lärdomar: Nu vet jag hur man ger ut en bok helt på egen hand. I framtiden kan jag välja om jag vill leta förlag för mina böcker eller om jag vill göra jobbet själv. Vilken frihet!

Författarplattform: Jag är en sociala medier-nörd, så jag har bland annat blogg, twitterkonto och Facebooksida.

Och nu då: Under hösten kommer jag att sälja och marknadsföra Akrobaten. Sedan är det dags att redigera nästa romanmanus, som ligger i byrålådan och väntar.

Intervju med Tom Cole – en av huvudpersonerna i Akrobaten

Huvudpersonerna i Akrobaten är en strulig familj som bor i Täby. Men vilka är familjemedlemmarna egentligen? Nu kan jag äntligen publicera exklusiva intervjuer med dem här på bloggen. Först ut är Tom. Han och jag har lite olika uppfattning om hur saker och ting egentligen ligger till ;-)

Vem är du?

Jag heter Tom Cole. Jag bor i en villa i Täby tillsammans med min fru Leila och våra två barn, Anna som är 17 och Victor som är 14. Jag driver ett litet men framgångsrikt företag, är mycket omtyckt och har ett stort nätverk. Man kan säga att jag känner alla som är värda att känna. Jag är stolt över mina barn, som är smarta och duktiga i skolan, och jag tillbringar gärna helgerna med att åka på mysiga utflykter med familjen. Jag är född i England och åker ofta tillbaka dit.

Varför är du med i Akrobaten?

Jag tror att Jenny skriver om mig för att jag är en bra förebild. Jag är en omtänksam make, en bra far och en framgångsrik företagare. (Jenny säger: jag tänkte kommentera men jag råkade visst ut för en så våldsam hostattack att jag inte fick fram ett ljud.)

Vilken var den senaste boken du läste?

Jag har inte tid att läsa böcker. Jag har fullt upp med mina affärer.

Var handlar du helst?

I Täby centrum. Där finns många bra affärer, och där kan jag ofta göra en bra deal.

Var äter du helst middag?

Hemma i villan med familjen. Leila lagar den godaste maten i hela Sverige.

Var fikar du?

Fikar? Har folk inte vettigare saker för sig? Om jag skulle sitta och fika hela dagarna skulle jag inte ha tid för mina affärer och mitt framgångsrika företag och för att träffa alla viktiga människor som jag träffar, och då skulle jag inte vara så rik som jag är.

Vad gör du på fritiden?

Jag är gymnastiktränare i Täby gymnastikklubb, där min son Victor är en av de bästa gymnasterna.

Pin It on Pinterest

Share This